The purpose of this study was to identify how the leading male characters in the Netflix series Sex Education were represented through a qualitative content analysis. The theories used in this thesis are Stuart Hall’s representation theory and R.W Connell's theory of hegemonic masculinity. They were further applied to the essay in order to investigate whether the chosen male characters were portrayed in a stereotypical or an unconventional way. The analysis part of the study was created through an analysis tool by Selby and Cowdery. By adapting and using essential parts of the chosen analysis methods, Mise-en-scèneand TheThree-stage Model,we were able to gradually break down a total of 12 sequences from the first two seasons of the series. Findings from this study showed that there were several carriers of Connell's concept of hegemonic masculinity. But there was seldom a complete representation of the various categories of masculinity. Our study also shows that all four of the chosen characters showed signs of stereotypical traits but were given deeper, more groundbreaking personalities as the show progressed.

Den här studiens syfte är att undersöka representationen av genusstereotyper, även med hänsyn till etnicitet, inom svensk och amerikansk spelreklam. Med hjälp av det teoretiska ramverket kommer viktiga delar av innehållet i reklamfilmerna att analyseras. Delar som har att göra med genus, representationsteorin, och stereotyper med utgångspunkt i textanalys som metod.  Resultatet som kunnat presenteras är att de främsta genusstereotyperna inom svensk spelreklam är ljushyade manliga karaktärer. Myten om att män älskar fotboll och främst uttrycker känslor inom sportsammanhang, och myten om män som beter sig barnsligt. Yrkesmässigt finns det en stereotypisk representation av män inom fotbollsyrket, och sportkommentatoryrket. Medan det i USA gäller stereotypiskt manliga anställda inom doktor- och jockeyyrket. Berättarrösterna i alla fyra reklamfilmer representeras även av män.  Skillnader mellan Sverige och USA är inte stora, men de amerikanska stereotyperna handlar om hur männen ser stereotypiskt manliga ut, när det kommer till kroppsform och ansiktshår. De svenska stereotyperna är mer kopplade till etnicitet, då det är främst ljushyade karaktärer. De svenska reklamfilmerna är även de enda som inkluderar kvinnliga karaktärer, om än på ett stereotypiskt vis. De svenska reklamfilmerna bryter mot stereotyper inom en yrkesroll, men de amerikanska reklamfilmerna bryter mer mot stereotyper när det kommer till berättarröst och myter. Vilket resulterat till en slutsats som visar att svensk spelreklam är mer stereotypisk när det kommer till genus, jämför med amerikansk spelreklam. / The purpose of this study is to investigate the representation of gender stereotypes, also with regard to ethnicity, in swedish and american gambling advertising. With the help of the theoretical framework, important parts of the content of the commercials will be analyzed. Parts that have to do with gender, representation theory, and stereotypes based on text analysis as a method. The result that could be presented is that the main gender stereotypes in swedish commercials for online-gambling are fair-skinned male characters. The myth that men love football and mainly express emotions in sports contexts, and the myth of men behaving childishly. Professionally, there is a stereotypical representation of men in the football profession, and the sports commentator profession. While in the USA it applies to stereotypically male employees in the medical profession and, jockey-professions. The narrator voices in all four commercials are also represented by men, which is stereotypical. Differences between Sweden and the USA are not big, but the american stereotypes are about how men look stereotypically masculine, when it comes to body shape and facial hair. The swedish stereotypes are more linked to ethnicity, as they are mainly fair-skinned characters. The swedish commercials are also the only ones that include female characters, albeit in a stereotypical way. The swedish commercials break stereotypes within one professional role, but the american commercials break more stereotypes when it comes to both the narrator voice, and myths. Which has resulted in a conclusion that shows that swedish commercials for online-gambling are more stereotypical when it comes to gender stereotypes, compared with american commercials for online-gambling.

Titel: Att härska genom internkommunikation – En observationsstudie om kvinnliga ledare Nivå: Examensarbete på grundnivå i ämnet företagsekonomi Författare: Rama Malki och Malin Frisell Handledare: Monika Wallmon och Svante Brunåker Datum: 2020 - juni Syfte: Syftet med denna studie är att öka förståelsen för hur kvinnliga ledare använder och utsätts för härskartekniker, med fokus på internkommunikation. Metod: Denna studie är kvalitativ och utgår från en deduktiv ansats. Den empiriska insamlingen av data har genomförts med hjälp av fem ostrukturerade observationer som sedan har tolkats och analyserats. Analys & slutsats: Kvinnliga ledare använder och utsätts framförallt för härskartekniker som är av snällare art eller spelar på känslor, dessutom finns det indikationer på att både biologiskt kön och kommunikationsstil kan påverka vilka tekniker som används. Flera olika härskartekniker används av kvinnliga ledare, och det finns en risk att teknikerna försämrar effektiviteten i kommunikationen. Vi kan därför dra slutsatsen att de kvinnliga ledare vi har observerat bör fortsätta utveckla sin kommunikation genom ökad medvetenhet om härskartekniker, för att den ska bli mer framgångsrik. Examensarbetets bidrag: Härskarteknikerna som har observerats har synliggjorts genom verbal och icke-verbal kommunikation, men även via skämt och seriösare tonläge. Studien har indikerat att kvinnliga ledare som har en mer relationsorienterad kommunikation tenderar att använda sig av härskartekniker som är av snällare art.Studien har även indikerat att de kvinnor som använder sig av en mer manlig kommunikationsstil kan riskera att misstas för att använda härskartekniker. Förslag till vidare studier: Jämförelser mellan män och kvinnor inom olika branscher, och genom större studier, för att kunna dra slutsatser om huruvida det går att generalisera användningen av härskartekniker till biologiskt kön och kommunikationsstil. Ytterligare ett förslag på vidare studier är att studera vilken påverkan stereotyphot har på härskartekniker. Nyckelord: Härskartekniker, internkommunikation, kvinnliga ledare, ledarskap, stereotyper. / Title: To rule through internal communication – An observational study about female leaders Level: Student thesis, final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Authors: Rama Malki and Malin Frisell Supervisor: Monika Wallmon and Svante Brunåker Date: 2020 - June Aim: The aim of this study is to increase the understanding of how female leaders uses and are exposed to master suppression techniques, focusing on internal communication. Method: This study is qualitative with a deductive approach. The empirical material has been conducted and implemented through five unstructured observations and has later been interpreted and analyzed. Analysis & conclusions: Women use and are exposed to master suppression techniques that are more kind or utilizes feelings, and that there are indications that both biological gender and communication styles can affect which techniques that are used. Various master suppression techniques are used by female leaders and risk to impair the effectivity of the communication. Therefore, we can draw the conclusion that the female leaders we have observed should continue to improve their communication by increasing awareness about master suppression techniques, in order to communicate more successfully. Contribution of the thesis: The master suppression techniques have been observed through nonverbal and verbal communication, but also through jokes and a more serious tone. This study has indicated that female leaders have more of a relationship-oriented communication, tend to use master suppression techniques of a kinder nature. The study has also indicated that those women using a masculine communication style, risk to be misunderstood for using master suppression techniques. Suggestions for future research: Comparisons between men and women, in various branch of industries and through larger studies to draw conclusions whether it is possible to generalize master suppression techniques to biological gender and communication style. Furthermore, the effects that stereotypical threats have on master suppression techniques could be researched. Key words: Master suppression techniques, internal communication, female leaders, leadership, stereotypes.

No description available.

Historically, women have been given significantly less space than men on the TV screen andtheir roles have often been secondary to men's. The woman's role has often been a passive supporting role alongside the man's main role that drives the action forward (Greene, 2010, ss.1066–1071). This distribution of gender representation aroused the interest to study a television series from the 2010s with three female lead roles. The choice fell on the American series Suits, which takes place in New York's legal profession, an industry that, according tostatistics, is dominated by the male gender (American Bar Association, 2019). In this essay, a qualitative film analysis is performed, focusing on the three female maincharacters in Suits. The study is based on theories of representation, gender and stereotypes and takes a feminist perspective. The study also delves into Laura Mulvey's psychoanalytic perspective which is used to analyze the female representation. The purpose is to create anawareness of how fiction produces gender and how it affects masculinity and femininity. The study examines how women in a male-dominated profession are portrayed on television and how their roles are consistent with, what according to the study's theories, are considered to be female coded. The material has been analyzed focusing on mise-en-scene, cinematography and editing. The analysis is presented in four different themes based on how the women are portrayed and each theme is exemplified by a number of scenes. The analysis shows that there is an imbalance between the male and female representation. The male characters are dominant and the female usually plays a passive and submissive role. / Historiskt sett har kvinnor fått betydligt mindre plats än män i tv-rutan och deras roller har ofta varit sekundära till männens. Kvinnans roll har ofta varit en passiv biroll bredvid mannens huvudroll som driver handlingen framåt (Greene, 2010, ss. 1066–1071). Denna fördelning av könens representation väckte intresset att studera en tv-serie från 2010-talet med tre kvinnliga huvudroller. Valet föll på den amerikanska serien Suits som utspelar sig i New Yorks advokatbransch, en bransch som enligt statistik domineras av det manliga könet (American Bar Association, 2019). I denna uppsats genomförs en kvalitativ filmanalys av Suits med fokus på de tre kvinnliga huvudkaraktärerna. Studien bygger på teorier om representation, genus, stereotyper och intar ett feministiskt perspektiv. Undersökningen fördjupar sig även i Laura Mulveys psykoanalytiska perspektiv som den kvinnliga framställningen analyserats utifrån. Syftet är att skapa en medvetenhet om hur fiktion framställer genus och hur det påverkar vår syn påmanlighet och kvinnlighet. I studien undersöks hur kvinnor i ett mansdominerat yrkeframställs på tv och hur deras roller stämmer överens med vad som enligt studiens teorier anses vara kvinnligt kodat. Materialet har analyserats med fokus på mise-en-scene, cinematografi och redigering. Analysen presenteras i fyra olika teman baserade på hur kvinnorna framställs och varje tema exemplifieras med ett antal scener. Analysen visar att det råder obalans mellan den manliga och kvinnliga representationen. De manliga karaktärerna är dominerande och de kvinnliga intar oftast en passiv och undergiven roll.

This essay examines YouTube comments to videos with male and female streaming players of the online game League of Legends. The research carries out a critical discourse analysis with the aim to find gender relevant language in order to analyze ideologies about gender stereotypes among viewers of streamers. The results showed that comments concerning players’ bodies and appearance were more common in comments on female than male players. There was also a higher expectation for female players to match sexual stereotypes close to the imagery of avatars than for male players to do so. Female players received more comments with sexual implications. Both male and female players received offers of sexual acts, but violent acts were only aimed against women. Written comments defending female players showed that there are ideological power struggles between viewers in this specific genre and that some viewers defend the female players’ place in the scene of streamed gaming. / Denna studie undersöker kommentarer på YouTube-videos med spelare av ett online-spel vid namn League of Legends. Undersökningen för en kritisk diskursanalys med syfte att hitta diskurs relevant för kön för att utreda vilka ideologier om kön och sexuella stereotyper som återfinns bland konsumenter av sådana videos. Resultatet visar att kommentarer som nämner spelarens kropp och utseende är betydligt vanligare för kvinnliga än manliga spelare. Resultatet visade också att det fanns en högre förväntan att kvinnliga spelare skulle matcha sexuella stereotyper som liknar bilden av kvinnliga avatarer än att manliga spelare skulle göra det. Kvinnliga spelare fick fler kommentarer av sexuell karaktär. Både manliga och kvinnliga spelare fick erbjudanden om sexuella handlingar, men våldsamma sexuella handlingar var bara riktade mot kvinnor. Svar på kommentarer som försvarar kvinnliga spelare visar på en kraftmätning mellan de som tittar på manliga och kvinnliga spelare inom denna specifika genre och att kvinnliga spelares plats inom denna sfär försvaras av vissa tittare.

Bakgrund: Sverige är ett land som jämfört med övriga länder i världen är långt fram i dess jämställdhetsarbete, där lagar kring diskriminering finns för att skydda arbetstagaren och för att främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet och sexuell läggning etc. Trots detta visar tidigare studier att det föreligger barriärer för vissa arbetstagare vid avancemang uppåt i den organisatoriska hierarkin och således inte ges samma möjligheter. Statistik visar att det finns en stark snedfördelning mellan kvinnor och män på högre chefspositioner i Sverige där männen är överrepresenterade. En bransch som studien identifierat som jämställd på mellanchefsnivå men som fortsatt är överrepresenterad av män på högre chefspositioner är bankbranschen. Därför undersökte studien varför och hur denna snedfördelning uppstår. Syfte: Det övergripande syftet är att bidra med en förståelse för varför kvinnor är mer vanligt förekommande på lägre chefspositioner men inte på högre inom bankbranschen och få en förståelse för vilka hinder de möter eller har mött under sin yrkeskarriär. Syftet är också att få en förståelse för hur kvinnor på mellanchefsnivå inom bankbranschen upplever sina möjligheter till fortsatt avancemang. Metod: För att besvara studiens frågeställning har en kvalitativ metod använts där sju semistrukturerade intervjuer har genomförts på kvinnliga mellanchefer inom bankbranschen i en avgränsad region. Slutsats: Studien visar att genusprocesser och könskodning inom organisationer existerar och kan utgöra osynliga hinder för kvinnor. Resultatet visar också att det är kvinnorna som själva ger sig möjligheten till avancemang uppåt i hierarkin där kompetens och mod ger förutsättningar till karriär i den meningen att nå högre chefspositioner. Studien påvisar att trots värdegrunds- och jämställdhetsarbete från organisationer och samhället i stort behövs fortsatta insatser inom detta område då genusprocesser fortsatt utgör hinder för kvinnor. / Background: Sweden is a country that, compared to other countries in the world, is far ahead in its gender equality work, where laws around discrimination exist to protect workers and to promote equal rights and opportunities regardless of gender, ethnic affiliation and sexual orientation etc. Despite this, previous studies show that there are barriers for some workers in advancing up the organizational hierarchy and thus not being given the same opportunities. Statistics show that there is a strong uneven balance between women and men in higher managerial positions in Sweden where men are over-represented. This study identified the banking industry as gender equality at middle management level, but which is still over-represented by men in higher management positions is the banking industry. Therefore, this study investigated why and how this uneven balance occurs. Purpose: The overall purpose is to contribute to an understanding of why women are more common in lower managerial positions but not higher in the banking industry and gain an understanding of the obstacles these women encounter or have encountered during their professional careers. The aim is also to gain an understanding of how women at middle management level in the banking industry perceive their opportunities for further advancement. Method: To answer the study's problem, a qualitative method has been used where seven semi-structured interviews have been conducted with female middle managers within the banking industry in a delimited region. Conclusion: This study presents that gender processes and gender coding within organizations exist and can pose invisible barriers to women. The results also suggest that it is the women who give themselves the opportunity to advance upwards in the organizational hierarchy where competence and courage provide the conditions for a career in the sense of reaching higher managerial positions. The study finally presents that despite presence of human values and gender equality work from organizations and society at large, continued efforts are needed in this area as gender processes continue to be an obstacle to women.

The goals of Swedish integration policy consist of equal rights, obligations and opportunities for all, regardless of ethnic and cultural background. However, previous research shows that there is an inequality between native Swedes and refugees in terms of living standards. In addition, it appears that there is frustration over the shortcomings of social work practice in terms of the challenges surrounding integration. From a refugee perspective on integration in Sweden, the study aims to achieve an in-depth understanding from some of those who live in the reality of integration. A thematic analysis has been carried out on secondary data to achieve the purpose of examining Syrian refugees' experiences of what is important and what constitutes an obstacle to integration. The results show that relationships with Swedes appear to be the most significant factor for feeling integrated as a refugee. Stereotypes and prejudices, lack of language skills and settlement location appears to lead to social and spatial isolation for many refugees. Experiences of a randomized system at the Swedish authorities also appears to lead to mistrust of the authorities that are set to cooperate for integration. Finally, it appears that the process of asylum and establishment entails many psychological strains, causing experiences of passivity in the integration process. Finally, the results have been analyzed in relation to previous research and the theoretical concepts of social capital, with focus on Putnam’s distinction between bonding and bridging social capital, stereotypes and prejudices. / De svenska integrationspolitiska målen utgörs av lika rättigheter, skyldigheter och möjlighet för alla oavsett etnisk och kulturell bakgrund. Det framkommer däremot i tidigare forskning att det finns en ojämlikhet mellan infödda svenskar och flyktingar vad gäller levnadsstandard. Därtill framkommer att det råder frustration över det sociala arbetets tillkortakommanden vad gäller utmaningar kring integrationen. I studien intas flyktingars perspektiv på integration i Sverige, med målet att uppnå en fördjupad förståelse från några av dem som lever i integrationens verklighet. En tematisk analys har genomförts på sekundärdata för att uppnå syftet att undersöka syriska flyktingars upplevelser om vad som är betydelsefullt samt utgör hinder i integrationen. Av resultatet framkommer att relationer till svenskar framkommer vara den mest betydande faktorn för att som flykting uppleva sig integrerad. Stereotyper och fördomar, bristande språkkunskaper samt bosättning uppges innebära en social och spatial isolering för många flyktingar. Det framkommer vidare att upplevelser av ett slumpmässigt system hos de svenska myndigheterna föranleder misstro till de myndigheter som är satta att samarbeta för integration. Slutligen framkommer att asyl- och etableringsprocessen medför flertalet psykiska påfrestningar, något som påtalas föranleda upplevelser av passivitet inför den egna integrationsprocessen. Resultatet har slutligen analyserats utifrån tidigare forskning, de teoretiska begreppen socialt kapital, med fokus på Putnams distinktion av sammanlänkande och överbryggande socialt kapital, samt stereotyper och fördomar.

I Sverige finns det en underrepresentation av ett antal befolkningsgrupper, bland annat, kvinnor och utlandsfödda kopplade till VD-rollen. Tidigare forskning visar att just dessa befolkningsgrupper kan utsättas för negativa stereotyper och glastaket vilket skulle kunna vara en förklaring till varför de är underrepresenterade bland VD:ar. Till denna studie intervjuade vi fem olika VD:ar som tillhör en eller flera av dessa befolkningsgrupper med syfte att förstå vilka utmaningar och fördelar de kan ha stött på på grund av deras befolkningsgrupptillhörighet. Vi fann att respondenterna tycks ha stött på en del utmaningar men noterbart fler fördelar i deras avancemang till att avancera på karrriärstegen hela vägen till VD.

Genus definierar människors sociala kön och genomsyrar samhället genom de föreställningar, idéer och handlingar som förknippas med män respektive kvinnor. Uppfattningar av genus skapas och upprätthålls av genussystem som är konstruerat för att producera stereotyper. Nuförtiden finns det dock fler kön än de stereotypa, vilket bör beaktas vid design. Ändå tillämpas könsstereotyper idag inom alla designområden, vilket innebär att de också påverkar den visuella designen av grafiska användargränssnitt. Visuell design av användargränssnitt och upplevelser är viktiga delar av området interaktionsdesign och därför är syftet med kandidatuppsatsens forskning var att utforska stereotyp könskodning i visuell design av användargränssnitt, och hur detta påverkar användarnas upplevelse. De estetiska designattribut som forskningsstudien undersökte närmare i relation till användarnas upplevelse var färg, typografi och bilder. För detta genomfördes en kvalitativ studie där data samlades in genom individuella semistrukturerade intervjuer från tre målinriktat utvalda designers och en fokusgruppsdiskussion med tre målinriktat utvalda användare. Den insamlade informationen analyserades tematiskt för att generera fyra teman. Dessa fyra teman representerar forskningsresultaten, som diskuterades med hjälp av relevant litteratur, inklusive självbestämmandeteorin. Resultaten visar att informanternas upplevelse påverkas av stereotyp könskodning av färg, typsnitt och bildspråk i designen av grafiska användargränssnitt genom att de först identifierar design som antingen stereotypiskt feminint eller maskulint könskodad. Informanterna reagerar både positivt och negativt på den stereotypiskt könskodade designen på olika sätt. De upplever och vittnar också om att den stereotypiskt könskodade designen bidrar till utanförskap och exkludering av kvinnor, män och andra marginaliserade kön. Resultaten indikerar att användares upplevelser av och inställningar till stereotypiskt könskodade användargränssnitt är övervägande negativa och därmed kan det påstås att visuell design av användargränssnitt generellt sett gynnas av att hållas könsneutral. Resultatet av denna kandidatuppsats bidrar teoretiskt genom tillföra ett kvalitativt perspektiv i genusforskningen på forskningsområdena interaktionsdesign och människa-datorinteraktion som i dagsläget saknar både bredd och djup. Studien bidrar också praktiskt med information om användares designpreferenser som kan nyttjas av bland annat designers, utvecklare och andra intressenter. / Gender defines the social sex of humans and permeates society through the conceptions, ideas and actions associated with men and women respectively. Perceptions of gender are created and maintained by gender systems, which are designed to produce stereotypes. Nowadays, however, more genders than the stereotypical exists, which should be taken into consideration when designing. Still, until today, gender stereotypes such as boys liking blue and girls liking pink are applied throughout all design fields, which means they also affect the visual design of graphic user interfaces. Visual design of user interfaces and experience are important parts of the interaction design field. Therefore, the purpose of this bachelor’s thesis was to explore stereotypically gendered design in the visual design of user interfaces, and how this affects the users' experience. The aesthetic design attributes that the research study examined in more detail in relation to the users' experience were color, typography, and images For this, a qualitative study was conducted, where data was collected through individual semi-structured interviews from three purposively selected designers and a focus group discussion with three purposively selected users. The collected data was analyzed thematically to conclude to four themes. These four themes represent the research findings, which were discussed with the help of relevant literature, including the theory of Self Determination. The research findings show that the informants’ experiences are influenced by stereotypically gendered color, typography and imagery in the design of graphical user interfaces by, first of all, identifying designs as either stereotypically femininely or masculine gendered. The informants react both positively and negatively to the stereotypically gendered design in various different ways. They also experience and testify that the stereotypically gender-coded design contributes to the exclusion of women, men and other marginalized genders. The research findings indicate that users' experiences of and attitudes towards stereotypically gendered user interfaces are predominantly negative and, thus, it can be argued that visual design of user interfaces generally benefits from being gender neutral. The outcome of this bachelor's thesis research contributes theoretically by adding a qualitative perspective into gender research in the research areas of interaction design and human-computer interaction, which currently lacks both breadth and depth. The study also provides practical information on users' design preferences that can be used by designers and developers, among other interested stakeholders.