I den här uppsatsen undersöks tecken på ålderism i deckarbokomslag. Hur fiktiva, äldre människor porträtteras påverkar bilden av äldre i samhället. I den här analysen upptäcktes en skillnad när det kommer till hur åldersgrupper representeras och att äldre människor tilldelas vissa egenskaper. Troligtvis för att göra dem intressanta. Gruppen människor sätts på så sätt djupare in i fack av stereotyper vilket bidrar till att förutfattade meningar förstärks. En grundregel inom visuell kommunikation är att vara medveten om vad som kommuniceras ut och varför. Att vara medveten om hur ålderism kan uttryckas ger därför kunskap om hur detta kan undvikas.   Analysen utgår ifrån sociosemiotik, diskursteori och representationsteori för att undersöka samspelet mellan skaparens beslut och mottagarens uppfattning och på så sätt ta reda på vad som representeras. Materialet i analysen kommer ifrån tre olika topplistor och bokförlag för att få en spridd och rättvis representation av omslag till deckarböcker. Analysen går igenom gemensamma uttryck tillsammans med en djupare analys av omslagen innehållande pensionärer. På så sätt svarar den här uppsatsen på vad omslagen säger om samtidens diskurs och vad vi kan se för spår av ålderism i denna typ av media.  Medieproduktionen Omslag: att representera berättelsen i bild är ett arbete där omslag till deckarböcker skapas med hjälp av semiotik och representationsteori.

Fokuset i denna uppsats har varit att ta reda på hur en lärare och elever uppfattar hur genus och könsroller representeras i två specifika skönlitterära böcker, Diamantjakten och Precis som Kerstin. Den intervjuade läraren använder dessa böcker i svenskundervisningen för årskurs två. Syftet med studien var att få en djupare insikt i hur en lärare och dess elever förhåller sig till dessa representationer och hur de eventuellt påverkar elevernas uppfattning om samhället och sig själva. Vi valde att använda en kvalitativ forskningsmetod, nämligen för att uppnå studiens syfte, med semistrukturerade intervjuer samt med tematisk analys av intervjusvaren. Vi intervjuade en lärare och elever i lärarens klass, för att få insikt i deras upplevelser och tolkningar av genus och könsroller i litteraturen som används i klassrummet. Eleverna intervjuades i fokusgrupper. Vårt resultat visar på en variation i hur genus och könsroller representeras i de analyserade böckerna, och det fanns skillnader i tolkning mellan lärare och elever. En del elever hade en tendens att referera till traditionella könsroller, medan läraren var mer medveten om värdet av att välja litteratur som främjar mångfald och jämställdhet. Slutsatserna från studien är dels vikten av att lärare gör medvetna val av litteratur för att främja en mer inkluderande representation av genus och könsroller i svenskundervisningen. Vidare understryker vår studie vikten av att läraren väljer böcker med en bred representation när det gäller genus för att elevernas kritiska tänkande ska utvecklas.

Syftet med denna studie var att undersöka och analysera hur invandrare porträtterades i tidningsartiklar publicerade i Aftonbladet och Dagens Nyheter under tidsperioden 2020–2023. Studien grundar sig i en kritisk diskursanalys, där det empiriska materialet bestod av 16 nyhetsartiklar som analyserades med hjälp av det socialkonstruktionistiska perspektivet samt begreppen stereotyper och kategorisering. Studiens resultat visade på en övervägande negativ porträttering av invandrare och tre framträdande diskurser identifierades i det analyserade materialet: ”vi” och ”de andra”, den kriminella och våldsamma invandraren samt invandrare som ekonomisk och kulturell belastning. Resultatet visade på en tydlig differentiering mellan invandrare och svenskar, där invandare porträtteras som det avvikande i förhållande mot det normativa ”svenska”. Resultatet visade också på en genomgående kategorisering av invandrare där de framställs i negativ dager och repetitivt förväntas assimileras till det svenska samhället och ta efter ”svenska” normer och värderingar. / The purpose of this study was to examine and analyze how immigrants were portrayed in newspaper articles published in Aftonbladet and Dagens Nyheter during the period 2020–2023. The study is grounded in a critical discourse analysis, where the empirical material consisted of 16 news articles analyzed using the social constructionist perspective along with the concepts of stereotypes and categorization. The results of the study showed a predominantly negative portrayal of immigrants, and three prominent discourses were identified in the analyzed material: "us" and "them", the criminal and violent immigrant, and immigrants as an economic and cultural burden. The results indicated a clear differentiation between immigrants and Swedes, with immigrants portrayed as deviating from the normative "Swedish" society. The results also showed a consistent categorization of immigrants in a negative light, with an expectation for them to assimilate into Swedish society and adopt "Swedish" norms and values.

In this study, ninety costumes from the LittleBigPlanet (Media Molecule, 2008, 2011; Sumo Digital 2014) franchise were analyzed in order to answer the question on how the LittleBigPlanet series have represented diversity of different genders through the available costumes to a seemingly gender neutral character. This is done by dividing the costumes into three categories: feminine, masculine and neutral. The costumes are categorized according to set criteria, and in the results it is revealed that there are mostly feminine costumes, even though the difference is minor. The study also analyses how different gender-coded costumes in the LittleBigPlanet series are portrayed, and several traits are found to be reoccurring. Finally, it is discussed whether having portrayed stereotypical body images were suitable for the age of their audience, and it is also stated that the costumes of the LittleBigPlanet franchise are generally diversified. / I denna undersökning analyserades nittio kostymer från LittleBigPlanet-serien (Media Molecule, 2008, 2011; Sumo Digital 2014). Syftet är att besvara frågan om hur LittleBigPlanet serien har representerad mångfald av kön genom de tillgängliga kostymerna för en till synes könsneutral karaktär. Detta görs genom att dela upp kostymerna i tre kategorier: feminina, maskulina och neutrala. Kostymerna är kategoriserade enligt satta kriterier, och resultaten avslöjar att det är huvudsakligen feminina kostymer, även om skillnaden inte är särskilt stor. Studien analyserar även hur olika könskodade kostymer i LittleBigPlanet-serien är porträtterande, och flera egenskaper visar sig upprepas. Slutligen diskuteras om det är lämpligt för kostymerna att porträttera stereotypiska kroppsbilder i spelen med tanke på deras spelares ålder, och det påstås även att kostymerna i LittleBigPlanet-serien är någorlunda mångsidiga.

This study has as its purpose to reveal whether female and male entrepreneurs are offered the same kind of conditions in their role of entrepreneurs in their respective media representation. This is studied by analyzing portrayals in the magazine Entreprenör (Br.E. “Entrepreneur”). Methodologically the analysis will be making use of textual analysis, semiotics and discourse analysis in order to expose the underlying gender perspective(s) in Entreprenör. The entrepreneur portrayals’ texts and visuals will be studied in the light of gender and entrepreneur theory, and more specifically on the basis of theories about representation, discourse and stereotypes. The main conclusion of the study is that female and male entrepreneurs are not offered the same conditions in their roles of entrepreneurs in a medium such as Entreprenör. A major factor behind this result appear to be found in a dominant male stereotypical entrepreneurial discourse.

The purpose of this study is to examine how Åhléns challenge existing gender norms and stereotypes in their campaign Bryt klädmaktsordningen. The study also wish to highlight the reactions that the campaign has received on Åhléns Facebook-page. The theoretical starting point is based on theories concerning representation and stereotypes and specifically how these theories can be seen in the context of advertising campaigns. The concepts of norms and norms criticism has been established and the concept of sex and gender has been discussed within the theoretical framework. Theories of semiotics has also been presented to provide a basis to the two qualitative methods in the study. First, a semiotic picture analysis is used to analyze the visual elements of the material. Then, a thematic text analysis is used to analyze the textual material consisted of comments from the Facebook-page. The result of the semiotic analysis shows that Åhléns challenge gender norms and stereotypes by presenting women and men in contrary to what is expected of them. A part of the result that was found a bit surprising is that the analysis also shows that the presentation is not entirely equitable between the men and women. The result of the thematic text analysis is first categorised into five different themes: “shouts of encouragement”, “keep politics away!”, “threats of boycott”, “great, but…” and “campaign defender”. The result shows that the reactions largely stands for or against Åhléns, this campaign or norm critical advertising. A surprising result was those who both praised and condemned Åhléns or campaign in the same comment. Based on the result, the conclusion is that Åhléns can participate and highlight social problems through their marketing communication and that they have done so by challenging the previling norms in the camaign. The fact that Åhléns has chosen to take a stand on gender norms through this campaign also shows that a norm critical advertising campaign can lead to a community discussion regarding prevailing gender norms.

No description available.

Den här studien syftar till att genom en kvalitativ metod pröva tillförlitligheten i Geert Hofstedes maskulinitetsdimension (MAS). MAS förklaras ingående i uppsatsens inledande kapitel, men är en del i Hofstedes mer övergripande kulturdimensionsteori, som ämnar att förklara kulturella skillnader mellan olika länder (De Moij & Hofstede, 2010). Kulturdimensionsteorin och MAS har prövats i flertalet tidigare interkulturella jämförelsestudier, där man jämfört medieinnehåll i två eller fler länder. Många av dessa studier har varit av kvantitativt slag, och har genom statistiskt säkerställda resultat kunnat legitimera teorin i flera avseenden (Wiles, Wiles & Tjernlund, 1995; An & Kim, 2007; Stoica, Miller & Ardelea, 2011). I vår studie har vi med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys jämfört reklambilder publicerade i livsstilsmagasin i Sverige och USA. Vi har genom att titta på hur genus konstrueras i reklambilder i de båda länderna funnit att reklambilder i svenska livsstilsmagasin innehåller mer icke-stereotypa framställningar av män och kvinnor jämfört med reklambilder funna i amerikanska livsstilsmagasin. Studiens teoretiska grund bygger på ett socialkonstruktionistiskt ramverk, där genusteori och stereotyper utgör en fundamental utgångspunkt för studien. Analysen av materialunderlaget har gjorts med hjälp av bland annat Goffmans (1979) klassifikationer för könsframställning, där även feministisk blickanalys har inkluderats i analysverktyget. Studiens resultat är inte entydiga då det finns många likheter mellan reklambilder publicerade i svenska och amerikanska livsstilsmagasin, men det finns en märkbar skillnad i hur genus konstrueras i reklambilder i de båda länderna, något som går att härleda till den teoretiska grunden i Hofstedes MAS-dimension. / This study aims to – through a qualitative method – examine the reliability of Geert Hofstede’s theory of cultural dimensions. More specifically, we are interested in Hofstede’s dimension masculinity/femininity (MAS), which for one tries to explain differences regarding the view on sex and gender between different cultures – a more thorough explanation of MAS follows in the initial chapter of this thesis. There have been several prior studies testing the reliability of MAS; using a quantitative method they have compared media content and advertising in two or more countries, and the results have in most cases legitimized MAS and the theory of cultural dimensions (Wiles, Wiles & Tjernlund, 1995; An & Kim, 2007; Stoica, Miller & Ardelea, 2011). In this study we have compared advertising images published in lifestyle magazines in Sweden and the US using a qualitative text/content analysis. Through examining how gender is constructed in advertising images found in magazines from the two countries, we have found that images published in Swedish magazines contain more non-stereotypical portrayals of men and women than those published in American magazines. When we say more, we don’t mean as in a higher frequency, that would take a quantitative method to determine, but there are more unique themes regarding the construction of gender in Swedish advertising images compared to American. Gender theory and stereotypes have been theoretical foundations of this study, and the actual analysis of images has been conducted using feminist gaze analysis together with Goffman’s (1979) classifications of gender portrayal. The results are not unequivocal since we found similarities regarding gender construction in advertising images in the two countries; however, despite the similarities, there is also a noticeable difference in the construction of gender that can be linked to the theoretical foundation in Hofstedes MAS-dimension.

Detta arbete fokuserar på de romanser som spelare kan inleda med icke-spelbara karaktärer samt vilken påverkan könsrelaterade stereotyper har på dessa. För att undersöka detta har det utvecklats ett textbaserat spel där deltagarna fick möjlighet att välja mellan karaktärer som porträtterar könsrelaterade stereotyper samt icke-stereotyper. Deltagarna intervjuades sedan skriftligt och en analys av den insamlade datan tyder på att spelare föredrar kvinnliga karaktärer som lever upp till stereotypiska ideal. För framtida arbeten skulle det vara intressant att även fråga deltagare efter deras sexuella läggning, då det i nuläget var en majoritet som inledde en romans med en kvinnlig karaktär och data således var något bristande för manliga karaktärer.

The purpose of this essay is to examine if we can identify any differences how the reality show Paradise hotel highlights gender in the seasons 2010 and 2018. This is achieved through the participant’s interactions and the producer’s role in this representation. To make our arguments valid in the results and analysis, we will support our claims to theories related to gender, sexuality and communication. In the theory and previous research section we describe how these theories work and how these elements play an essential role for our study. The material for this study is a strategic selection of two episodes from the season 2018 and four episodes from the season 2018. The method of this research is a qualitative study. In this section we describe its advantages and disadvantages related to our study and why it has been chosen. In the analysis and result section we categorize characteristic scenes to illustrate what we have seen and how we interpret these themes linked to essential theories and former research. Further on, we illustrate the differences between the seasons and highlights the most significant results in the discussion section. The result of this study expose that Paradise Hotel have significant differences of how the female participants are represented in the introductions of the seasons 2010 and 2018. We can identify a typical representation of a female in 2010 and a more powerful and confident woman in 2018. Further on, the production in the latest season are consciously giving the power of the game in the female’s hands. The men in this season are represented as stereotypes (romantics, badboys and sports-beasts). The male competitors, in both seasons, have a tendency to be represented as sexual and powerful in the introduction. On the other hand, we cannot perceive that the men in the 2010 season appear this way later on in the program. The woman in the same season, didn’t particularly need to appear in line with their introduction either. The latest season depicted a more vulgar approach to sex. Furthermore, we couldn’t see a difference how the sexes talked about sex. The sexuality in this season could also be recognized as more floating and norm-breaking. Keywords: Paradise Hotel, femininity, masculinity, gender, stereotypes, power, media category and framing