Denna uppsats har undersökt hur de kvinnliga huvudkaraktärerna i två Spider-man filmer framställs och om det finns några skillnader utifrån ett könsstereotypiskt perspektiv. Frågeställningen som har undersökts är: Hur skiljer sig framställningen av den kvinnliga huvudkaraktären i Spider-man från Spider-man: Far from home, utifrån ett könsstereotypiskt perspektiv? För att ta reda på detta har en komparativ semiotisk analys gjorts på fyra scener från vardera film där olika tecken analyserats utifrån konnotation och denotation. Materialet är filmerna Spider-man från 2002 med Mary Jane Watson som den kvinnliga huvudkaraktären, och Spider-man: Far From Home från 2019 med Michelle Jones som den kvinnliga huvudkaraktären. Teorin som används är forskningar kring stereotyper, representation, genus, könsroller och den manliga blicken. Analysen och resultatet visar att det finns skillnader i det sätt som Mary Jane respektive Michelle Jones framställs på utifrån ett könsstereotypiskt perspektiv.Dessa skillnader kan ses både i de visuella elementen som klädsel, det kompositionella och kamerans utsnitt men också i handlingarna och narrativet. Mary Jane har främst en roll som kärleksintresse där hennes utseende har mycket fokus medan Michelle är mer självständig och sin egna person där hon är en del av narrativet. / This paper has examined how the female main characters in two Spider-Man films are portrayed and whether there are any differences from a gender stereotypical perspective. The question examined is: How does the portrayal of the female main character in Spider-man differ from Spider-man: Far from home, from a gender stereotypical perspective? To examine this, a comparative semiotic analysis has been done on four scenes from each film where different signs have been analyzed based on connotation and denotation. The material consists of the films Spider-man from 2002 with Mary Jane Watson as the female main character, and Spider-man: Far From Home from 2019 with Michelle Jones as the female main character. The theory used is research on stereotypes, representation, gender, and the male gaze. The analysis and the results show that there are differences in the way Mary Jane and Michelle Jones are presented from a gender stereotypical perspective. These differences can be seen both in the visual elements such as the clothes, the compositions and the camera's placement, but also in the characters’ actions and the narrative. Mary Jane's role is mainly as a love interest where her appearance has the main focus while the character of Michelle is portrayed as more independent and her own person that has a larger part in the narrative of the film.

Bakgrund: I dagens volatila omgivning är organisatoriska förändringar något som företag ständigt måste arbeta med. På grund av detta är organisatorisk förändring något som av forskare fått mycket uppmärksamhet. Något som krävs för att genomföra dessa förändringar är förändringsagenter, en person som leder förändringen. Dessa individer beskrivs som mycket viktiga under organisatorisk förändring, och blir därför något värt att undersöka. Något som har undersökts i nära relation till detta är genus på arbetsplatsen, vilket gör att det finns ytterligare utrymme att undersöka dessa delar tillsammans. Det finns tidigare forskning som beskriver på vilket sätt förändringsagenter bör arbeta. Tidigare forskning finns även om stereotypiska könsegenskaper samt hur en förändringsagent bör agera i förändring. Däremot finns det färre studier som undersöker dessa saker tillsammans, vilket denna studie har gjort.    Syfte: Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse om hur förändringsagenter driver förändringar med ett genusperspektiv med fokus på könsspecifika egenskaper.    Metod: Det här är en kvalitativ studie som har haft ett hermeneutiskt perspektiv och en iterativ forskningsansats.  Studiens empiriska material har samlats in med hjälp av semistrukturerade intervjuer hos åtta olika förändringsagenter som är verksamma inom IT-branschen.    Slutsats: Studien visar att sättet förändringsagenter väljer att arbeta med organisatoriska förändringar verkar vara hyfsat i linje med vad tidigare forskning har sagt, sammanfattningsvis används kommunikativa, informativa, inkluderade, tydliga och analytiska arbetssätt hos förändringsagenterna. Studien visar att förändringsagenter tenderar att arbeta på sätt där egenskaper som anses vara stereotypiskt feminina framkommer, men även stereotypiskt maskulina egenskaper lyfts fram. Framför allt verkar dessa egenskaper tillämpas i kombination med varandra. Oavsett vilket biologiskt kön en person har kan den arbeta som en förändringsagent, oberoende av den tidigare synen. Den här studien kan med dess resultat utmana den historiska bilden om vad som krävs för att arbeta med förändring och vad som anses vara stereotypiskt maskulint och feminint. / Background: In today’s volatile environment, organisational change is something that companies constantly must deal with. Because of this, organisational change has received attention from researchers in the past. Something that is required to implement these changes are change agents, individuals who lead the change. These individuals are described as crucial during organisational change, and therefore worth investigating. Another subject that has been researched in relation to this is gender in the workplace, which provides additional room to explore these aspects together. Previous research describes how change agents should work, and there is also existent research about stereotypical gender characteristics and how a change agent should act during change. However, fewer studies examine these aspects together, which this study has done. Purpose: The aim of the study is to create a better understanding of how change agents drive change from a gender perspective with a focus on gender specific characteristics. Methodology: This is a qualitative study that has adopted a hermeneutic perspective and an iterative research approach. The empirical material of the study has been collected through semi structured interviews with eight different change agents, working in the IT-industry. Conclusion: The study shows that the ways change agents choose to work with organizational change in ways that are reasonably aligned with what is stated in previous research. In summary, change agents employ communicative, informative, inclusive, clear and analytical approaches. The study reveals that change agents tend to work in ways where characteristics considered stereotypically feminine emerge, but stereotypically masculine characteristics are also highlighted. Above all, these characteristics seem to be applied in combination with each other. Regardless of a person’s biological gender, they can work as a change agent, regardless of previous perceptions. With the results from this study, the historical image of what is required to work within change and what is considered stereotypically masculine and feminine can be challenged.

Murder is something that both horrifies and arouses interest in our society. The media is acontributing factor to the different portrayals of murderers, potentially affecting the public'sunderstanding of the crime and the perpetrators behind it. This study analyses the representation of female murderers in podcasts. The research questions are based on Norman Fairclough's three-dimensional model of critical discourse analysis. Thus, they aim to analyse how women are represented in podcasts, how the representations challenge or reproduce female stereotypes, andhow this can be seen problematic from a broader social context. This is done through a criticaldiscourse analytic perspective, where the aim is to understand how different linguistic choices andnarratives about female murderers can challenge or reproduce different discourses about women.To understand the deeper meaning of the text, we use a theoretical framework consisting offraming theory, gender theory, narratology and a theoretical understanding of stereotypes. The study is concluding that the female murderers included in the empirical material of the studyare portrayed as both emotionally driven as well as evil and vengeful. The former characteristic canbe linked to how the stereotypical woman is considered and the latter to the stereotypical femalemurderer. The consistent discourses that are interpreted from the empirical material are that thewoman is the weaker gender and that female murderers are the opposite of the stereotypicalwoman. The study is also concluding that this can be seen as problematic in a wider social context.This can influence the public's perception of the reality of female murderers and help to perpetuatethe discourses and stereotypes as well as gender roles in society. The study also finds that revengeis often portrayed as the motive for the murder even though there could be other underlying causes,such as women abuse and mental illness which were not discussed in the material. The conclusions of the study are that the empirical material reproduces the different stereotypesof what a woman is and is not. This can be further problematised by the fact that the work ofdissolving gender roles and stereotypes is halted or made more difficult. It is also possible tointerpret that those who benefit from this are the media who receive news with higher news value.The study is also concluding that there may be underlying motives for the murders that are hiddenin larger societal problems, such as the abuse of women and mental illness. Failure of the media toaddress such perspectives could be problematic for society and individuals by continuing to taboothese topics, which are currently major societal problems. / Mord är något som både förskräcker och framkallar intresse i vårt samhälle. Medier är enbidragande faktor till olika framställningar av mördare vilket potentiellt kan inverka påallmänhetens förståelse av brottet och gärningsmännen bakom det. Denna studie analyserarrepresentationen av kvinnliga mördare i podcasts. Frågeställningarna grundar sig i NormanFaircloughs tredimensionella modell av kritisk diskursanalys. De går således ut på att analysera hurkvinnorna framställs i podcasts, hur framställningarna utmanar eller reproducerar kvinnligastereotyper, samt hur detta kan ses problematiskt ur ett vidare socialt sammanhang. Detta görsgenom ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv, där syftet är att förstå hur olika lingvistiska val ochberättelser om kvinnliga mördare kan utmana eller reproducera olika diskurser om kvinnor. För attförstå textens djupare mening använder vi oss av ett teoretiskt ramverk bestående avgestaltningsteorin, genusteorin, narratologi samt en teoretisk förståelse av stereotyper. Studien visar att de kvinnliga mördare som inkluderas i studiens empiriska material framställs sombåde känslostyrda samt onda och hämndlystna. Den förstnämnda egenskapen kan kopplas sammanmed hur den stereotypa kvinnan anses vara och det sistnämnda med den stereotypiska kvinnligamördaren. De genomgående diskurserna som tolkas ur det empiriska materialet är att kvinnan ärdet svagare könet och att kvinnliga mördare är en motsats till den stereotypa kvinnan. Studien visaräven att detta kan ses problematiskt i en större social kontext. Detta då det kan influeraallmänhetens verklighetsuppfattning om kvinnliga mördare och bidra till att befästa diskursernaoch stereotyper samt genusroller i samhället. Studien visar till sist även att hämnd ofta porträtterassom motivet till mordet trots att det kan finnas andra bakomliggande orsaker somkvinnomisshandel eller psykisk ohälsa vilket inte diskuterades i materialet. Studiens slutsatser är att det empiriska materialet reproducerar de olika stereotyperna kring vad enkvinna är och inte. Detta kan vidare problematiseras genom att arbetet med att upplösa genusrolleroch stereotyper stannar upp eller försvåras. Det går även att tyda att de som gynnas av detta ärmedier som får nyheter med mer nyhetsvärde. Studiens slutsats är även att det kan finnasbakomliggande motiv till morden som döljer sig i större samhällsproblem som kvinnomisshandeloch psykisk sjukdom. Om medier inte tar upp sådana perspektiv kan det bli problematiskt församhälle och individer genom att fortsatt tabubelägga dessa ämnen som idag är storasamhällsproblem.

Denna analys undersöker representationen av genus i en våldsam spelkontext i fightingspel-serien Mortal Kombat, med fokus på spel 9, 10 och 11. Genom en semiotisk bildanalys med fokus på utvalda karaktärers visuella design och förändring framkommer teman i deras relation med genus. En betydande förändring där de kvinnliga karaktärernas design går från en hypersexualiserad och hyperfeminin gestaltning, till en mer funktionell och täckande utstyrsel. Samtidigt ökar de manliga karaktärernas hypermaskulina drag som tidigt etablerats. De senare spelen visar på en minskad överdriven och stereotypisk design där karaktärerna blir allt mer realistiska. Analysen belyser även hur karaktärers könsidentitet och normer används i relation till identitet inom “den heterosexuella matrixen” för att undersöka hur deras binära representation används. En sen acceptans inom forskningsfältet gör att spelindustrins största fightingspel-serie är intressant att undersöka. / This analysis examines the representation of gender in a violent gaming context within the fighting game series Mortal Kombat, focusing on games 9, 10 and 11. Through a semiotic image analysis, highlighting the selected characters visual design and changes, relating to their gender relation. A significant shift in the female characters designs, going from a hypersexualized and hyperfeminine depiction to a more functional and covering attire. Simultaneously, there is an increase in hypermasculine traits among the male characters, which were seen early on. The later games exhibit reduced exaggerated and stereotypical designs, leading to characters becoming more realistic. Additionally, the analysis sheds light on how characters' gender identities and norms are utilized concerning identity within the “heterosexual matrix”, examining the use of binary representations. A late acceptance within the research field makes the analysis of the gaming industry's largest fighting game series an interesting subject to explore.

Pippi Långstrump är en välkänd karaktär som har förgyllt många generationer med sin karismatiska personlighet. Böckerna om Pippi Långstrump har skapat en hel del reaktioner, Framförallt har böckerna skapat kritik kring rasismen kopplat till kolonialismens ideologi. I denna uppsats analyseras Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) utifrån ett raskritiskt perspektiv. Syftet med uppsatsen är att belysa hur rasismen gestaltas i boken samt undersöka enskilda yttranden i massmedia om Pippi Långstrump kopplat till rasism. I uppsatsen undersöks även karaktärerna i boken ur ett vithetskritiskt perspektiv. Metoden är närläsning av Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) med fokus på hur karaktärerna beskrivs i förhållande till rasismen samt hur de enskilda yttrandena i media uppfattar Astrid Lindgrens berättande om Pippi Långstrump. Uppsatsen innehåller även en jämförande analys av boken och de utvalda artiklarna. Analysens slutsatser om Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) landar i att det finns passager som ärrasistiska och är kopplade till kolonialismen. Pippi i Söderhavet (Lindgren,1946) använder sig av kolonialismens ideologi genom att undersåtar är svarta och makthavarna är vita.

Studien ämnar analysera hur filmen Caramel bryter stereotyper genom de fem huvudkaraktärerna och hur regissören Nadine Labaki använder medieaktivism för att förändra bilden av arabiska kvinnor på film. Detta har genomförts genom en kvalitativ semiotisk analys där begreppen denotation och konnotation applicerats som metod. Mitt teoretiska ramverk har utgjorts av begreppen representation, koder, symboler, stereotyper, feministisk filmteori och medieaktivism. Fem utvalda karaktärer har analyserats baserat på deras representation i filmen. Resultatet av studien visar att Caramel har brutit några stereotyper av arabiska kvinnor i filmen och att Nadine Labaki använt feminism och aktivism för att ändra representationen av arabiska kvinnor i film. / The study intends to analyze how the film Caramel breaks stereotypes through the five main characters and how director Nadine Labaki uses media activism to change the image of Arab women in film. This has been carried out through a qualitative semiotic analysis where the concepts of denotation and connotation have been applied as a method. My theoretical framework has been made up of the concepts of representation, codes, symbols, stereotypes, Feminist film theory and media activism. Five selected characters have been analyzed based on their representation in the film. The result of the study shows that Caramel has broken some stereotypes of Arab women in the film and that Nadine Labaki used feminism and activism to change the representation of Arab women in film.

No description available.

Studiens syfte är att undersöka hur genus representeras i tidningen Cosmopolitan genom att analysera tidningsomslagen i en kvalitativ studie. Vi diskuterar även bakomliggande stereotyper och myter som finns kring män och kvinnor i vårt samhälle, och hur de förmedlas på tidningens omslag. Metoden som används i denna studie är en semiotisk analys. Vi har valt ut femton omslag från respektive utgåva där de kvinnliga och manliga modellerna bär liknande klädkod som kostym, kavaj och skjorta. Anledningen till att vi valde en mer formell klädkod är för att kunna observera likheterna mellan de två könen – och även analysera varför skillnaderna är så omfattande trots samma typ av klädkod. I studien analyseras omslagen genom att ett teoretiskt perspektiv baserat på R.W. Connells och Judith Butlers genusteorier som hegemonisk maskulinitet och performativitet. Vi undersökte också representationen mellan de två könen i omslagen utifrån Stuart Halls representationsteori. Detta för att få en bättre bild av stereotyper som visas på omslag. Med tanke på att Cosmopolitan är en industri, är denna studiens teoretiska ram också baserad på David Hesmondhalghs teorier om kulturindustrierna. Det huvudsakliga resultatet i denna studie visar att män och kvinnor skildras olika i tidningar baserat på deras kön. Studien visar att media, särskilt reklam, spelar en stor roll i konstruktionen och reproduktionen av normativa stereotyper. / This study aims to examine how gender roles are represented in the magazine Cosmopolitan by analyzing the covers in a qualitative study. Additionally, we discuss underlying stereotypes and myths that exist around men and women in our society, and how they are expressed through the magazine covers.  The methodology used in this study is a semiotic analysis. We have selected fifteen covers from each magazine, where the female and male models are wearing similar dress codes such as suits, blazers, and shirts. The reason we chose a more formal dress code is to be able to observe the similarities between the two genders – and also to analyze why the differences are so significant despite the same type of clothing.  In the study the covers are analyzed by using a perspective based on R.W. Connell's and Judith Butler’s gender theories including hegemonic masculinity and performativity. We also examined the representation between the two genders in the covers based on Stuart Hall’s representation theory. This to get a better view on the stereotypes that displays on covers. Considering that Cosmopolitan is an industry, this study’s theoretical framework is also based on David Hesmondhalgh’s theories about the cultural industries.  The main findings in this study depicts that men and women are portrayed differently in magazines based on their gender. The study shows that media, particularly advertisements, manage a huge role in the construction and reproduction of normative stereotypes.

This study aims to analyze how the successful hybrid television show Jane the Virgin constructs reproduction justice. This was done through a qualitative semiotic text analysis where denotation, connotation and myth was applied as theoretical tools. I have used a theoretical framework of intersectionality, ideology, hegemony, representation and stereotype. 6 chosen episodes have been analyzed based on their portration of reproduction justice. The study’s results show that Jane the Virgin constructs reproduction justice through incorporation of dominating ideologies. Simultaneously, it shows an ambivalent relationship with the phenomenon where competing ideologies are incorporated as well.

Denna uppsats analyserar och diskuterar porträtteringen av homosexuella män och homosexuella kvinnor i film. Porträtteringen diskuteras huvudsakligen genom linsen av genus och heteronormativitet i filmerna Brokeback Mountain (2005), Carol (2015),Love, Simon (2018) och But I’m a Cheerleader (1999). Meningen med uppsatsen är att se om det finns tydliga skillnader mellan porträtteringen av homosexuella män och homosexuella kvinnor. Resultatet visar att i dessa fyra filmer det finns fler likheter än skillnader när det kommer till porträttering utifrån perspektivet av genus och heteronormativitet. Slutsatsen av studien är att trots de få skillnaderna i porträttering av homosexualitet mellan män och kvinnor blir filmerna om män mer uppmärksammade i populärkulturen, vilket uppsatsen inte finner ett svar till varför.