The aim and purpose of this essay is to study if three museums are using Facebook strategically to promote two-way communication with their target audiences in their external communication. A qual-itative and comparative research method and has been used and communication managers from each of the three museums have been interviewed. These interviews have been transcribed and coded in order to reveal opinions and views on how that particular museum feels about social media and the use of these tools in their external communication. A number of Facebook statuses have also been collect-ed in order to discover how each of the museums is using social media in order to reach and engage their target groups. Should the results of this essay be summarized it would show that the museums are using the communication channel that they feel suits the needs of reaching a specific audience. These channels can be a variety of newspaper ads, television or radio commercials. This kind of one-way communication does not give the audience any chance of direct feedback or the possibility to voice opinion about the message that has been sent. The social media networking sites such as Facebook have filled this gap; this is also the main argument as to why these museums are using Facebook to reach promote two-way communications with their target audiences. Because of this Facebook has earned a central place in the practice of external communication for these museums. Those responsi-ble for the internal and external communication agree that the tools used to communicate with their audiences, whether it is social media or otherwise, no tool should be considered to be “better” than the other. The tools should instead be used to complement each other, and the need of the organization should dictate the choice of communication tool not the other way around.

No description available.

For over two centuries, Sweden has maintained a policy of non-alignment. This tradition broke on May 18, 2022, when Sweden applied for NATO membership. According to the government, the membership was seen as essential for protecting Sweden due to the worsening security situation caused by Russia’s invasion of Ukraine. Nonetheless, this raises a critical question: Given that Sweden has faced similar crises historically without turning to NATO, why choose to do so now? By conducting a descriptive ideal-type analysis based on the theoretical concept of strategic culture, this thesis argues that Sweden’s decision to apply for NATO membership was primarily driven by a series of external pressures and shifts in the regional security landscape. More specifically, the decision was influenced by the exposure of Sweden’s inadequate defense capabilities in response to Russia’s invasion of Ukraine and Finland’s concurrent shift towards NATO. Crucially, this strategic shift to join a military alliance does not reflect a change in Sweden’s underlying strategic culture. Instead, it marks a pragmatic evolution in Sweden’s defense strategy, responding to new challenges while upholding its foundational values to ensure both national and regional stability amid global uncertainties.

Our planet is facing a socio-ecological crisis in which we are failing to meet the basic needs of the people in our society whilst living within the planetary boundaries. This has brought about the need to reassess the general approach to economic policy and thus the emergence of an alternative perspective, namely Doughnut economics. The Doughnut provides a framework consisting of a social foundation of well-being and an ecological ceiling of planetary boundaries, between which is a safe and just space for all. This framework has been applied in urban planning worldwide since its emergence in 2017 but still lacks practical implementation. This thesis sheds light on an urban development project in the municipality of Tomelilla in Sweden with the intention of implementing the Doughnut.   Through a case study, the first phase of the project which constitutes a Masterplan is reviewed. This study consists of a document analysis as well as several interviews. The thesis shows that the application of the Doughnut in the Masterplan encounters several difficulties. The encounter between the Doughnut and practical reality has been identified as one of the fundamental challenges. This challenge is rooted in a more radical move into the Doughnut which faces constraints in regulations and laws as well as the receptivity of society and the construction industry. In addition, the model lacks guidelines to guide trade-offs between social and ecological aspects. As a result of these challenges, it is concluded that the masterplan cannot be implemented within the framework of the Doughnut model. It is however observed that the model should be seen as a tool for approaching the Doughnut as well as for promoting sustainability, rather than seeing the Doughnut as an end state. The visual strength and apparent simplicity of the model has been highlighted as a contributing factor to the model's ability to constitute a tool for communication with the capacity to promote discussion, dialog and new ways of thinking about complex issues. Finally, due to the model's ability to visually communicate 21 different social and ecological aspects in a simple and clear way, our thesis argues that the Doughnut encourages a holistic and sustainable way of thinking. Thus, the application of the Doughnut in urban planning can promote the development of sustainable cities. / Vår planet står inför en socioekologisk kris inom vilken vi misslyckas med att tillgodose människors basala rättigheter och behov. Detta samtidigt som vi tär på planetens resurser och överskrider de planetära gränserna.  Detta har lett till ett behov av att omvärdera det allmänna synsättet på ekonomisk politik och därmed framväxten av ett alternativt perspektiv, nämligen munkmodellen. Munkmodellen utgör ett ramverk bestående av en social grund av välbefinnande och ett ekologiskt tak av planetära gränser, mellan dessa återfinns ett säkert och rättvist utrymme för alla. Detta ramverk har tillämpats inom stadsplanering över hela världen sedan dess uppkomst år 2017, men präglas fortfarande av en bristande praktisk implementering. Denna uppsats behandlar ett stadsutvecklingsprojekt i Tomelilla kommun i Sverige med avsikt att implementera munkmodellen.   Genom en fallstudie granskas den första fasen av projektet, vilken utgörs av en masterplan. Denna fallstudie består av en dokumentanalys samt ett flertal intervjuer. Uppsatsen vittnar om att tillämpningen av munkmodellen i masterplanen möter flera svårigheter. Munkmodellens möte med den praktiska verkligheten har identifierats som en av de grundläggande utmaningarna. Detta då en mer radikal förflyttning in i munken möter begränsningar i såväl regleringar och lagar som mottagligheten i samhället och byggbranschen. Dessutom saknar modellen riktlinjer för att vägleda avvägningar mellan sociala- och ekologiska aspekter. Som ett resultat av dessa utmaningar konstateras att masterplanen inte kan genomföras inom munkmodellens ramar.​​ Däremot konstateras att modellen bör ses som ett verktyg för att närma sig munken och främja hållbarhetsarbete, snarare än att se munken som ett slutgiltigt tillstånd. Modellens visuella styrka och skenbara enkelhet har lyfts som en bidragande faktor till modellens förmåga att utgöra ett kommunikationsverktyg med kapacitet att främja diskussion, dialog och nya tankesätt kring komplexa frågor. På grund av Munkmodellens förmåga att visuellt kommunicera 21 olika sociala- och ekologiska aspekter på ett enkelt och tydligt sätt argumenterar slutligen vår uppsats för att munkmodellen uppmuntrar till ett holistiskt och hållbart sätt att tänka. Därmed kan munkmodellens tillämpning i stadsplanering främja utvecklingen av hållbara städer.

Legitimitet är något som bolag eftersträvar, detta gäller särskilt för green-tech bolag som är till för att lindra marknadens hållbarhets misslyckanden. Transparensen kring negativ information är något som tidigare forskning är oense om. Där vissa studier beskriver kommunikationen av negativ information som legitimitetsskadande medan andra studier beskriver kommunikationen av negativ information som legitimitetsskapande. Kommunikationen mellan företagen och intressenter är även centralt för företagen i eftersträvan av legitimitet. En viktig kommunikationskanal för många företag när det kommer till hållbarhet, är företagens hållbarhetsrapporter. Studiens övergripande syfte att skapa förståelse för hur green-tech bolag kommunicerar hållbarhet för att eftersträva legitimitet. Den teoretiska referensramen grundar sig i legitimitetsteorin och kommunikationsstrategier. För att besvara studiens syfte genomfördes en flerfallsstudie av fjorton europeiska green-tech bolag. Resultatet genererades genom en omfattande innehållsanalys av hållbarhetsrapporter från de utvalda företagen. Analysen bestod av kodning där olika legitimitetstaktiker, kommunikationsstrategier och positiva och negativa aspekter identifierades.  Resultatet från den här studien indikerar att den mest använda legitimitetstaktiken var framtidsinriktning som handlar om att upprätthålla legitimitet. Vilket indikerar att green-tech företag besitter legitimitet och strävar efter att bevara den. Studien fann att den mest frekvent använda kommunikationsstrategin var involvering av intressenter vilket handlar om att green-tech företagen aktivt involverar intressenter i sitt hållbarhetsarbete. Studien indikerar att det sker en strategisk balansering av positiva och negativa aspekter där båda aspekterna återfanns och att taktiken manipulativa övertygelser användes för att bemöta negativa aspekter med positiva aspekter. / Legitimacy is a pursuit for companies, particularly for green-tech firms aimed at alleviating market sustainability failures. The transparency surrounding negative information has been subject to disagreement in previous research. While some studies depict the communication of negative information as legitimacy-damaging, others portray it as legitimacy-building. Communication between companies and stakeholders is also pivotal in the pursuit of legitimacy. A crucial communication channel for many companies concerning sustainability is their sustainability reports. The overarching aim of this study is to understand how green-tech companies communicate sustainability to pursue legitimacy. The theoretical framework is grounded in legitimacy theory and communication strategies. To address the study's aim, a multiple case study of fourteen European green-tech companies was conducted. The results were generated through extensive content analysis of sustainability reports from the selected companies. The analysis involved coding to identify various legitimacy tactics, communication strategies, and positive and negative aspects. The findings indicate that the most utilized legitimacy tactic was future orientation, which pertains to maintaining legitimacy, suggesting that green-tech companies possess legitimacy and strive to preserve it. The study found that the most frequently used communication strategy was stakeholder involvement, indicating that green-tech companies actively engage stakeholders in their sustainability efforts. The study indicates that there is a strategic balancing of positive and negative aspects where both aspects were found, and that the tactic of manipulative persuasion was used to address negative aspects with positive ones.

Climate change is progressing rapidly, largely due to human activities, and has resulted in an increase in the Earth's average temperature by over one degree since the 19th century. Sweden has also been affected, experiencing approximately double the temperature rise compared to the global average. In response to climate change, Swedish strategic planning has increasingly focused on the concept of the sustainable and smart city (den klimatsmarta staden). This concept is relatively new and, particularly in a Swedish context, has scarcely been addressed in academic literature or subjected to critical scrutiny. Swedish strategic planning is closely linked to and shaped by the issue of sustainability, as the fundamental provisions of the Swedish Planning and Building Act support the ecological, social, and economic dimensions of sustainable development. However, due to the relatively unexplored and unclear nature of the concept of the sustainable and smart city, it is uncertain how it expresses economic, social, and ecological sustainability. Themes such as climate change, humanity's relationship with nature, and the various interpretations of sustainability have been discussed and critically examined within the framework of ecofeminism. Ecofeminism posits a strong connection between the subordination of both women and nature by men, where the feminist aspect of ecofeminism critiques power structures through intersectional gender analyses, and the environmental aspect focuses on understanding the non-human world and human-nature interactions. Through a case study of strategic planning in The City of Stockholm, this study critically examines how sustainability is (and is not) expressed through the concept of the sustainable and smart city using ecofeminist analytical tools. The study finds that the manner in which sustainability is articulated through the concept of the sustainable and smart city in metropolitan strategic planning partially aligns with an ecofeminist perspective on sustainability. Throughout the study, it has become evident that ecofeminism provides more interesting analytical opportunities than could be fully explored within this study. / Klimatförändringarna pågår i snabb takt och till stor del på grund av mänskliga aktiviteter har jordens medeltemperatur ökat med drygt en grad sedan 1800-talet. Även Sverige är påverkat och har haft ungefär en dubbelt så stor temperaturhöjning än vad som skett globalt. För att hantera klimatförändringarna har den strategiska planeringen bland annat kommit att fokusera på konceptet den klimatsmarta staden. Konceptet den klimatsmarta staden är relativt nytt och har, särskilt i en svensk kontext, knappt behandlats i den akademiska litteraturen eller utsatts för kritisk granskning. Den svenska strategiska planeringen är tydligt kopplad till och präglad av frågan om hållbarhet, bland annat genom att plan- och bygglagens grundläggande bestämmelser stöttar de ekologiska, sociala och ekonomiska dimensionerna i konceptet hållbar utveckling. På grund av konceptet den klimatsmarta stadens outforskade och förhållandevis oklara innebörd är det dock ovisst hur konceptet ger uttryck för ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet. Klimatförändringarna, människans förhållningssätt till naturen samt hur olika uppfattningar om hållbarhet kommer till uttryck och förhåller sig till varandra är alla exempel på teman som diskuterats och kritiskt granskats inom den så kallade ekofeminismen. Ekofeminismen menar att det finns ett starkt samband mellan mäns underordnande av både kvinnor och natur, där den feministiska delen av ekofeminismen kritiserar maktstrukturer genom intersektionella genusanalyser och den miljöinriktade delen sätter förståelsen av den icke-mänskliga världen och interaktioner mellan människa och natur i centrum. Genom en fallstudie av Stockholms stads strategiska planering, granskas kritiskt hur hållbarhet kommer (och inte kommer) till uttryck i konceptet den klimatsmarta staden med hjälp av ekofeministiska analysverktyg. Studien konstaterar att sättet som hållbarhet kommer till uttryck genom konceptet den klimatsmarta staden i storstadskommunal strategisk planering till viss del överensstämmer med en ekofeministisk uppfattning om hållbarhet. Under studiens gång har det visat sig att ekofeminismen möjliggör fler intressanta analysmöjligheter än vad det har funnits möjlighet att beakta i denna studie.

The relationship between a country's political decision-making and top military leadership is central, but also debated. Not least whether the military side should take political life into account and to what extent one should become a part of it. This essay aims to increase the understanding of the challenges of the military-political relationship, focusing on the borderland between peace and war that is usually described as a gray zone. Through scenario-based interviews with senior officials and politicians within the Swedish government and government office, it is investigated what impact a gray zone problem can have on the military advice provided. By combining a future scenario with interviews, an empirical material unique to the research field is created. The results show that the gray zone affects the strategic decision-making process, but not really by adding any completely new challenges, but mainly by strengthening and partly developing existing ones. The logic of peace, rather than war, on strategy should therefore form the basis for how the gray zone is viewed from a decision-making process perspective. The gray zone's character of ambiguity creates and reinforces tensions between different actors in the strategy process, which in turn risks delaying strategic decisions. The ambiguities arise mainly in three areas: the view of the strategic problem, the political consequences and the organization that will deal with the gray zone. Some of the ambiguities are amplified by the opponent, while others are more the result of internal factors. In order to reduce the negative effects of the gray zone problem, a much closer integration between the military and politics is proposed than in peacetime: policy-making must take place jointly and traditional boundaries need to be redrawn. The key is spelled relationships and these must be created and maintained in good time before the gray zone enters. / Relationen mellan ett lands politiska beslutsfattning och högsta militärledning är central, men också omdebatterad. Inte minst huruvida den militära sidan ska ta hänsyn till det politiska livet och i vilken grad man själv ska bli en del av detta. Denna uppsats syftar till att öka förståelsen för den militär-politiska relationens utmaningar, med fokus på det gränsland mellan fred och krig som brukar betecknas som en gråzon. Genom scenariobaserade intervjuer med högre tjänstemän och politiker inom Sveriges regering och regeringskansli undersöks vilken påverkan en gråzonsproblematik kan ha på de militära råd som lämnas. Genom att kombinera ett framtidsscenario med intervjuer skapas ett för forskningsfältet unikt empiriskt material. Resultatet visar att gråzonen påverkar den strategiska beslutsprocessen men egentligen inte genom att tillföra några helt nya utmaningar, utan främst genom att förstärka och till del utveckla redan existerande. Fredens, snarare än krigets, logik på strategi bör därför ligga till grund för hur gråzonen betraktas ur ett beslutsprocessperspektiv. Gråzonens karaktär av otydlighet skapar och förstärker spänningar mellan olika aktörer inom strategiprocessen, som i sin tur riskerar att försena strategiska beslut. Otydligheterna uppstår främst inom tre områden: synen på det strategiska problemet, de politiska konsekvenserna och den organisation som ska hantera gråzonen. Vissa av otydligheterna förstärks av motståndaren, medan andra mer är ett resultat av interna faktorer. För att minska gråzonsproblematikens negativa effekter föreslås en betydligt närmare integrering mellan militär och politik än i fredstid: policyskapandet måste ske gemensamt och traditionella gränser behöver dras om. Nyckeln stavas relati-oner och dessa måste skapas och underhållas i god tid innan gråzonen träder in.

Strategizing är vad människor i en organisation gör när de planerar och medverkar i aktiviteter som ska bidra till företagets riktning. Forskning inom strategizing har tidigare fokuserat på organisationens ledning, men även medarbetarperspektivet kan bidra till en bredare uppfattning, då medarbetarna ofta uppfattar strategisk kommunikation på ett annat sätt. Mellancheferna är väsentliga medlare i genomförandet av strategiska förändringar och deras roll är att förmedla samt anpassa strategisk information till sina medarbetare. Syftet med studien är att vidga förståelsen kring strategizing genom att undersöka hur företagens strategiska information kommuniceras genom mellancheferna på operativ nivå inom dagligvaruhandeln. Den empiriska datan är baserad på två företag inom dagligvaruhandeln, Willys och City Gross. Datan har samlats in genom kvalitativ metod med hjälp av en kombination av intervjuer, observationer och dokumentanalys, bestående av externa och interna dokument. Studiens resultat lyfter teamets arbete och menar att trivsel skapar effektivitet och måluppfyllnad. En varierad arbetssituation lägger grunden för förändringar i personalbehovet. Mellancheferna bör fortsätta använda sig av dialoger för att säkerställa anpassningen och översättningen av informationen. De behöver bli bättre på att använda mötesstrukturen och tekniska hjälpmedel. / Strategizing is what people within the organization do when they plan and take part in activities that should contribute to the direction of the company. Research in strategizing has previously focused on top management but the perspective of the employees can contribute to a wider perception as well, because of the employees’ conception of strategic communication. The middle managers are crucial intermediators in the implementation of strategic development and their position is to communicate and adjust the strategic information to their employees. The purpose of this study is to expand the understanding about strategizing by investegate how the companies’ strategic information communicates through the middle managers on the operational level within the retail sector.  The empirical data is based on two companies within the retail sector, Willys and City Gross. The data has been gathered through a qualitative method using a combination of interviews, observations and content analysis, containing external and internal documents. The result of the study highlights teamwork and that well-being creates efficiency and goal fulfillment. A work situation with variation establishes a foundation for changes in staff requirements. The middle managers should keep using dialogues to ensure the adjustment and translation of the information. They need to improve their use of meeting structure and technical tools.

Syfte: Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur styrkortsanvändning hos svenska kommuner upplevs av involverade chefer, särskilt sett till användbarhet och användarvänlighet. Metod: Denna studie antar ett kvalitativt och tolkningsinriktat synsätt och har en abduktiv ansats. Tillvägagångssättet omfattar en litteraturstudie samt empiri-insamling medelst semistrukturerade intervjuer, vilka sedan växelvis har ställts mot varandra genom en tematiserad analys. Slutsats: Vår slutsats är att styrkortsanvändning hos svenska kommuner uppvisar avsevärd variation, men att styrkorten överlag upplevs som användbara för organisationen; något mindre användbara för den enskilde chefen samt att bristfällig användarvänlighet är vanligt förekommande. Förslag till fortsatt forskning: Se stycke 6.4. Studiens bidrag: Vår studie bidrar med empirisk bekräftelse av att balanserat styrkort upplevs vara ett användbart koncept för kommunal styrning. Vidare påvisar studien att styrkortet främst är praktiskt användbart för organisationen som helhet; sett till den enskilde chefen är användbarheten och användarvänligheten mer begränsad, och förbättringspotentialen upplevs vara stor sett till båda perspektiv. / Aim: The purpose of this study is to create an understanding for how scorecard usage in Swedish local government is perceived by the involved managers, especially in terms of usefulness and ease of use. Method: This study adopts a qualitative and interpretative stance and has an abductive approach. The mode of procedure includes a literature study and collection of empiric material through semistructured interviews, which have then iteratively been positioned versus each other in a thematised analysis. Conclusions: Our conclusions are that scorecard usage in Swedish local government organisations encompasses considerable variation, but that the scorecards in general are perceived as useful for the organisation; somewhat less useful for the individual manager and that inadequate ease of use is commonly occurring. Suggested future research: See paragraph 6.4 below. Contribution of the thesis: Our study contributes with empiric confirmation that the balanced scorecard is perceived to be a suitable concept for Swedish local government management. The study also shows that the scorecard is useful primarily for the organisation as a whole; the usefulness and ease of use seen to the individual manager is more limited, and the potential for improvement is perceived to be considerable seen to both perspectives.

The purpose of this study is to gain understanding of how the communicative ability affects creativity in an organization. Qualitive research with semi-structured questions with a purpose of collecting material from four respondents. Research Question -How do large organizations work with the communicative ability? -How should organizations work with the communicative ability to increase the creativity among their employees? Conclusion: -Organisations should work with a communication strategy that allows the staff to be a part of the communication ability. -The organisation's staff should have an awareness of how the communication ability work and how to use it by example education. -Clear goals and visions where the staff knows its importance and feel an involvement in the organisation. -Organisations should have an open environment that allows the staffs ideas and creative suggestions. -Using various communication channels as individuals absorb information differently. -A creative channel, a digital tool where the staff can help with creative suggestions. -A leadership that will help the staff to engage in the communication ability. / Syftet med studien är att få en förståelse om hur den kommunikativa förmågan påverkar kreativiteten i stora organisationer.  En kvalitativ forskningsmetod med deduktiv ansats och semi-strukturerade intervjumetoder har använts i uppsatsen. Forskningsfrågor -Hur arbetar stora organisationer med den kommunikativa förmågan? -Hur ska organisationer arbeta med den kommunikativa förmågan för att öka kreativiteten? Slutsats: -Organisationer ska arbeta med en kommunikationsstrategi som tillåter personalen att vara en del av den kommunikativa förmågan. -Organisationens personal ska ha en medvetenhet om hur den kommunikativa förmågan fungerar samt hur den ska användas genom exempelvis utbildningar. -Tydliga mål och visioner där personalen vet sin betydelse och kännner en delaktighet i organisationen. -Organisationer ska ha ett öppet klimat som tillåter personalens idéer och kreativa förslag. -Att använda varierande kommunikationskanaler eftersom individer tar åt sig information olika. -En kreativitetskanal, ett digitalt verktyg där personalen kan bidra med kreativa förslag. -Ett ledarskap som hjälper personalen att engagera sig i den kommunikativa förmågan.