This thesis conducts research on the light rail transit (LRT)-line Tvärbanan in Stockholm regarding punctuality of dwell time (DT), focusing on the influence passengers have on the mean and the variance of DT. The eight major stops during rush-hours are analyzed through a combination of quantitative and qualitative analysis. DT is proved to be affected by many factors in a complex setting, with vast differences between stops and between train types, proving that the infrastructure, the platform design, and the train design is important factors. The overall core problem is the non-uniformity of passengers, which is caused mainly by (1) the platform layout, especially the locations of entrances/exits, (2) placement of the train doors in relation to platform obstacles, (3) connections to other means of public transportation, and (4) the overall placement of the entrances/exits at other stops in the same direction. Stop-specific measures and suggestions of overall improvements are proposed in order to reduce the mean and the variation of DT. / Detta examensarbete undersöker hur uppehållstid påverkas av passagerare på light rail-linjen Tvärbanan i Stockholm, vilket har haft en historia av höga och oförutsägbara uppehållstider. De åtta största hållplatserna under rusningstid är analyserade genom en kombination av kvalitativa och kvantitativa studier. Uppehållstiden beror på många faktorer i en complex miljö, där stora skillnader finns mellan de olika hållplatserna och de olika tågtyperna, vilket är ett bevis att infrastrukturen, plattformsdesignen och tågdesignen är viktiga faktorer. Grundproblemet är att passagerare är ojämnt fördelade på plattformarna, vilket är orsakat av (1) plattformsdesignen, speciellt vart ingångar/utgångar är placerade, (2) vart tågdörrarna stannar i relation till objekt på plattformen, (3) förbindelser till annan kollektivtrafik och (4) hur ingångar/utgångar är placerade över hela linjen i samma riktning. Övergripande och hållplatsspecifika åtgärder för att minimera uppehållstiden presenteras i rapporten.

Research has shown that three-phase balancing alone can improve the operation of secondary distribution networks and that the addition of energy storage to the phase balancing power electronics further helps to alleviate the negative effects of phase unbalances. However, less attention has been paid to the economic potential of said technologies and particularly for loadside implementation. It appears that the deployment of phase balancers, with or without energy storage, is indeed hampered by uncertainty related to its economic feasibility, despite both technologies being commercially available. This thesis therefore aims to assess and compare the economic feasibility of the two configurations for peak shaving purposes in the context of residential property loads in Sweden. The assessment was performed using a specially developed deterministic techno-economic model taking into consideration historical load data from three Swedish real estate, cost estimations for a range of alternatives used when sizing the systems, applicable tariffs and fees for electricity and its distribution as well as technical parameters such as the capacities and efficiencies of the involved components. A novel approach was taken by linearly extrapolating the three load profiles into three sets of 91 synthesized load profiles to enable a larger dataset for analysis. The net present values generated for each set were then graphed and analyzed per original real estate. The results showed that both configurations can be economically feasible, but only under certain conditions. A phase balancer alone was found to be feasible for real estate whose peak currents are distinctly unbalanced and exceed 50 A, with the best expected rate of return for profiles exceeding 63 A since they enable a tariff switch. The combined system was found to be even more contingent on the tariff switch and therefore only feasible for peaks above 63 A. A substantial difference in the initial investment further makes the single phase balancer the preferred choice, unless the discount rate is as low as 2 % or less. On this basis, potential investors need to assess the state of unbalance of their loads and perform their own calculation based their load profile, cost of capital and applicable tariffs. / Tidigare forskning har visat att fasbalansering enskilt kan förbättra driften hos lokala distributionsnät och att ett batterisystem i tillägg till fasbalanserarens kraftelektronik ytterligare kan minska de negativa effekterna av fasobalanser. Däremot har mindre uppmärksamhet riktats mot den ekonomiska genomförbarheten hos dessa teknologier och i synnerhet för implementation på lastens sida av elmätaren. Det tycks vara så att spridningen av fasbalanserare, med eller utan energilagring, hindras av osäkerheten kring dess ekonomiska potential trots att båda teknologierna är kommersiellt tillgängliga. Detta arbete ämnar därför att värdera och jämföra den ekonomiska nyttan hos de två konfigurationerna vid toppreducering av fastighetselen i svenska bostadsfastigheter. Värderingen utfördes med hjälp av en särskilt utvecklad deterministisk tekno-ekonomisk modell som beaktade historiska lastdata från tre svenska fastigheter, kostnadsuppskattningar för en uppsättning av konfigurationer som användes vid dimensionering av systemen, applicerbara tariffer och avgifter för elektricitet och dess distribution samt tekniska parametrar såsom kapaciteter och verkningsgrader för de olika komponenterna. Ett annorlunda tillvägagångssätt tillämpades vidare för att utöka datamängden genom linjär extrapolation av lastprofilerna, vilket resulterade i tre uppsättningar av 91 syntetiserade lastprofiler. Nettonuvärdet beräknades följaktligen för varje profil och investeringsalternativ för att sedan plottas och analyseras per ursprunglig fastighet. Resultaten visade att båda konfigurationerna kan uppvisa lönsamhet, men endast under särskilda förutsättningar. Den enskilda fasbalanseraren bedömdes som lönsam för fastigheter vars strömtoppar är påtagligt obalanserade och som överstiger 50 A, med största möjliga lönsamhet för profiler som överstiger 63 A då dessa möjliggör ett tariffbyte. Det kombinerade systemets lönsamhet bedömdes vara ännu mer beroende av tariffbytet och därför endast lönsamt för strömtoppar över 63 A. En betydligt större grundinvestering för det kombinerade systemet gör vidare att den enskilda fasbalanseraren i regel är att föredra, såvida inte kalkylräntan är så låg som 2 % eller mindre. Baserat på detta uppmanas potentiella investerare att undersöka balanstillståndet hos deras laster och att utföra en egen kalkyl baserat på deras specifika last, kapitalkostnad och nätföretag.

Open and un-built spaces can be argued as creating holes and abruptions in the urban fabric, or contradictory, as being spaces for opportunities and spontaneity. In contemporary urban ideals of density, spaces as these are rarely planned. In previous paradigms of urban planning however, as during the modernist era, open spaces were more often intentionally introduced as urban elements. The study researches the neighbourhood of Bredäng as a distinct case of a modernist suburban area in Stockholm. Bredäng is characterised partly by its many open unbuilt spaces, which were planned as part of the then prevailing idea of urbanity where nature and open spaces were seen as providing a peaceful living environment in contrast to the hectic and unhealthy inner city. In the current planning ideal of Stockholm, the city is to become a coherent and dense urban environment, and a wish to ‘heal the wounds’ of, primarily, modernist planning, is stressed. Bredäng is placed between its historical ideals of modernism and contemporary ideals of densification and continuous urban landscapes, and in this meeting the open spaces will play a vital role. Through interview studies with planners, engineers and architects involved in current planning of Bredäng, as well as through analysis of planning documents and policies, the thesis examines the open spaces of Bredäng as fields for interaction between planning ideals. Three competing, but not mutually exclusive, strategic approaches emerges from the analysis of the contemporary planning of Bredäng. We categorise these approaches to the open spaces as; (1) Sustainable Bredäng in which open spaces are understood partly negative, as spaces without quality, hindering integration, and partly in positive terms as spaces for exploitation and densification. (2) Preserved Bredäng in which open spaces are romanticised as carriers of the historical legacy and seen as important to preserve. (3) Polished Bredäng in which the open spaces are perceived as positive for the marketing of the identity of Bredäng but also as unwanted, unsafe and empty elements. Regardless approach, the open spaces are seen as in need of definition, as urban parks, as cultural heritage or as transformed into vibrant spaces for street life. Hence, to be undefined and undisciplined is not a viable alternative within a contemporary urban context. A historical comparison can be made - if the land where Bredäng was planned can be seen as a tabula rasa for new visions, the small scale open spaces now becomes a tabula rasa for contemporary urban thought on which ideas a nd visions can be pictured. / I den här uppsatsen undersöks öppna och icke exploaterade ytor i Stockholms ytterstadsmiljö. Dessa ytor beskrivs i vissa sammanhang som negativa hålrum och som icke-urbana, medan andra argument snarare håller fram den tomma ytans potential som plats för kreativitet och stadsutveckling. I samtida stadsideal av täthet och funktionsblandning är öppna ytor sällan medvetet planerade, och ses inte heller som självklara element att bevara. Detta till skillnad från tidigare planideal där den tomma ytan gavs en annat funktion och därmed tilläts ta plats i stadsbilden. Ett sådant ideal där den öppna ytan medvetet skapades som del av det urbana återfinns hos modernismens planeringsideal. Frågan om den öppna ytans vara eller icke vara kan även ses som signifikativ för en vidare debatt om vilket stadsideal som eftersträvas i och med att det sätter gränser för i vilken miljö och på vilka villkor som det urbana livet ska levas. Denna uppsats tar sig an stadsdelen Bredäng i södra Stockholm som ett fall av en välbevarad modernistisk stadsmiljö där den öppna ytan ges stor vikt och plats i stadsmiljön. Bredängs öppna ytor ses i uppsatsen som spår av ett stadsideal där grönytor, natur och luftiga typologier sågs som ett positivt alternativ till den täta innerstadens osanitära och hektiska liv. I samtida planering av Stockholm framhålls dock en vilja att ‘läka såren’ som uppkom ur en modernistisk planering, samt ett fokus på förtätning och utveckling av modernismens stadsmiljöer. Bredäng placeras därmed i ett tydligt möte mellan två olika stadsideal, och i detta möte erhåller de öppna ytorna en central roll. Genom intervjuer med aktiva planerare, ingenjörer och arkitekter, samt genom dokumentstudier av planeringsoch visionsdokument, utforskar uppsatsen Bredängs öppna ytor som platser för interaktion mellan stads- och planeringsideal. I analysen av det empiriska materialet framkommer tre parallella planeringsstrategier i den pågående utvecklingen av Bredäng. Dessa strategier bär med sig tre olika förståelser av Bredängs öppna platser, som även visar på tre olika visioner av det framtida urbana livet i Bredäng. Strategierna kan kategoriseras som; (1) Hållbara Bredäng där de öppna platserna förstås delvis negativt som icke-kvalitativa ytor som hindrar möten och integration, men även positivt som ytor som möjliggör exploatering och förtätning; (2) Bevarade Bredäng där ytorna romantiseras som bärare av ett historiskt kulturarv och därigenom hålls fram som viktiga att bevara; samt (3) Polerade Bredäng där de öppna ytorna ses delvis som negativa element som skapar upplevelse av osäkerhet, men även som potentiella element i skapandet av en ny positiv identitet och i en vidare marknadsföring av området. Oavsett strategi så förstås de öppna ytorna som att vara i behov av tydligare definition - som urbana parker, som kulturminnen eller som ytor att omvandla till plats för levande gatuliv. Följaktligen uppfattas odefinierade och tvetydiga ytor som svåra att bevara i den samtida urbana kontexten. Den öppna ytan kan här beskrivas som en tabula rasa där nutida stadsideal kan visualiseras och prövas.

The purpose of this thesis is to analyze the emerging global trend of micro apartments to find out if it provides a potential solution for the severe shortage of small, affordable apartments in Stockholm.  As the concept is already a researched area in foreign real estate markets, the lack of research on the demand for micro apartments in Stockholm despite the highest rate of single households and rising housing prices was identified as a research gap.  The aim of the research is to identify the most significant opportunities, risks and obstacles of the micro housing concept applied for the Stockholm market as well as estimating a range of potential demand for varying economic scenarios.  The approach of the research was to conduct empirical studies in the form of interviews with experts in the field and conduct a survey measuring consumer preferences. Furthermore, secondary data was collected in the form of statistical data and extensive literature on the existing research on micro housing in foreign markets, characteristics of the Stockholm housing market and economic outlooks for the region. These findings allowed us to make forecasts for the housing market in Stockholm and estimate the future demand for micro units. The calculations were limited to the ownership market in Stockholm municipality and focusing on a specific target group.  The results were a demand in the most likely economic scenario of 300-400 units in the short term (specified as 2018-2021) and range of 150-250 units in the medium term (specified as 2022-2028).  The originality and the value of the paper lies in collection of opportunities, risks and obstacles of the micro housing concept specifically for Stockholm from the perspectives of multiple actors on the housing market, in addition to providing practical recommendations for developers, the municipality and researchers based on the extensive analysis and also providing a model to estimate the future demand for this housing solution. / Syftet med uppsatsen är att analysera den växande globala trenden av mikrolägenheter och att ta reda på om dessa kan lösa bristen på små och prisvärda lägenheter i Stockholm.  Konceptet har studerats ingående på internationella bostadsmarknader, dock är undersökning angående efterfrågan för mikrolägenheter i Stockholm bristfällig, detta till trots att regionen tillhandahåller den högsta andelen singelhushåll i världen, samt har en hög tillväxt för bostadspriser, vilket medför en lucka i bostadsforskningen.  Syftet med studien är att identifiera de mest betydande möjligheterna, riskerna och hindren för konceptet mikrobostäder på Stockholms bostadsmarknad, såväl som att beräkna samt bedöma efterfrågan för mikrolägenheter för olika ekonomiska scenarier.  Studiens tillvägagångssätt bestod av utförande av empiriska studier, såväl intervjuer med experter på området samt en granskning av konsumenters preferenser för mikrolägenheter. Utöver dessa inhämtades sekundärdata såsom statistisk data samt omfattande litteratur och tidigare internationell forskning i ämnet. Med det inhämtade materialet kunde vi utföra beräkningar samt estimeringar av den framtida efterfrågan för mikrolägenheter i Stockholm. Beräkningarna var begränsade till Stockholms kommun, samt till den huvudsakliga målgruppen för mikrolägenheter. Resultatet visade att efterfrågan för mikrolägenheter i det mest sannolika ekonomiska scenariot var mellan 300 och 400 enheter för tidsperioden 2018-2021 och mellan 150 till 250 enheter för tidsperioden 2022-2028.  Studiens värde och originalitet ligger i de samlade och specifika möjligheterna, riskerna och hindren för konceptet på Stockholms bostadsmarknad, samt i de rekommendationer vi ger till bostadsutvecklare, kommun samt forskare baserat på den omfattande analysen av ämnet, såväl som modellen vilken beräknar efterfrågan för mikrolägenheter.

When designing a bridge it is of high importance that the geometry for the cross section is optimized for the structure. This is partly due to the influence of the amount of material needed and its impact on the budget and environment. The influence of choosing the right amount of each material lies in the unit-price of the different material, where they can differ significantly. The Swedish Transport Administration, Trafikverket, has ordered the construction of Stockholm Bypass which is one of Swedens largest infrastructure project and is valued to 27.6 billion SEK according to the price index of the year 2009. The infrastructure project is divided into multiple projects where one of them is assigned to Implenia and Veidekke through a joint venture (Joint venture Hjulsta, JVH) and is valued to nearly 800 MSEK. The reference bridge that is used in the analysis of the master’s thesis is a part of the project. The aim of this masters thesis was to analyze and compare the two construction methods, mov- able scaffolding system (MSS) and incremental launching for the reference bridge with respect to amount post-tensioning and slenderness. Furthermore, an economical comparison between the two construction methods was carried out based on the obtained results. The analysis of the MSS was carried out by modeling the reference bridge structure in the finite element software SOFiSTiK AG. The bridge was modeled with different cross section height, i.e. different slenderness where the optimal amount of post-tension tendons could be determined by iteration until stress conditions from the Eurocode were fulfilled. For the incremental launching method, a numerical analysis was performed. The optimal amount of required post-tensioning was evaluated in the construction stages and final stages with different construction heights i.e. different values of slenderness. A cost analysis was also performed where the aim was to analyze how the total cost of the construc- tion of the bridge would be influenced by the different slenderness of the bridge as a comparison for the two construction methods. This was done by dividing the costs into fixed costs and variable costs. The results showed that the structural rigidity had a large influence on the required amount of prestressing steel for both construction methods. In other words, the smaller the cross section the more prestressing steel was required. Incremental launching proved to require a much greater amount of (PT) tendons compared to the MSS although the identical cross sections and properties for both methods, except for the PT. The prestressing for incremental launching is generally by centrical prestressing during the construction stages. A intersection point was obtained in the cost analysis for the construction methods. The incremental launching was the cheaper solution for slenderness smaller than the intersection point at slenderness between 17 and 18. The MSS was cheaper than the incremental launching for slenderness larger than the intersection point. / Vid dimensionering av tvärsektioner i broar är det av stor vikt att optimera geometrin avseende materialåtgång då mängden material har stor på verkan på ett projekts budget samt miljö. Eftersom konstruktioner ofta består av olika byggnadsmaterial gäller det vid optimering att välja byggnadsmaterialen genom optimerad proportionalitet. Förbifart Stockholm, beställt av Trafikverket, är ett av Sveriges största infrastrukturprojekt och värderas till 27,6 miljarder kronor enligt 2009 års prisnivå. Infrastrukturprojektet är uppdelat i flera mindre entreprenader eller så kallade etapper. Den entreprenad som omfattar trafikplats Hjulsta Södra har blivit tilldelat till Implenia och Veidekke genom ett konsortium (Jointventure Hjulsta, JVH) och värderas till cirka 800 miljoner kronor. Den förspända betongbro som byggs i trafikplats Hjulsta ligger till grund för analysen i detta examensarbete och har använts som referens under vår studie. Syftet med examensarbete var att analysera och jämföra två de två olika produktionsmetoderna, Movable scaffolding system (MSS) och etappvis lansering med hänsyn till erforderlig mängd förspänningskablar och slankhet. Vidare, baserat på erhållna resultat, utfördes en ekonomisk analys och jämförelse mellan produktionsmetoderna. Analysen av MSS utfördes genom att modellera brokonstruktionen i mjukvaruprogrammet SOFiSTiK AG som bygger på finita elementmetoder. Konstruktionen modellerades för olika slankheter, där slankheten definieras som kvoten mellan maximala spannlängden och brons tvärsnittshöjd. Spannlängden hölls konstant medan tvärsnittshöjden varierade för att erhålla olika slankheter. Den optimala slankheten bestämdes genom iterering av mängd förspänningskablar tills spänningsvillkoren var uppfyllda enligt Eurocode. För analysen av etappvis lansering utfördes en numerisk analys vars den optimala mängden förspänningskablar utvärderades i byggskedet (construction stages) samt i slutskedet (final stage). Analysen utfördes på samma sätt för de olika slankheterna. Slutligen genomfördes en konstandsanalys för de olika metoderna. Syftet var att jämföra hur den totala kostnaden för uppförandet av brokonstruktionen skiljde sig för de olika slankheterna. Jämförelsen genomfördes genom att dela upp de olika kostnaderna i fasta kostnader samt rörliga kostnader. Resultaten från analysen visade att den erforderliga mängd förspänningskablar som behövs i en förspänd betongbro är beroende av den strukturella styvheten i tvärsektionen. En högre slankhet, alltså lägre tvärsnittshöjd, ger lägre styvhet och därav mer erforderlig förspänningskablar. Etappvis lansering visade sig vara den metod som krävde mer mängd förspänningskablar. I resultaten för kostnadsanalysen uppmättes en skärningspunkt, för en slankhet mellan 17-18, mellan de två olika metoderna. För förspända betongbroar med slankhet lägre än skärningsupunkten vid 17-18 är etappvis lansering det billigare alternativet. För slankheter högre än 17-18 är MSS det mer ekonomiskt lönsamma alternativet.

There is a massive gender gap in the tech startup industry. 1% of the CTOs at venture-backed companies in Europe are women and only 1% of the venture capital in Sweden is given to all-female founding teams. The author believes that gender equality should improve because of the fundamental right to have equal opportunities, but also because it could benefit the industry. Research indicates that gender equality, for example, can lead to increased profitability. This thesis is a qualitative study aiming to understand the effects of the industry gender gap by investigating how women in the industry perceive gender inequality. The study will answer to what extent gender equality is seen as a problem, what barriers female tech entrepreneurs face and present some explanations for the gender gap. The foundation for the results and discussion sections is a literature review on entrepreneurship and gender and semi-structured qualitative interviews. The interviews were carried out with women who had worked in the tech startup industry in Stockholm. A total of 12 respondents with various professions and degrees of technical skills were interviewed. They worked or had worked as founders, investors or at incubators. Throughout the analysis, two distinct views on the extent of the problem were identified. Some women perceived the gender gap as mainly unproblematic and their gender as beneficial yet insignificant. These respondents have been labeled the Positive Gender Neutral (PGN) group. They stated that their gender was more advantageous than impeding. Being a minority makes one stand out, which can be beneficial. The other group of respondents raised that this visibility can be both advantageous and tiring. This group has been labeled the Structure Acknowledging (SA) group. They expressed that there are layers of gender inequality in addition to the gender discrepancy. They stated that there are significant barriers to female entrepreneurs and wished to decrease gender inequality. Both groups expressed that there are certain barriers to women, although the PGN group tended to view the barriers as relating to individual women and the SA group to structures in the industry and society. Some expressed that women have internal barriers such as a lack of confidence and unwillingness to take risk. Some structural barriers expressed were the male entrepreneurial norm and male domination of the industry, including a ”bro culture” and homosociality. The two distinct views on gender inequality can be seen as coping strategies for succeeding in a male-dominated environment. That could be an indication that there is a strong male norm in the industry. Many raised rhetoric such as master suppression techniques or excluding entrepreneurial language as barriers. The respondents furthermore also often explained the gender gap with women being attracted to other industries or lacked tech entrepreneur role models. Finally, comparing the results to previous research, all respondents have a high gender awareness level, in particular, the respondents in the SA group. Gender awareness can lead to change. Thus, hopefully, there is a positive trend of gender awareness in the industry, which this thesis hopes to contribute to. / Det finns ett stort könsgap i tech startup-industrin. 1% av CTOs på företag backade av riskkapital i Europa är kvinnor och endast 1% av riskkapitalet i Sverige ges till helt kvinnliga grundarteam. Författaren anser att jämställdheten bör förbättras dels på grund av den grundläggande rättigheten att ha lika möjligheter, dels för att det kan gynna industrin. Forskning tyder på att jämställdhet till exempel kan leda till ökad lönsamhet. Denna avhandling är en kvalitativ studie som syftar till att förstå effekterna av industrins könsdiskrepans genom att undersöka hur kvinnor i branschen upplever ojämställdhet. Studien ämnar besvara till vilken utsträckning jämställdhet ses som ett problem, vilka hinder som kvinnliga teknikföretagare står inför och presenterar några förklaringar för könsskillnaden. Grunden för resultaten och diskussionen är en litteraturstudie om entreprenörskap och kön samt halvstrukturerade kvalitativa intervjuer. Intervjuerna genomfördes med kvinnor som arbetat i tech startup-industrin i Stockholm. Sammanlagt tolv respondenter med olika yrken och grader av tekniska färdigheter intervjuades. De arbetade eller hade arbetat som grundare, investerare eller på inkubatorer. I analysen identifierades två olika synsätt på problemets omfattning. Vissa kvinnor upplevde könsskillnaden som huvudsakligen oproblematisk och deras kön som fördelaktigt men likväl obetydligt. Dessa respondenter har benämnts den positiva könsneutrala gruppen (PGN). Att vara en minoritet gör att man sticker ut, vilket kan vara fördelaktigt. Den andra gruppen av svarande hävdade att denna synlighet kan vara både fördelaktig och tröttsam. Denna grupp har benämnts den strukturerkännande gruppen (SA). De uttryckte att det finns ojämställdhet utöver könsgapet. De uppgav att det finns betydande hinder för kvinnliga entreprenörer och att de ville minska könens ojämlikhet. Båda grupperna gav uttryck för att det finns vissa hinder för kvinnor, även om PGN-gruppen tenderade att se hindren i relation till andra kvinnor medan SA-gruppen nämnde samhälleliga strukturer. Några uttryckte att kvinnor har interna hinder som brist på självförtroende och ovillighet att ta risk. Några strukturella hinder som uttrycktes var den manliga entreprenörsnormen och den manliga dominansen i branschen, inklusive en "grabbig” kultur och homosocialitet. De två distinkta föreställningarna om jämställdhet mellan könen kan ses som strategier för att lyckas i en manligt dominerad miljö, vilket kan kopplas till att det finns en stark manlig norm i branschen. Andra hinder som lyftes var härskartekniker, manligt entreprenörsspråk och brist på förebilder. Slutligen visar en jämförelse av resultaten med tidigare forskning att respondenterna har en hög könsmedvetenhetsnivå, i synnerhet SA-gruppen. Könsmedvetenhet kan leda till förändring. Således finns det förhoppningsvis en positiv utveckling av könsmedvetenhet inom branschen, som denna avhandling hoppas bidra till.

När IFRS 3 gavs ut 2005 innebar detta att företag årligen skall pröva nedskrivningsbehovet enligt IAS 36 och överge den gamla avskrivningsmetoden. Detta innebar att företagsledare nu skulle bedöma huruvida det fanns ett nedskrivningsbehov för företagets goodwill, och bedömningen företagsledare skall utföra enligt IAS 36 medför subjektivitet och således även godtycke. Det subjektiva utrymmet kan användas av företagsledare för att manipulera resultatet opportunistiskt, något som kan påverkas av företagsledares löneincitamen, b.la. från aktier, och karaktärsdrag. Resultaten i tidigare forskning är inte enhetliga gällande sambandet mellan aktieinnehav hos verkställande direktörer och goodwillnedskrivning, samtidigt som könet ser ut att spelar roll då tidigare studier visar att kvinnor tenderar att använda mer konservativ redovisning och justerar resultatet i lägre omfattning. Studiens syfte är således att undersöka om vd:ns aktierelaterade löneincitament påverkar goodwillnedskrivning, samt huruvida vd:ns kön har en modererande effekt på sambandet. En kvantitativ metod tillämpas i studien, där data inhämtas manuellt från företags årsredovisningar och genom Refinitiv under perioden 2016–2021. Studiens resultat visar ett positivt samband mellan aktieinnehavet hos verkställande direktörer och goodwillnedskrivningar. Vidare påvisar resultatet i studien dessutom ett förstärkande positivt samband när vd:ns kön inkluderas som modererande variabel för storleken på goodwillnedskrivningen, däremot visar studien ett insignifikant resultat gällande beslutet att skriva ned goodwill när vd:ns kön inkluderas som modererande variabel. / When IFRS 3 was issued in 2005, this meant that companies must annually test the need for impairment according to IAS 36 and abandon the old depreciation method. This meant that company managers would now assess whether there was a need to write down the company's goodwill, and the assessment that company managers must perform according to IAS 36 entails subjectivity and thus also discretion. The subjective space can be used by company managers to manipulate the result opportunistically, something that can be influenced by company managers' salary incentives, i.a. from stocks, and character traits. The results in previous research are not uniform regarding the relationship between shareholdings of managing directors and goodwill write-downs, while gender appears to play a role as previous studies show that women tend to use more conservative accounting and adjust the results to a lesser extent. The purpose of the study is thus to investigate whether the CEO's share-related incentives affect goodwill impairment, and whether the CEO's gender has a moderating effect on the relationship. A quantitative method is applied in the study, where data is collected manually from companies' annual reports and through Refinitiv during the period 2016–2021. The results of the study show a positive relationship between the shareholding of CEOs and goodwill write-downs. Furthermore, the results in the study also demonstrate a reinforcing positive relationship when the CEO's gender is included as a moderating variable for the size of the goodwill write-down, in contrast, the study shows an insignificant result regarding the decision to write down goodwill when the CEO's gender is included as a moderating variable.

I denna uppsats analyseras stadsomvandlingen av Slakthusområdet utefter det urbana DMA:t och Stockholms bakgrund som segregerad stad. Slakthusområdets möjligheter av temporär användning under omvandlingen undersöks med hjälp av projektet Les Grands Voisins i Paris.  Stockholm är en segregerad stad och innerstaden har kommit att präglas av en livsstil med en aptit för ett exklusivt utbud av restauranger och barer (Lilja, 2011, s 15, 19, 34). Slakthusområdet ska bli en utvidgning av stadens centrala delar och de verksamheter och olika funktioner som växer fram ser ut att avspegla innerstadens homogenitet istället för de planer att skapa en heterogen stadsdel året om (Stockholms stadsbyggnadskontor, 2017, s 11). Med stadsutvecklingen förbättras många kvaliteter av det urbana DMA:t samtidigt som andra försämras.  Ambitionen med det förslag som presenteras är att utmana och förbättra områdets sociala mångfald. Förlaget utgår ifrån projektet Les Grands Voisins och den jämförelse som gjorts mellan projekten för att se Slakthusområdets möjligheter att tillämpa Les Grands Voisins 10 intentioner. / This bachelor thesis analyzes the urban development of Slakthusområdet (former meat-packing district located in Stockholm) with the support of the urban DMA and Stockholm’s background as a segregated city. The possibility of temporary use during the development is explored with the help of the project Les Grands Voisins in Paris.  Stockholm is a segregated city, the inner city is characterized by a lifestyle craving an exclusive selection of restaurants and bars (Lilja, 2011, s 15, 19, 34). Slakthusområdet will become an extension of the city’s central parts. Emerging activities and functions in the area seem to reflect the homogeneity of the inner city contrary to the plans to create a heterogeneous district all year round (Stockholms stadsbyggnadskontor, 2017, p. 11). With the urban development, many qualities of the urban DMA improve while other decline.  The proposal presented in this thesis aims to challenge and improve Slakthusområdet’s social diversity. The proposal stems from the Les Grands Voisins and the comparison between the two projects to explore the Slakthusområdet’s possibilities to apply Les Grands Voisins 10 intentions.

The twin crises of the Covid pandemic and the climate emergency have led to a need to reconsider the way we use our cities. Many cities have implemented street conversion programs, aimed at shifting away from prioritization of cars in street usage. Two fairly successful examples of these types of programs are the Open Streets program in New York City and the Future Streets program in Stockholm.This study uses thematic coding to examine how local journalism portrayed these programs to readers, supplemented by interviews with the planners in charge of the programs as well as academics studying the programs.The outcome of this study reveals differing local coverage of the programs in New York City and Stockholm. Local coverage in New York City tended to be more detailed and focus more on the theory behind various decisions. This coverage also relied heavily on opinion. Local coverage in Stockholm was more sparse, and relied more on close reporting of practical details of the program, as well as direct quotes from residents. The reporting in both instances provides insight on how planning projects are written about in local media, as well as the way public participation plays out with the help ofreporting.

The important urban issue of urban heat islands in Stockholm is examined in this thesis. These places influence urban sustainability, liveability, and public health because of the much higher temperatures they experience relative to their surroundings. This thesis objectives were to discover these urban heat islands, comprehend their patterns, investigate how they relate to sociodemographic characteristics, and identify vulnerable areas. Advanced remote sensing techniques and analytical techniques were used to locate and show urban heat islands. The procedure produced visualizations of urban heat patterns, illuminating the geographical distribution and intensity of these islands as well as the urban zones most exposed to risks from heat.The study found a link between hotter temperatures and places with higher population densities, as predicted by the authors. Regression analysis and visual inspection both support this link, which underlines the impact of population dynamics on the local environment and the necessity for people- centered urban development. Additionally, a connection was shown between warmer areas and locations with a non-Swedish population. This finding suggests possible differences in heat exposure and raises concerns about the urban heat occurrence in same areas as where vulnerable socio- demographic factors appear. However, more thorough research is needed to determine the underlying reasons behind this link.The lack of a significant relationship between age groups or income levels and the prevalence of urban heat in the thesis suggests that Stockholm's vulnerability to heat may not be highly associated with these variables. This highlights the complexity of urban heat and its effects. A vulnerability map was made using data from previous research on groups that are vulnerable and causing factors. It was possible to identify regions where vulnerable socio-demographics factors and heat zones overlapped when compared to the heat map, which was useful information for developing the vulnerability map, that identified the areas in need of more resources.