I den föreliggande studien undersöker vi tre litterära verk med mångkulturellt tema och dess potential till arbete med värdegrundsfrågor i grundskolans årskurs 4–6. Syftet är att analysera hur karaktärer med annan etnicitet än den vita västerländska normen framställs. I studien analyseras tre populära litterära verk som vi har stött på under utbildningen, under vår praktik i verksamheten och som visat sig vara frekvent utlånade på Kalmar Stadsbibliotek. Till stöd använder vi teorier om kritisk litteracitet och främst Hilary Janks modell för att undersöka kategorier som makt, mångfald och design. Av de litterära verken visar det sig att etnisk mångfald uttrycks och kategoriseras på olika sätt, att individens möjligheter i samhället påverkas av namn och utseende med annan etnicitet samt att huvudkaraktärernas hemmiljö beskrivs på ett stereotypt sätt. Därefter undersöks resultatets didaktiska potential utifrån värdegrundsfrågor och hur dessa kan integreras med den valda litteraturen. Resultatet visar hur valda delar i verken kan vara fruktbara i arbete med den typ av värdegrundsfrågor som skrivs fram i styrdokumenten.

Advertising constantly surrounds us in different ways and it affects us in our everyday lives. The underwear industry has often been criticized for sexist and excluding advertisements and women has often been depicted in a stereotyped way. Today marketing has become more inclusive, as diversity of people in advertisements has become a hot topic of discussion. It is interesting to examine this topic out of a Swedish context as it in many ways is a country that is on the cutting edge when it comes to inclusion and diversity. This study aims to, based on images and commercials from Victoria’s Secret Sweden and Lindex, examine how and in what ways inclusion and exclusion depicts in female underwear advertising. Our theoretical framework consists of following theories: representation, stereotyping, intersectionality, and following terms: norm, norm creativity and femininity. Our analysis is made with semiotic image analysis as the chosen method. The main conclusion of this study is that our material included women with different skin colors and ethnicities, and partly women with varying body types and ages. People with visible disabilities was excluded from the advertisements. Factors such as class, sexual orientation, religious beliefs, gender identity and invisible disabilities we could not distinguish, which made it impossible for us to assess whether these groups was included or excluded in the advertisements. Thus, the advertisements was both including and excluding, however we question whether it is possible for companies to include all types of groups and people in their advertisements.

Följande studie utforskar hur kulturella stereotyper framställs genom interaktionen under två separata intervjuer i talkshowen Malou Efter Tio. Programledaren Malou von Sivers har fått kritik för hur hon intervjuar två rapartister med skilda kulturella bakgrunder. Greekazo som associeras med minoritetsbefolkningen och Einár som associeras med majoritetsbefolkningen. Studien undersöker och jämför interaktionerna i de två intervjuerna utifrån teorierna samtalsanalys, intersektionalitet och olika koncept för representation i media. Analysen genomförs med samtalsanalys som metod och utgår från två separata transkriberingar av materialet. Resultatet visar att Malou von Sivers samspel med de två gästerna skiljer sig, där båda intervjuerna formar stereotypa uppfattningar kring rappgenren. Genom slutdiskussionen förs en diskussion om att det sker en problematisk representation av båda rapartisterna. Framför allt eftersom det upprättas en skillnad mellan rapartisterna genom intervjuerna då de tillskrivs olika egenskaper som baseras på deras etniska tillhörighet. Detta visar på starka maktrelationer som existerar i talkshowen och också på hur ojämlikhet som finns i samhället uppkommer i programmet. Utifrån vårt resultat kan vår studie synliggöra och uppmärksamma hur samtalsstrukturen i den här talkshowen flätas samman med maktstrukturen i vårt samhälle. / The following study examines how cultural stereotypes are reproduced through the interaction during two separate interviews from the talk show Malou Efter Tio. The host Malou von Sivers has been criticized for how she is interviewing two rap artists with different cultural backgrounds. Greekazo, associated with the minority population and Einár, associated with the majority population. The study examines and compare the two interviews based on the theories conversation analysis, intersectionality and several concept of representation in media. Conversation analysis is also used as a method and the analyzation is based on two separate transcriptions of the material. The results showed that Malou von Sivers interplay between two guests were different, however both interviews reproduce stereotypical perceptions about the rap genre. Furthermore, the results are discussed which shows that both representations of the rap artist are problematic. Especially since a difference is established between the rap artists through the interviews as they are attributed different characteristics based on their ethnicity. This shows the strong power relations that exist in the talk show and also how inequality that exist in our society arises in the program. Based on our results, our study exposes and pays attention to how the conversational structure of this talk show is intertwined with the power structure in our society.

Syftet med denna uppsats är att identifiera vilka nationaliteter som finns representerade, och hur utländskt och svenskt framställs i 12 kokböcker för barn utgivna i Sverige 1960-2014. Först gjordes en innehållsanalys för att finna lämpliga analyskategorier för att beskriva hur nationell och icke-svensk proveniens kommer till uttryck. Följande kategorier identifierades: explicit omnämnande av nationalitet, t.ex. land, världsdel eller område; delar av eller hela receptnamn på annat språk än svenska; recept med ingredienser på annat språk än svenska; informerande och förklarande text samt andra belägg som anknyter till utländskt ursprung. I ett andra steg undersöktes gestaltningen av utländskt och svenskt genom diskursanalys för att synliggöra hur normer och värderingar uttrycks diskursivt. Resultatet visar att förekommande nationaliteter överlag överensstämmer med kokböcker för vuxna under samma period, även när det gäller de kulinariska Andra. Resultatet visar också att det finns olika sätt att diskursivt uttrycka normer och värderingar om mat, länder och kulturer, vilket ibland innefattar stereotypiska föreställningar, och att barnkokboksförfattare har ett ansvar ur ett bredare didaktiskt perspektiv när de gäller dessa aspekter genom att de är förmedlare av kunskap och vänder sig till barnet som läsare. / The aim of this study is to identify which nationalities are represented, and how the foreign and the Swedish is depicted, in 12 cookbooks for children published in Sweden between 1960 and 2014. First, a content analysis was carried out in order to identify adequate analytical categories to describe how national and non-Swedish origin can be expressed. The following categories were identified: explicit mentioning of nationality such as country, continent, and other expression for specific areas; part or whole recipe names with foreign, i.e. non-Swedish words, and type of kitchen; recipes with non-Swedish names of ingredients; informative texts and explanations, and other evidence for foreign origin. Secondly, the depiction of the foreign and the Swedish was studied through discourse analysis to unveil how norms and values is expressed discursively. The study shows that the occurring nationalities overall correspond to those found in adults’ cookbooks, also in terms of the culinary Other. It also shows that there are various ways that norms and values can be expressed discursively regarding food, countries, and culture, which sometimes include stereotypical notions, and that authors of children’s cookbooks carry a responsibility regarding these aspects in a broader didactic perspective, by transmitting knowledge, and by addressing the child as a reader.

Sweden's gender equality work has historically been a success in many ways, but honour-based violence and oppression is not debated or identified as a Swedish social problem. What is the effect of differentiating between different social problems that fall into the same category? The present thesis aims to deepen the understanding of how men's violence against women is understood at a time when Sweden is considered to be in the forefront of gender equality policy issues. The present thesis therefore examines how honour-based violence and oppression is defined in Sweden, and how Swedish authorities work to prevent and combat the violence. By examining the image of victims of honour-based violence, on which the definition and the work are based, power dynamics within the discourse are also made visible. By using critical discourse analysis as a method and by using theoretical concepts, two government reports on honour-based violence and oppression in Sweden, and a handbook aimed at professionals in the school system are analyzed. The present thesis shows that the Swedish authorities' definition makes a distinction between honour-based violence and oppression, and men's violence against women. It is mainly explained as a problem based on culture, unlike men's violence against women, which is described as a social problem. This is made visible by Swedish authorities through a focus on foreigners in the work of preventing and combating honour-based violence. The definition and the work analyzed in the present thesis contribute to making it more difficult for victims of honour-based violence to identify themselves as "Swedish". Throughout the texts there is a stereotypical image of both victims and perpetrators of violence as being foreigners: people with dark colored hair and dark colored eyes. It is important to analyze and problematize how Swedish authorities choose to express themselves but also how they choose not to. In this way, we can critically examine how authorities contribute to the construction of a social reality and also reproduce unequal power dynamics in society.

The aim of this study is to analyze whiteness in textbooks for civics. The study is executed through a text analysis of two textbooks in civics for upper primary school in Sweden. In this approach a postcolonial theoretical framework is used which is thoroughly presented, after which resulted in two analytical models. One model was used to identify binary dichotomies, while the other consisted of five questions that aimed to highlight patterns regarding whiteness in the textbooks. One of the most important contributions of the postcolonial theory was the visualization of the links between historical colonialism and contemporary societal problems such as various forms of racism and discrimination. On these grounds, the theory was chosen. The result showed a partly problematic presentation in the textbooks.

Howdoyoudo (HDYD): How do you do, Howdy! Howdy (HD): Howdy, Howdoyoudo! HDYD: Vi ser ut att få en fin dag idag, tycker du inte? Synd att den måste befläckas med det vanliga smutsgörat. En efterlysning har kommit in. HD: Det har hänt igen? HDYD: Ja, det är samma visa varje gång. En luststyrd elev som oaktsamt klivit in på högskoleterritorium och inte tänkt på konsekvenserna... men räkenskapens tid kommer till alla: textförklaringen måste fram.

I denna studie studerar vi hur kvinnor som är entreprenörer gestaltas på Minc Startup House sociala medier, mer specifikt deras LinkedIn, Facebook och Instagram. En kvantitativ innehållsanalys har gjorts på inlägg som publicerats under ett års tid. Vi har studerat resultatet med hjälp av teorin om sociala konstruktioner som huvudteori. Till denna har vi sedan applicerat representationsteori, samt ett feministiskt perspektiv med inriktning av könskonstruktivism och intersektionalitet. Vi kan konstatera att Minc genom sin kommunikation gestaltar män och kvinnor som är entreprenörer olika. I kommunikation riktad till kvinnor appliceras kvinnliga stereotyper och benämningen kvinnlig entreprenör används ofta. Inga stereotyper av manlighet förekommer och orden man och manlig används endast i ett sammanhang, vilket har ett negativt syfte. Studiens resultat visar även att entreprenörer som inte har ett nordeuropeisk utseende är representerade i låg utsträckning. Detta gäller även för personer som är i åldern 50 år och uppåt. / In this thesis we are studying how women entrepreneurs are portrayed in Minc Startup House’s social media, more specifically their LinkedIn, Facebook, and Instagram. A quantitative content analysis has been made on posts from a one-year time period. We have analysed the results with the help of the theory of social constructions as main theory. We have then applied the theory of representation, and a feministic perspective, more specifically the theory of constructions of gender and intersectionality. We have come to the conclusion that Minc through their communication are portraying women and men entrepreneurs differently. In communication created to reach women, female stereotypes are used, and the term female entrepreneur is often used. No male stereotypes are used, and the words man and male only occur in one context, which has a negative purpose. The results in the thesis also show how entrepreneurs without a north European appearance are represented to a low extent. This also regards people who appear to be in the age of 50 and above.

Syftet med min deduktiva och kvalitativa studie är att skapa förståelse för visuell representation av HBTQIA+ personer i ett kommersiellt tv-program. Hur historiska subjektspositioner kan tänkas vidhålla gamla normer inom en subkultur. Genom en kritisk diskursanalys kommer jag att titta på både det som visas och det som saknar i bilden. Resultatet blev fyra olika teman som fick representera olika delar av mina observationer utifrån hierarki, privata berättelser, en nedärvd kultur och extrem objektifiering. Slutsatsen är att där finns en komplexitet i att göra kommersiell tv av en historisk händelse som ballroom-kulturen, som hade som syfte att skapa aktivistisk förändring. Representationen av deltagarna bygger på en förlegad och stereotyp bild från en historisk tid. För att lyckas förändra samhällsnormer måste vi alla, oavsett sexualitet vara villiga att bidra till dem. / The purpose of my deductive and qualitative study is to create an understanding of visual representation of LGBTQIA + people in a commercial television program. How historical subject positions can be thought to maintain old norms within a subculture. Through a critical discourse analysis, I will look at both what is shown and what is missing in the picture. The result was four different themes that could represent different parts of my observations based on hierarchy, private stories, an inherited culture, and extreme objectification. The conclusion is that there is a complexity in making commercial television of a historical event such as the ballroom culture, which aimed to create activist change. The representation of the participants is based on an outdated and stereotypical image from a historical time. To succeed in changing societal norms, we must all, regardless of sexuality, be willing to contribute to them

Denna studie ämnar belysa hur svarta män framställs i film och vilka attityder dessa män har mot varandra. Uppsatsen undersöker hur aggressivitet och femininitet tar sig uttryck i den Oscarbelönade filmen Moonlight (2016) och vilka stereotyper som framkommer hos männen i filmen. Eftersom filmen behandlar homosexualitet i ett socioekonomiskt lågt område ämnar studien undersöka attityden gentemot homosexualitet och hur huvudkaraktären lever ett liv som homosexuell man. Teorier som används för att kunna undersöka aggressivitet och femininitet i filmen är heteronormativitet, representationsteori och stereotyper samt maskulinitet och hegemoni som hjälper oss titta djupare på aggressiviteten. Utifrån en multimodal diskursanalys har vi med hjälp av lexikala val, värdeladdade ord och paralingvistisk kommunikation studerat filmen och valt ut scener som belyser det som vi ämnar undersöka. Analysen visade att aggressivitet uttrycktes både verbalt och fysiskt, samt att det skedde en maktordning bland de manliga karaktärerna i filmen. De som faller innanför den heterosexuella ramen blir inte utsatta för samma våld och aggression som homosexuella män. Femininitet är ett genomgående tema i filmen som visade sig främst hos den homosexuella huvudkaraktären. Det syntes utifrån sårbarhet och att vara öppen med sina känslor. / This study aims to illustrate how Black men are depicted in film and what attitudes these men have towards each other. The study examines how aggressiveness and femininity is expressed in the Oscar awarded film Moonlight (2016) and what stereotypes that are emerging among the men in the film. Since the film includes homosexuality in a socio-economically low area, this study aims to look at attitudes towards homosexuality and how the main character is living a life as a homosexual man. Theories that have been used to examine aggressiveness and femininity are heteronormativity, representation theory and stereotypes as well as masculinity and hegemony that helps us look further into the aggressiveness. Based on a multimodal discourse analysis, we have used lexical choices, valued words, and paralinguistic communication to study the film and chose scenes that illustrate the aim of this study. The analysis showed that aggressiveness was expressed verbally and physically, and that there was a power structure among the male characters in the film. The ones falling within the heterosexual frame are not being exposed to the same amount of violence and aggression as the homosexual men. Femininity is a thoroughgoingly theme in the film and was shown mostly by the homosexual main character. It was shown by vulnerability and by expressing emotions.