The aim of this study is to analyse how pornography is used in the American comics X-Men, published by Marvel under the authorship of Chris Claremont. I have applied Butler and MacKinnons theories about pornography as a performative speech, to this special art form. I have also investigated how censorship has influenced the comics evolution and whether it has affected the way women and sexual and ethnical minorities are represented. To corroborate how these theories apply, I have analysed three main female fig-ures in The X-Men comics - Storm, Phoenix and Shadowcat - and I have tried to identify how they relate to existing stereotypes. The conclusion of this essay is that the women characters in X-Men break the existing stereo-types and create new implications. This reinforces Butler’s theory about the possibility to re-verse hate speech and diminishes MacKinnons perspective of pornography as an imperative.

Uppsatsen är en komparativ och narratologisk karaktärs- och motivstudie av de svarta karaktärerna Manne i Pija Lindenbaums småbarnsbilderbok Jag älskar Manne (2012) och Lilla Hjärtat i Stina Wirséns småbarnsbokserie om Brokigagänget som består av sex böcker utgivna mellan 2010-2012. Den kronologiska ordningen på Brokigaböckerna är Hej! och Oj! (2010), Aj! och Bang! (2011) och Gul! och Sov! (2012). Uppsatsen syfte är att undersöka hur de svarta karaktärerna Manne och Lilla Hjärtat framställs och porträtteras i böckerna för att sedan analysera hur och om det kan ha påverkat böckernas skilda mottaganden under 2012. Under året 2012 nominerades Jag älskar Manne till Augustpriset för Årets svenska barn- och ungdomsbok, medan Brokigaböckerna efter en het debatt under hösten 2012 på författarens egen begäran drogs tillbaka från den svenska bokmarknaden Uppsatsens fokus ligger på olika aspekter och element i böckerna som har tagits upp och påverkat debatten kring Lilla Hjärtat och undersökningen är därefter indelad i fyra avdelningar: Den svarta karaktärens utseende, Mångfaldsaspekten, Genusaspekten och Den svarta karaktären som ett berättartekniskt verktyg. Varje avdelning avslutas med en kort och jämförande sammanfattning och hela uppsatsen avslutas med en slutdiskussion. Uppsatsens undersökning bygger på både text och bild i böckerna med grund i svensk- och engelskspråkig teoretisk litteratur, där bland annat Toni Morrisons och Richard Dyers teorier om hudfärg och ras i litterära och visuella framställningar är centrala. Uppsatsens undersökning visar att den svarta karaktären kan ha haft avgörande betydelse för böckernas mottaganden under 2012, då framför allt hur den svarta karaktärens utseende har tecknats i bild kan bidra till skilda uppfattningar om den svarta karaktären är en bild av en svart stereotyp eller en illustration av ett svart barn, vilket i sin tur kan ha påverkat det skilda mottagandet av böckerna. Undersökningen visar även att böckernas skilda djur- och människosammanhang där den svarta karaktären framställs kan ha påverkat och bidragit till böckernas skilda mottaganden. Uppsatsen studerar också hur hudfärg och ras kan fungera som ett berättartekniskt verktyg för vad författaren vill förmedla eller framställa i sitt verk, vilket framkommer tydligast i en närstudie av Jag älskar Manne. Uppsatsens bisyfte är även att undersöka hur några svenska barnböcker utgivna på 2010-talet framställer och arbetar med sina svarta karaktärer.

Public libraries are mainly employing women and have female managers. According to theories based upon so-cial construction we create our roles together in our society. The role of a manager has for a long time been viewed as the role of a man. The objective of my thesis is to gain knowledge on how a few women that work as managers in public libraries perceive and describe their roles. A parallel aim is to let a few future librarians de-scribe their managers and their own views on leadership, with a focus on gender issues. My questions are the following, how do the women construct their roles as managers of public libraries?, how do the female students describe the role as a female manager of a public library, and their own managers?, can stereotype views and attributes be distinguished in my informants tales on leadership and gender?The starting point of this thesis is theories of social construction of Peter Berger and Thomas Luckmann, the thought that we shape our world through social interaction, mainly through our language. The theories of Yvonne Hirdman, regarding gender power structure, offers the political backdrop for my thesis. Alice Eagly has re-searched around leader stereotypes, leadership styles and gender. From her and her peers I take with me theories that claim that the leader stereotype is gendered male.The material I have used to answer my questions are interviews with ten informants, all of them women working at public libraries, five of them managers and five students. I have conducted structured interviews with open questions that I have then looked at by means of a method where different factors are intertwined, mainly language, social situations, political factors and theory. All these then used to interpret the empirical evidence. The basis of the method is interpretation and reflection.I found that my informants construe an image of the role as a woman and a manager of a public library as a complex role that does not fall into one unambiguous gender stereotype. They describe their one manager roles and their managers with attributes and characteristics that in recent research has been assigned to both genders. I could nevertheless identify the use of strategies that according to Eagly et al is used by women in manager roles to prevent them from suffering negative criticism or other consequences solely because of the combination of their gender and position.

Män utsatta för våld i nära relationer är en målgrupp som får begränsad uppmärksamhet i vårt samhälle. Syftet med denna studie har varit att undersöka hur män utsatta för våld i nära relationer bemöts av sociala aktörer, som myndigheter, ideella organisationer och kommunala projekt som arbetar med mansfrågor. För att få en djupare förståelse av bemötandet använde vi en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer. Respondenterna som intervjuades var aktiva inom ovannämnda verksamheter, och hade varit i kontakt med män utsatta för våld i nära relationer. Den teoretiska utgångspunkten i studien har främst varit Connells teori kring maskuliniteter. Resultaten visar att verksamheterna i denna studie bland annat arbetar individuellt och psykosocialt med målgruppen. Skam och föreställningar kring manligt och kvinnligt samt att maskuliniteten kan utmanas påverkar männens hjälpsöksbeteende. Utbildning kring föreställningar om manligt och kvinnligt samt heteronorm är viktigt för att kunna bemöta målgruppen på ett bra sätt. Vidare visar resultaten att ett inkluderande, förtroendefullt och öppet förhållningssätt, mellan professionell och klient, är viktigt för bemötandet av målgruppen. / Male victims of domestic violence is a group that gets limited attention in our society. The purpose of this study was to examine how male victims of domestic violence are treated by social actors, such as authorities, nonprofit organizations and municipal projects working with male issues. To gain a deeper understanding of attitudes towards this group of men, we used a qualitative approach and conducted semi structured interviews. Respondents, active in above mentioned organizations, who were interviewed, have been in contact with the target group. The theoretical base in this study has been Connell´s theory of masculinities. The results show that the organizations primarily work with the male victims individually, using a psychosocial method. Emasculation, shame and stereotypes of masculinity and femininity can affect men’s help-seeking behavior. Education concerning stereotypes of masculinity and femininity and the heterosexual norm is important to be able to respond to male victims of domestic violence in a good way. Furthermore, the results show that an inclusive, trusting and open relationship, between the professional and the client, is important for the response to the target group.

Syftet med uppsatsen är att undersöka de attityder som svenska och finländska konsumenter har beträffande ursprungslandsinformation, i synnerhet bilden av PIIGS-länderna. Teorierna i uppsatsen utgår ifrån Country of origin och dess effekter samt från tidigare forskning.Uppsatsen har en kvantitativ ansats där en enkätundersökning och statistiska beräkningar utförts. Slutsatserna i denna uppsats är att de svenska och finländska konsumenterna generellt inte tar hänsyn till ursprungslandsinformation. De påvisar även negativa attityder gentemotPIIGS-länderna gällande tillförlitlighet och produktkvalité i jämförelse med deras hemländer. / The purpose of this paper is to examine the attitudes that Swedish and Finnish consumers have regarding Country of origin information, in particular the image of the PIIGS countries.The theories in this essay are based on Country of origin and its effects as well as from previous conducted research. The essay has a quantitative approach in which a questionnaire and statistical calculations have been performed. The conclusions of this paper are that the Swedish and Finnish consumers generally do not take Country of origin information into account.They also show negative attitudes towards the PIIGS countries regarding reliability and product quality in comparison to their home countries.

Syftet med den här studien var att undersöka om mental trötthet leder till ökad diskriminering av överviktiga. Genom att använda en dual process-modell, inleddes undersökningen med en bedömningsuppgift som deltagarna fick utföra i labbmiljö. Vid ett senare tillfälle fick var och en ombesörja att de genomförde ett implicit associationstest (IAT), följt av en explicit graderingsfråga, där deltagarna uppskattade en eventuell skillnad i normal- kontra överviktigas mentala prestation. Syftet med dessa tester var att ta reda på om diskriminering mot överviktiga existerade inom gruppen i sin helhet på såväl implicit som explicit nivå. Hälften av gruppen hade genomgått en kraftig mental trötthetsbelastning före bedömningsuppgiften, med avsikt att se om bias mot överviktiga ökade vid mental trötthet. Resultatet för alla testningar var för sig visade på diskriminering mot överviktiga, men inte att det förekom någon högre diskriminering vid mental trötthet. Möjliga förbättringar i undersökningsdesignen diskuteras, liksom praktiska implikationer. / This study examined whether mental fatigue leads to increased discrimination against the obese. Using a dual process model, participants took part in an assessment task in a controlled laboratory setting, and thereafter completed an implicit association test (IAT), followed by an explicit question, where participants were asked to grade variances in the mental capacity between normal- versus overweight individuals. The intention was to explore possible obesity discrimination. Half of the group previously completed a strenuous memory task, with the purpose of achieving severe fatigue, in order to explore whether the bias increases with mental fatigue. Although the results revealed discrimination in all tests, there was no evidence of increased discrimination in mental fatigue. Possible improvement in the research design is discussed, as well as practical implications.

<p>Bakgrund: När individer från olika kulturer möts och arbetar tillsammans uppstår det ofta missförstånd och konflikter. Ett sätt att uppnå förståelse för hur nationell kultur påverkar ett företag, är att studera ett team. Ledaren är mycket viktig för teamet och i ett mångkulturellt team kan hans arbete bli komplicerat pga. olika värderingar etc. som finns i olika kulturer. </p><p>Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka om ledaren för ett svensk- engelsk team bör anpassa sin ledarstil efter de nationella kulturella skillnaderna i teamet, och i sådana fall hur. Vår avsikt är även att undersöka vilka styrkor och svagheter som är förknippade med ett svensk-engelskt team. Avgränsningar: Vi avgränsar oss till nationell kultur. </p><p>Tillvägagångssätt: Vi har genomfört en kvalitativ studie, baserad på åtta intervjuer. </p><p>Resultat: De viktigaste skillnaderna mellan svenskar och engelsmän är: beslutsfattande, kollektivism vs. individualism, och auktoritetsacceptans. Ledarstilen påverkas av ledarens och teammedlemmmarnas kulturella bakgrund. I situationer när teammedlemmarnas motivation kan förbättras, tycker vi att ledaren bör anpassa sin stil efter kulturella skillnader i teamet.</p>

<p>Vi möts av mängder med bilder av teknik och vetenskap i populärkulturens verk. Dessa bilder kan ses som representationer av vår verklighet och bidrar också till att skapa våra uppfattningar om världen.</p><p>Denna uppsats fokuserar på att studera just de populärvetenskapliga bilderna av teknik och vetenskap som finns representerade samt hur dessa bilder är en del av sin kontext. Genom att närmare studera filmerna Demolition Man och Sunshine, utifrån frågor om tekniken skildras som ond, god eller neutral, hur vetenskapsmannen gestaltas samt hur förhållandet mellan människa och maskin ser ut, nystar denna uppsats fram de bilder av teknik och vetenskap som återfinns i dessa två verk.</p>

Today, the mass media is playing a key role in reinforcing globalisation, providing people with information that can make them more enlightened about the world. But apart from being an efficient tool for spreading information and a possible ”window on the world” the media can also produce preconceptions and create distance between people and places. This is a study on how African countries are portrayed in the Swedish Television news. The aim of the study is to describe, analyse and compare how Africa was described in 2003 and how it is described ten years later, in 2013. The analysis is based on foreign news reports in one of the main Swedish public service broadcasters, Sveriges Television (SVT). The theoretical framework primarily consists of theories on media logic and news values, representation, identification, globalisation and cosmopolitanism. One of the main conclusions is that although the amount of news on Africa has increased, the character of the news reports is still dominated by negative events such as wars, conflicts and suffering. Alongside this stereotypical and highly negative portrayal of Africa exists another story that focuses on economic development and success – An image that both brings new insights and creates new stereotypes.

The purpose of this paper is to examine how the two Swedish cross-country skiers, Charlotte Kalla and Marcus Hellner are portrayed in the tabloids Aftonbladet and Expressen. The study is based on theories of sports journalism, media- and gender studies. Within these theories there are beliefs that men and women are portrayed differently in sports journalism. Sports journalism is described as a subject where there is a hierarchy in which the man is often framed as dominant in relationship to the woman. This study was made in an attempt to examine whether this was the case in the Swedish tabloid magazines Aftonbladet and Expressens coverage of the winter Olympics. Articles published about Charlotte Kalla and Marcus Hellner in the 2010 Vancouver Olympics, and the Olympic Games in Sochi in 2014 were analyzed by a quantitative content analysis. The two athletes were selected because they during the time of the study were prominent in their sport in which both achieved similar success. The results of the study showed that there were differences in Aftonbladet and Expressen’s media coverage of Charlotte Kalla and Marcus Hellner. Kalla appeared in more numbers of articles than Hellner but she was often described as weak and her physical appearance was often highlighted. Hellner was often described as strong and focused regardless of whether he had failed or was successful.