Spelling suggestions: "subject:"strategiska"" "subject:"strategiskt""
531 |
Hur översätts naturen? : En kritisk diskursanalys av de svenska miljömålen / How is nature translated? : A critical discourse analysis of the Swedish environmental quality goalsBjörkman, Elvira January 2017 (has links)
The Swedish Environmental Protection Agency (Naturvårdsverket) has overseen the implementation, evaluation and development of the environmental political decisions in Sweden since 1967. In 1999 one “generation goal” (the general direction of the environmental politics) and fifteen “environmental quality goals” was installed to guide their work, in 2005 a sixteenth goal was instated. These goals (except for one) are supposed to be met in 2020. This is a study from a communication perspective of these goals and The Swedish Environmental Protection Agency’s role based on the theoretical concepts issue arena, stakeholder thinking, network, translation and mass communication. The method used is critical discourse analysis which focuses on how we understand, relate to and value different aspects of reality. The way political goals about the environment are written has implications on our relationship with nature and how we choose to govern it. The analysis shows, in line with previous studies on environmental policy documents, that the economical and human-centred discourses dominate. Ecological metaphors and expressions are mostly allowed within the discourse ecological modernisation. What differs from previous studies is that the growth discourse and the neo-liberal discourse are somewhat challenged and that the economical and human-centred discourses are questioned in some cases. The main conclusions are that more ecological discourse should be implemented in the translations of the political goals to gradually change the way we value and relate to nature and thereby create solutions that are sustainable long term. The Swedish Environmental Protection Agency also should not back away from expressing the ethical responsibilities we have to restore and protect nature.
|
532 |
De tysta åren : Ekofeminism i svensk tryckt press 1995-2016 / The silent years : Ecofeminism in Swedish printed press 1995-2016Elander, Angelina January 2017 (has links)
Ekofeminism figurerar i både politiska och filosofiska sammanhang och är en ideologi som kombinerar feminism med miljöpolitik. Den bygger sin ideologi på att motarbeta ett patriarkalt förtryck mot både kvinnor och natur och säger att detta förtryck härrör från en historisk föreställning om kvinnan som stående närmare naturen. Den vita mannens självupphöjande till Gud under industrialismen använde denna historiska föreställning i ett rättfärdigande av ett maktutövande gentemot både kvinnor och natur som sägs leva kvar i allra största grad än idag. Genom att betrakta hur svensk tryckt press framställt ekofeminism mellan åren 1995-2016 har denna uppsats ämnat utröna om detta maktförhållande lever kvar och hur det tar sig uttryck. Uppsatsen undersöker även om det medieras en diskurs om ekofeminism i svensk tryckt press. Centrala frågeställningar: Hur framställs ekofeminism i svensk tryckt press mellan åren 1995-2016 ? Vilka maktstrukturer framträder runt ekofeminism och vilka personer kommer till tals? Varför skrevs inget alls om ekofeminism under 5 av de 11 undersökta åren ? Metoder: För att ta reda på detta har denna uppsats använt sig av triangulering som övergripande metod innehållande en kvantitativ analys, innehållsanalys och analys av visuell kommunikation. Slutsatser: Denna uppsats kommer fram till att förtrycket lever kvar och visar sig tydligt i relationen mellan svensk tryckt press och ekofeminism. Ekofeminismen framställs som svårbegriplig för allmänheten och blandas ofta ihop med särartsfeminism i vad som tycks vara ett strategiskt syfte att genom desinformation utöva förtryck. / The silent years: ecofeminism in Swedish printed press 1995-2016 Ecofeminism figures in both political and philosophical contexts and is an ideology that combines feminism with environmental policy. It builds its ideology to counteract a patriarchal oppression against both women and nature, saying that this oppression stems from a historical perception of the woman standing closer to nature. The self-elevation of the white man to God during the industrialism era used this historical image in the justification to exercise power towards both women and nature, which is said to be ongoing to the greatest extent today. By considering how Swedish printed press depict ecofeminism between the years 1995-2016, this paper has been designed to determine if this relationship of power remains and define how it is expressed. The essay also investigates whether a discourse on ecofeminism is mediated in Swedish press. Central Issues: How is ecofeminism produced in Swedish printed press between 1995 and 2016? What power structures appear around ecofeminism and who get their voices heard? Why was nothing written about ecofeminism for 5 of the 11 investigated years? Methods: To find this out, this essay has used triangulation as an overarching method containing quantitative analysis, content analysis and analysis of visual communication. Conclusions: This essay indicate that the repression remains and becomes evident in the relationship between Swedish press and ecofeminism. Ecofeminism is expressed as difficult for the public and is often confused with specificity feminism in what appears to be a strategic goal of repression by means of disinformation. / <p>Betygssättande lärare: Per Vesterlund. Formell examinator för kursen: Eva Åsén Ekstrand.</p>
|
533 |
Hållbar verksamhetsstyrning : En fallstudie på hur företag med skilda fundament till att arbeta hållbart anpassar dess verksamhetsstyrning därefterNilsson, Sofie, Boberg, Therese January 2019 (has links)
Problembakgrund och problemdiskussion: Som följd av samhällets ökade medvetenhet avseende hållbarhet står näringslivet inför utmaningar av att möta de förändrade förhållandena, som externa och interna drivkrafter bidragit till, för att bibehålla en etablerad marknadsposition. Dessa utmaningar reflekteras även i företags förmågor att inkludera hållbarhet inom verksamhetsstyrningens komponenter, vilket ramverk som “Sustainability Control System as a Package” ämnar att underlätta. Däremot varierar beslutet av att inkludera hållbarhet inom verksamheter och dess styrning utifrån olika motiv, vilka förklaras som kognitiva, normativa och regulativa fundament. Hur dessa fundament påverkar den hållbara verksamhetsstyrningen har inte tidigare tagits till hänsyn vid forskning, vilket följande studie ämnar att göra. Metod: Den kvalitativa studien har utförts som en flerfallstudie där semistrukturerade intervjuer från fallföretag, som representerat de tre kognitiva, normativa och regulativa fundamenten, utgjort grunden för studiens empiriska materialinsamling. Detta för att gentemot den teoretiska referensramen kunna urskilja mönster för hur hållbara element genomsyrar respektive verksamhetsstyrning. Syfte: Syftet med följande studie är att bidra med analyser och förklaringar över hur företags kognitiva, normativa och regulativa fundament genomsyrar den hållbara verksamhetsstyrningen. Detta för att sedan kunna urskilja varför verksamhetsstyrningen är utformad på ett visst sätt, med utgångspunkt i “Sustainability Control System as a Package”. Slutsats: Utifrån studien anses företags hållbara verksamhetsstyrning utformas olika utifrån de fundament som grundat vilka samt till vilken grad hållbara aspekter prioriteras. För verksamheter som drivs utifrån kognitiva fundament genomsyrar deras hållbarhetsarbete verksamhetsstyrningen med grund i ett företags affärskoncept och influerar främst informella styrsätt som kulturen, värderingar, en transparent och tvärfunktionell kommunikation samt en allokerad ansvarsfördelning, vilket understöttas av ett antal formella styrmedel. För företag med normativa fundament genomsyrar hållbarhet verksamheten som en utav flera delar av det grundläggande affärskonceptet via den överordnade strategin. Formella styrsätt som tydliga strategier och målsättningar, uppföljning av dessa samt tydlig arbetsfördelning, influerar verksamhetsstyrningen för att strukturerat samordna hållbarhet med de övriga affärskonceptens områden. Företag med regulativa fundament bibehåller det grundläggande affärskoncept, där hållbarhet istället genomsyrar verksamhetsstyrningens komponenter direkt med övervägande formella styrsätt, främst målsättningar och riktlinjer, för att strukturerat etablera och upprätthålla ett accepterat hållbarhetsarbete utifrån lagar och externa krav. / Background and Problem: As a consequence from the society's increased sustainability awareness, companies face challenges of meeting the changed conditions, which external and internal incentives have contributed to, in order to attain an established market position. These challenges also reflect the constitution of the management control system, which frameworks like the “Sustainability Control System as a Package” intends to facilitate. However, the choice of including sustainability within companies and their management control varies between different motives, which are described as cognitive, normative and regulatory reasons. How these underlying reasons affect the sustainable management control haven’t been researched before, which is the aim of this study. Method: The qualitative study has been made by a multiple case study on companies, that represents the three cognitive, normative and regulative underlying reasons, using semi structured interviews which has constructed the basis for the empirical data collection. This has been compared to the theoretical framework in order to distinguish patterns of how sustainability permeate each management control system. Purpose: The purpose of this research is to contribute with an analysis and explanations of how a company’s regulatory, normative or cognitive underlying reason permeate its sustainable management control system. This will be made in order to distinguish why the management control is constructed in a certain way, by using the framework “Sustainability Control System as a Package”. Conclusion: Based on the made study, companies sustainable management control is considered to be constructed based on what underlying reasons that have formed which, and how much, sustainable elements are prioritized. Companies who are driven by cognitive reasons permeate their business with sustainable elements by making sustainability their business concept. Mostly the informal control systems like culture, values, a transparent and cross functional communication as well as an allocated responsibility have been affected, which are supported by a number of formal control systems. Companies who have normative reasons permeate their business with sustainability by making it as one of several parts in their business concept, through their overall strategy. Formal control systems like distinctive strategies and goals, performance measurements and a clear division of responsibility are being used as a way to coordinate the sustainability in a structured way, to facilitate with the other parts of the business concept. On the contrary, companies who have regulative reasons keep their already established fundamental business concept, where sustainability directly permeate the different components of their management control system. Formal control systems, mainly goals and policies, are used, in order to create and keep a structured sustainability implementation according to laws and external demands.
|
534 |
Försörjningstrygghet - I nationens intresse?Onbiner, Fredrik, Sjölund, Magnus January 2019 (has links)
Att Försvarsmakten och våra soldater i alla händelser har ammunition till sina vapen kan tyckas vara en självklarhet. Men att skapa de mest optimala och kostnadseffektiva förutsättningarna för att trygga försörjningen av all denna ammunition är en utmaning. Addera därtill att försörjningslösningen ska fungera i både fred, kris och i krig. Den viktigaste slutsatsen är att Försvarsmakten saknar en adekvat försörjningstrygghet inom finkalibrig ammunitionsförsörjning. Den nuvarande försörjningslösningen har enligt författarna inte en sammansatt helhet, som bygger på en genomtänkt och riskanalyserad design, som kan säkerställa tillgången av ammunition i fred, kris och i krig. Författarna har valt att kvalitativt utreda om Försvarsmaktens nuvarande försörjningslösning för finkalibrig ammunition är robust och motståndskraftig. Med en induktiv ansats har författarna genomfört djupintervjuer med respondenter inom både Försvarsmakten, Försvarets materielverk och Försvarsberedningen. Resultaten analyseras därefter deduktivt mot en referensram bestående av forskning inom riskhantering i försörjningskedjan, single- och dubbelloopslärande och tvärfunktionellt arbetssätt. Resultatet av den empiriska analysen är genomgående samstämmigt och tydligt. Det finns övergripande strategier och verktyg för att skapa goda förutsättningar, men det finns ingen genomtänkt och riskanpassad design och helhetslösning för hur hela försörjningslösningen ska fungera i fred, kris och i krig. Författarna ger avslutningsvis ett antal rekommendationer till Försvarsmakten, vilka baseras på arbetets analys och slutsatser.
|
535 |
Från rekryt till topprekryterad : En kvalitativ studie av rekryteringsprocessens roll för homosocial och könsstereotyp reproduktion i den svenska näringslivstoppen / From recruit to top recruitedNordqvist, Desirée, Ohlzon, Anna January 2018 (has links)
Det svenska näringslivet och i synnerhet svenska börs- och finansiella bolag är nästan helt mansdominerat, där Vd-positionerna utgörs av endast sex procent kvinnor. Vi vet fortfarande mycket litet om rekryteringsprocessen av en verkställande direktör i dessa bolag, vilka påverkande mekanismer som finns i de olika rekryteringsstegen och vilken roll dessa har för valet av en verkställande direktör. Syftet med denna studie är att öka förståelsen och fördjupa kunskapen för hur rekryteringsprocessen ser ut för en verkställande direktör i ett börs- och finansiellt bolag samt huruvida homosociala mekanismer och könsstereotypiska uppfattningar finns i rekryteringsprocessen. Vi vill vidare öka kunskapen på vilket sätt homosocialitet och stereotyping påverkar möjligheten för tillsättandet av likvärdigt kompetenta kvinnor. Vi har använt oss av en kvalitativ fallstudie metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem börs- och finansiella bolag. Vår teoretiska referensram består av forskning inom organisationsteori, ledarskap, rekrytering och genusvetenskap och som behandlar huvudbegreppen rekryteringsprocessen, homosocialitet och stereotyping. Med hjälp av våra genomförda fallstudier har vi kunnat identifiera vilka steg i en rekryteringsprocess som har använts eller inte använts för en Vd-rekrytering. Vi har vidare funnit i vår empiri återkommande tecken på homosociala mekanismer och könskodade uppfattningar i rekryteringsprocessen vilket påverkar både direkt och indirekt innan och under rekryteringsprocessen. Studien uppvisar att homosocialitet och könskodade uppfattningar i rekryteringsprocessen påverkar både direkt och indirekt innan och under rekryteringsprocessen, kvinnors möjligheter att rekryteras till en Vd-position baserad på kompetens där vikten av framförallt en öppen rekryteringsprocess framträder tydligt. / The Swedish business community and notably Swedish listed companies and financial companies are almost completely male-dominated, with female CEOs accounting for a meager six percent. We still know very little about the recruitment process of an Executive Director in these companies, what influencing mechanisms exist in the different steps of the recruitment process and what role these have in the final selection of a CEO. The purpose of this research paper was to increase awareness and provide insight in to the recruitment process, to explore if homosocial and gender stereotypical influences affect the recruitment process, how they are evident and finally how these perceptions and practices can influence competent women's possibilities to be recruited to a CEO position. We have used a qualitative approach with a case-study method in the form of semi-structured interviews with five listed and financial companies. Our theoretical reference framework consists of research within the fields of organizational theories, leadership, recruitment and gender with emphasis on our three main concepts, recruitment of business executives, homosociality and stereotyping. With help from the empirical data collected from our completed case studies, we have been able to identify how a recruitment process of a CEO is implemented and which steps in the recruitment process that have been used or not used. The results of our study show that there are frequent and recurring signs of homosocial behavior and stereotypical perceptions both directly and indirectly before and during the course of the recruitment process. Our study also shows that homosocial behavior and stereotypical perceptions affect both directly and indirectly women’s recruitment possibilities to a CEO position based on competence where the importance of, above all, an open recruitment process stands out distinctly.
|
536 |
Drømmen om et universitet i Innlandet : Betydningen av felles visjon og felles mentalt bildeJohannessen, Hildegard, Seem, Solveig January 2007 (has links)
<p>Sammendrag</p><p>Problemstillingen i vår oppgave er som følger: Har aktørene i prosjekt innlandsuniversitetet et omforent felles mentalt bilde for utvikling av strategien og derigjennom felles visjon for utvikling av Innlandsuniversitetet.</p><p>Vi har brukt ”den lærende organisasjon” som rammeverk for å belyse disse dimensjonene felles visjon og felles mentalt bilde. I tillegg har vi sett at enhver prosess avkrever ledelse.</p><p>Gjennom kvalitative intervju med 11 sentrale personer som har vært eller er knyttet til prosjektet har vi gjort funn som tydelig peker på at aktørene i prosjektet mangler felles visjon og at de mangler en felles referanseramme.</p><p>Dette skaper strategiske og ledelsemessige utfordringer, både på kort og lengre sikt.</p><p>Vi vurderer det slik at Prosjekt Innlandsuniversitetet kan lykkes, men det krever at det tas noen kraftigere ledelsesgrep.</p> / <p>Abstract</p><p>The subject in our thesis is as follows: Do the participants in the Project Innlandsuniversitetet have a shared mental picture of strategy development and by that a shared vision for the development of Innlandsuniversitetet?</p><p>We have used “The Learning Organization” as a framework to enlighten the dimensions “shared vision” and “shared mental picture”. We have in addition observed that any process demands leadership.</p><p>Through qualitative interviews with 11 key persons who have been or still is connected with the project we have made findings which clearly points out that the participants in the project are in lack of a “shared vision” and a “shared framework”. This leads to demands of strategy and leadership.</p><p>In our view the project Innlandsuniversitetet can succeed, but it needs a stronger hand of leadership.</p>
|
537 |
Varumärket som strategisk resurs : Fyra värmländska varumärken och deras koppling till regionen / The Brand as a Strategic Resource : The link between four Värmland brands and the regionGrännsjö, Louise, Henriksen, Johanna January 2006 (has links)
<p>The purpose of this essay is to investigate how four companies in Värmland, Sweden, are working strategically with their brands. This is a qualitative method in which we have used a combination of interviews and literature review in order to investigate the link between brands and the Karlstad region.</p><p>Even though there is a huge interest in brands, there are only a few companies who can describe clearly what their own brand represents. This probably due to the fact that the brand is still regarded as a tactical tool, rather than as a strategic one. Because of this we find it very interesting to investigate how organizations in Värmland think about this issue. Are brands regarded as a strategic resource, and how strong is the link between their brands and the region?</p><p>The result indicate that organizations are working strategically with their brands, but they can still get better. Working with brands is a long-term work and the result can not be shown directly. Economic resources and old traditions limit the divisions which work with marketing and their possibilities to develop the brand in becoming an important part of success. Working with brands is a never-ending job, and you must always struggle forward. There is no model for building a strong brand, but we know that a clear vision is a basic condition.</p> / <p>Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur fyra värmländska organisationer arbetar med sitt varumärke och hur de ser på varumärket som strategisk resurs. Med hjälp av en kvalitativ metod, i form av intervjuer i kombination med litteraturstudier har vi även tittat på deras varumärkens koppling till regionen.</p><p>Trots att intresset för varumärken är stort, är det få företag som faktiskt kan redogöra för vad det egna varumärket egentligen står för. Detta beror förmodligen på att varumärket fortfarande på många håll betraktas som ett taktiskt hjälpmedel snarare än en strategisk resurs. Därför tycker vi att det är intressant att titta på hur man ser på detta i värmländska organisationer. Betraktas varumärket som en strategisk resurs, hur hög dignitet har den och hur stark är kopplingen till regionen?</p><p>Resultatet visar att samtliga av de berörda organisationerna arbetar strategiskt med varumärket men de kan bli bättre. Varumärkesarbete är mycket långsiktigt och resultaten går knappast att se över en natt. Ekonomiska resurser och gamla traditioner begränsar informations-/marknadsavdelningarnas möjligheter att utveckla varumärket ytterligare och bli en avgörande framgångsfaktor. Varumärkesarbete blir aldrig fullbordat, man måste hela tiden sträva framåt. Det finns ingen fullständig mall för vad som kännetecknar ett starkt varumärke, men att ha en tydlig vision har visat sig vara en förutsättning.</p>
|
538 |
Drømmen om et universitet i Innlandet : Betydningen av felles visjon og felles mentalt bildeJohannessen, Hildegard, Seem, Solveig January 2007 (has links)
Sammendrag Problemstillingen i vår oppgave er som følger: Har aktørene i prosjekt innlandsuniversitetet et omforent felles mentalt bilde for utvikling av strategien og derigjennom felles visjon for utvikling av Innlandsuniversitetet. Vi har brukt ”den lærende organisasjon” som rammeverk for å belyse disse dimensjonene felles visjon og felles mentalt bilde. I tillegg har vi sett at enhver prosess avkrever ledelse. Gjennom kvalitative intervju med 11 sentrale personer som har vært eller er knyttet til prosjektet har vi gjort funn som tydelig peker på at aktørene i prosjektet mangler felles visjon og at de mangler en felles referanseramme. Dette skaper strategiske og ledelsemessige utfordringer, både på kort og lengre sikt. Vi vurderer det slik at Prosjekt Innlandsuniversitetet kan lykkes, men det krever at det tas noen kraftigere ledelsesgrep. / Abstract The subject in our thesis is as follows: Do the participants in the Project Innlandsuniversitetet have a shared mental picture of strategy development and by that a shared vision for the development of Innlandsuniversitetet? We have used “The Learning Organization” as a framework to enlighten the dimensions “shared vision” and “shared mental picture”. We have in addition observed that any process demands leadership. Through qualitative interviews with 11 key persons who have been or still is connected with the project we have made findings which clearly points out that the participants in the project are in lack of a “shared vision” and a “shared framework”. This leads to demands of strategy and leadership. In our view the project Innlandsuniversitetet can succeed, but it needs a stronger hand of leadership.
|
539 |
Varumärket som strategisk resurs : Fyra värmländska varumärken och deras koppling till regionen / The Brand as a Strategic Resource : The link between four Värmland brands and the regionGrännsjö, Louise, Henriksen, Johanna January 2006 (has links)
The purpose of this essay is to investigate how four companies in Värmland, Sweden, are working strategically with their brands. This is a qualitative method in which we have used a combination of interviews and literature review in order to investigate the link between brands and the Karlstad region. Even though there is a huge interest in brands, there are only a few companies who can describe clearly what their own brand represents. This probably due to the fact that the brand is still regarded as a tactical tool, rather than as a strategic one. Because of this we find it very interesting to investigate how organizations in Värmland think about this issue. Are brands regarded as a strategic resource, and how strong is the link between their brands and the region? The result indicate that organizations are working strategically with their brands, but they can still get better. Working with brands is a long-term work and the result can not be shown directly. Economic resources and old traditions limit the divisions which work with marketing and their possibilities to develop the brand in becoming an important part of success. Working with brands is a never-ending job, and you must always struggle forward. There is no model for building a strong brand, but we know that a clear vision is a basic condition. / Den här uppsatsen syftar till att undersöka hur fyra värmländska organisationer arbetar med sitt varumärke och hur de ser på varumärket som strategisk resurs. Med hjälp av en kvalitativ metod, i form av intervjuer i kombination med litteraturstudier har vi även tittat på deras varumärkens koppling till regionen. Trots att intresset för varumärken är stort, är det få företag som faktiskt kan redogöra för vad det egna varumärket egentligen står för. Detta beror förmodligen på att varumärket fortfarande på många håll betraktas som ett taktiskt hjälpmedel snarare än en strategisk resurs. Därför tycker vi att det är intressant att titta på hur man ser på detta i värmländska organisationer. Betraktas varumärket som en strategisk resurs, hur hög dignitet har den och hur stark är kopplingen till regionen? Resultatet visar att samtliga av de berörda organisationerna arbetar strategiskt med varumärket men de kan bli bättre. Varumärkesarbete är mycket långsiktigt och resultaten går knappast att se över en natt. Ekonomiska resurser och gamla traditioner begränsar informations-/marknadsavdelningarnas möjligheter att utveckla varumärket ytterligare och bli en avgörande framgångsfaktor. Varumärkesarbete blir aldrig fullbordat, man måste hela tiden sträva framåt. Det finns ingen fullständig mall för vad som kännetecknar ett starkt varumärke, men att ha en tydlig vision har visat sig vara en förutsättning.
|
540 |
En social uppsats : En studie i kampanjskapande på Facebook utifrån projektledare och publik.Johansson, Jonas, Fant, Robert January 2013 (has links)
Studien undersöker tre strategiskt valda Facebook-kampanjer där projektledarna blivit intervjuade om deras uppfattningar av kampanjerna. Fyra grupper undersöktes sedan med fyra deltagare i varje för att se hur denna publik uppfattade kampanjerna. Därefter jämfördes skillnader och likheter i uppfattningarna mellan projektledarna och den utvalda publiken. I studien undersöks även vad båda parter anser karaktärisera en lyckad Facebook-kampanj. Teorierna som används är technology-image expectancy gap teorin som uppmärksammar hur publikens förväntningar kan mötas upp av organisationen och virtuellt kampanjskapande samt marknadsföring i sociala medier. Kvalitativa analyser av projektledarna och den valda publiken har genomförts för att undersöka skillnader och likheter i deras uppfattningar av de utvalda kampanjerna och vad de anser karaktäriserar en lyckad Facebook-kampanj. I analysen av resultatet kunde vi utifrån teorierna hitta skillnader och likheter i projektledarnas och publikens uppfattning av de kampanjer vi undersökte. När det kom till uppfattningarna kring vad som karaktäriserar en lyckad kampanj på Facebook var deras åsikter till största del lika med undantaget att projektledarna även poängterade omvärldsbevakning som en viktig del i kampanjskapandet på Facebook. Vi såg i resultatet att det fanns ett gap mellan projektledare och publiken i den mån att det inte handlar om att skapa den häftigaste kampanjen bara på Facebook då publiken genom andra medier påverkas att interagera med organisationen och därmed ser nyttan med att delta i kampanjen. Intressant och anpassat innehåll för publiken är faktorer som ger spridning på Facebook men främst genom andrahandskällor som exempelvis nyhetsinslag eller videoklipp från externa webbplatser, vilket tyder på att andra medier bör bearbetas under kampanjen. Främst ska kampanjen vara till nytta för publiken i form av underhållning eller en tjänst. Kampanjen bör även väcka en viss nyfikenhet hos publiken genom igenkännande av en produkt eller en känd person. Dagens kampanjer kräver ett gediget förarbete med omvärldsbevakning av publikens intressen vilket kan generera ett intressant innehåll och kunskap för dem som jobbar med kampanjen. Detta följs av omfattande realtidskommunikation med publiken.
|
Page generated in 0.0631 seconds