Imperfektioner i skådespelares hy upplever vi sällan visas inom film och medier relaterade till film. Många gånger i film tycks hy användas för att gestalta olika stereotyper. Kan detta leda till att ideal och fördomar stärks hos publiken? I denna uppsats har vi valt att undersöka detta genom att analysera filmer vars handling har en koppling till high school samt genom ett utförande av två fokusgrupper med filmstudenter som informanter. Utifrån dessa gick det tydligt att se hur den porträtteringen som ofta förekommer i film av personer med till exempel finnar hade fått informanterna att tänka mer negativt om sina egna finnar och sin hy. Det gick även att se att informanterna snabbt drog kopplingar mellan karaktärernas utseende och vilken stereotyp de tillhörde.

Det är dominans av män på ledande positioner i organisationer och på arbetsplatser. Det sägs bero på att de egenskaper som anses manliga enligt normen också tycks vara dem som är bättre lämpade för ledarskap. De enligt normen kvinnliga egenskaperna anses inte vara lika passande utan snarare exempel på det som inte eftertraktas hos en ledare (Powell, 2011, s. 3). Denna studie undersöker mäns perceptioner av kvinnliga ledaregenskaper. För att utföra studien och besvara syftet skapades frågeställningarna: ”Stämmer mäns, verksamma inom byggbranschen, perceptioner överens med stereotypen för kvinnliga ledaregenskaper? “ och “Skiljer sig perceptionerna beroende på ifall männen haft en kvinnlig respektive manlig ledare?” Könsstereotyper skapar psykologiska hinder för kvinnor att ta sig upp på ledande positioner. Detta leder till att kvinnor inte tror på att de kan nå dessa positioner (Wynn, 2017, s. 646; Leicht et. al., 2017). Överlag har kvinnor svårare att nå dessa positioner, detta faktum gäller även om de psykologiska hindren bortses från. Detta fenomen kallas för ”glastaket” och innebär att det finns en viss gräns gällande hur högt upp kvinnor kan klättra i hierarkin. Ett annat hinder som även kommer diskuteras är Queen-B fenomenet. Det innebär att kvinnor som lyckats komma förbi glastaket distanserar sig från och förminskar andra kvinnor för att kunna bibehålla sin position högst upp på företagsstegen. Empiriinsamlingen genomfördes med strukturerade intervjuer där respondenterna är män verksamma för kvinnliga respektive manliga ledare, samt kvinnor på ledande position på tre byggföretag belägna och verksamma inom Stockholms län. Resultatet som studien genererar är att erfarenhet grundar individers personliga perceptioner, medan ingen erfarenhet tyder på att individer förlitar sig på omgivningens uppfattningar och normer. Empirin lutar åt att män med kvinnliga ledares perceptioner om kvinnliga ledaregenskaper avviker från stereotyperna, medan män med manliga ledares perceptioner stämmer överens med dessa.

I den här studien har vi studerat ledarskap med koppling till genus, genom att studera tidigare forskning och sedan jämföra med det empiriska materialet genom intervjuer hos ledare. Intresset för det valda ämnesområdet uppmärksammades när vi genom statistik jämförde antalet manliga ledare med kvinnliga. Detta påvisade att det råder ojämställdhet mellan könen i antalet ledarskapsbefattningar. Därför valde vi att undersöka ämnesområdet ur flera aspekter för att skapa oss en uppfattning till den bakomliggande anledningen där manliga ledare besitter fler ledarskapspositioner än kvinnliga. Det finns mängder med forskning kring skillnader mellan manligt och kvinnligt ledarskap, det som skiljer denna studie från resterande är att vi utgår ifrån ledarskap hos män och kvinnor för att undersöka om ledarskap har ett bakomliggande genus. Detta genom att studera ledarskap med hänsyn till genusperspektivet där vi framhäver jämställdhet, ledarskap, egenskaper, föreställningar, maktpositioner samt kvinnliga och manliga ledarroller. I denna studie använder vi oss av en kvalitativ metod, nämligen djupintervjuer. För att denna metod anser vi vara relevant för rapporten då vi strävar efter djup och innehållsrik data. Vidare presenterar vi under vår teoretiska referensram tidigare forskning och teorier i form av vetenskapliga artiklar och avhandlingar. Teman som framhävs under den teoretiska referensramen är ledarskap, ledarskapsstilar, manligt och kvinnligt ledarskap, genusperspektivet på ledarskap samt stereotyper. Därefter presenterar vi i det empiriska avsnittet vår insamlade data i form av utförda intervjuer på sex olika ledare, varav tre manliga och tre kvinnliga. Där delar respondenterna med sig av sina tidigare erfarenheter samt uppfattningar kring ämnet. Efter att studerat tidigare forskning och intervjuat ledare inom olika ledarskapsbefattningar diskuterar vi under analys och tolkning, teori och empiri där vi jämför, tolkar och framhäver egna åsikter kring det valda ämnesområdet. Detta för att redogöra för en slutsats och besvara forskningsfrågan. Efter genomförd undersökning där vi tagit del av ledares erfarenheter och föreställningar och jämfört med tidigare forskning drar vi slutsatsen om att ledarskap inte direkt har ett bakomliggande genus. Det visar sig att ledarskap är personlighetsbaserat där det skiljer i egenskaper, värderingar och attityder. Detta för att vi är olika som individer och värderar olika. Samtidigt använder sig både manliga och kvinnliga ledare av egenskaper som klassas maskulint respektive feminint. Vi kan dock inte förneka att män av biologiska skäl har ett kroppsspråk och egenskaper som ger en bild av manlig dominans inom ledarskap till skillnad från kvinnor. / In this study, we have chosen to study leadership in reference to the gender perspective, by studying earlier made researches on this subject and comparing it to the empirical part through interviews with leaders. The underlying interest in the chosen subject was highlighted when we compared the number of male leaders with women, through statistics. This showed that there is gender imbalance in the number of leadership positions. Therefore, we chose to investigate in this subject area from several aspects in order to create a vision of the underlying reason why male leaders possess more leadership positions than women. There are numbers of research on differences between male and female leadership, what distinguishes this report from the rest is that our main focus is on leadership in men and women to examine whether leadership has an underlying gender or not. This by studying leadership with regard to the gender perspective, where we emphasize gender equality, leadership, characteristics, power positions but also female and male leadership roles. In this study, we are using a qualitative method through interviews. This is due to the fact that we consider this method as relevant for the report as we strive for deep and comprehensive data. Furthermore, we present previous research and theories in the form of scientific articles and dissertations under our theoretical frame of references. Themes that are highlighted in the theoretical part are leadership, leadership styles, male and female leadership, gender perspective on leadership and stereotypes. In addition to that we also present in the empirical part our collected data from the interviews that are conducted on six different managers, whereas three are men and three are women. There the respondents share their previous experiences and perceptions about the subject. After studying previous research and the responses from the interviewed leaders, we discuss in the analysis and interpretation part the theory and the empirical data. Through this, we compare, interpret and emphasise our own opinions about the chosen subject area. This will lead us to a result that can answer our research question. After examining leaders' experiences and perceptions in relation to previous research, we conclude that leadership does not directly have an underlying gender. It turns out that leadership is based on personalities rather than gender, because it differs in characteristics, values and attitudes. This because we are different as individuals and we value differently. Furthermore, to strengthen this conclusion it has been presented that both male and female leaders use qualities that are classified as either masculine or feminine, with that said they use each other'squalities. However, we cannot deny that men for biological reasons have a body language and characteristics that creates the picture of male dominance in leadership, unlike females.

Uppsatsen Läroboks-muslimer behandlar postkoloniala föreställningar och stereotyper i läromedel avsedda för den svenska gymnasieskolan. Studiens syfte har varit att kartlägga och analysera hur islam och muslimer framställs i fyra av gymnasieskolans läroböcker; tillvägagångssättet studien använt sig av har varit att genom diskursanalysen som metod och med avstamp i den kritiska postkoloniala teoribildningen, kartlägga och analysera postkoloniala typifieringar av islam och muslimer med avgränsning på om och i sådana fall hur, läromedelsförfattarna skildrar: 1. Jihad, och 2. Islams kvinnosyn. Resultatet visar att den historiska västerländska diskurs, vilken porträtterar islam och muslimen som blodtörstig, våldsbejakande, kvinnoföraktande och misogyn, fortfarande dominerar och florerar i de granskade läroböckerna. Beträffande skildringen av jihad går det att finna en märkbar utveckling i en av läroböckerna som framställer begreppet komplext och nyanserat. Vad gäller islams kvinnosyn så präglas porträtteringen, i likhet med jihadbegreppet, i mångt och mycket av stereotypt och tendentiöst urval. Studiens analys- och diskussionsavsnitt behandlar hur dessa fynd kan sättas i ett större historiskt sammanhang och kopplas till en postkolonial epistemologisk produktion som stakat ut riktlinjerna för en dominerande samhällsdiskurs om islam och muslimer.

Avsikten med denna uppsats är att undersöka hur dissociativ identitetsstörning (DID)gestaltas i filmen Split. Stereotyper och missuppfattningar har representerats länge i filmom psykiatriska sjukdomar och Split har blivit kritiserad för sin gestaltning avsyndromet, dock ser verkligheten med diagnosen olika ut. Analysen utforskar filmengenom de fyra DSM-IV kriterierna för DID. Scener analyseras med hjälp av Jens Ederskaraktärsklocka och representation av personer med DID som de andra, vilket innebärpersoner med psykiatriska sjukdomar ofta blir alienerade i film, och vi tillsammans, somfokuserar på hur de humaniseras och inkluderas samt stimulerar publikens medkänsla.Dessa metoder har använts för att komma fram till att filmen förhåller sig till DSM-IVkriterierna men att självaste gestaltningen av DID-karaktären är problematisk.Komplexa symptom i syndromet diskuteras i filmen men i slutändan framställs personermed DID som en fara för sig själva och andra, vilket kan bidra till att skada derassjälvbild

This study examines notions of manliness among railway navvies from Norrbotten during the period from the 1880s to 1937. Navvy songs and poems are used in order to answer the purpose of this thesis. The method is qualitative and the paper should be viewed as descriptive utilizing a partly untried material as basis for investigation. The results are compared with previous research concerning both working class and middle class and there are both similarities and differences with previous research. The navvies wanted to describe themselves as persons who were able to drink alcohol in large amounts. However this fact was mainly valid for the older navvys which indicates a difference with previous research. The navvies used a rough language, were happy andliked freedom, they emphasized manual labour and were persistent and patriotic.

Introduction. Stereotypical representations of libraries and librarians in popular culture and media have been a cause of concern for decades. Nevertheless, representations of fictional libraries and librarians in video games have so far been ignored by scholars. This thesis aims at an initial mapping of this uncharted territory.   Method. The two types of source material, fantasy video games and textual productions made by video gamers, were identified through online searches. Various forms of data, such as screenshots, videos and notes, were analysed through qualitative textual analysis. Theory. The thesis is grounded in a social constructionist approach, with central concepts such as representation, stereotype, genre, and thematic and ludic dimensions of video games, mainly derived from cultural studies, media studies and game studies.    Analysis. Textual analysis was carried out focusing on (1) the form and function of libraries; (2) the appearance, personality and actions of librarians and their relations to library users, and (3) the significance of genre. Several themes were identified, such as the library as a romantic meeting place and a source of information about the video game world. Conclusion. Representations are often influenced by genre. For example, libraries tend to be reduced to resource generators in strategy games. While librarians are portrayed with fantasy features such as tentacles and green skin, the female librarian stereotypes dominating the media landscape today, the ”old maid” and the ”sexy librarian”, are clearly present in video games. Male librarians are more varied however, and the often referred to feminine librarian is not prevalent. Video gamers reproduce stereotypical images of librarians as angry, shushing and – in the case of female librarians – sexually attractive. Paper type. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Studien undersöker hur tonårsserien 13 Reasons Why framställer sina karaktärer genom representationer av kön, sexuell läggning och etnicitet. Urvalet består av seriens fjärde säsong och elva karaktärer analyseras. Målet med studien är att bidra med kunskap om hur en populär tonårsserie stärker eller går emot rådande stereotyper kring kön, sexuell läggning och etnicitet. Det teoretiska ramverket består av feministisk teori, intersektionalitet, genusteori, representation, stereotyper och icke-stereotyper. Metoden är en semiotisk textanalys och för att analysera resultatet har denotation och konnotation använts med stöd från analysverktygen ikon, index och symbol. Genom att titta på variabler som scen, utseende, beteende, språk/tal, ljud och kroppsspråk har slutsatser om serien framställningar kunnat dras. Resultatet av studien visar på att serien 13 Reasons Why representerar kvinnor som starka och självständiga, men att kvinnor fortsatt är underrepresenterade i tv-serier. Männen framställs som både stereotypiskt manliga men även som icke-stereotypiska genom en framställning av mer känsliga män. Serien visar på en bred framställning av olika etniciteter med både stereotypiska och icke-stereotypiska framställningar. Framställningen av sexuell läggning visar på nya perspektiv och även om vissa stereotypiska representationer förekommer har serien öppnat nya vägar för representationen av bisexualitet och homosexualitet. / The study examines how the teen series 13 Reasons Why portrays its characters through representation of gender, sexual orientation and ethnicity. The selection consists of the series’ fourth season and eleven characters are analyzed. The aim of the study is to contribute with knowledge of how a popular teen series reinforces or goes against prevailing stereotypes about gender, sexual orientation and ethnicity. The theoretical framework consists of feminist theory, intersectionality, gender theory, representation, stereotypes and counter-stereotypes. The method is a semiotic text analysis and to analyze the result, denotation and connotation has been used with support from the analytical tools icon, index and symbol. By looking at variables such as scene, appearance, behavior, language/speech, sound and body language, conclusions about the series representations have been drawn. The results of the study show that the series 13 Reasons Why represent women as strong and independent, but that women are still underrepresented in tv-series. Men are portrayed as both stereotypically manly but also as counter-stereotypical through the portrayal of more sensitive men. The series shows a broad representation of different ethnicities with both stereotypical and counter-stereotypical representations. The presentation of sexual orientation shows new perspectives and although some stereotypical representations occur, the series has opened new avenues for representation of bisexuality and homosexuality.

En kvinna som mördar har ett högt nyhetsvärde och ett allmänintresse. Det baseras inte på att ett mord har begåtts, utan för att det är en kvinna som begått brottet. Johanna Möller är en av Sveriges mest omtalade kvinnliga brottsling. Det visar sig inte minst i den mediala uppmärksamhet som har tilldelats henne då det har skapats tv-dokumentärer och podcasts om henne och det brott hon har begått. Studien syftar till att få en bredare förståelse samt undersöka hur Arbogakvinnan, Johanna Möller framställs i podcasten Med vänlig hälsning, Johanna Möller. Hur gestaltas en kvinna som har begått ett mord och vilka stereotyper är framträdande? Hur påverkar berättarstrategier framställningen av den kvinnliga brottslingen? I studien har en kvalitativ tematisk innehållsanalys använts, där Rättegångspoddens fem avsnitt om Johanna Möller har transkriberats och sedan analyserats. Resultatet av studien visar att Johanna Möller framställs på ett stereotypt sätt i podcastavsnitten, där man förlitar sig mycket på den tidigare bilden som förmedlats av henne. Berättarstrategierna påverkar berättelsen på ett sätt som endast verkar i negativmening för Johanna. / A woman who murders has high news value and public interest. This is not because a murder has been committed, but because it is a woman who committed the crime. Johanna Möller is one of the most talked about female criminals in Sweden. It shows in the media attention that has been given to her. Many TV documentaries and podcasts have been produced about her and her entire crime story. The purpose of this study is to gain a broader understanding and to investigate how Johanna Möller is presented in the podcast. How is a woman who has committed a murder portrayed and which stereotypes are salient? How do narrative strategies affect the portrayal of the female criminal? This research is based on a qualitative thematic content analysis in which five episodes of Rättegångspodden about Johanna Möller have been transcribed and examined. The result of the study shows that Johanna Möller is portrayed in a stereotypical way, where the journalists relies heavily on the previous image established about her. The narrative strategies affect the story in a way that only works in a negative way for Johanna.

The aim of this study was to examine how heroes are constructed in two article series, “My local hero” and “Swedish Heroes”. The study intended to investigate similarities and differences between a local perspective and a national perspective, similarities and differences between the modern story of the hero and the myth of the hero and journalistic use of stereotypes. We used a rhetorical analysis to study 19 articles from Mitt i Stockholm and 7 articles from Aftonbladet. The result of our analysis showed that there are differences between the journalistic ways of describing the heroes qualities. In summary these are bravery, uniqueness, devotion, self-sacrifice and hard work. We found a pattern that showed that journalism use stereotypes in order to simplify and establish various roles in stories. The hero, as well as the battle and the vulnerable are ascribed stereotypical qualities that we consider establish these roles. We found similarities and differences regarding the journalistic way of describing the hero compared to the myth of the hero. Several dramaturgical differences was shown in the analysis. The hero did not always come from something humble but was placed straight into a battle and these stories contained a battle or a journey but not necessarily both. Our analysis also showed that the articles from Aftonbladet tended to offer stories with a focus towards details that where sensational, spectacular or shocking. Articles from Mitt i Stockholm occasionally had similar characteristics but more restrained and they often tended towards a concrete describing of the hero.