The purpose of this study is to, with a phenomenological approach, investigate how men and women who have committed crimes are being treated by relevant authorities. Four qualitative interviews were conducted and analyzed. The results of these interviews showed that the informants perceived that they were being treated on the basis of stereotyped beliefs, that these beliefs differed depending on whether they were men or women and that this led to negative consequences for the informants. The result was then analyzed by gender theory and stigmatization. This gave an increased understanding of how gender is being constructed in the treatment and how the informants were stigmatized in interaction with authorities and discriminated because of the stereotypical beliefs that the authorities have about them as a person. Based on this, the result showed that the male informants were stigmatized as criminals and discriminated to a greater extent than the female informants, which was based on authorities' stereotyped beliefs about men linked to crime. / Syftet med denna studie är att, med en fenomenologisk ansats, undersöka hur män och kvinnor som har begått brott bemöts av berörda myndigheter. För att ta reda på detta genomfördes fyra kvalitativa intervjuer. Resultatet av dessa intervjuer visade att informanterna upplevde att de blev bemötta utifrån stereotypa föreställningar, att dessa föreställningar skilde sig åt beroende på om de var män eller kvinnor samt att detta ledde till negativa konsekvenser för informanterna. Resultatet analyserades sedan med hjälp av genusteori och stigmatisering. Detta gav en ökad förståelse för hur genus konstrueras i bemötandet samt hur informanterna stigmatiserades i interaktionen med myndigheter och diskriminerades på grund av de stereotypa föreställningar som myndigheterna har om dem som person. Utifrån detta visade resultatet att de manliga informanterna blev stigmatiserade som brottslingar och diskriminerade i större utsträckning än de kvinnliga informanterna, vilket grundade sig i myndigheters stereotypa föreställningar om män kopplat till brottslighet.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur kvinnliga chefer inom en mansdominerad bransch upplever sin ledarskapsroll. Genom en kvalitativ studie genomfördes sex intervjuer med kvinnor i en ledarskapsroll inom mansdominerade branscher. Dataanalysen genomfördes utifrån en induktiv tematisk analys och utifrån det transkriberade materialet framkom fyra huvudteman; ledarskapsrollen, hinder som kvinna och chef, branschkultur och stereotypa attityder. Resultatet visade att flertalet kvinnor upplevde att deras ledarskap är av mjuk karaktär vilket de menade var en väsentlig skillnad i jämförelse med deras manliga kollegors ledarskapsstil i samma position. Utifrån respondenternas upplevelser framkom även att kvinnorna upplevde hinder och utmaningar som inte män i samma position står inför i en mansdominerad bransch. Dessa hinder var bland annat en tuff jargong och kultur samt låga förväntningar och höga prestationskrav som grundar sig i stereotypa föreställningar. / The aim of the present study was to examine how female managers perceive their role as a leader in a male-dominated industry. To investigate this, a qualitative method was applied, using semistructured interviews with sex female leaders within a male-dominated branch. The data collection was analysed using inductive thematic analysis where four themes was identified: the leadership role, obstacles for female managers, branch culture and gender stereotyped attitudes. The result revealed that most of the women experienced that their leadership style was characterized by a soft nature, which they believed was a significant difference compared to their male colleagues’ leadership style in the same position. Based on the respondents experiences it was found that women experienced obstacles that not men in the same position face in a male-dominated industry. These obstacles were a tough jargon and culture as well as low expectations and high-performance requirements based on stereotypical conceptions.

This essay brings up topics including equality and stereotypical gender ideas in preschool. The purpose of the essay is to investigate if you can use one stereotypical gender idea to counteract another. The essay also demonstrate the importance of making one’s own stereotypical gender ideas visible in order to thereby be able to achieve equality. The curriculum is permeated by goals, which state that preschool teachers should work to secure the same rights for both girls and boys. Boys and girls ought to grow up with the sense of being equally valued. The biological gender should not matter how the educator treats children (Skolverket 2018). However, the curriculum does not address how to achieve these goals. With the help of this essay, I will therefore investigate what it takes for us educators to be able to work towards goals like equality. I am also going to lift some theories about why preschool teachers use methods they think are good tools in working to counteract stereotypical gender roles. How children may be affected by adults gender ideas and how these gender ideas continues to structure the societies view on girls and boys are further areas of investigation, which are brought up in the essay. With help of literature that treats subjects like gender and equality, written by gender scientists like Christian Eidevald, Kajsa Svaleryd, Lisa Andersson Tengnér, Mia Heikkilä and more, I have reflected about and investigated subjects that refer to equality in preschool. My dilemma illustrates how my actions in my work to counteract stereotypical gender roles risk leading to even further inequality. The questions that I have addressed are: can you counteract one stereotypical gender notion by using another, how may gender ideas affect children and how does different forms categorization affect gender identity. All of these questions are investigated with support of the literature. The results of my scientific investigation shows that equality is a complex subject which many preschool educators do not have much knowledge about. The educators own ideas about gender often creates inequality. / Denna essä tar upp ämnen som innefattar jämställdhet och genusföreställningar i förskolan. Syftet med uppsatsen är att undersöka om man med en stereotypisk genusföreställning kan bryta med en annan. Essän påvisar även vikten av att synliggöra ens egna genusföreställningar för att kunna motverka stereotypa könsmönster och för att på så vis kunna uppnå jämställdhet. Läroplanen för förskolan genomsyras av strävansmål som menar på att förskolepedagoger ska arbeta för flickors och pojkars lika rättigheter. Pojkar och flickor ska växa upp med känslan av att vara av samma värde. Det biologiska könet ska inte påverka hur pedagoger bemöter barnen (Skolverket 2018). Hur vi ska uppnå dessa mål benämns däremot inte. Med hjälp av denna uppsats kommer jag därför att undersöka vad som krävs av oss pedagoger för att kunna arbeta mot mål som jämställdhet. Jag kommer även att lyfta möjliga teorier om varför förskolepedagoger använder sig av metoder som de tror är goda redskap i arbetet med att motverka stereotypa könsroller. Hur barn kan bli påverkade av vuxnas genusföreställningar och hur dessa genusföreställningar fortsätter att strukturera samhällets syn på flickor och pojkar är ytterligare undersökningsområden som tas upp i uppsatsen. Med hjälp av litteratur som behandlar ämnen som genus och jämställdhet, skrivna av bland annat genusforskare som Christian Eidevald, Kajsa Svaleryd, Lisa Andersson Tengnér, Mia Heikkilä med flera, har jag reflekterat kring och undersökt ämnen som berör jämställdhet i förskolan. Mitt dilemma belyser att jag trots att jag vill motverka stereotypa könsroller agerar på ett sätt som riskerar att skapa ojämställdhet. Frågeställningar som om man kan motverka en stereotypisk genusföreställning genom att bryta med en annan, hur genusuppfattningar kan påverka barnen samt hur kategorisering av kön påverkar strukturering av genusföreställningar undersöks med stöd av litteraturen. Resultatet av min vetenskapliga undersökning visar på att jämställdhet är ett komplext ämne som många pedagoger i förskolan saknar kunskap om. Pedagogernas egna genusföreställningar skapar istället ofta ojämställdhet.

I dagens samhälle får pojkar och flickor olika möjligheter beroende på kön. Även fast Sverige förstås vara ett av världens mest jämställda länder återfinns ojämställdhet inom en rad områden där flickor och pojkar begränsas p.g.a. den rådande könsordningen. Pojkar uppmuntras till att vara aktiva, ta plats och prestera medan flickor uppmuntras till att vara passiva, omvårdande och fokusera på relationer vilket avspeglas i uppdelningen mellan könen på individnivå, men även på samhällsnivå i olika yrkeskategorier och i olika positioner. Barnlitteraturen som barn exponeras för säger något om nutiden, samtidigt som den förmedlar referensramar som barnet förhåller sig till i sitt eget identitetsskapande. Litteraturen kan utmana eller befästa rådande könsnormer gällande manligt och kvinnligt, där förskolan kan förstås ha en viktig position i att aktivt arbeta för att främja jämställdhet mellan könen. Syftet med uppsatsen att få en fördjupad förståelse för hur könsnormer görs och förmedlas i de bilderböcker som når väldigt många barn i Sverige oavsett deras sociala förutsättningar. West och Zimmermans teori ”doing gender” har varit den teoretiska utgångspunkten för studien i kombination med det normkritiskt perspektiv samt Nikolajevas schema för manliga och kvinn­liga egenskaper. Empirin består av de sju mest lästa bilderböckerna på det nätbaserade biblioteket Ugglo i ålderskategorin 3–6 år under år 2020. Dessa har analyserats genom kvalitativ textanalys och semiotisk bildanalys där analysprocessen gjorts genom att först finna denotationer i text och bild och sedan konnoterat denotationer som framträtt. Resultatet visar att det är en manlig dominans i bilderböckerna och att karaktärerna gör kön genom kläder, utseende, attribut och handlingar. De manliga karak­tärerna utmanar ibland de stereo­typiska maskulinitetsnormer men framställs då ofta som komiska. De kvinnliga karaktärerna för­kropps­ligar både femininitet och maskulinitet men är förpassade till familjesfären. Dock befäster de manliga karaktärerna stereotypiska masku­linitets­normer mer än de överskrids genom att vara aktiva, handlingskraftiga, oberoende och våldsamma. Bilder­böckerna förstärker heterosexualitet som norm då den tas för given. De manliga och kvinnliga karaktärerna uppvisar känslor men de manliga karaktärerna fokuserar på att dölja känslor som ses som feminina. Resultatet ger en indikation på att bilderböckerna som många barn kommer i kontakt med i många fall befäster stereotypiska könsnormer och de utmaningar som görs av stereotypiska könsnormer är relativt små. Vilket kan gå i konflikt med förskolans styrdokument att aktivt jobba för jämställdhet och motverka att barnen begränsas av könsterotypiska föreställningar.

Le dégoût est une émotion au cœur de notre vie individuelle et collective. A la fois « gardien » du corps et de l’esprit, un dégoût physique se distingue d’un dégoût moral. Dans une première recherche (Etude 1), nous avons examiné les caractéristiques de ces deux types de dégoût à partir de récits d’expériences émotionnelles vécues. Une analyse de contenu thématique ainsi qu’une analyse lexicale informatisée de ces récits (logiciel ALCESTE) ont mis en évidence que le dégoût physique passe par les sens et émerge lors de situations où l’individu est « acteur » de ce qui se passe alors que le dégoût moral, moins pur car mêlé de colère et de tristesse, serait ressenti après observation et évaluation d’une situation de transgression morale (ex. trahison). Le second objectif de cette thèse était d’examiner les conséquences du dégoût physique et moral sur la perception stéréotypée et déshumanisée d’autrui (Dasgupta et al., 2009 ; Harris & Fiske, 2006 ; Tiedens & Linton, 2001). Deux recherches (Etudes 2 et 3) nous ont permis de mettre en évidence qu’une compatibilité entre le dégoût incident (i.e. induit indépendamment de la cible de l’évaluation) et le dégoût intégral chronique (i.e. suscité par l’appartenance groupale de la cible) conduit les individus à baser davantage leur jugement sur leurs stéréotypes. De plus, l’étude 3 suggère de considérer dans ce processus, outre le dégoût chronique, le dégoût intégral épisodique (i.e. évoqué par le comportement de la cible ; Bodenhausen, 1993). Dans une quatrième étude, nous avons examiné l’impact d’une compatibilité entre le dégoût chronique et épisodique sur la perception stéréotypée. Les résultats montrent que cette compatibilité conduit à une stéréotypie plus importante lorsque la cible appartient à un groupe protégé (i.e. obèse). En outre, cette recherche met au jour le rôle du dégoût comme facteur de déshumanisation, mais aussi l’effet d’une émotion positive de sympathie dans le processus de « ré-humanisation ». L’ensemble de ce travail souligne le rôle clé des émotions intégrales dans la perception sociale et laisse apparaître la nécessité de s’intéresser au dégoût et à ses effets afin de comprendre et de lutter contre l’exclusion sociale dont certains groupes sont victimes / Disgust is at the heart of our individual and collective life. As disgust may operate both as a “Guardian” of the body and the soul, theories of disgust usually distinguish between physical and moral disgust. In a first study we explored the characteristics of these two types of disgust by content-analyzing participants’ narrations of past emotional experiences. A thematic content analysis and a lexical analysis (using the ALCESTE software) show that physical disgust most often refers to direct sensory and perceptual experiences that are recalled and described from the “actor” perspective. Moral disgust, on the other hand, is a more complex emotion that is often mixed with the feeling of anger and sadness. It is less immediate because it implies the evaluation of someone’s behavior as unfair or morally blameworthy (e.g. betrayal). The second aim of this thesis was to examine the consequences of physical and moral disgust on the stereotypical perception and dehumanization of others (Dasgupta et al., 2009; Harris & Fiske, 2006; Tiedens & Linton, 2001). Two studies (Studies 2 and 3) show that the compatibility between incidental disgust (i.e. disgust that is unrelated to the target of the judgment) and chronic integral disgust (i.e. disgust aroused by the target’s group membership) leads individuals to rely more on stereotypes in their judgment. Moreover, study 3 suggests that it may be necessary to consider also episodic integral disgust (i.e. disgust aroused by the target’s behavior; Bodenhausen, 1993). In a fourth study, we therefore examined the impact of the compatibility between chronic and episodic integral disgust on stereotyping. Our results show that compatibility leads to a greater stereotypical perception of targets, especially those belonging to a protected social group (i.e. obese persons). Finally, this last study reveals that individuals tend to dehumanize “disgusting” others and that feeling sympathy towards others is important in the process of “re-humanization”. This thesis underlines the key role of integral emotions on social perception and the necessity of studying disgust and its effects in order to understand and to fight social exclusion

No description available.

The best performing Transformer-based Language Models are monolingual and mainly focus on high-resource languages such as English. In an attempt to extend their usage to more languages, multilingual models have been introduced. Nevertheless, multilingual models still underperform on a specific language when compared to a similarly sized monolingual model that has been trained solely on that specific language. The main objective of this thesis project is to explore how a multilingual model can be improved for Swedish which is a low-resource language. We study if a multilingual model can benefit from further pre-training on Swedish or on a mix of English and Swedish text before fine-tuning. Our results on the task of semantic text similarity show that further pre-training increases the Pearson Correlation Score by 5% for specific cross-lingual language settings. Taking into account the responsibilities that arise from the increased use of Language Models in real-world applications, we supplement our work by additional experiments that measure stereotypical biases associated to gender. We use a new dataset that we designed specifically for that purpose. Our systematic study compares Swedish to English as well as various model sizes. The insights from our exploration indicate that the Swedish language carries less bias associated to gender than English and that higher manifestation of gender bias is associated to the use of larger Language Models. / De bästa Transformerbaserade språkmodellerna är enspråkiga och fokuserar främst på resursrika språk som engelska. I ett försök att utöka deras användning till fler språk har flerspråkiga modeller introducerats. Flerspråkiga modeller underpresterar dock fortfarande på enskilda språk när man jämför med en enspråkig modell av samma storlek som enbart har tränats på det specifika språket. Huvudsyftet med detta examensarbete är att utforska hur en flerspråkig modell kan förbättras för svenska som är ett resurssnålt språk. Vi studerar om en flerspråkig modell kan dra nytta av ytterligare förträning på svenska eller av en blandning av engelsk och svensk text innan finjustering. Våra resultat på uppgiften om semantisk textlikhet visar att ytterligare förträning ökar Pearsons korrelationspoäng med 5% för specifika tvärspråkiga språkinställningar. Med hänsyn till det ansvar som uppstår från den ökade användningen av språkmodeller i verkliga tillämpningar, kompletterar vi vårt arbete med ytterligare experiment som mäter stereotypa fördomar kopplade till kön. Vi använder en ny datauppsättning som vi har utformat specifikt för det ändamålet. Vår systematiska studie jämför svenska med engelska samt olika modellstorlekar. Insikterna från vår forskning tyder på att det svenska språket har mindre partiskhet förknippat med kön än engelska, samt att högre manifestation av könsfördomar är förknippat med användningen av större språkmodeller.

<p>Vi har i detta arbete undersökt och analyserat hur den stereotypiske läraren representeras i de fyra svenska filmerna: <em>Hets</em> (1944), <em>Ole dole doff</em>, (1968), <em>Lust och fägring stor</em> (1995) och <em>Vikarien</em> (2006). Senare har vi genomfört en jämförande analys med hur den stereotypiske läraren representeras i tre fackliga tidskrifter ifrån samma tid: <em>Svensk Lärartidning</em>, <em>Svensk</em> <em>Skoltidning</em> och <em>Skolvärlden</em>. I vår jämförande analys fann vi stora likheter, exempelvis mellan diskursen om bristande resurser i skolan samt elevdemokrati. Vidare fann vi också skillnader, exempelvis presenterade en av filmerna en karaktär som tidsenligt inte stämde överens med hur den svenska skolan under den aktuella tiden såg på lärande, samt hur en lärare skall vara. Vår önskan är att lärare och lärarstudenter skall kunna använda denna analys för att ifrågasätta samt fundera kring sin egen lärarroll, och se likheter och skillnader i hur den idealiska läraren representeras dels inom filmens värld samt inom de fackliga tidskrifter som existerar inom skolvärlden.</p> / <p>We have in this study examined and analyzed how the stereotypical teacher is represented in the four Swedish movies: <em>Torment </em>(1944)<em>, Ole dole doff </em>(1968), <em>All Things Fair </em>(1995) and <em>The Substitute </em>(2006). Then a comparative analysis was made, of how the stereotypical teacher is presented in three union trade journals from the same period of time: <em>Svensk Lärartidning</em>, <em>Svensk Skoltidning </em>and <em>Skolvärlden</em>. We found large similarities in our comparative analysis. For example, the discussion regarding the lack of resources in school, and also student democracy was analyzed. We also found differences, for example one of the movies presented a character not contemporary with the Swedish school regarding the concept of learning and how a teacher should be like. Our aim with this study is that teachers and student teachers will use this analysis to question and pounder upon their own roles as teachers’, and to se similarities and differences in how the ideal teacher is represented in movies and in union trade journals connected to the school world.</p>

The title: Suitability of integration of individuals with pervasive developmental disorder The aim: The aim of this thesis is to establish whether it is suitable to integrate individuals with pervasive developmental disorder into a mainstream setting Methods: To elicit the suitability of a possible inclusion of 20 children (boys and girls aged 7 to 15) with pervasive developmental disorder (PDD), two sets of questions and a free interview were used. The sets of questions focused on problematic areas specific to individuals with pervasive developmental disorder, such as difficulties in communication, social interaction and imagination. A free interview supplemented the set of questions aimed at educators. Results: The results of the research showed that our sample group of children with PDD would not be suitable for integration with regard to problems with communication, social interaction and imagination. The inclusion is impossible in cases of 30% of individuals, who suffer from selective mutism. These children do not communicate nor co-operate with their educators during the lessons. However, 70% of individuals with PDD could be possibly integrated. Nevertheless, these pupils do not keep up with their non-disabled peers as for the speech content. Regarding to social interaction, the results are...

Föreliggande uppsats utgår från en kvalitativ studie där medarbetarnas uppfattningar av jämställdhet har undersökts inom en statligt ägd organisation. Studien har genomförts utifrån ett genusperspektiv där syftet är att diskutera hur jämställdhet skapas i teori och praktik. Syftet innefattas även av medarbetarnas uppfattningar av manligt respektive kvinnligt och har besvarats med tre frågeställningar. Den första ser till vilka uppfattningar medarbetarna har av jämställdhet, nummer två behandlar policydokumentens betydelse och till sist undersöks vad som verkar hindrande samt främjande för jämställdhet. Empirin har samlats in genom sex kvalitativa intervjuer samt dokumentanalyser av organisationens policys rörande jämställdhet. Studiens huvudresultat visar att organisationen misslyckas med kvalitativ jämställdhet och att fokus på kvantitativ jämställdhet inte är tillräckligt för att skapa jämställdhet. Resultatet visade även att normer styr mer än policys med lovord och att det finns förväntningar på hur män respektive kvinnor ska bete sig. Studiens slutsats är att synliggörande samt ifrågasättande av stereotypa uppfattningar krävs för att möjliggöra kvalitativ jämställdhet. / This essay is a qualitative study in which the employees' perceptions of gender equality have been investigated within a state-owned organization. The study has been conducted on the basis of a gender perspective where the purpose that is answered is how stereotypical perceptions of male and female are recreated and maintained. How the qualitative equality within the organization is affected by the stereotypical views is also included in the purpose, and has been answered with three questions. The first looks at what perceptions the employees have of gender equality, number two deals with the significance of the policy documents and the last question examines what seems to be obstructing and promoting gender equality. The empirical data has been collected through six qualitative interviews and document analyzes of the organisation's policies on gender equality. The main results of the study showed that the organization fails with qualitative equality and that quantitative equality is not enough. The results also showed that norms govern more than policies with praise and that there are expectations of how men and women should behave. The study's conclusion is that visibility and questioning of stereotypical perceptions is required to enable qualitative equality.