Denna studie har haft för avsikt att undersöka hur damidrott och kvinnliga idrottare representeras på den TV-sända Idrottsgalan samt hur innehållet i programmen bidrar till konstruktionen av dessa representationer. I ett första skede tillämpades en kvantitativ innehållsanalys på de 17 avsnitten av Idrottsgalan. Utifrån vårt framtagna kodschema har vi kunnat utläsa generella mönster vad beträffar hur ofta damidrotten och kvinnliga idrottare uppmärksammas i programmen. Med hjälp av den kvalitativa semiotiska analysen har vi vidare, genom att fokusera på de två specifika avsnitten från år 2002 och 2016, åskådliggjort den djupare mening som sträcker sig bortom det manifesta. Resultaten har pekat på att damidrott och kvinnliga idrottare generellt är underrepresenterade och att sporten fortfarande främst är en arena av och för män. / This study was intended to investigate how women's sports and female athletes are represented on the televised Idrottsgalan and how the setting of the programs contribute to the construction of these representations. First we applied a quantitative content analysis of the 17 sections of Idrottsgalan. Based on the coding scheme that we developed, we have been able to deduce general patterns in terms of how often women's sport and female athletes occur in the programs. Using the qualitative semiotic analysis, we have also focused on two specific episodes from 2002 and 2016 and illustrated the profound meaning that goes beyond the manifest. The results have indicated that women's sports and female athletes are underrepresented in general and that the sport is still primarily an arena by and for men.

The aim of the research project “The menacing immigration and ideal Swedishness: A semiotic analysis of the Sweden Democrats campaign films” was to highlight how ethnicities are portrayed in five different campaign films produced by the Swedish party the Sweden Democrats (Sverigedemokraterna). The applied theories are stereotypes, binary oppositions as well as the theory of whiteness and blackness. The method used to analyse the campaign films are semiotics, and the tools denotation, connotation, anchoring, relay, metonymy and myths.   The results show that a person’s skin colour is of minor importance. What does matter, is if you are Swedish or not and how Swedish you are. All of the campaign films concern questions about “Swedishness” and immigration. When immigration and non-Swedes are in focus, the films present a dark theme with a sinister undertone. In contrast, when the issue of Swedishness is presented the films portray harmonious and idyllic images of Sweden. Sweden, Swedes and Swedishness is habitually portrayed as being the ideal, the desirable, and the good. It is the norm for being socially acceptable. Immigration, immigrants and non-Swedes on the other hand are consistently portrayed in a negative light. These extraneous groups of people are labelled as the others; they are the bad, and are portrayed as a threat that we Swedes have to defend ourselves against. A third, but less prominent theme that could be deduced from the films is that the Sweden Democrats are portrayed as martyrs. By presenting themselves as being misunderstood and as being the voice of the people, it can be interpreted that they attempt to detract the stamp they acquired as a racist party.   Although the Sweden Democrats seem to have refined the ways in which they express their opinions of Swedishness and immigration, it’s still a significant part of the message in their commercials. They glorify Swedes and reproduce coarse stereotypes of non-Swedes. With the portrayal and contrasting comparison there is an inherent consequence that immigrants are to be seen as less worthy, and that the Swedes in turn are indirectly attributed to a higher value and as such, being Swedish is set as the norm.

The essay examines how the portrayal of Barbie as a woman has evolved over the decades in animated films. Out of the forty-two animated Barbie films released, the selection includes: “Barbie in the Nutcracker (2001)”, “Barbie in a Mermaid Tale (2010)”, “Barbie: A Fashion Fairytale (2010)”, and “Barbie Princess Adventure (2020)”. The study isconducted through a qualitative content analysis consisting of two separate analyses, one narrative and one visual, focusing primarily on Barbie as a female character but also on other female supporting characters. The narrative analysis reveals a clear change in how Barbie verbally expresses herself throughout the story with both female and male characters, taking into account the years and storyline. The visual analysis also shows a distinct transformation in how Barbie is dressed and the constructed world surrounding her.

Fear of crime (FOC) negatively affects the individual's everyday life and quality of life through avoidance behaviors and reduced informal social control, which in turn can increase the risk of crime. In Sweden, concern about crime is seen as an upward trend, despite a decrease in self-reported crime vulnerability since 2018. Using quantitative data, collected from the SOM institute, this study examines how xenophobia and social capital affect concern about crime in relation to gender, age and income. The theoretical framework used is vulnerability thesis, social capital and stereotypes along with xenophobia, with the conclusion that women are more fearful than men, that high social capital reduces fear, and that xenophobic attitudes create more fear of crime. The results highlight the importance of social factors in understanding fear of crime and the need to promote social capital to reduce this fear.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur könsroller gestaltas i fem svenska bilderböcker. Bilderböckerna skulle utspelas i förskolans verksamhet och rikta sig till åldrarna 3–6 år. Den metod som använts är en kvalitativ litteraturanalys. Det teoretiska ramverket som genomsyrar studien är Hirdmans (2007) samt Butlers (2007) genusteorier. Slutresultatet visade att majoriteten av bilderböckerna utmanade de stereotypiska könsrollerna. I samtliga bilderböcker fanns inte heller den manliga hierarkin som tidigare forskning visat på utan istället att det kvinnorna som hade dominerade roller. Som förskollärare är det viktigt att erbjuda olika typer av litteratur, samtala och öka medvetenheten kring bilderböckernas innehåll. / The purpose of the study is to examine how gender roles are portrayed in fiveSwedish picture books. The picture books were to be set in the preschool'sactivities and aimed to ages 3–6. The used method is a qualitative literatureanalysis. The theoretical framework that permeates the study is Hirdman's(2007) and Butler's (2007) gender theories. The result showed that most of thepicture books challenged the stereotypical gender roles. In all picture books,there was also no male hierarchy as previous research has shown, but insteadit was the females who had dominant roles. As a preschool teacher, it isimportant to offer different types of literature, talk and raise awareness of thecontent of the picture books.

The 2016 presidential election in USA was extraordinary from several point of views and the election was majorly covered by swedish media. The aim of this research was to examine how Swedish newspapers portrayed Hillary Clinton and Donald Trump from a gender perspective during the 2016 presidential election. We also wanted to analyse how other common political news frames were used to portray Clinton and Trump.   This is a qualitative framing analysis of 14 strategically selected articles, seven that were published by Aftonbladet and seven by Dagens Nyheter. The results showed tendencies of several gendered stereotypes that are being retained by the frames the newspapers use. Frames such as gendered traits and gendered issue emphases, but also game frames were offered to the reader.   We discovered that Aftonbladet and Dagens Nyheter offered a more positive opinion of Clinton than of Trump. While Clinton was framed as an experienced, emotional and compassionate candidate, Trump was framed as an inexperienced, insensitive and aggressive candidate. Clinton was framed with gendered issue emphases in both the public and private sphere, while Trump was framed with gendered issue emphases in only the public sphere. Furthermore, game frames showed that the newspapers had a tendency of polarizing and personifying the candidates.

Under en lång tid har Harlequin-romaner och romantiska fantasier varit populära bland kvinnor. Den klassiska berättelsen om hjältinnan som finner kärleken med den perfekta mannen är specifikt riktad mot kvinnor. Det har forskats kring dessa romantiska fantasier, men det saknas forskning om hur dessa romantiska fantasier representerar maskuliniteten bland de manliga karaktärerna. Målet med det här arbetet är att försöka fylla en del av det tomrummet. Med hjälp av William Labovs narrativa modell och en kvalitativ textanalys har jag analyserat två filmer inom genren chick flick, Bridget Jones’s Diary (2001) och Bridget Jones: Edge of Reason (2004). Min analys visar att maskuliniteterna som framställs i romantiska berättelser följer väldigt stereotypiska maskulina drag. Exempelvis använder sig de manliga karaktärerna ofta av fysiskt våld för att visa sin manliga dominans och genom att vinna i ett slagsmål vill de visa vem som är den bästa mannen för Bridget Jones. / Harlequin novels and romantic fantasies have been popular with women for a number of years. The classic story of the heroine finding her true love with the perfect man is directed specifically to women, for their enjoyment. While there have been studies about the romantic fantasies themselves, there’s a distinct lack of research on how these romantic fantasies portray the male characters and their masculinity. This study is a step towards filling that gap. Using a combination of William Labov’s narrative model, as well as a qualitative textanalysis, to examine two chick flicks, Bridget Jones’s Diary (2001) and Bridget Jones: Edge of Reason (2004), I have found that the masculinities portrayed in romantic fantasies follow very stereotypical male behavior. For example, the male characters will often resort to physical violence to prove their male dominance and by winning a fight they want to prove that they are the right man for Bridget Jones.

Syftet med studien är att undersöka om socialsekreterares bedömningar vid orosanmälningar kring unga påverkas av om den unga har en ADHD-diagnos eller inte. Hypotesen var att socialsekreterares bedömningar kring behov av omedelbart skydd, skäl till oro för den unge, om utredning ska inledas eller inte samt identifierade risk- och skyddsfaktorer skiljer sig åt beroende på om den unge har en ADHD-diagnos eller inte. En kvantitativ vinjettundersökning med tillhörande enkätfrågor genomfördes. Två vinjetter utformades med den enda skillnaden att i den ena vinjetten fanns det information om att ungdomen har en ADHD-diagnos. Sammanlagt besvarade 86 socialsekreterare för barn och/eller unga undersökningen, 42 besvarade vinjetten med ADHD och 44 besvarade vinjetten utan ADHD. Resultatet visar statistiskt signifikanta skillnader i socialsekreterares bedömningar gällande fem orosområden (beteendeproblematik hos ungdomen, psykisk ohälsa hos ungdomen, fysisk eller psykisk funktionsnedsättning hos ungdomen, ungdomens förmåga att klara sig själv samt fysisk eller psykisk funktionsnedsättning hos mamman) och en riskfaktor (mammans alkoholanvändning) beroende på om ungdomen har ADHD-diagnos eller inte. Det påvisades inga statistiskt signifikanta skillnader i bedömningarna när det gäller omedelbar skyddsbedömning, förhandsbedömning eller uppmärksammade skyddsfaktorer. Resultaten diskuteras i relation till om socialsekreterarnas kunskap om ADHD, sociala representationer om ADHD och stereotyper om ADHD har påverkat resultaten. Resultatet från denna studien kan bidra till diskussionen om ADHD i social barnavård samt kan användas för att öka medvetenheten hos socialsekreterarna kring hur de hanterar bedömningar av ungdomar med ADHD-diagnos, för att främja att bedömningar fattas på reella grunder. Resultatet skulle också kunna utgöra en grund för vidare forskning exempelvis genom kvalitativa studier på området för att få en djupare förståelse och synliggöra orsakerna till skillnaderna mellan vinjetterna. / The purpose of this study was to examine social workers’ assessments regarding a notification of concern of adolescents are affected by whether the adolescent have an ADHD diagnosis or not. The hypothesis was that social workers’ assessments of need of immediate protection, reason for concern for the adolescent, whether an investigation should be initiated or not and their identification risk and protection factors differ depending on whether the adolescent has an ADHD diagnosis or not. A quantitative vignette survey with associated questionnaire was conducted. Two vignettes were designed with the only difference that in one vignette there was information that the adolescent has an ADHD diagnosis. Altogether, 86 social workers handling investigations of children and/ or young persons, participated in the study, whereof 42 handled the vignette with ADHD and 44 the vignette without ADHD.  The result shows statistically significant differences in social workers’ assessments regarding five areas of concern (behavioral problems in the adolescent, mental illness in the adolescent, physical or mental disability in the adolescent, the adolescent’s ability to cope with herself and physical or mental disability in the mother) and one risk factor (mother's alcohol use), depending on whether the adolescent has ADHD diagnosis or not. There were no statistically significant differences in assessments regarding immediate protection assessment, preliminary assessment or identified protection factors. The results are discussed in relation to whether social workers´ knowledge about ADHD, social representations of ADHD and stereotypes of ADHD may have influenced the results. The results of this study can contribute to the discussion on ADHD in social childcare and can be used to raise awareness among social workers´ about how they handle assessments of adolescents with ADHD diagnosis in order to promote that assessments are made on real grounds. The result could also provide a basis for further research, for example through qualitative studies in the field, in order to gain a deeper understanding and to highlight the causes of the differences between the vignettes.

Bakgrund och problem:  Sedan lång tid tillbaka har det ansetts att lumpen är något av det manligaste som kan göras, för det är då ”pojkar blir till män”, och det har funnits en föreställning om att kvinnor inte hör hemma i den militära sfären. Detta med anledning att kvinnor setts som fysiskt svagare och i behov av skydd från män, vilket har medfört ett hinder för kvinnor att positionera sig i det militära. Försvarsmakten är ett av Sveriges sista manliga yrkesmonopol som avsattes först år 1989 och det har ställts många krav på kvinnor för att de skall kunna etablera sig i myndigheten. Historiskt upplevdes Försvarsmakten ha en ”grisig” jargong, kvinnor ansåg sig bli illa behandlade av befäl och sexism var något som tycktes ”sitta i väggarna”. Sverige är ett av de länder i världen som har högst andel kvinnor i arbetslivet. Trots detta har Sverige en av de mest könssegregerade arbetsmarknader i världen. Försvarsmakten arbetar idag med jämställdhet i form av handlingsplaner för jämställdhetsintegrering och mål för att uppnå en jämnare könsfördelning men det är endast 17 procent av de anställda som är kvinnor, vilket gör Försvarsmakten till en av Sveriges mest könssegregerade arbetsplatser. Syfte och metod: Syftet med föreliggande studie var att medvetandegöra samt öka förståelsen för hur socialt konstruerade könsnormer upplevs påverkar kvinnors möjligheter att arbeta i, utveckla sin karriär och stanna kvar i mansdominerade organisationer, i detta fall Försvarsmakten. Nio semistrukturerade djupintervjuer genomfördes på Trängregementet där respondenterna bestod av både kvinnor och män som är officerare. Utöver intervjuerna har även flertalet olika dokument granskats som primärt underlag för den diskursanalys som utfördes i studien samt att dokumentationen och empirin verkade som supplement till varandra. De diskursanalytiska metoderna som använts var delar av diskurspsykologi och Bacchias WPR-ansats. Intervjuerna och de granskade dokumenten utgör även studiens triangulering i syfte att erhålla ett bredare perspektiv och därmed gavs möjligheten till en djupare, mer träffsäker och fullständig bild av Försvarsmaktens jämställdhetsarbete. Resultat och slutsatser: Utifrån den diskursanalys som gjordes gick det att finna att Försvarsmakten ser på individen som problemet snarare än att det är organisationen som behöver åtgärdas samt att det även är individen som skall utgöra eller skapa lösningen. Kvinnor har formellt sett goda möjligheter till att göra karriär i Försvarsmakten. Karriärutveckling upplevs däremot som allt för snabb så att relevanta kunskaper och erfarenheter inte erhålls i den mån som upplevs behövas. Kvinnor har dessutom utmaningar med sin identitetsutveckling där de slits mellan att inte vara för ”kvinnliga” men inte heller för ”manliga”. Därmed upplever kvinnor att de inte når upp till de förväntningar som sätts på dem eller så väljer de att anta en mer ”maskulin” form för att försöka anpassa sig till normen. Stereotyper och jargong påverkar således kvinnor ur en negativ aspekt i deras arbete. / Background and problem: For a long time, it has been considered that the military service is one of the manliest things that can be done, because that is when "boys become men", and there has been a notion that women do not belong in the military sphere. This is because women were physically weaker and in need of protection from men, which has led to a barrier for women from positioning themselves in the military. The Swedish armed forces are one of Sweden's last male occupational monopolies and was first set aside 1989 and many demands have been made for women to be able to establish themselves in the authority. Historically, the armed forces were perceived to have a "grubby" jargon, women felt they were badly treated by command and sexism was something that seemed to be deeply rooted. Sweden is one of the countries in the world with the highest proportion of women in working life. Despite this, Sweden has one of the most gender-based segregation of the labor market in the world. The Swedish armed forces are currently working on gender equality in the form of action plans for gender mainstreaming and targets for achieving a more balanced gender balance. But only 17 percent of their employees are women, which makes the armed forces one of Sweden's most gender segregated workplaces. Purpose and method: The purpose of this study was to raise awareness and increase understanding of how socially constructed gender norms are perceived affecting women's opportunities to work, develop their careers and remain in male-dominated organizations, in this case the Swedish armed forces. Nine semi-structured in-depth interviews were conducted at Trängregementet where the respondents consisted of both women and men who are officers. In addition to the interviews, several different documents have been examined as the primary basis for the discourse analysis that was carried out in the study. The reviewed documentation and the interviews also appeared as a supplement to each other. The discourse analytical methods used were parts of discourse psychology and Bacchias WPR approach. The interviews and the reviewed documents also form the triangulation of the study in order to obtain a broader perspective and thus the possibility of a deeper, more accurate and complete picture of the armed forces gender equality work. Results and conclusions: Based on the discourse analysis that was done, it was to be found that the armed forces see the individual as the problem rather than that the organization needs to be addressed. The individual should also form or create the solution. Women have formally good opportunities to make careers in the armed forces. Career development, however, is perceived as too fast so that relevant knowledge and experiences are not obtained to the extent that is felt needed. In addition, women have challenges with their identity development where they are torn between not being too "feminine" but also not to "masculine". Therefore, they feel absence of achieving the expectations that are put on them or they choose to adopt a more "masculine" forms to adapt to the norm. Stereotypes and jargon thus affect women from a negative aspect of their work.

Det svenska näringslivet och i synnerhet svenska börs- och finansiella bolag är nästan helt mansdominerat, där Vd-positionerna utgörs av endast sex procent kvinnor. Vi vet fortfarande mycket litet om rekryteringsprocessen av en verkställande direktör i dessa bolag, vilka påverkande mekanismer som finns i de olika rekryteringsstegen och vilken roll dessa har för valet av en verkställande direktör. Syftet med denna studie är att öka förståelsen och fördjupa kunskapen för hur rekryteringsprocessen ser ut för en verkställande direktör i ett börs- och finansiellt bolag samt huruvida homosociala mekanismer och könsstereotypiska uppfattningar finns i rekryteringsprocessen. Vi vill vidare öka kunskapen på vilket sätt homosocialitet och stereotyping påverkar möjligheten för tillsättandet av likvärdigt kompetenta kvinnor. Vi har använt oss av en kvalitativ fallstudie metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem börs- och finansiella bolag. Vår teoretiska referensram består av forskning inom organisationsteori, ledarskap, rekrytering och genusvetenskap och som behandlar huvudbegreppen rekryteringsprocessen, homosocialitet och stereotyping. Med hjälp av våra genomförda fallstudier har vi kunnat identifiera vilka steg i en rekryteringsprocess som har använts eller inte använts för en Vd-rekrytering. Vi har vidare funnit i vår empiri återkommande tecken på homosociala mekanismer och könskodade uppfattningar i rekryteringsprocessen vilket påverkar både direkt och indirekt innan och under rekryteringsprocessen. Studien uppvisar att homosocialitet och könskodade uppfattningar i rekryteringsprocessen påverkar både direkt och indirekt innan och under rekryteringsprocessen, kvinnors möjligheter att rekryteras till en Vd-position baserad på kompetens där vikten av framförallt en öppen rekryteringsprocess framträder tydligt. / The Swedish business community and notably Swedish listed companies and financial companies are almost completely male-dominated, with female CEOs accounting for a meager six percent. We still know very little about the recruitment process of an Executive Director in these companies, what influencing mechanisms exist in the different steps of the recruitment process and what role these have in the final selection of a CEO. The purpose of this research paper was to increase awareness and provide insight in to the recruitment process, to explore if homosocial and gender stereotypical influences affect the recruitment process, how they are evident and finally how these perceptions and practices can influence competent women's possibilities to be recruited to a CEO position. We have used a qualitative approach with a case-study method in the form of semi-structured interviews with five listed and financial companies. Our theoretical reference framework consists of research within the fields of organizational theories, leadership, recruitment and gender with emphasis on our three main concepts, recruitment of business executives, homosociality and stereotyping. With help from the empirical data collected from our completed case studies, we have been able to identify how a recruitment process of a CEO is implemented and which steps in the recruitment process that have been used or not used. The results of our study show that there are frequent and recurring signs of homosocial behavior and stereotypical perceptions both directly and indirectly before and during the course of the recruitment process. Our study also shows that homosocial behavior and stereotypical perceptions affect both directly and indirectly women’s recruitment possibilities to a CEO position based on competence where the importance of, above all, an open recruitment process stands out distinctly.