This study is based on an ongoing debate regarding the Stockholm Stock Exchange, which centers around the possible abolition of quarterly reports. The purpose of this paper is to contribute to this debate by examining how the relationship between financial reports and stock price correlates. The study's methodological approach is based on the Capital Market Research frame-work in which an ERC model and an extended model are used to measure the relationship. Three hypotheses were formed to categorize the direction of the study, these categorizations treats the differences in impact between quarterly and annual reports on stock price, as well as differences in impact as a casual effect of company size and seasonal sensitivity. The results of the study show that quarterly reports have a stronger impact on the share price than annual reports. Financial reports from smaller companies have greater impact on share price than financial reports from larger companies. The study also shows that there is a seasonality trend in the consumer industry's fourth quarter.

This report seeks to evaluate and predict possible power quality issues regarding Fortums engagement in the project of Stockholm Royal Seaport. Stockholm Royal Seaport is a city district planned by Stockholm Municipality to be constructed based on sustainable urban city principles. Fortum has, together with additional partners, engaged in the challenge to create a sustainable energy system. This is thought to be achieved through several measures. Energy saving actions are incorporated at several levels and there is a plan to create a “smart grid” for the electricity supply. A smart grid has no strict definition but in this case a key feature is “demand-response” which effectively means a way to optimize the consumption to have a more balanced consumption over the 24 hours of a day. One of the key components in the smart grid is the “active house” which is planned to have several specific features separating it from an ordinary house. It is planned to have its own contribution to electricity production using solar cells and an energy storage using batteries. Another feature is thought to be both automation and economic incentives measures to achieve peak load reduction. This thesis has taken the perspective of the end customer in the active house and has tried to evaluate the power quality to be experienced. An investigation regarding the different components has been carried out to get an overview from the mentioned perspective and identify possible problems or issues that may require attention in the realization of Stockholm Royal Seaport. It has been found that no major problems are to be expected but some smaller issues has arisen that might be worthwhile giving some attention.

Harbor developments have been realized in several European cities over the last years, becoming an important topic in the field of urban and regional planning. Despite their presence in innumerous sites with unlike contexts and backgrounds, those developments look pretty similar in terms of design and form. Are we witnessing the born of a generic and similar city? The aim of this paper is to investigate how similar are these areas and their positive or negatives effects upon the existing cities. Through a review on the main urban theories of the twentieth century it is possible to identify what are the contemporaneous trends in urban planning and how they have been employed in harbor developments. Four case studies were selected to illustrate these similarities, two almost completed: Dublin Docklands and Hamburg HafenCity, and two newly ones: Stockholm Norra Djurgårdsstaden and Copenhagen Nordhavnen. The findings indicated the case-studies share several similarities in terms of discourse, implementation strategy, sustainability, publicity and as well social and income inequalities. Contemporaneous urban discourse preaches for diversity which it is still far to be reached by the case-studies

Bakgrund: År 2030 ska Stockholm vara en storstad och en evenemangsstad i världsklass, detta i enlighet med Stockholms stads Vision 2030. Fram till dess ska bland annat mål för ökad företagsamhet och utveckling inom turismnäringen, ökad kvalitet inom utbildning och ett ökat samarbete mellan den privata och offentliga sektorn uppnås och förverkligas. Stockholmsarenan är en del av visionen, som en pusselbit i den infrastruktur som behövs, för att uppnå status som en evenemangsstad i världsklass. Syfte: Syftet med denna kandidatuppsats är att erhålla ökad förståelse för hur de inblandade aktörerna i Stockholmsarenaprojektet tillsammans skapar en ny evenemangsdestination och göra den till en framgångsrik punktdestination. Vi ämnar belysa de utvalda faktorerna och hur de påverkar utvecklingen av Stockholmsarenan samt hur arenaprojektet påverkar sitt direkta närområde och Stockholm som destination. Frågeställning: Vilka förutsättningar inom faktorerna plats, marknadsföring, säkerhet och miljö samt ekonomiska resurser lägger grunden för en framgångsrik utveckling av Stockholmsarenan? Hur ser kommunikationen och samarbetet ut mellan de olika aktörerna i projektet med Stockholmsarenan? Hur påverkas området runtom Stockholmsarenan och staden i sig av en satsning som denna? Metod: Kvalitativa metoder har använts under arbetets gång genom djupintervjuer, litteraturstudier och kvalitativa dataanalyser av den insamlade empirin för att besvara problemformuleringarna. Intervjuer med offentliga aktörer inblandade i projektet samt privatpersoner som direkt påverkas av arenaprojektet har utförts. Teori: Uppsatsens teoretiska referensram omfattar teorier gällande; destinationsutveckling, storstadsturism, information och effektiv kommunikation samt teorier om NIMBY, sportarenor och sportevenemang och hur de påverkar sin omgivning. Slutsats: En rad faktorer påverkar hur framgångsrikt projektet Stockholmsarenan blir. Ett väl fungerande samarbete, en välplanerad kommunikation inom projektet och ut mot allmänheten samt även långsiktiga planer och strategier är av stor vikt. Författarna tror att Stockholmsarenan, tillsammans med Stockholm Entertainment District, på lång sikt kommer att gynna Stockholm som evenemangsstad. / Background: In the year 2030 Stockholm is going to be a metropolis and a city of world class events, in accordance with the City of Stockholm's Vision 2030. Until then, among other objectives for greater entrepreneurship and development in tourism, increased quality in education and increased collaboration between the private and public sector must be achieved and realized. The Stockholm Arena is part of that vision, as a piece of the infrastructure puzzle needed to attain the status of being an event city of world class. Purpose: The purpose of this thesis is to obtain understanding of how participants in the Stockholm Arena project work together to create a successful event destination and point destination. We intend to shed light on the factors that influence the development of the Stockholm Arena as well as how the project affects its immediate vicinity and Stockholm as a destination. Questions at issue: Which circumstances within factors of location, marketing, safety and environment as well as economic resources lay the foundation for the successful development of the Stockholm Arena? How does the communication and collaboration between the different participants involved in the project with the Stockholm Arena manifest itself?  How does a building project like the Stockholm Arena affect its immediate area and the city itself? Method: The authors of this thesis have conducted qualitative interviews. The interviews include people from the companies involved in the building of the Stockholm Arena and local residents in the near vicinity of the arena. Theory: As theoretical framework the authors have used theories of; destination development, urban tourism, information and effective communication as well as theories of NIMBY, sport arenas and sporting events and how they affect their environment. Conclusion: A number of factors influence how successful the Stockholm Arena project will become: good cooperation, a well-planned communication within the project and towards the public and also long-term plans and strategies. The authors believe that the Stockholm Arena together with the Stockholm Entertainment District in the long-term will promote and benefit Stockholm as an event location.

Detta är en fenomenologisk studie där jag med utgångspunkt i ett socialpsykologiskt perspektiv undersöker hur känslor av skam och stolthet kommer till uttryck i utsagor om självbild. Mitt material utgörs av fokusgruppsintervjuer där enhetschefer i Stockholms Stad utvärderar sitt deltagande i grupphandledning ur ett ledarskapsperspektiv. Materialet är en del i ett större forskningsprojekt kallat Stockholmsprojektet där Kompetensfonden, Riddarfjärden AB och Karolinska Institutet samarbetade. Mitt teoretiska ramverk har ett sociologiskt perspektiv med teorier kring social interaktion, sociala band och system. För att öka förståelsen av chefers ”inre” perspektiv har jag utifrån transkriberade fokusgruppssamtal, som handlar om erfarenhet av deltagande i chefsgruppshandledning, undersökt hur chefer uttrycker vad som format förändrad självbild och påverkat deras växande i sitt ledarskap. Jag finner att det uttrycks väldigt lite kring rent praktisk lärdom. Utsagorna rör sig mer kring det ”inre ledarskapet” och uttrycker stärkt självbild. Utsagorna är i resultat- och analysdelen redovisade utifrån jämlikhetsperspektiv, gruppinteraktion, personlig reflektion och personlig utveckling. Känslor av harmoni, erkännande, trygghet, trevnad uttrycks. De sociala banden har i gruppen stärkts och autentiska möten har uppstått. En direkt känsla av att inte vara värderad utan bekräftad som den man är uttrycks på olika sätt. Trots brister vågar cheferna blotta sig för den andre och erkänna behov av förändring. Utsagorna beskriver ökad medvetenhet om de olika arenorna där de verkar och en förändrad position. Ett vanligt tema bland utsagorna handlar om att man inte är ensam om tillkortakommanden. De problem man ventilerade hade också andra och det gav mod. Gruppen skapar den harmoni och tillit som är nödvändig för att gemensamt utmana föreställningar, varandra och sig själv. Att höra andra chefer tala om sin verksamhet gör skillnad. Av de utsagor som beskrev förändrad självbild så återfanns känslor inom ”stolthetsfamiljen”, men ingen ur ”skamfamiljen”. ”Bilden” av den kompetente chefen konstrueras, dekonstrueras och konstrueras i handledningssituationen genom hur de formulerar sig språkligt kring sitt eget växande. Utifrån det som framkommit i resultat- och analysdelen har jag slutligen funnit fem kompetenskategorier utifrån hur chefer uttrycker vad de tycker är viktigt i rollen som ledare: trygghet, självinsikt, emotionell medvetenhet, ”Jag duger i mina och i dina ögon” och självförtroende. Att vara kompetent handlar i stort om att bli medveten om sig själv vilket stärker den personliga utvecklingen och ökar självförtroendet. / In order to enhance the common understanding of the ‘inner perspective’ of improved leadership, this thesis explores how executives within Stockholm Stad have evaluated their own engagement in the group-based coaching sessions organized within the scope of the research project ‘Stockholmsprojektet’. Empirically, the study rests on these transcribed discussions from various focus groups dealing with issues of leadership. Based on a social, psychological and phenomenological perspective, the author seeks to identify what the executives describe to have caused a transformed self-image and how such a transformation in turn has influenced an improvement of their leadership skills. While building on systems theory and theories on social interaction and social bonds, the study particularly seeks to explore how the executives’ expressions of self-image reflect feelings of pride and shame. In short, the analysis manifests that the ‘inner perspective’ of leadership is crucial. For the participants, group-based coaching could bring on feelings of being truly acknowledged and accepted. In the case of ‘Stockholmsprojektet’, the social bond between those participating in the coaching sessions seems to have improved and so-called genuine meetings have emerged. The executives moreover express an increased awareness of different arenas of leadership and the need to reconsider their own role as a leader. Based on the analysis, the author ultimately identifies five categories of perceived competence, by the executives put forward as crucial leadership skills: 1) security, 2) selfperception, 3) emotional awareness, 4) ‘I do fine, in mine and others’ eyes’, and ultimately, 5) self-confidence. In other words, improved leadership is generally about improved selfconsciousness by the one in charge. Being more aware of oneself and one’s own feelings could strengthen the personal development, increase self-confidence and ultimately improve the leadership skills of the executive.

Kvalitetsbegreppet är svårdefinierat och mångdimensionellt. Därför bör det definieras för att ens kunna användas för mätning inom olika verksamheter. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur Stockholms läns landsting, SLL, ställer för kvalitetskrav och utför sin uppföljning av vårdcentralerna. Vårdcentralen är den vårdenhet som först kommer i kontakt med patienter. Därför är det viktigt att de har en översikt över hela hälso- och sjukvården ifall de måste skicka patienter vidare för sjukvård som de själva inte kan ge. Under åren 1975-1995 drabbades Sverige av ekonomiska kriser och sjukvården fick mycket kritik för att inte hålla kvalitetsmåttet.[1] Den offentliga sektorn införde kvalitetsbegreppet och legitimerade den genom att sammanställa sju kvalitetskrav på vårdcentralerna. Dessa gjordes synbara för patienter och anställda hos vårdcentralerna genom att kvalitetskraven skall fortlöpande mätas. Denna studie genomfördes med en kvalitativ metod då insamlingen inte går att mätas eller analyseras med siffror. Empirin samlades in genom semi-strukturerade intervjuer som gjordes med tre anställda inom SLL för att öka våra kunskaper hur SLL går tillväga vid uppföljning av vårdcentraler. Data samlades även in genom Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, som är lagstiftad för hela verksamheten och är grundpelaren för vårdavtalet. Med hjälp av en abduktiv ansats analyserades all insamlad data. Studien visar att SLL definierar kvaliteten genom att se detta begrepp kvalitativt med betoning på patientens perspektiv. De har även byggt upp mätningen av kvalitetskraven genom nyckeltal som är en förenklad verklighet då de underlättar jämförande analyser. Nyckeltal är ett försök att konkret beskriva komplexa förhållanden som är av innebörd för att se vårdcentralernas förmåga att fungera.[2] Detta gör att SLL:s uppföljning och kontroll av kvalitetskraven blir abstrakt och kan medföra att de missar värdefull information som inte tas upp av nyckeltalen. För att kunna kontrollera och följa upp kvalitetskraven hos vårdcentralerna använder sig SLL av både indirekta och direkta kontrollsystem. De indirekta kontrollsystemen finns i form av kapiterings- och besöksersättning (se begreppsförklaring) och de direkta kontrollsystemen är mätning av kvaliteten genom nyckeltal och belöningssystemet. Dessa kontrollsystem gör att patienten förvandlas till en kund som vårdcentraler skall tillfredsställa. [1] Åke Bergmark och Johan Fritzell, Välfärdens utveckling efter 1990-talets kris, Socialvetenskaplig tidskrift nr 2-3, 2007. [2] Hälso- och sjukvårdsnämndens förvaltning, Regelbok för husläkarverksamhet med basal hemsjukvård, Stockholms läns landsting 2011

Sedan år 2005 har det varit obligatoriskt för börsnoterade företag i EU att följa den internationella redovisningsstandarden IFRS 3 vid företagsförvärv. Vid ett företagsförvärv ska förvärvaren allokera kostnaden för förvärvet genom att först värdera de materiella tillgångarna till verkligt värde, sedan de immateriella tillgångarna och till sist allokera det som eventuellt blir över till goodwill. Att identifiera immateriella tillgångar och därmed skilja dem från goodwill anses vara en svår och komplex uppgift. Företagen har kritiserats för att generellt undervärdera immateriella tillgångar och övervärdera goodwill vid företagsförvärv, för att inte lämna tillräcklig information om hur de kommit fram till goodwillbeloppet och för att inte ta uppgiften att identifiera immateriella tillgångar på allvar. Om denna kritik är riktig, vilket mycket talar för, innebär det rimligen att företagsledningarna har ett intresse av att övervärdera goodwill. Detta intresse kan vara helt oegennyttigt, och enbart för företagets bästa, men det kan också vara egennyttigt. Två teorier som utgår från att företagsledningen agerar egennyttigt, och försöker maximera sin egennytta, är Principal/Agent-teorin och Positive Accounting Theory (PAT). Eftersom övervärdering av goodwill relativt immateriella tillgångar är ett sätt att driva upp resultatet, vilket anses gynna företagsledningen, är det intressant att undersöka om dessa båda teorier kan erbjuda förklaringar till övervärderingen av goodwill. Denna studie försöker bringa klarhet i vilken av dessa två teorier som bäst förklarar hur IFRS 3 tillämpas i praktiken, vad avser den relativa fördelningen mellan goodwill och immateriella tillgångar. Vi studerar hur alla förvärvande företag på Stockholmsbörsen år 2010 har gjort fördelningen, och gör regressionsanalyser för att bedöma om det finns något samband mellan den relativa fördelningen och företagens storlek och skuldsättningsgrad, två faktorer som är centrala för företagsledningens beteende enligt såväl PAT som Principal/Agent-teorin. Sammanfattningsvis går det inte att styrka något sådant samband, varken till stöd för PAT eller för Principal/Agent-teorin. Det är intressant, eftersom flera tycker sig se ett samband, men kanske inte förvånande, eftersom PAT och Principal/Agent-teorin motsäger varandra helt i frågan om sambanden är positiva eller negativa. Vi har dock svaga indikationer på att PAT kanske förklarar bättre hur IFRS 3 tillämpas på mycket stora företag, medan Principal/Agent-teorin kanske kan förklara bättre upp till en viss storleksgräns.

This thesis develops the phonological model for the Stockholm Swedish intonation system. Though previous research provides a general model of this system, many phonological aspects of it have remained understudied. The intonational options that are available to speakers of Stockholm Swedish are discussed, and it is argued that Stockholm Swedish provides evidence for complex branching of phonological domains. Specifically, it is argued that so called focal accents, which are referred to as (H)LH-accents in the present work, have essentially two different functions. First, they signal information structural categories such as focus. Second, they signal left edges of Intonation Phrases (IP). It is also argued that a wide range of options exist in the post-nuclear area. Six types of contours for such areas are distinguished, plus one additional rising contour when there are no post-nuclear accents. Based on these findings, I present an account of the branching options for the phonological categories in the Stockholm Swedish prosodic hierarchy. I argue that there is evidence for recursive phonological structures in Stockholm Swedish, i.e. that a mother node and a daughter node can belong to the same phonological category. Also, Stockholm Swedish provides evidence for a distinction between prosodic coordination (equal sister nodes) and prosodic adjunction (unequal sister nodes). Prosodic structure is mapped onto syntactic structure via a set of variably ranked Optimality Theoretic constraints. The relation between phonological and syntactic structure shows that the phonology prefers prosodic coordination (equal sisters) over adjunction (unequal sisters). The material for the study comprises a corpus of approximately 420 read sentences, which were specifically designed to test various phonological hypotheses, and approximately 17 minutes of uncontrolled speech.

Software start-ups make media headlines daily, suggesting that it may take only a garage and two engineering students to begin such companies, and that these same people will constitute the core of the executive team until these organizations become multinational giants. Despite these spontaneous starts, newly formed entrepreneurial ventures have many obstacles to overcome in their resource and cultural environments when establishing their practices. These obstacles vary depending on the local institutional contexts and can exert relevant pressures on how, where and why start-ups recruit and select certain candidates for their executive teams. Based on interviews conducted in Silicon Valley and Stockholm with 40 key hiring and intermediary actors – entrepreneurs, venture capitalists, board directors, CEOs and executive recruiters - the general aim of this work is that of disclosing step-by-step the process of executive recruitment and selection in start-ups. At the same time, this study seeks to analyze how institutional environments, through the actions of states, governments, universities, professional associations and society in general, shape start-up practices. Finally, the work aims at testing the explanatory power of institutional theories in sociology. The analysis of the interviews shows that different local institutional environments differently and crucially shape organizational actors' interests, roles and patterns of behavior when constructing their practices. Two distinct ideal-typical dominant logics surface among key actors in the two geographical contexts. On one side, Silicon Valley actors recruit and select their executives by using a business logic based on an efficiency rationale. On the other side, Stockholm actors make use of a personal logic based on a rationale of cultural fit when calculating which specific candidate better matches a certain executive position.

Syfte: Uppsatsen syfte är att klargöra och analysera reporäntans ränteförändringars påverkan på aktiekurserna för samtliga svenska banker i large cap på Stockholmsbörsen. Metod: Kvantitativa händelsestudier har gjorts med deduktiv forskningsansats på fyra företag, samtliga noterade på Stockholmsbörsen. Den onormala avkastningen för de undersökta aktiekurserna har beräknats en dag före till en dag efter samtliga realiseringar av reporänteförändringar som skett mellan åren 2004 till 2015.  Teori: Den teoretiska referensramen för studien består av den effektiva marknadshypotesen och överreaktionshypotesen. Slutsatser: Studien har påvisat att det råder signifikant samband mellan ränteförändringar och de studerade aktiernas avkastning vid realisering av ränteförändringarna. / Purpose: The purpose of this thesis is to clarify and analyze the changes in the discount rate and its impact on stock prices of all Swedish listed banks in large cap on the Stockholm stock exchange. Methodology: Quantitative event studies has been done with deductive research approach on four companies, all listed on the Stockholm Stock Exchange. The abnormal returns for the examined stock prices have been calculated one day before to one day after all the realizations of the changes in the discount rate that occurred between year 2004 to 2015. Theory: The theoretical framework in this study consists of The Effective Market Hypothesis and The Overreaction Hypothesis. Conclusions: The study has shown that there is a significant correlation between the changes in the discount rate and the equity returns of the studied stocks.