Den reklam vi ser idag är oftast uppbyggd på stereotyper som leder till ensidiga representationer av genus och blir därför problematiskt i skapandet av reklam. I den här uppsatsen undersöks Guccis reklamfilm för deras parfym Mémoire d’une Odeur (2019) där Harry Styles är frontperson, genom en film semiotisk analys där maskulinitet utifrån representation av kropp och aktivitet är i fokus. Resultatet av den film semiotiska analysen av reklamfilmen visar hur Gucci skapar unisex representation av maskulinitet genom att leka med feminina och maskulina koder där den visualiserade manligheten tar avstamp i en mansbild från 1970-talets hippie stereotyp. Guccis representation av maskulinitet bryter därför mot den stereotypa maskuliniteten som brukar gestaltas i reklam. Avslutningsvis diskuteras framtiden för maskulina representationer. / The advertising we see today is usually based on stereotypes that lead to one-sided representations of gender and therefore becomes problematic in the creation of advertising. This essay examines Gucci's perfume commercial Mémoire d'une Odeur (2019) in which Harry Styles is the face out for. Through a film semiotic analysis, focusing on masculinity based on representation of body and activity, the result of the film semiotic analysis of the commercial shows how Gucci creates a unisex representation of masculinity by mixing feminine and masculine codes. The visualized masculinity takes off in a masculinity from the 1970s hippie stereotype. Gucci's representation of masculinity therefore violates the stereotypical masculinity that is usually embodied in advertising. In the ending of the essay, the future of masculine representations in commercials are discussed.

A frequent news feature today deals with gang crime. The problem of gang crime has emerged as one of the biggest societal challenges to deal with in modern times. News reporting can many times be received by the recipient casually without questioning the content of what is presented. The purpose of this study is to study how gang crime and the areas associated with it are presented in the newspaper media, as well as what effects this may have for residents in the areas that are often associated with gang crime. In this study, the newspaper media will be represented by Dagens Nyheter and Aftonbladet. The research questions answered in the study are "How is gang crime presented in Dagens Nyheter and Aftonbladet?" and "How are identities for areas and residents reproduced through this representation?". In order to answer the questions, discourse analysis has been used as a method for the study's approach. Discourse analysis has also been used as a theoretical approach together with the concepts of stigma and stereotypes. The study is based on Michael Foucault's (1993) view of discourse analysis.A majority of the newspaper articles that write about the phenomenon of gang crime showed a strong connection between drug trafficking, violence and shootings, as well as the relationship between gang crime and socioeconomically disadvantaged areas. Power is expressed in several different ways, in this study the portrayal of gang crime in the media has contributed to a stereotypical image of gang criminals and gang crime that spreads like rings on the water to others around who look or talk a certain way, or live in a certain area. The results of the study show that stigmatization of criminals and crime contributes to people of a certain ethnicity, gender and age who come from socio-economically vulnerable areas often being associated with gang criminals and gang crime. This is done through the mass media's creation and recreation of stereotypical images that come with news reporting which the majority of people accept without question.

Denna studie grundar sig i en förskolas variation angående deras utbud av barnlitteratur. Undersökningen utgår ifrån en kvalitativ samt kvantitativ metodansats, där den kvalitativa delen står för en djupare analys medan den kvantitativa delen står för statistik på ett antal bilderböcker. Det har gjorts en text- och bildanalys där ett normkritiskt perspektiv har intagits där fokus är genus och kulturell mångfald. Syftet är att kritiskt granska utbudet och dess variation i hur genus och kulturell mångfald representeras i förskolans bilderböcker, om det är stereotypiskt eller normöverskridande. För att få svar på detta har en analys gjorts utifrån Nikolajevas (2017) mall om vad som är typiskt kvinnligt respektive manligt inom karaktärsdrag, samt två av Salmsons (2021) mallar som beskriver etnisk tillhörighet samt religion och tro. En egen mall har tagits fram utifrån hur Josefsson (2005) samt Yoldas (2019) beskriver vad som är typiskt kvinnligt respektive manligt i dess utseende. Resultatet visar att stereotypa böcker finns kvar men inte i lika stor utsträckning, att utbudet av normkritiska böcker inom både genus och kulturell mångfald där karaktärerna är normöverskridande börjar bli alltmer vanligt. Det visas en skillnad mellan de äldre respektive de nyare böckerna; som innefattar ett mer normkritiskt perspektiv. Karaktärer deltar numera mer på lika villkor, oavsett könstillhörighet eller kulturellt ursprung. Forskningsfrågorna har blivit besvarade på ett positivt sätt, för att utbudet av normkritiska böcker är stort och att det finns variation när det gäller genus och kulturell mångfald. / This study examines the variety and diversity of children’s literature within preschools. It is based on a methodological approach, focusing on both the quality and quantity of an assortment of picture books. Deeper analysis was used for the qualitative aspect of the books, whilst a statistical approach was taken for the quantitative side. An analysis of both text and imagery was performed, which applied a norm-critical focus on portrayals of gender and culture. In order to gain insight, an analysis based on Nikolajeva's (2017) model of typical gender traits, as well as two of Salmson's (2021) models that describe ethnicity, religion and belief was performed. Furthermore, a model of our own was developed based on how Josefsson (2005) and Yoldas (2019) describe the typical physical appearance of females and males respectively. The result shows that although stereotypical books remain, such books are no longer as prevalent as in previous findings. In addition, it is becoming increasingly common to find diverse characters appearing in the range of norm-critical books including topics of gender and culture. There is a definite distinction between the past and the modern books, revealing that the latter includes a more norm-critical perspective. Characters are now shown to participate on more equal terms, regardless of gender or cultural origin. The research questions have been answered, producing the positive finding that range of norm-critical books is now vast, and that there is good variety depicting gender and cultural diversity.

I denna studie undersöks hur rovdjurskritiker (renskötare, jägare och lantbrukare) framställs, vilka myter som konstrueras och anspelas på genom representationerna, samt hur polariseringen mellan landsbygd och stad kommer till uttryck i SVT:s dokumentärserie Den stora rovdjursfejden. I studien genomförs en kvalitativ semiotisk analys, som kopplas till tidigare forskning i ämnet. Teoretiska perspektiv som semiotik, representation, stereotyper och makt/hegemoni har applicerats. Resultatet av denna undersökning visar på att skaparna av dokumentärserien har framställt rovdjurskritiker som ”de andra” och att de utgår från en urban norm. Vidare visar resultatet att flera stereotyper, som att individerna är onda, maktlösa eller laglösa, reproduceras och fasthålls via dokumentärserien. Myter som stad kontra landsbygd, den dominerande arten och ”den andra” konstrueras och anspelas på genom framställningen av rovdjurskritikerna. / This study investigates how people (reindeer keepers, hunters and farmers) critical to large carnivores are portrayed, which myths are constructed and alluded to through the representations and how the polarized diffrences between the rural and the urban area are expressed in the SVT documentary series Den stora rovdjursfejden (The great carnivore feud). In the study, a qualitative semiotic analysis was carried out, which was linked to previous research on the subject. I have used a theoretical framework such as semiotics, representation, stereotypes and hegemony. The results of the study show that the creators of the documentary series have portrayed reindeer keepers, hunters and farmers as ”the others”, where the production is based on an urban norm. Furthermore, the results show that several stereotypes such as that the individuals are evil, powerless or lawless are reinforced and maintained via the documentary series. Myths such as urban versus rural, the dominant species and ”the others” are constructed of people critical to large carnivores and alluded to through the production.

The purpose of this qualitative analysis was to research if and how gender is portrayed in picture books for children in Swedish preschools. Based on Hirdman’s gender system theory(1988, 2001) I analyzed the book characters in text and illustrations, to see if gender contracts between the sexes are visible, and what dichotomies might be challenged. A minor Swedish municipality's public library provided statistics that showed five of the most lent picturebooks by preschools in 2021. I then analyzed these books using narratology and analysis tools such as analysis questions and the concept of dichotomy. The analysis shows that gender is portrayed in a traditionally stereotypical way in every book but in varying degrees. Even in the books that don’t portray gender very clearly, it still shows, mainly through the illustration’s stereotypical gender markers such as certain clothes, colors, or attributes. The analysis portrays a gender contract between the female and male sexes in every book but in different ways and degrees. In some, it’s the hierarchy as in male superiority that shows, in others, it’s the separation of the sexes. Dichotomies between the sexes are both challenged and maintained in different ways, and female characters challenge them more often than male characters do. I conclude that picture books in Swedish preschools portray gender and gender relations in a stereotypical manner to a degree, whether it’s expressed through text, illustrations or iconotext. These findings are supported by Hirdman (1988, 2001) and previous research. / Syftet med denna kvalitativa undersökning var att undersöka hur genus porträtteras i bilderböcker för barn i svenska förskolan. Jag ville utifrån Hirdmans (1988, 2001) genussystemsteori undersöka hur bokkaraktärer framställs i text och bild, om genuskontrakt mellan manligt och kvinnligt synliggörs i böckerna, samt vilka dikotomier som eventuellt utmanas. Urvalet av bilderböcker skedde genom att stadsbiblioteket i en mindre svensk kommun tog fram statistik som visade fem av de mest utlånade bilderböckerna för barn till den valda kommunens förskolor under 2021. Jag analyserade sedan dessa böcker med hjälp av narratologin samt med analysverktyg i form av analysfrågor och begreppet dikotomi. Analysen visar att genus framställs på ett traditionellt sett stereotypt vis i samtliga böcker, men i varierande grad. Även i de böcker som inte framskriver genus tydligt så synliggörs genus ändå, framför allt genom stereotypa genusmarkörer i illustrationerna i form av vissa kläder, attribut eller färger. Genuskontraktet mellan manligt och kvinnligt framskrivs enligt analysen i samtliga böcker men olika tydligt och på olika vis, i vissa beskrivs hierarki i form av den manliga överordningen, i andra isärhållning av könen. Analysens dikotomier både utmanas och upprätthålls på olika sätt och det är fler kvinnliga karaktärer än manliga som utmanar dem. Min slutsats är att bilderböcker i svensk förskola till viss del skildrar genus och genusrelationer utifrån de stereotyper som genusteorier likt Hirdmans (1988, 2001) samt tidigare forskning visar, antingen i texten, illustrationerna eller genom ikonotexten.

Följande studie undersöker ifall woke-washing förekommer eller inte i Belvedere Vodkas reklamfilm Belvedere Present Daniel Craig, Directed by Taika Waititi: Director’s Cut där Daniel Craig spelar rollen som ‘sig själv’ men samtidigt förklaras ha blivit humoristiskt koreograferad. Detta görs genom frågeställningarna: “Hur representeras maskulinitet genom framförande och kostym av Daniel Craig i rollen som ‘sig själv’?” samt “Hur tolkas gestaltningen av mansrollerna när Belvedere Vodka beskriver Craig som humoristiskt koreograferad?”. Genom en kvalitativ sociosemiotisk analys studeras ett urval där det genom resultatet tolkas som att det sker en stereotypisering av både hypermaskulinitet och queer maskulinitet i syfte att ifrågasätta genus som social konstruktion. Analysen kommer dock fram till slutsatsen att Belvedere Vodka är mer engagerade i att bevara en stereotypisk relation mellan man och sprit snarare än hur mansrollerna representeras. Konsekvensen av detta blir att repliken “Finally” misstolkas (i jämförelse med produktionsteamets uttalade syfte), vilket leder till att den flamboyanta gestaltningen upplevs som förminskande och avskräckande i jämförelse med den heteronormativa mansrollen. Diskussionen kommer slutligen fram till att en marginaliserad grupp ännu en gång inte får möjligheten att representera sig själv, samtidigt som behovet av att kategorisera sexuell orientering för att kunna avgöra ifall appropriering sker eller inte blir fortsatt problematisk.  Medieproduktionen som framförs i designdokumentationen baseras på en studie i sexuell hälsa och hur visuell kommunikation gällande detta ämne riktar sig till ungdomar. Medieproduktionen är utförd av Jennie Eklund, Amanda Lindh och Helena Ljunggren.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka och analysera hur hjältinnor i fantasyberättelser representeras ur ett narrativt formperspektiv. Delsyften har varit att undersöka varför det ser ut så här samt om det finns några teman hos hjältinnan som undersökts som även passar in hos andra kvinnliga karaktärer i berättelser i tidigare forskning. För att undersöka detta utgår uppsatsen från ett genusperspektiv, Carol S. Pearson och Rikke Schubarts teorier om arketyper samt Stuart Halls förklaring om stereotyper. Metoden som används är narratologi, med verktyget aktantmodellen. Resultaten visar att hjältinnor i fantasyberättelser delvis representeras utifrån genusnormer och könsstereotyper men även att de kan bryta mot dessa och ta sig an karaktärsdrag och agera som en hjältinna på vis som annars skulle anses vara maskulint betingade. Feyre Acheron agerar till stor del hjältinna i relation till andra, vilket stämmer överens med de tidigare forskningar som presenteras. Men hon agerar även hjältinna i relation till sig själv, något som går emot den forskningen. / The purpose of this essay has been to investigate and analyze how heroines in fantasy stories are represented from a narrative form perspective. The sub-purpose has been to investigate the reason why it looks this way and whether there are any themes in the heroine investigated that also fit in with other female characters from stories, in previous research. To investigate this, the essay uses a gender perspective. It also uses Carol S. Pearson and Rikke Schubart's theories about archetypes and Stuart Hall's explanation about stereotypes. The method used is narratology, with the tool the actant model. The results show that heroines in fantasy stories partly are represented based on gender norms and stereotypes but also that they can break these norms and take on character traits and act like a heroine in ways that would be described as masculine normative. Feyre Acheron do to a big part act as a heroine in relation to others, which agrees with the date the presentation research in this study shows. But she also acts like a heroine in relation to herself, which contradicts what the presentation research is showing.

Denna uppsats har som avsikt att belysa och problematisera hur rasifierade maktstrukturer konstrueras i representationen av olika etniska grupper i svensk populärkultur. I uppsatsen analyseras den första säsongen av tv-serien Snabba Cash producerad av Netflix Sverige år 2021, med hjälp av en narrativ analys. Rasifiering av grupper har uttryckts i populärkulturen i och med att svarta och bruna respektive vita representeras med rasifierade skillnader, detta har bidragit till att grupperna värderas olika och placeras utifrån en makthierarki. Konstruktionen av skillnaderna är även grundade i stereotyper vilket ger en ensidig bild av de som rasifieras svarta och bruna. Genom åtta utvalda scener undersökte vi därför narrativet i Snabba Cash utifrån hur karaktärer som rasifieras svarta/bruna respektive vita har framställts, men även hur de framställs i jämförelse med varandra enligt teori om rasifiering, representationsteori, stereotyper och populärkultur.   I vår analys har vi kommit fram till två teman i hur karaktärerna har framställts i tv-serien. Det ena menar att karaktärerna har framställts med skillnader gentemot varandra grundat i hur de har rasifierats. I det här temat påvisar vi att de svarta/bruna karaktärerna porträtterades med ofördelaktiga egenskaper medan de vita karaktärerna i motsats har uppfattats med fördelaktiga egenskaper. I och med detta har de svarta/bruna karaktärernas agerande uppfattats som ett icke-önskvärt beteende enligt ett ideal medan de vita karaktärernas agerande i stället har uppfattats som önskvärt i linje med en samhällsnorm. Detta antagande är i enlighet med postkolonialismens perspektiv på hur grupperna rasifieras. Utöver detta fann vi även att de rasifierade skillnaderna förstärker och påverkar andra maktordningar hos karaktärerna vilket har påverkat hur de framställs i tv-serien. De svarta/bruna karaktärerna porträtteras med sämre socioekonomiska faktorer och mindre makt än de vita karaktärerna. Det andra temat tar upp att de svarta/bruna karaktärerna är framställda utifrån etablerade stereotyper om gruppen vilket innebär att karaktärerna går i linje med en förutfattad bild om hur gruppen förväntas agera. Däremot utmanar tv-serien stereotypen om brottsbenägenhet vilket gör att Snabba Cash går emot det välkända mönstret, och i detta fall bidrar till att ge gruppen en mer nyanserad bild. Utifrån vår analys drar vi slutsatsen att Netflixs tv-serie Snabba Cash från år 2021 har konstruerat rasifierade skillnader mellan svarta/bruna och vita karaktärer vilket har bidragit till att upprätthålla och reproducera kunskap om hur olika etniska grupper kontrasteras emot varandra utifrån ett maktförhållande. / This essay intends to highlight and problematize how racialized power structures are constructed in the representation of different ethnic groups in Swedish popular culture. We analyze the first season of the television series Snabba Cash produced 2021 by Netflix Sweden using a narrative analysis. Racialization of groups has been expressed in popular culture where black and brown people have been compared to white people and represented with racialized differences, this has contributed to an unequal treatment of the groups which is based off a power hierarchy. The construction of the differences is also based on stereotypes, which gives a one-sided picture of those who are racialized black and brown. Through eight selected scenes, we therefore examine the narrative in Snabba Cash based on how characters who are racialized black/brown and white have been portrayed, but also how they are portrayed in comparison to each other according to theories of racialization, representation theory, stereotypes, and popular culture.    In our analysis, we have seen two themes in how the characters have been portrayed in the television series. One of the themes says that the characters have been represented with differences from each other based on how they have been racialized. Here, we demonstrate that the black/brown characters were portrayed with unfavorable characteristics while the white characters, in contrast, have been perceived with favorable characteristics. The actions of the black/brown characters have been perceived as an undesirable behavior according to an ideal, while the actions of the white characters have been perceived as desirable in line with a societal norm. This assumption is also in accordance with the post-colonial perspective on racialization. In addition to this, we also found that the racialized differences reinforce and affect other power structures for the characters, which affected their portrayal in the television series. The black/brown characters are portrayed with lower socio-economic factors and less power than the white characters. The second theme addresses that the black/brown characters are based on established stereotypes about the group, which means that the characters are in line with a preconceived image of how they are expected to behave. On the other hand, the tv-series challenges the stereotype of criminality, which means that Snabba Cash is going against the well-known pattern, and in this case contributing to giving the group a more nuanced image. Based on our analysis, we conclude that Netflix's television series Snabba Cash from the year 2021 have been constructing racialized differences between black/ brown characters and white characters, which has contributed to maintaining and reproducing knowledge about how different ethnic groups are contrasted against each other based on a power relationship.

Studiens syfte är att analysera hur kvinnliga superhjältar porträtteras i dagens filmer med fokus på populärkultur, feminism och genus.  Vi har valt att analysera filmerna Wonder Woman (2017), Captain Marvel (2019) och Black Widow (2021) genom en hermeneutisk och semiotisk analysmetod. Det teoretiska ramverk som används i analysarbetet är fyra olika teorier som behandlar begreppet genus, “The Male Gaze” som handlar om den manliga blicken i film och slutligen teorin om stereotyper. Teorierna bidrar till en ökad förståelse för hur kvinnliga superhjältar framställs i filmerna. Resultat och analys identifierade att tre superhjältar utmanar och befäster de könsroller som finns i samhället. Alla har både feminina och maskulina drag men där de utseendemässigt sexualiseras. De kvinnliga superhjältarna har en feministisk ståndpunkt men det framställs olika. I slutdiskussionen diskuteras resultat tillsammans med tidigare forskning och teorier. Vi kan se en förändring på hur de kvinnliga superhjältarna framställs då vi jämför med den tidigare forskningen i förhållande till dagens populärkultur och feminism.

Uppsatsen syfte är att undersöka hur och om etnicitet framställs på ett stereotypt sätt i svensk TV-reklam. Utifrån en kombination av kvalitativa och kvantitativa metoder analyserades reklamfilmer på TV3 och TV4 som kartlade hur pass ofta etniska grupper visades i reklamen, samt genomgick 10 reklamfilmer en semiotisk inspirerad innehållanalys för att se om det fanns underliggande budskap som doldes utifrån begreppen stereotyper och ”de Andra”. Resultatet i den kvantitativa analysen påvisade att etniska grupper var underrepresenterade i TV-reklamen, endast 6 procent av materialet. Resultatet i den kvalitativa analysen visade att de etniska reklamfilmerna oftare spelade på komiska och kulturella stereotyper än positiva stereotyper. Min slutsats är att svensk TV-reklam marginaliserar och diskriminerar etniska grupper. Genom deras representation osynliggör det svenska samhället ”dem”, och ”dem” visualiseras i TV-reklamen utifrån ”våra” villkor. / The main purpose of this essay is to investigate how and if Swedish TV-commercials portrait ethnicity in stereotypical ways. With a combination of both qualitative and quantitative methods, TV-commercials on Swedish channel 3 and 4 were analyzed. The quantitative study examined how frequent ethnic groups where represented in the advertisements, and the qualitative study examined 10 commercials through a semiotic inspired analyze to see if underlying messages were hidden by using the terms stereotypes and “otherness”. The result in the quantitative analyze showed that ethnic groups were highly under-represented: only 6 percent of the investigated advertisements. The results in the qualitative analyze showed that ethnicity more often represented cultural and comedian stereotypes rather than positive stereotypes. My conclusion is that Swedish TV-commercials marginalize and discriminate ethnic groups. Through this representation of ethnic groups, Swedish society makes “the other” invisible, and forces the “others” to participate in visual TV-commercials on “our” conditions.