Syfte: Denna studie syftar till att undersöka hur konsumenters köpbeslut påverkas utifrån deras kunskap och uppfattning om produkters tillverkningsland (Country of Manufacture). Metod: I denna studie används den kvalitativa forskningsmetoden där datainsamlingen utfördes genom 10 kvalitativa semistrukturerade intervjuer via telefonsamtal och Zoom-möten. Slutsatser: Informationen om ett tillverkningsland används i konsumenternas utvärdering av alternativ i form av stereotyper om länder, vilket även påverkar deras förväntningar av produktens inre värden. Påverkan av informationen om tillverkningslandet är större vid personliga och känslomässiga aspekter i form av fientlighet, affinitet och etnocentrism. Bakomliggande faktorerna till dessa aspekter är politik, hållbarhet och religion vilket uppstår på kollektiv och individuell nivå utifrån deras livssituation och tidigare erfarenheter. Dessutom tar konsumenten ställningstaganden över om de ska genomföra ett köp eller inte utifrån dessa aspekter. / Purpose: This study aims to investigate how consumers purchasing decisions are affected based on their knowledge and perception of the Country of Manufacture of products. Method: This study has a qualitative research method where collection of data was performed through 10 qualitative semi-structured interviews via telephone conversations and Zoom meetings. Conclusions: The information about a Country of Manufacture is used in consumers' evaluation of alternatives in the form of stereotypes about countries, which also affects their expectations of the product's intrinsic values. The influence of the information about the Country of Manufacture is greater in personal and emotional aspects in the form of animosity, affinity and ethnocentrism. The underlying factors to these aspects are politics, sustainability and religion, which arises on a collective and individual level based on their life situation and previous experiences. In addition, the consumer takes a stand on whether or not to make a purchase based on these aspects.

I denna uppsats analyseras de manliga huvudkaraktärerna i dramaserierna Skam (2016) och Normala människor (2020) med syfte att undersöka om det finns tendenser för en ny mansbild i media. För att undersöka detta användes teoretiska perspektiv som representation, stereotyper, genus, heteronormativitet och hegemonisk maskulinitet. Ett analysschema skapades utifrån hegemonisk maskulinitet och forskning kring en ny mansbild i media. För att analysera materialet användes kvalitativ innehållsanalys i form av semiotik som metod. Resultatet visade att den manliga huvudkaraktären från Skam upprätthöll fler karaktärsdrag från den hegemoniska maskuliniteten jämfört med den manliga huvudkaraktären från Normala människor. Karaktären från Normala människor uppvisade fler tendenser från en ny mansbild. / In this essay, we analyze the male main characters in the drama series Skam (2016) and Normal People (2020) with the aim of examining whether there are tendencies for a new male image in the media. To investigate this, theoretical perspectives such as representation, stereotypes, gender, heteronormativity and hegemonic masculinity were used. An analysis scheme was created based on hegemonic masculinity and research on a new male image in the media. To analyze the material, qualitative content analysis in the form of semiotics was used as a method. The results showed that the male main character from Skam maintained more character traits from the hegemonic masculinity compared to the male main character from Normal people. The character from Normal people showed more tendencies from a new male image.

No description available.

Hate crime is an umbrella concept where the motive is to violate an individual or group based on their ethnicity, skin color, religious beliefs, sexual orientation, or gender identity or expression. This study examined police reports from the year 2018, marked as hate crimes. The sample consisted of 8 cases of violent crimes containing, a completed interrogation, an identifiable hate motive and where the offense was made by either a majority offender on minority victim or a minority offender on minority victim. The study aimed to examine whether the police use stereotypes to enable quick and easy identification of an underlying motive. Athematic analysis was used to examine if stereotypes were being utilized and if any differences occurred between the handling of cases of majority-on-minority versus minority-on-minority. Two theoretical frameworks were used to understand the mechanism behind the use of stereotypes, and which victims who are assigned most sympathy from society and can thereby be defined as ideal victims of hate crime. The results indicated that the hate motive was expressed more explicitly in cases where the offender belonged to a majority group. These cases also contained more stereotypical traits, which could make it easier for law enforcement to recognize the hate motive. In the dominant part of the examined cases, both stereotypical and non-stereotypical traits were visible, indicating that law enforcement partly forgoes these stereotypes when identifying the hate motive. More training would be beneficial to stress the importance of a more detailed description of the hate motive in the report's criminal text - and how it determines the success of the investigation. / Hatbrott är ett paraplybegrepp och innebär brott där motivet är att kränka en individ eller grupp på grund av deras etniska ursprung, hudfärg, trosbekännelse, sexuella läggning eller könsöverskridande identitet eller uttryck. Studien undersökte brottsrapporter från polisens register år 2018 som blivit markerade som hatbrott. Urvalet bestod av 8 misshandelsfall som innehöll förhör, ett identifierbart hatmotiv och där förbrytelsen var utförd av antingen en majoritetsförövare på ett minoritetsoffer eller en minoritetsförövare på ett minoritetsoffer. Syftet med studien var att undersöka om polisen använder stereotyper för att snabbt och lätt komma fram till rätt underliggande motiv. En tematisk analys användes för att undersöka om stereotyper användes, samt om det förekom skillnader mellan hanteringen av fall från majoritet-på-minoritetsgruppen och minoritet-på-minoritets gruppen. Två teoretiska ramverk användes för att förstå mekanismen bakom användningen av stereotyper samt vilka offer som kan anses definieras som ideala hatbrottsoffer. Resultaten indikerade att hatmotivet blev presenterat mer explicit i de rapporter där förövaren tillhörde en majoritetsgrupp. Dessa fall innehöll även fler stereotypiska drag, vilket kan innebära att polisen har lättare för att känna igen hatmotiven. I majoriteten av de undersökta fallen framkom det att de flesta innehöll både stereotypiska och icke stereotypiska drag, vilket visar att polisen faktiskt frångår stereotyperna till viss del i processen att identifiera motivet. Därtill skulle mer utbildning vara mer fördelaktigt för att betona vikten av en mer detaljerad beskrivning av hatmotivet i brottsrapportens fritext - och hur detta avgör undersökningsprocessens framgång.

Title: Road to success: A critical discourse analysis of Bossbabe's web communication  The aim of the study was to investigate and problematize how companies involved in coaching of women's entrepreneurship relate to and construct the discourse of success. The theoretical areas covered are individualisation and reintegration, the expert society, gender theory and gender roles, and relationship-building marketing. The study used critical discourse analysis and semiotics as a method to analyze screenshots from the Bossbabe company's website. From the analysis, findings emerged that Bossbabe challenges and reproduces norms of success. Visibility work was found to be mainly used as an additional source of income. Success was personified by Bossbabe both by showing experts as concrete symbols of success and by advocating a certain type of lifestyle. Bossbabe also uses relationship-building marketing such as pink marketing and word-of-mouth (WOM). From the analysis we see a pattern of reproduction and challenge of gender norms within the discourse of success.

The films of Hayao Miyazaki have been praised world-wide for their strong female characters and their wide range of gender representation. While most of previous research has been focusing on narrative, in particular, characters’ social behaviour therein, or their visual appearance, this thesis aims to understand whether these praised films do challenge the usual gender stereotypes associated with contemporary Japanese society and popular fiction also linguistically. Specifically, it focuses on questions, compliments, and interruptions in a quantitative analysis examining the frequency of tagged language behaviour in female and male main characters. The results show that language behaviour associated with gender stereotypes – not only with regard to the Japanese society but the whole world – can be seen in the analysed films Lupin III: Castle of Cagliostro (1979), Kiki’s Delivery Service (1989), Spirited Away (2001) and Howl’s Moving Castle (2004). For a more complex understanding of the linguistic stereotypes in the films, this thesis argues that further research on the Japanese language and Japanese gender norms would be required. / 宮崎駿の映画は、強い女性の登場人物と幅広いジェンダーの象徴として、世界中で称賛されている。 先行研究の多くは、物語、特に登場人物の社会的行動や容姿に焦点を当てているが、本論文の目的は、 これらの映画が、現代日本社会と人気フィクション作品に関連する通常のジェンダー・ステレオタイ プに、言語面においてどのような関連性があるかを理解することにある。具体的には、相手に質問し たり、相手を褒めたり、相手の会話を遮る時における言葉の選択の仕方に焦点を当て、男女の主人公 における「言葉の選び方の違い」と「その言語選択がどのような状況で頻発に使用されるか」といっ た言語行動の頻発性の違いについて適量分析を用いて調べる。結果は、ジェンダーのステレオタイプ に関連する言語行動は、日本社会に特有のものではなく全世界に共通することが、分析対象とした映 画: 『ルパン三世 カリオストロの城(1979)』、『魔女の宅急便(1989)』、『千と千尋の神隠し (2001)』、『ハウルの動く城(2004)』から確認できた。本論文では、これらの映画における言 語的ステレオタイプをより理解するためには、日本語と日本のジェンダー規範をより深く研究すべき であるとの見解に至った。 / Hayao Miyazaki’s filmer har hyllats världen över för deras starka kvinnliga karaktärer och breda inkludering av könsrepresentation. Medan majoriteten av tidigare forskning har fokuserat på narrativet, i synnerlighet karaktärernas sociala beteende, eller deras utseende, syftar den här kandidatuppsatsen till att förstå huruvida dessa hyllade filmer utmanar de vanliga könsstereotyper associerade med nutida Japan och genrelitteratur även lingvistiskt. Specifikt så fokuserar den på frågor, komplimanger, och avbrytande genom en kvantitativ analys som undersöker frekvensen av utvalda språkliga beteenden hos kvinnliga och manliga huvudkaraktärer. Resultatet visar att språkligt beteende associerat med könsstereotyper – inte endast avgränsat till Japan men för hela världen – kan ses i de analyserade filmerna Slottet i Cagliostro (1979), Kikis expressbud (1989), Spirited Away (2001) och Det levande slottet (2004). För en mer komplex förståelse av de lingvistiska stereotyperna i filmerna, menar den här uppsatsen att det japanska språket och japanska könsnormer bör undersökas vidare.

I denna uppsats analyseras tio stycken artiklar från kvällstidningarna Aftonbladet och Expressen, med syftet att undersöka hur svenska kvällstidningar reproducerar eller utmanar stereotyper i sin rapportering om det svenska damlandslaget under fotbolls-VM i Australien och Nya Zeeland 2023, utifrån genus- och inramningsteorin. Vi använder en kritisk diskursanalys med utgångspunkt i Norman Faircloughs tredimensionella modell. Genom att analysera textuella, diskursiva och sociala praktiker i rapporteringen avslöjar vi de underliggande maktstrukturerna som formar hur det svenska damlandslaget framställs och uppfattas i medierna under fotbolls-VM 2023. Analysen av artiklar från Aftonbladet och Expressen avslöjar tydligt att kvällstidningarna i hög grad reproducerar och förstärker stereotyper samt bevarar könsmaktsordningen. Även om artiklarna var skrivna av kvinnor, kunde vi observera tendenser till stereotypisk rapportering. Kvällstidningarnas logik bidrar till att dessa tendenser består. De återkommande stereotyperna och den underliggande genusslentrianen inom media pekar mot nödvändigheten av kulturella och sociala förändringar. Det krävs en djupare förändring för att bryta de rotade strukturerna och normer som fortsätter att forma representationen av kvinnliga idrottare i medierna. / In this thesis, ten articles from the evening newspapers Aftonbladet and Expressen are analyzed with the aim of examining how Swedish evening newspapers reproduce or challenge stereotypes in their reporting on the Swedish women's national football team during the 2023 FIFA Women's World Cup in Australia and New Zealand, based on gender and framing theory. We employ a critical discourse analysis rooted in Norman Fairclough's three-dimensional model. By analyzing textual, discursive, and social practices in the reporting, we uncover the underlying power structures that shape how the Swedish women's national team is portrayed and perceived in the media during the 2023 Women's World Cup. The analysis of articles from Aftonbladet and Expressen reveals clearly that the evening newspapers largely reproduce and reinforce stereotypes, preserving the gender power hierarchy. Even though the articles were written by women, tendencies toward stereotypical reporting were observed. The logic of the evening newspapers contributes to the persistence of these tendencies. The recurring stereotypes and the underlying gender bias in the media point to the necessity of cultural and social changes. A deeper transformation is required to break the entrenched structures and norms that continue to shape the representation of female athletes in the media.

A strong brand is a valuable asset for modern companies. Victoria’s Secret is an American lingerie company that has had a well established and successful brand for years. However, the company’s net sales and market share have been decreasing since 2016. The company has also received criticism for creating unattainable beauty standards and excluding women with different appearances. In recent years, the brand has made changes in their marketing. This might be an attempt to increase revenues again and to gain lost market shares back. However, the numbers have continued to decrease, which indicates that the new strategy has not been very successful. The questions that the study intends to answer are how Victoria's Secret’s marketing has changed between 2016 and 2022 and why the new marketing strategy does not seem to be successful. The purpose of the study is to increase the comprehension of possible challenges that can arise in the process of trying to change an already established brand. This is a qualitative, interpretive study that uses a method called semiotic content analysis. The semiotic content analysis was used to analyze how the brand’s advertising images have changed. The results from the semiotic studies were then analyzed through some theories and earlier studies on the subject, to find possible explanations to why the rebranding does not seem to have created the expected results. The study found that Victoria’s Secret’s marketing has become less sensual, aesthetic and fantasy-like. Instead it has become more inclusive and oriented towards comfort, relatability and self-esteem. The study further presents a couple of possible explanations to why the new branding concept does not seem to have become successful, according to a couple theories on the subject. The explanations that were found was that the company does not seem to have achieved a congruence between the brand’s new identity and the brand image, that the changes might not be perceived as authentic and that the brand can no longer capitalize on an idealized identity.

Denna undersökning granskar hur representationen av de kvinnliga karaktärerna sker i Barbiefilmen Barbie Princess Adventure (2020). Granskningen genomfördes genom två separata analyser, en narrativ analys av filmen och en semiotisk visuell analys av de kvinnliga karaktärerna. Undersökningen visade på att filmen representerar en motsägelsefull femininitet. Majoriteten av den narrativa analysen visade på att de kvinnliga karaktärerna var bemyndigande, självsäkra och självständiga karaktärer med både maskulina och feminina egenskaper. I den visuella analysen och i delar av den narrativa analysen framstår karaktärerna som stereotypiskt gestaltade. De sex karaktärerna som granskades konstruerade alla en identitet av hyperfemininitet. Filmen visar på en representerad femininitet med möjligheter till jämställd individualism men i en begränsning av att de kvinnliga karaktärerna har ett hyperfeminitetisk utseende. I slutet av uppsatsen öppnar jag upp till vidare forskning och diskuterar framtiden för Barbiefilmerna. / This thesis will analyze how the female characters in the Barbie movie Barbie Princess Adventure (2020) are represented. The movie was analyzed by conducting two separate analyses. One narrative analysis of the movie and one semiotic visual analysis of six female characters. The analysis showed that the movie represented a contradictory femininity. The overall narrative analysis showed that the female characters were empowered, confident, independent and had both masculine and feminine skills and interests. The visual analysis and some conclusions from the narrative analysis showed that all the six female characters have a stereotypical image. They all show a hyperfeminine identity. The movie shows a femininity with possibilities but with the limitation of a hyperfemininen appearance. In the end of the thesis, I open up for further research on the subject and discuss the future for Barbie movies.

Denna uppsats har skapats med syftet att undersöka och jämföra skildringen av stereotypen the final girl i filmerna The Texas Chain Saw Massacre (1974) och The Texas Chainsaw Massacre (2003), med utgångspunkt i teori om genusrepresentation och slasherfilmstereotyper. För detta använde undersökningen en komparativ metod i form av en filmsemiotisk analys. Metoden utformades också för att särskilt avläsa karaktärers beteende och agerande. För att stärka undersökningen har analys – och resultatdelen grundats på teori om stereotyper, slasherfilmer, och genusrepresentation, med särskild hänvisning till Carol J. Clovers uppsats: Her Body, Himself (1987). Undersökningens resultat påvisade att filmernas skildring och representation av stereotypen hanteras olika, där den senare nämna filmen skildras som mer stereotypisk enligt sin representation. Detta kan ha berott på det stora tidsspannet mellan filmerna, och de feministiska rörelser som har påverkat filmindustrin under denna tid. / The purpose of this essay was to examine and compare the portrayal of the final girl stereotype in The Texas Chain Saw Massacre (1974) and The Texas Chainsaw Massacre (2003), based on literature about gender representation and slasher movie stereotypes. To achieve the purpose of the study, a comparative method was used in the form of a film semiotic analysis. This method was also purposefully adjusted for analyzing the representation of a character’s manners and behavior. To strengthen the analysis, theoretical approaches about stereotypes, slasher movies, and gender representation was used, with special reference to Carol J. Clovers essay: Her Body, Himself (1978). The result proved that the stereotype was portrayed differently in both movies, and that the latter mentioned one included a stronger and more obvious stereotypical representation. This outcome may have been affected by the large time-gap between the two movies, as well as the feminist movements that had influence on the movie industry during the time of their respective productions.