Prostitution är ett omdebatterat ämne över hela världen, där Sverige har en kontroversiell lag som syftar till att skuldbelägga sexköparna istället för de som befinner sig i prostitution. Trots detta tenderar individer i prostitution att fortfarande bli stigmatiserade för sin situation i Sverige. Denna studie syftar därför till att undersöka hur stigmatisering påverkar individers förutsättningar att lämna prostitution utifrån yrkesverksammas uppfattningar med en utgångspunkt i Howard Beckers stämplingsteoretiska perspektiv om avvikande beteende, symbolisk interaktionism och master status. Studien antar en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer med fem yrkesverksamma som arbetar med att möta individer som befinner sig i prostitution. Resultatet visar att samhällets stigmatisering av individer i prostitution försvårar förutsättningar att lämna prostitution genom att de stereotypa bilderna bidrar till skuld- och skamkänslor och bristande sociala relationerna för individerna, som hindrar dessa från att få stöd och hjälp. De stereotyper som framkommer i intervjuerna är bilden av prostitution som något som antingen sker under tvång, respektive är något glamoröst och frivilligt. Till följd av stereotyperna och den stigmatisering som dessa medför, skapas ett socialt utanförskap för individer som befinner sig i prostitution, där dessa uppfattas som avvikande från samhällets överenskomna regler. Sammantaget påverkar stigmatiseringen hela individens liv, där skuld- och skamkänslorna som uppstår kan försvåra för individer att lämna prostitution.

Syftet med studien var att undersöka representationen av kvinnliga idrottare i sportdokumentärer på tre strömningstjänster: SVT Play, TV4 Play och Viaplay. Studien behandlade tre huvudsakliga forskningsfrågor: I vilken utsträckning representeras kvinnliga idrottare som huvudpersoner? Hur konstrueras föreställningar av kvinnliga idrottare genom visuella och textuella element i sportdokumentärer? Vilka likheter respektive skillnader går att utläsa i representationen av kvinnliga idrottare mellan public service och kommersiella aktörer? Genom en kvantitativ innehållsanalys av 170 sportdokumentärers omslagsbilder, titlar och innehållsbeskrivningar avslöjades en betydande underrepresentation av kvinnliga idrottare på samtliga strömningstjänster. Resultaten påvisade också att när kvinnor representeras tenderar de att framställas som offer eller individer som övervinner motgångar. Den kvantitativa analysen förlängdes med en kvalitativ semiotisk analys av tre dokumentärer för att ytterligare utforska hur kvinnor porträtteras i det visuella materialet. Analysen indikerade ett särskilt fokus på kvinnors historiska kamp för idrottsutövande på grund av ojämställdhet, med begränsat fokus på att skildra deras faktiska atletiska prestationer. Resultaten ställdes i relation till teorier som berör vidmakthållandet av stereotyper och makthierarkier förknippade med kön genom mediernas utbud av sportdokumentärer. Gällande den tredje forskningsfrågan visade resultaten skillnader i representation mellan public service och kommersiella aktörer. Public service-media uppvisade en bredare representation av kvinnliga idrottare, men även deras utbud av sportdokumentärer tenderade vidmakthålla bilden av kvinnor som offer som kämpar för sina rättigheter. Studien understryker slutligen vikten av att ifrågasätta och utmana rådande representationer inom fältet för dokumentärer. / The purpose of the study was to examine the representation of female athletes in sports documentaries across three streaming services: SVT Play, TV4 Play and Viaplay. The study addressed three main research questions: To what extent are female athletes represented as protagonists? How are perceptions of female athletes constructed through visual and textual elements in sports documentaries? What are the similarities and differences in the representation of female athletes between public service and commercial media? Through a quantitative content analysis of 170 sports documentaries' cover images, titles, and descriptions, a significant underrepresentation of female athletes was revealed across all streaming services. The results also indicated that when women are represented, they tend to be depicted as victims or individuals overcoming challenges. The quantitative analysis was supplemented with a qualitative semiotic analysis of three documentaries to further explore how women are portrayed in the visual material. The analysis suggested a particular focus on women's historical struggle for sports participation due to inequality, with limited emphasis on depicting their actual athletic achievements. Results were contextualized with theories addressing the perpetuation of stereotypes and power hierarchies associated with gender through the media's offerings of sports documentaries. Regarding the third research question, results showed differences in representation between public service and commercial channels. Public service media demonstrated a broader representation of female athletes, but their offerings of sports documentaries also tended to perpetuate the portrayal of women as victims fighting for their rights. The study ultimately underscores the importance of questioning and challenging prevailing representations within the field of documentaries.

Uppsatsens huvudsyfte är att studera finska representationer i svensk spelfilm ur ett postkolonialt perspektiv. Med en diskursanalytisk ansats och med stöd i psykoanalys, postkolonial och feministisk teori diskuteras hur finsk etnicitet konstrueras, omförhandlas och samverkar med kategorier som genus, sexualitet och klass i svensk spelfilm från 1980 till 2010. Författaren vill visa på vilka sätt representationerna kan kopplas till en postkolonial relation mellan Sverige och Finland. Ett annat syfte är att ge exempel på hur postkolonial teori kan tillämpas i en svensk-finsk kontext. Fyra filmer analyseras: Två killar och en tjej, Seppan, Populärmusik från Vittula och Kid Svensk. Varje filmanalys utgår från ett tema: 1) hur etnicitet kan kopplas till olika rum eller miljöer; 2) hur kategorier som sexualitet, klass, genus och etnicitet samverkar; 3) hur etnicitetsbegreppet kan töjas samt 4) hur olika motståndsstrategier kan se ut. En central slutsats är att representationerna av finnar i svensk film ingår i en kolonial diskurs. Filmiska representationer är en del i denna diskurs. När den etniska kategorin finskhet är närvarande i svensk film aktiveras olika maktordningar som vilar på historiska stereotyper och sociala och materiella förhållanden. Men även motståndsstrategier blir synliga. Finnar och finskhet framstår och konstrueras ofta som något exotiskt och skrämmande men samtidigt begärligt i en svensk kontext.

Studien undersöker hur könsroller gestaltas ur ett genusperspektiv i bilderboken Se upp för krokodilen! (Moroni & Eriksson, 2013). Syftet är att få djupare kunskaper om hur dessa skildringar speglar målen i läroplanen för förskolan om att motverka traditionella könsnormer och främja jämställdhet och likabehandling mellan könen. Forskare menar att bilderboken är ett användbart och didaktiskt verktyg för att fånga barns intressen och påverka deras tankegångar. Tidigare forskning (Kåreland, 2005) visar att könsstereotypa föreställningar lever kvar i en stor del av utbudet av barnböcker. I studien analyseras bilderboken Se upp för krokodilen! (Moroni & Eriksson, 2013) både utifrån bilder och text. Analysen fokuserar på karaktärernas yttre- och inre personskildringar, det vill säga, karaktärernas utseende, ansiktsuttryck, kroppsspråk respektive karaktärernas egenskaper och personligheter. Studiens resultat visar att karaktärerna i boken, till viss del avviker från de stereotypa föreställningar om vad som anses som maskulint och feminint, dock visar karaktärerna att de båda har egenskaper som kan representera båda könen. / The study examines how gender roles are portrayed from a gender perspective in the picture book Watch out for the crocodile! (Moroni & Eriksson, 2013). The aim is to get deeper knowledge about how these depictions reflect the goals of the Swedish syllabus for preschool that counteracts traditional gender norms and promote equality and equal treatment between the genders. Researchers consider that the picture book is a useful and didactic implement to capture childrens’ interests and influence their thoughts. Previous research (Kåreland, 2005) shows that gender-stereotyped conceptions persist in a large part of the range of children’s books. The study analyzes the picture book Watch out for the crocodile! (Moroni & Eriksson, 2013) both from photographs and text. The analysis focuses on the characters external and internal personal depictions, that is, the characters appearance, facial expressions, body language and the characters properties and personalities. The results of the study show that the characters in the book, partially differ from the stereotypical conceptions of what is considered as masculine and feminine. However, the characters show that they both have properties that can represent both sexes.

This study has been conducted as a literary analysis of four chapter books for children in the early years of compulsory school: Magister Tutnäsa, Vilken fullträff, Astrakan, Sune och tjejhatarligan, and Alva och Dum-Julia. The aim has been to analyse four teacher characters from a gender perspective. The study has focused on the teachers’ personal characteristics and whether these are typically female or male. Another aim has been to study how the character reinforces or runs against stereotyped gender patterns. Stephens’s and Andræ’s matrices of femininity and masculinity in literature have been used. The result shows that all the teachers in the analysed books are portrayed in a nuanced way. The characters display examples of both gender stereotypes and gender-transgressing characteristics. Stereotyped gender patterns are something that school is supposed to counteract. This can be done by working with literature. For this reason, another aim has been to show how teachers can purposefully use literature in the school’s work for gender equality.

Syftet med vår undersökning har varit att, genom intervjuer med brottmålsadvokater, undersöka hur kvinnliga och manliga gärningspersoner framställs inom domstolsväsendet, samt hur detta kan förstås utifrån ett genusperspektiv som visar hur sociala konstruktioner bildas, reproduceras och cementeras utifrån kön och förväntade egenskaper vi tillskriver de olika könen. Vår undersökning är kvalitativ då vi för att besvara vårt syfte samt våra frågeställningar har genomfört semistrukturerade intervjuer med ett antal olika brottmålsadvokater som inom sin profession försvarar både kvinnliga och manliga förövare som står åtalade för brott av skiftande allvarlighetsgrad. Som bakgrund till analyserna av empirin har vi använt oss av teoretiska ramar som genus och könsroller samt stereotypisering vilket handlar om den kognitiva snedvridning som kan ske i bedömningen av gärningspersonernas brottslighet. Ett viktigt resultat i studien har visat att det i vissa fall förekommer skillnader i framställningen mellan kvinnliga och manliga gärningspersoner, samt att rättssäkerheten och den lagstadgade objektiviteten genom detta är hotad. / The purpose of this study has been to examine how female and male offenders are represented in the domain of justice substantialised through the Swedish court and legal system. Through interviews with a number of trial lawyers we are aiming for an understanding of these representations related to a gender studies perspective that shows how norms and stereotypes are reproduced and maintained on the basis of sex, gender and expected qualities and capabilities. This study raises questions about objectivity, impartial judgements and in the end justice. We are also trying to illustrate female offenders and how they are perceived in the Swedish court and legal system. Our study is qualitative and to answer our issues we have gone through semi structured interviews with trial lawyers that through their profession has defended both female and male offenders. Our scientific background and theoretical framework is gender and sex studies together with stereotypes and doing stereotypes which is a type of cognitive bias; a subject that we are also presenting. One of the most important results of this study is that there is a difference in how female offenders are represented compared to how male offenders are represented in the Swedish court and law system. Through this result we can see that the statutory objectivity is threatened.

RFSU- Do you want to? -A multimodal analysis of the RFSU’s (the Swedish Association for Sexuality Education) school material to encourage mutual sexuality The purpose of this study is to identify the semiotic resources, by using a multimodal analysis, that the RFSU uses to communicate the creation of relationships between participants to express their aim. Furthermore, to examine the basic thoughts that the RFSU has about standards due to gender should be eliminated, and how these become evident in the films. The starting point for the essay is questions about how the RFSU creates a relationship with the audience through the semiotic resources, as well as the manner in which it is possible to derive the RFSU’s basic thoughts about breaking the standards and working towards stereotypical gender roles. The material I examine consists of two short films belonging to a collection of school supplies under the name titled ”Vill du?” (Eng. ”Do you want to?”) that the RFSU has created for the education of secondary school students. The method is based on a sociosemiotic perspective where the material is analyzed by a composition analysis, an ideational analysis and an interpersonal analysis. The dialogues are analyzed based on the systemic functional grammar and the discussion of the results and how they are linked to the theory that there is a heteronormativity in today's society, which the RFSU wants to break through. The conclusion is that RFSU uses semiotic resources such as young participants, communication tools, such as: Skype, computers and phones, and other typical youth-related things. The most prominent result of the analysis that is actively breaking the standards against the heterosexual norm is that one film, ”Gorillan”, which works against the stereotypical gender roles, where it is the male who is subjected to sexual harassment; and the second film works against the norm of heterosexuality as it is about two gay guys.

Syftet med denna studie är att analysera de fyra senaste nordiska vinnarbidragen i Eurovision Song Contest, för att se om det föreligger återkommande mönster, normativa könsstereotyper och hur makt uttrycks i tävlingen. Genom multimodala analyser av dessa bidrag med fokus på kön och makt, kommer följande frågeställningar att besvaras: Hur ser den multimodala gestaltningen ut inom de fyra senaste nordiska vinnarbidragen i Eurovision Song Contest? Samt: Hur representeras kvinnor respektive män i de olika bidragen? Som material för analyserna har Youtube-klipp på samtliga bidrag använts, där det multimediala har analyserats genom multimodala analyser. Efter dessa analyser blir sammanfattningen att det finns återkommande mönster och könsstereotyper inom ESC, där männen ofta tilldelas makt medan kvinnor i stället är den mer försumbara. Dessa mönster och stereotyper ser vi inte givetvis vid första inblicken av ett bidrag, utan genom att göra djupare multimodala analyser. / The primary aim of this study is to examine and analyze how different media (multimedia or mixed media) in the Eurovision Song Contest work togheter when combined. The expectation is to see if there are reocurring themes and patterns in the representation of the Nordic countries in the ESC with a main focus on gender bias and authority. Four different winning entries from the Eurovision Song Contest performed by the Nordic countries have been chosen and analyzed. The thesis in this essay is that there are patterns in the representation of different countries in the ESC, and that there also may occur stereotypical gender bias. Therefore the key questions have been the following: What does the multimodal impersonation of the latest four Nordic winners in the ESC look like? And: What does the representation of men and women look like? Youtube-videos have been used as material to analyse these performances by doing multimodal analyses. This study indicates that there are occuring gender bias and stereotypes in the ESC, and also reoccuring patterns in the representation of the Nordic countries as a geographical area. We can not see this by the first glimpse, but through deeper multiodal analyses.

This study focuses on the gender representation on Instagram of the two party leaders Annie Lööf and Ulf Kristersson. We will compare how they communicate through images on their private Instagram accounts. The purpose of this study is to see how they represent themselves on their private Instagram account, and make comparisons to see if there is any similarities or differences from a gender perspective that can be found in the society. The theoretical framework is based on Hirdman's Gender System, Connell's Masculinity Theory and Semiotic Theory. To accomplish this study, a semiotic method was used with denotations and connotations. To understand the underlying meaning in the images, an analysis tool that includes Goffman’s and Barthes different dimensions and Hansen and Machin’s analysis units has been designed. The result of the analysis shows that there is a difference in how the two party leaders choose to present themselves on Instagram. Lööf appears to be the stereotypical woman, she is responsive, empathetic and caring. Kristersson is portrayed like the stereotypical man, he takes place, is active and competitive. The image of the party leaders is similar to previous research and theories on gender and authority. Both Lööf and Kristersson reproduce the media's stereotypical representation of women and men. / Denna studie fokuserar på hur partiledarna Annie Lööf och Ulf Kristersson framställs, utifrån ett genusperspektiv, på Instagram. Deras bildkommunikation på Instagram studeras och jämförs. Syftet med studien är därför att jämföra hur en kvinnlig respektive manlig partiledare använder sitt privata Instagram-konto för att framställa sig själv, för att se om det finns några likheter eller skillnader utifrån ett genusperspektiv och för att se om de reproducerar den stereotypa framställningen av politiker i media. Studiens teoretiska ramverk utgår från Hirdmans Genussystem, Connells Maskulinitetsteori och semiotisk teori. För att genomföra studien användes en semiotisk metod med denotation och konnotation. För att förstå de underliggande meningarna i bilderna har ett analysverktyg konstruerats som innefattar Goffmans och Barthes olika dimensioner och Hansens och Machins ytterligare analysenheter. Resultatet av analysen visar att det finns en tydlig skillnad i hur de båda partiledarna väljer att framställa sig själva på Instagram. Lööf framstår som den typiska kvinnan, lyhörd, empatisk och omhändertagande. Kristersson framställs likt den stereotypa mannen som tar plats, är aktiv och tävlingsinriktad. Den bild som partiledarna visar upp kan kopplas ihop med tidigare forskning och teorier kring genus och makt. Både Lööf och Kristersson reproducerar medias stereotypa framställning av kvinnor och män.

In this essay, J.K. Rowling’s series about Harry Potter is analyzed by the use of feminist theories and gender studies. The main aim of the essay is to examine how Hermione Granger is portrayed. The analysis is based on three of the novels, Harry Potter and the Philosopher’sstone, Harry Potter and the Prisoner of Azkaban and Harry Potter and the Goblet of Fire. This essay argues that Hermione, in the first novel, is depicted as a stereotyped female character, but that she develops and grows over the course of time, which leads her character to deviate from the traditional gender stereotypes. The results are supported by different examples from the novels, which relate to the used theories and previous research. / I denna uppsats analyseras J.K. Rowlings serie om Harry Potter med hjälp av feministiska teorier och genusstudier. Huvudsyftet med uppsatsen är att undersöka hur Hermione Granger är porträtterad. Analysen är baserad på tre av romanerna Harry Potter and the Philosopher’sstone, Harry Potter and the Prisoner of Azkaban och Harry Potter and the Goblet of Fire. Uppsatsen argumenterar att Hermione, i första romanen, är skildrad som en stereotypisk kvinnlig karaktär, men att hon under tidens gång utvecklas och växer vilket leder till att hennes karaktär senare avviker från de traditionella könsstereotyperna. Resultaten stöds av olika exempel från texterna som relaterar till de använda teorierna och tidigare forskning.