Purpose: This study aimed to investigate how neurodevelopmental disorders (NDs) are represented in the Swedish news media. The study can contribute to gaining more excellent knowledge about how Swedish news media such as Dagens Nyheter (DN) and Expressen represent disabilities such as NDs. Theory: To carry out the study, we must present theoretical starting points. The study was based on the power of journalism, representation, media representation, framing theory, and stereotypes. The power of journalism is used to explain how powerful the media is. Representation and media representation is used to describe how things make sense. Framing theory is used to describe the effect of the media on people because, according to the theory, people always try to create meaning. Finally, stereotypes are used to explain how NDs are perceived in society. Previous research: Previous research has been used to motivate studies that have previously been used on the subject and then linked to our study. The study used health communication and journalism, news media (daily- and evening newspapers), and gender as in previous research. Health communication and journalism explain how vital health-related information is to society. News media are used to create an in-depth understanding of NDs while discussing the difference between daily- and evening newspapers to understand them. Finally, studies on gender are used to explain gender differences and inequalities between the genders. Method: The study was carried out with the help of a quantitative content analysis, where the Swedish news sites DN and Expressen were analyzed by searching for news about various NDs; ADHD, ADD, ASD, Autism, Asperger's, and Tourettes. A total of 190 articles from both news sites were included—123 articles from Expressen and 67 from DN. A time frame has been set within one year, from 8 March 2021 to 8 March 2022. To obtain the survey results, the SPSS program has been used where it was prepared before the study with knowledge of statistical analysis—then prepared variables and variable values to be used in SPSS to make the study feasible. Results: The results were presented by comparing relevant variables in the SPSS software for later analysis. Variables such as "NDs diagnoses," "NDs main or secondary subject," "emotional or non-emotional," and "newspaper." Detailed analysis and discussion were performed of the results of the variables examined. The analysis was based on relevant previous research and theories related to news media, representation, and NDs. Conclusion: Journalists significantly influence how the reader perceives, interprets, and forms opinions. Therefore, the representation of NDs by both the news sites, DN and Expressen, can lead the reader to create stereotypical images about NDs. Individuals with NDs may be discriminated against because of the stereotypes that have been created about them. They can also be exposed to misunderstandings of the environment because they do not behave the same way society expects. The two news pages examined represent NDs differently in that DN is classified as a daily newspaper and Expressen is classified as an evening newspaper. The different diagnoses within NDs are represented differently in the articles. Finally, female journalists try to counter stereotypes about women with NDs. Many articles written by female journalists are about publishing their stories and encouraging others to seek help. In contrast, articles written by male journalists are often about men with NDs, whereas articles are often about crime and sports, which they are also often associated with. / Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka hur neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) representeras i svensk nyhetsmedia. Studien kan bidra till att få större kunskap om hur svenska nyhetsmedier som Dagens Nyheter (DN) och Expressen representerar funktionsnedsättningar som NPF. Teori: För att genomföra studien har vi behövt redovisa teoretiska utgångspunkter. Studien bygger på: journalistens makt, representation, media representation, gestaltningsteori och stereotyper. Journalistens makt används för att förklara hur mäktigt media är. Representation och mediarepresentation används för att förklara hur saker och ting får mening. Gestaltningsteorin används för att förklara mediernas effekt på människor eftersom enligt teorin människor alltid försöker skapa mening. Till sist används stereotyper för att förklara hur NPF uppfattas i samhället. Tidigare forskning: Tidigare forskning använts för att motivera studier som tidigare använts på ämnet, för att sedan koppla det till vår studie. I studien användes hälsokommunikation och journalistik, nyhetsmedia (dags- och kvällspress), och genus som tidigare forskning. Hälsokommunikation och journalistik används för att förklara hur viktig hälsorelaterad information är för samhället. Nyhetsmedia används för att skapa fördjupad förstående om neuropsykiatriska funktionsnedsättning, samtidigt diskuteras skillnaden mellan dags- och kvällspress för att förstå skillnaden mellan de. Till sist används genus för att förklara könsskillnader och ojämlikheter mellan könen. Metod: Studien genomfördes med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys, där svenska nyhetssidorna DN och Expressen analyserades genom att söka efter nyheter om olika NPF; ADHD, ADD, ASD, Autism, Asperger's och Tourettes. Totalt inkluderades 190 artiklar från både nyhetssidorna. 123 artiklar från Expressen och 67 artiklar från DN. En tidsram har ställts in inom ett år, från datumen, 8 mars 2021 till 8 mars 2022. För att få fram undersökningens resultat har programmet SPSS använts där det förbereddes innan studien med kunskap om statistisk analys. Därefter förberett variabler och variabelvärden för att användas i SPSS för att göra studien genomförbar. Resultat: Resultaten presenterades genom att relevanta variabler har ställts mot varandra i programvaran SPSS för att senare analysera de. Variabler såsom “NPF diagnoser”, “NPF huvud- eller biämne”, “känslomässig eller icke känslomässig” samt “tidning”. En utförlig analys och diskussion genomfördes av resultaten av de undersökta variablerna. Analysen byggdes på relevanta tidigare forskning och teorier som är relaterade till nyhetsmedier, representation och NPF. Slutsats: Journalister har stor påverkan på hur läsaren uppfattar, tolkar och bildar åsikter. Därför representationen av NPF av både nyhetssidorna, DN och Expressen, kan leda till att läsaren skapar stereotypa bilder om NPF. Individer med NPF kan utsättas för diskriminering på grund av de stereotyperna som har skapats om de. De kan också utsättas för missuppfattning av omgivningen på grund av att de inte beter sig på samma sätt som samhället förväntar sig. De två undersökta nyhetssidorna representerar NPF annorlunda i och med att DN klassas som dagstidning och Expressen klassas som kvällstidning. De olika diagnoserna inom NPF representeras på olika sätt i artiklarna. Slutligen kvinnliga journalister försöker att motverka stereotyper om kvinnor med NPF. Många artiklar skrivna av kvinnliga journalister handlar om att ge ut deras berättelser och uppmana andra till att söka hjälp. Medan artiklar skrivna av manliga journalister handlar ofta om män med NPF, där artiklar ofta handlar om brott och sport, vilket de också ofta är associerade med.

Euphoria is a popular tv-series that has become a part of popular culture with its dark imagery and strong characters. The characters became a big discussion in social media and mantras that people are taking inspiration from. The series has become a phenomenon in social media where people recreate the characters makeup and outfits. This study looked at how female characters are portrayed in Euphoria from a female stereotypic and gender identity perspective. And we wanted to see if the female characters are challenging heteronormativity that is reflected in our society. We used a narrative analysis and mise-en-scéne to analyze the chosen scenes, the theories we used were gender theory, gender role theory and queer theory. The result showed that three of the characters are shown as the typical female stereotype and two of them are not. The three females that are more like the stereotypes are portrayed in a sexualized way and their bodies are shown for entertainment and selling purposes. Meanwhile the two female characters that challenge heteronormativity are portrayed as norm breaking and they are not sexualized. The gender roles are shining through when some of the feminine women are acting from what is expected of a woman. They are seeking after what the ideals are and how they can be their most beautiful selves based on the stereotypes while some of them do not.

Kvinnor är fortfarande underrepresenterade på högre chefsnivåer även i relativt sett jämställda länder som Sverige. Vilka hinder och möjligheter till fortsatt karriär som kvinnliga chefer själva upplever är den fråga som denna uppsats söker svar på. Tre fokusgrupper med totalt sju kvinnliga första linjens chefer i Kriminalvården har genomförts i det syftet. Fokusgrupperna har genomförts digitalt och spelats in samt därefter transkriberats. Data har analyserats med reflexiv tematisk analys och tre teman har skapats: Kvinnors huvudansvar, Att bli sedd av andra och Med olika mått mätt. Resultatet indikerar att kvinnor tar ett större ansvar för barn och familj vilket kan påverka möjligheten till karriär negativt. Beslut om att bilda familj kan få större konsekvenser för kvinnor än för män när det gäller hur arbetssituationen påverkas bl.a. eftersom kvinnor är föräldralediga längre än män. Stöd från chef och partner kan påverka karriären positivt och vara avgörande för kvinnors benägenhet att söka chefsjobb. Olika villkor för kvinnliga och manliga chefer innebär att män tenderar att göra karriär fortare trots att kvinnor ofta är mer noggranna och presterar bättre än män. Slutsatsen är att stereotypa uppfattningar utifrån kön behöver utmanas för att åstadkomma en normförändring så att kvinnor ges samma möjligheter som män att utifrån sin kompetens nå högre chefspositioner. Fler studier behövs med tanke på det komplexa samspelet mellan familjeansvar och arbete.

Studien ‘’Mulan: lotusblomma eller krigshjälte?’’ avser att jämföra manliga och kvinnliga karak­tärers samt den kinesiska kulturens representation i Disneys filmer Mulan (1998) och Mulan (2020) för att se vilka likheter och skillnader som finns i representationerna. Karaktä­rer­na och kulturen kommer att analyseras utifrån genus- och asiatiska stereotyper. Massme­dier och populärkultur har en stark inverkan på människors iden­titetsskapande och hur vi ser på andra kulturer än vår egen. Disney är en mäktig aktör inom populärkultur vil­ket gör dessa frågor viktiga att studera. Mulan (1998) har kritiserats på grund av hur Disney skil­drade den kine­siska kulturen i filmen och för att könsförtrycket skildrades som ett kulturellt problem. Det teoretiska ramver­ket utgår ifrån idéer om ideologi, där genus­teorier och kultur­teorier innefattas. Utifrån en semio­tisk analys där vi har använt denotation och konnotation har vi studerat fyra strate­giskt utval­da scener i de båda filmerna. Vår analys visade att flera av männen i den senare filmen bryter den traditionella genusbilden, däremot faller samtliga karaktärer utom en under asiatiska stereotyper. Alla kvinnor, för­utom Mulan och Xianniang, visar en traditionell genusbild. Mulans karaktär är den mest kom­plexa utifrån genus- och asiatiska stereotyper. Karaktärerna i filmen (1998) visar alla en traditionell genusbild. Den ytliga kulturen har förbättrats i filmen från 2020 men inte den djupa. Den ki­ne­siska kulturen representeras fortfarande på ett sätt som gör att de underliggande budskap­en grundas i västerländsk ideo­logi. Mulans problem som kvinna skylls fortfarande på bilden av den kinesiska kulturen som vi ser i filmerna. / The study "Mulan: lotus flower or martial arts champion?" aims to compare the representations of male and female characters and Chinese culture in Disney films Mulan (1998) and Mulan (2020) to see the similarities and differences in the representations. The characters and culture will be ana­lyzed based on gender- and Asian stereotypes. Mass media and popular culture have a strong impact on the formation of people's identities and how we perceive cultures other than our own. Disney is powerful within popular culture which makes these issues important to study. Mulan (1998) has been criticized because of how Disney portrayed the Chinese culture in the film and for portraying the gender oppression as a cultural problem. The theoretical frame­work is based on ideas about ideology, which includes gender theories and cultural theories. Based on a semiotic analysis where we have used denotation and connotation, four strate­gical­ly selected scenes have been analyzed in the two films. Our analysis showed that several of the men in Mulan (2020) break the traditional gender image, however, all characters except one fall under Asian stereotypes. All women, except Mulan and Xianniang, show a traditional gender image. Mulan's character is the most com­plex based on gender and Asian stereotypes. The characters in the film (1998) all show a tra­ditional gender image. The surface culture has improved in the film from 2020 but not the deep culture. The Chinese culture is still represented in a way that makes the underlying mes­sages based on Western ideology. Mulan's problem as a woman is still blamed on the image of the Chinese culture that is depicted in the films.

Denna studie syftar till att ta reda på hur utanförskap uttrycks hos rasifierade marginaliserade grupper i Sverige. Genom ett diskursteoretiskt perspektiv i kombination med Goffmans teori om stigmatisering och stereotypisering har denna uppsats undersökt hur tre marginaliserade grupper skrivit och uttryckt sitt egna upplevda utanförskap; samer, afrosvenskar och muslimer i Sverige och deras upplevda utanförskap. Bearbetningen av materialet fokuserade på teman vi kunde utläsa; utanförskap, sammanhållning med majoritetsgruppen, stereotypisering och diskriminering.  Genom att ha studerat hur dessa grupper uttrycker sig via sociala rörelser har diskursanalysen belyst hur dessa medlemmar känner sig rasifierade och exluderade från samhället på en rad olika sätt. Detta har i sin tur gett upphov till reproducering av stigma och stereotyper. Ett diskursteoretiskt perspektiv samt Goffmans teori om stigmatisering och stereotypisering har identifierat en rad mönster som ligger till grund för dessa gruppers upplevda utanförskap. Genom Goffman har vi kunnat identifiera att tribal stigmatisering samt fläckar på den personliga karaktären är två sätt varpå de marginaliserade grupperna uttrycker den stigmatisering och det utanförskap de utsätts för. / This study aims to find out how exclusion is expressed among racialized marginalized groups in Sweden. Through a discourse theoretical perspective in combination with Goffman's theory of stigmatization and stereotyping, this study has examined how three marginalized groups expressed their own perceived exclusion; sami, afro-swedes and muslims in Sweden. The material consists of videos that we have transcribed and analyzed, taken from social movements' websites and social media. The processing of the material focused on themes we found; Exclusion, cohesion with the majority group, stereotyping and discrimination.  By studying how these groups express themselves through social movements, the discourse analysis has shed light on how these members feel racialized and excluded from the Swedish society in a number of different ways. A discourse theoretical perspective and Goffman's theory of stigmatization and stereotyping have identified a number of patterns that form the basis for these groups' perceived exclusion. Through Goffman, we have been able to identify that tribal stigma and blemishes on the personal character are two ways in which the marginalized groups express their stigma and exclusion they are exposed to.

This study has analysed the dialogue in two of the oldest Disney animated movies with a princess in the lead role, Cinderella from 1950 and Sleeping beauty from 1959 and compared them with their new live action remakes, Cinderella from 2015 and Maleficent from 2014, from a gender perspective. The purpose was to find out if there has been a change in the way the princess was shaped based on their personality and their relation with the prince. Selected scenes have been transcribed from the four films and through a qualitative content analysis they have been coded based on a code scheme.   The analysis has been based primarily on Rönnberg's theory of feminine role types in film and Yvonne Hirdman's gender contract. Davies 'previous research on stereotypes in fairy tales and England, Descartes and Collier-Meek and Hine´s et al. study about gender in Disney movies through the ages also support the interpretations of the analysis'. The results show that both of the older animated films portray the princesses based on a more stereotypical image of women and from a perspective where men are superior and the heroes in the story.   In the live action movies, the stereotypical feminine image of the princesses has developed. In Cinderella, the main character develops during the film. At first the main character Ella shows similarities with the classic Cinderella which is very gender stereotypical. During the film, the character of Ella changes and in the end, she finally dares to stand up for herself which is a big change compared to the classic movie. In Maleficent, on the other hand, Princess Aurora is portrayed in a completely different way compared to classic Sleeping Beauty. This movie shows a side that is not as stereotypically feminine. Aurora is not saved by a prince, she is curious and dreaming of taking over the magical land that Maleficent comes from. The change you can see in the result indicates a social change in the way of how men and women are viewed. The live action movies show a world where women are allowed to take more space, be strong for themselves and have dreams that do not involve a prince. / Den här studien har analyserat dialogen i två av de äldsta animerade originalfilmerna från Disney med en prinsessa i huvudrollen, Askungen från 1950 och Törnrosa från 1959. Därefter har de jämförts med deras nyutgivna spelfilmer, Berättelsen om Askungen från 2015 och Maleficent från 2014, ur ett genusperspektiv. Syftet var att undersöka om det skett en förändring i hur prinsessans personlighet och hennes relation med prinsen gestaltas mellan filmerna. Utvalda scener har transkriberats från de fyra filmerna och genom en kvalitativ innehållsanalys har de kodats utifrån ett kodschema.     Analysen har därefter baserats framförallt på Rönnbergs teori om feminina rolltyper i film samt Yvonne Hirdmans genuskontrakt. Davies tidigare forskning om stereotyper i sagor samt England, Descartes och Collier-Meek och Hines et al. studie om genus i Disneyfilmer genom tiderna stöttar också analysens tolkningar. Resultatet visar att båda de äldre animerade filmerna gestaltar prinsessorna utifrån en mer stereotyp bild av kvinnor samt utifrån ett perspektiv där männen är överordnade och hjälten i historien.   I de nya spelfilmerna har den stereotypa feminina bilden av prinsessorna utvecklats. I Berättelsen om Askungen utvecklas huvudkaraktären under filmens gång. Huvudkaraktären Ella visar till en början stora likheter med den klassiska Askungen som är väldigt könsstereotypiska. Under filmens gång får man följa en förändring i Ella och i slutet vågar hon äntligen stå upp för sig själv vilket är en stor förändring i jämförelse med den klassiska filmen. I Maleficent däremot, gestaltats prinsessan Aurora på ett helt annat sätt i jämförelse med klassiska Törnrosa. Filmen visar en sida av Aurora som inte är lika stereotypiskt feminint. Aurora blir inte räddad av en prins, hon är nyfiken och drömmer om att själv ta över det magiska landet som Maleficent kommer ifrån. Den förändring man kan se i resultatet tyder på en samhällelig förändring i hur man ser på män och kvinnor där kvinnor tillåts ta mer plats, vara starka i sig själva och ha drömmar som inte involverar en prins.

This study aims to investigate how the main characters of Law & Order: SpecialVictims Unit are portrayed by using a list of gender-coded attributes. By using aquantitative content analysis the authors of this study examined the behaviour of 14different characters over 19 seasons to find similarities and differences in how thefemale and male characters were portrayed. The findings showed that both thefemale and male characters had a higher amount of male coded attributes thanfemale coded attributes, and that the highest showing attributes varied very littlebetween both the individual characters and the gender groups as a whole. This kindof study has scarcely been done regardless of genre, and so it serves as a solidfoundation for future research.

Idrottsundervisningen har under en lång tid arbetat med att komma tillrätta med en undervisning som marginaliserar flickor. Att skolan i stort och Idrottsundervisningen specifikt producerar och reproducerar stereotypiska könsroller är ett problem, inte minst för att läroplanen tydligt slår fast att skolan har till uppgift att motverka just det. Denna litteraturstudie har som syfte att bidra med kunskap om varför idrottsundervisningen fortfarande kämpar med att uppnå en jämlik undervisning för flickor och pojkar. Ambition är att undersöka hur lärare i idrott och hälsa kan arbeta för att uppnå en jämställd undervisning. Följande frågeställning kommer vägleda studien. (1): - Hur är och har idrottsundervisningen varit ojämlik för flickor? (2): - Hur föreslår forskningen att arbetet med jämställdhet i idrottsundervisningen ska förbättras? - För att besvara frågeställningen användes ett urval av20 st artiklar. Artiklarna som samtliga var peer-reviewed berörde flickors förutsättningar inom ämnet idrott. Urvalet gjordes genom en artikelsökning och uppföljning av referenser. Resultatet visar på att idrotten i skolan inte är jämställd. Pedagogiken, innehållet och förväntningarna har utgångspunkten i det maskulina. Det finns en medvetenhet att undervisningen inte är jämställd även hos lärare men det brister i kunskap och insikt hur detta ska bemötas. Studiens visar på att lärare behöver utbildning och utrymme för reflektion. För att uppnå en förändring behöver flickorna inkluderas på ett strukturerat sätt som samtidigt intar ett kritiskt perspektiv.

Men and women have been represented in different ways in media for a long time. Images and visual documents are important tools for companies in marketing so that they can convey their messages in the most desirable and presentable way possible (Ekström, Ottosson & Parment 2017). Events are considered to be an effective communication tool (Jutbring 2016)and more events have begun to work with social issues. One of Sweden's largest festivals, Way Out West works extensively with ecological sustainability, but lately they have started to focus more on equality as well (Luger 2020).The purpose of the study is to analyze how the Way Out West festival represents women and men in their figurative marketing of a selection of this year's lineup of artists. To answer the purpose, two research questions have been developed and the authors have analyzed the images with the help of scientific articles and a qualitative study. It is a semiotic image analysis that is based on representation theory, where stereotypes, idealization and face-ism are used as analysis tools. The study is supplemented by an interview, with PR and marketing manager for Way Out West, who provided background information to the study. The result of the study shows that there are both differences and similarities in how female and male artists are represented in Way Out West’s figurative marketing. All images are interpreted based on the prevailing cultural norms where stereotypes, idealization and faceism contribute to how the viewer interprets the message with the image. The representation of women and men are asymmetrical and Way Out West has a great responsibility in portraying the festival's artists as the social story of gender is constantly shifted and transformed (Johansson och Lalander 2013). Based on the semiotic image analysis, it can be concluded that Way Out West contributes to maintaining and changing stereotypes, idealization and face-ism when portraying their artists. The study is written in swedish. Men and women have been represented in different ways in media for a long time. Images and visual documents are important tools for companies in marketing so that they can convey their messages in the most desirable and presentable way possible (Ekström, Ottosson &Parment 2017). Events are considered to be an effective communication tool (Jutbring 2016)and more events have begun to work with social issues. One of Sweden's largest festivals, Way Out West works extensively with ecological sustainability, but lately they have started to focus more on equality as well (Luger 2020).The purpose of the study is to analyze how the Way Out West festival represents women and men in their figurative marketing of a selection of this year's lineup of artists. To answer the purpose, two research questions have been developed and the authors have analyzed the images with the help of scientific articles and a qualitative study. It is a semiotic image analysis that is based on representation theory, where stereotypes, idealization and face-is mare used as analysis tools. The study is supplemented by an interview, with PR and marketing manager for Way Out West, who provided background information to the study. The result of the study shows that there are both differences and similarities in how female and male artists are represented in Way Out West’s figurative marketing. All images are interpreted based on the prevailing cultural norms where stereotypes, idealization and faceism contribute to how the viewer interprets the message with the image. The representation of women and men are asymmetrical and Way Out West has a great responsibility in portraying the festival's artists as the social story of gender is constantly shifted and transformed (Johansson och Lalander 2013). Based on the semiotic image analysis, it can be concluded that Way Out West contributes to maintaining and changing stereotypes, idealization and face-ism when portraying their artists. The study is written in swedish. / Män och kvinnor har under en lång tid blivit representerade på olika sätt i media. Bilder och visuella dokument är viktiga redskap för företag i marknadsföring för att de ska kunna förmedla sina budskap på ett så eftersträvansvärt och presentabelt sätt som möjligt (Ekström, Ottosson & Parment 2017). Evenemang anses vara ett effektivt kommunikationsverktyg(Jutbring 2016) och fler evenemang har börjat arbeta med sociala frågor. En av Sveriges största festivaler, Way Out West, som arbetar mycket med ekologisk hållbarhet har även börjat fokusera på jämställdhet (Luger 2020).Studiens syfte är att analysera hur festivalen Way Out West representerar kvinnor och män i sin bildliga marknadsföring för ett urval av årets lineup av artister. För att besvara syftet har två forskningsfrågor tagits fram och författarna har med hjälp av vetenskapliga artiklar och en kvalitativ undersökning analyserat bilderna. Det är en semiotisk bildanalys som utgår ifrån representationsteorin där stereotyper, idealization och face-ism används som analysverktyg. Studien kompletteras med en intervju, med PR och marknadsföringsansvarig för Way Out West, som gav bakgrundsinformation till studien. Resultatet för studien påvisar att det finns både skillnader och likheter i hur kvinnliga och manliga artister representeras i Way Out West’s bildliga marknadsföring. Samtliga bilder tolkas utifrån de rådande kulturella normerna där stereotyper, idealization och face-ism bidrar till hur betraktaren tyder budskapet med bilden. Representationen av kvinnor och män är asymmetrisk och Way Out West har ett stort ansvar vid porträtteringen av festivalens artister då den sociala berättelsen gällande genus ständigt förskjuts och omskapas (Johansson & Lalander 2013). Utifrån den semiotiska bildanalysen går det alltså att dra slutsatsen att Way Out West både bidrar till att stereotyper, idealization och face-ism upprätthålls och förändrasvid porträtteringen av deras artister. Studien är skriven på svenska.

Literature can today be used as a tool to promote fellowship within the society, to build bridges and create an understanding of other ethnicities and cultures. Therefore, as teachers it can be beneficial to analyze stories and break down the content and then create new content with the students without any preconceptions regarding "the Other". This study is based on the method qualitative content analysis, with focus on close reading. The theoretical framework for this study is based on the post-colonial theory and the perspective of power. Which will be used to examine two Swedish children's books and how the characters are presented. In this study, I argue that norm-deviating conceptions tend to be more visible when it comes to people with a non-Swedish background.