Universiẗat, Diss., 2004--Düsseldorf.

Syftet med föreliggande studie är att med utgångspunkt i relevant forskning analysera om lärarhandledningen, i svenskämnet i årskurs 2, är en resurs för läraren. Metoden som användes i denna studie var en text- och innehållsanalys. I analysen framkom det olika kategorier, vilka sedan tematiserades för att hålla studien inom det analytiska ramverket. Resultatet visar att lärarhandledningen har en potential att fungera som resurs för lärare i att planera och bedriva svenskundervisning. Lärarhandledningen ger förslag på samtalsämnen och olika aktiviteter, vilket i sin tur bidrar till att skapa variation i undervisningen samt att materialet möter olika lärstilar. Lärarhandledningen grundar sig i aktuell forskning och den gällande läroplanen, vilket lyfts fram i den inledande delen. Slutsatsen som kan dras är att lärarhandledningen är en bra resurs för lärare och att den följer den aktuella läroplanen, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 [2011]. Gällande användbarheten och flexibiliteten väcker den funderingar då den inledande informationen i högre utsträckning passar för en mer övergripande planering av undervisning. Om specifika lärandemål återfinns i direkt anknytning till kapitlet kan det bidra till ett praktiknära lärande och att lärare kan planera samt organisera sin undervisning utifrån lärandemålen (Lgr 11).

This scientific essay is based on a self experienced situation from my work in after-school activities. Suddenly I find myself in a situation that is not thought through were the only goal is to transfer the students in the school area. I am asking them to stand in line to go to the lunch cafeteria. An obstacle occurs when the students fail or refuses to stand in line, which demands me to reflect over what just has happened. Through this I am stimulated to increase my understanding of the situation. The purpose of this essay is to investigate effects in the initially unreflected structure which is being used in afterschool activities. The standing in line is here used as a representation of that group-based structure. My three main focus areas for this research is learning, power and the tension between individuals and a group. To illustrate the effects in afterschool group-based structure I have chosen a hermeneutic writing. Foucault enriches my knowledge on the complexity of power perspectives that is being revealed in the situation. Through Asap Bartholdsson I am introduced to the concept of ”friendly power” (my translation). With the support of Gert Biestas ́s theories about ”qualification, socialization and subjectification”. I investigate the learning which is not immediately visible. Broadys view on the hidden curriculum shows me a new perspective on the structure and education in after-school activities as normative learning. By the analysis of the tension between individuals and the group I have made visible that the seeing made by the teacher has a big role to play. Also it has become clear that the students individuality and integrity sometimes has to take a step back in favour of the group and vice versa. But if this interaction is balanced it has an enriching effect on both perspectives. / Denna vetenskapliga essä har sin utgångspunkt i en egenupplevd situation från mitt arbete i fritidshemmet. Jag finner mig plötsligt i en situation som ger sig till känna som dittills oreflekterad med enda mål att förflytta eleverna. De blir tillbedda att ställa upp på led för att gå till mellanmålet i matsalen. Svårigheten uppstår när eleverna utmanar strukturen och min styrning vilket väcker stort intresse för att analysera händelsen vidare. Syftet med denna essä är att undersöka effekter av den gruppbaserade strukturen i fritidshemmet som ledbildandet här får stå som representant för. Jag fokuserar främst på tre områden som behandlar lärande, makt och spänningsfältet mellan individ och grupp. För att synliggöra effekter i fritidshemmets gruppbaserade struktur har jag valt ett hermeneutiskt essäskrivande. Jag tar hjälp av Foucaults maktperspektiv för att tolka pluraliteten av maktrelationer som uppenbarar sig. Med hjälp av Åsa Bartholdsson närmar jag mig begreppet vänlig maktutövning och med understöd av Biestas begrepp kvalificering, socialisation och subjektifiering utforskar jag det underliggande lärandet. Broadys syn på den dolda läroplanen synliggör de normerande kunskaper som eleverna förvärvar i ledbildandet. Vid analys av individ kontra grupp har det gjort sig tydligt att pedagogens seende har stor roll. Det har också visat sig att elevens subjekt- och integritetsskapande ibland får stå tillbaka för gruppen och vice versa. Dock är det viktigt för båda perspektiv att de får lika stor del utrymme och genom detta sker en berikande sammanflätning.

Jahresbericht der Universitätsbibliothek Chemnitz - Berichtsjahr 2000 / Annual report of the University Library of Chemnitz in 2000

Syftet med denna studie är att belysa hur mellanstadielärare i årskurs fem inleder sina lektionergenom att beskåda uppstartens tio första minuter. Fokus har varit lärarnas ledarskap under denna process där strukturen, kroppsspråket och lärarnas engagemang har studerats och dess inverkanpå elevgrupperna. Dessutom har lärarnas medvetenhet kring uppstart och deras syn på ledarskap i uppstartsprocessen även undersökts. Med utgångspunkt i syftet har jag tagit del av relevant litteratur och tidigare aktuell forskning om ledarskap samt använt de klassiska ledarstilarna och den auktoritativa fostransstilen som grund för uppsatsens teoretiska förankring.   Studien har en kvalitativ forskningsansats, där observationer och parintervjuer har använts som datainsamlingsmetod. Sammanfattningsvis har två elevgrupper i årskurs fem samt deras sex lärare i de tre kärnämnen, svenska, matematik och engelska observerats. I anslutning till det genomfördes parintervju med de sex mellanstadielärarna. Studiens resultat utgörs av observationer ställt emot lärarnas resonemang kring medvetenheten om ledarskapets effekt i uppstarten och dess inverkan på elevgrupperna.   I enlighet med studiens resultat kännetecknas uppstarten av två faser, där den ena innebär att eleverna ska infinna sig på sina platser och hitta sitt fokus och den andra där läraren presenterar lektionen. Beroende av lärarnas ledarskap, tydlighet, förmåga att vara konsekventa och engagemang i uppstarten tar det olika lång tid för eleverna att inta sina platser och finna fokusinnan lärtillfället kan börja. Strukturen i uppstarten är av stor vikt likaväl som lärarens förmåga att ha ett positivt förhållningssätt och behålla ett lugn. Lärarens ledarskap från start anses ha stor betydelse för att skapa ett gynnsamt klassrumsklimat som präglas av trygghet och arbetsro. Att ledarskapet präglas av en auktoritativ fostransstil är en fördel och resulterar i ett effektivt lärande.

Detta dokument redogör för en användbarhetsundersökningav programmet Webb-MiniQ. Undersökningen innefattar eninledande fas med intervjuer och genomgångar. En fas med 6deltagare som deltog i användbarhetstest, kortsortering ochsvarade på enkätfrågor. Sista fasen utgörs av analys avresultatet samt produktion av designförslag. Analysen avmaterialet indikerade ett stort antal problem (22 unika plusaspekter som framträdde under genomgångarna) medanvändbarheten, designförslagen syftar till att komma tillrättamed majoriteten av dessa.Detta dokument redogör för en användbarhetsundersökningav programmet Webb-MiniQ. Undersökningen innefattar eninledande fas med intervjuer och genomgångar. En fas med 6deltagare som deltog i användbarhetstest, kortsortering ochsvarade på enkätfrågor. Sista fasen utgörs av analys avresultatet samt produktion av designförslag. Analysen avmaterialet indikerade ett stort antal problem (22 unika plusaspekter som framträdde under genomgångarna) medanvändbarheten, designförslagen syftar till att komma tillrättamed majoriteten av dessa.

I föreliggande studie undersöks svenska statliga myndigheters värdegrundstexter. Uppsatsen skrivs inom projektet ”En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundstexter”, och syftet är att se vilka språkliga medel som uttrycker önskade värderingar. Tre frågeställningar om värdeord, deras samband med texternas rubriceringar, och önskade värderingar hanteras med hjälp av en teoretisk och metodisk utgångspunkt i critical discourse analysis (CDA) kompletterad med en analys av texternas ideationella struktur. Analysmaterialet utgörs av 40 värdegrundstexter från 10 olika departement. Den kritiska diskursanalysen ger svar på vilka värderingar som uttrycks av myndigheterna. Detta kopplas till begreppet ideologi, och vilken ideologi som verkar ligga till grund för värderingarna. I den ideationella analysen undersöks texternas teman, propositioner och perspektiv. I denna analys klargörs också vilka värdeord och rubriceringar som finns i texterna, samt om det finns något samband mellan hur en text är rubricerad och vilka värdeord den innehåller. Resultatet visar att värdeord kopplade till kunskap och etik är mest frekventa i texterna. Det finns ett samband mellan texters rubricering och värdeord så att rubriceringar med ordet värde innehåller ord om kompetens och etik, medan texter med vision i sin rubricering följs av ord om framtidsvisioner.   I diskursanalysen framkommer en modelläsare som är tänkt att vara en anställd vid myndigheten. Detta förmedlar en ideologi som har sin utgångspunkt i den nyliberala marknadsdiskurs som gör att myndigheter ska försöka sälja in sitt ”varumärke”. Detta görs genom att de anställdas beteenden regleras, för att ge medborgarna som tar kontakt med myndigheten en uppfattning av vilket bemötande de kan förvänta sig. De önskade värderingarna hos myndigheten och dess medarbetare är att de ska vara kompetenta, inkluderande, pålitliga och serviceinriktade. / En ny genre och dess arkeologi: Svenska myndigheters värdegrundstexter

Bakgrund: Trenden att tjänstefiera sin verksamhet har under de senaste åren blivit allt mer påtaglig. Idag härrör intäkter från tjänster en betydande del av omsättningen hos många företag. Däremot har det visat sig att det inte är helt enkelt att kombinera produkter och tjänster. Tidigare forskning har belyst denna problematik, dock inte lika tydligt inom just organisering. En förstudie till denna uppsats visar att många företag har svårt att organisera sig till att kunna kombinera sina produkter med ett utökat tjänsteutbud. Syfte: Syftet med studien är att ta reda på vilka organisatoriska utmaningar svenska tjänstefierade företag har stött på samt hur dessa kan hanteras. Genomförande: Studien är av kvalitativ karaktär med en abduktiv ansats. Studien är en enfallsstudie av fallet organisering inom kontexten tjänstefiering som har studerats med hjälp av tre företag verksamma i Sverige. På dessa företag har tre till fem personer blivit intervjuade i syfte att insamla data till den empiriska referensramen. Slutsats: En organisering som främjar försäljning av tjänster och lösningar kräver tvärfunktionella samarbeten och en styrning och koordinering från ledningen. Därutöver behöver tjänsteavdelningen i företag övertyga resterande delar av organisationen och ledningen om tjänsternas potential för att få hjälp att leverera dessa. Det tenderar att vara paradoxalt då hjälpen krävs för att kunna sälja kundcentrerade erbjudanden från första början. Med hjälp av diverse uppkopplade tjänster kan dock tjänsteavdelningen föra samman företagets produkter och tjänster och därmed lättare övertyga resterande delar av organisationen. / Background: The trend of servitization has become more obvious in recent years. Today, revenue from services is a significant part of the turnover of companies. On the other hand, it has been found that it is not completely easy to combine products and services. Previous research has confirmed this problem, however not as clear regarding the organization of the company. A pilot study to this one shows that many companies meet difficulties in organizing themselves to enable a combination of products with the expanded service offering. Aim: The aim of this study is to find out what organizational challenges Swedish servitized companies have encountered and how these can be handled. Completion: The study is of a qualitative nature with an abductive approach. The study is a single case study of the case organizing within the context of servitization, which has been observed through three companies operating in Sweden. In each company, three to five people has been interviewed for collecting data to the findings chapter. Conclusion: An organization that promotes sales of services and solutions requires cross-functional co-operations, control and coordination from top management. In addition, the service unit needs to convince the remaining parts of the organization and top management about the potential of the services to receive help to deliver these. It tends to be paradoxical, when the help initially is needed to sell customer-centered offers. With the help of various connected services, however, the service unit may link the company's products and services together and thus more easily convince the remaining parts of the organization.

No description available.

The aim for this master’s thesis is to explore and explain how vicars and chairmen of church councils understand the role and tasks of the vicar in large and middle-sized multi-parish benefices in these new and bigger organizations that took shape after the organizational change 2014 in Church of Sweden. The study is based on interviews with six vicars and four chairmen in four large and two middle sized multi-parish benefices in four different dioceses. For the theoretical framework, Mintzberg’s configurations have been used with a special emphasis on the divisionalized/diversified configuration. The result of the study shows that both vicars and chairmen think the role of the vicar is obvious and indistinct at the same time. It is distinct in that way that there is “Kyrkoordningen” which is Church of Sweden’s official legal framework which is about Church of Sweden’s faith, confession and creed. It also states what a parish has to do; celebrate worship, carry out education, exercise social welfare work and mission, but it doesn’t say how much or how. The vicar needs a driving force, a wish to move the organization into the future and should have visions without forgetting what the mission, the core, is. Most of the informants also consider the vicar to be a spiritual leader. A strength as well as a weakness is the size of the organization. Some of the strengths are about having all the resources an organization has need of as well as a deficit of vulnerability. The new organizational form makes it possible for the vicar to become the organization’s face outward as well as the unifying force for the inward. The weakness is about the inertia in the organization with decision-making procedures that can be long and unnecessary complex. There is a complexity in the relationship with the diocese that also has its root in the size. The organizational structure about governing och leading, how does it affect the vicars and chairmen? Almost all the informants think there is a distinct line between governing and leading and it is the duty of the vicar to lead and the duty of the church council to govern under the leadership of the chairman. All the vicars have a good or even a very good relationship with the chairmen and vice versa. Some of them have worked together for many years, three of four chairmen have recruited “their” vicar. Mutual respect and trust are two words that shone through and form a basis for the cooperation. Each multi-parish benefice has a number of parishes, from three to eight and all of them are led by a middle-manager called “församlingsherde”, middle-vicar and each of them is fully responsible for their parish. Three of the vicars also have a deputy vicar. The preparatory work before the organizational change has been made in each benefice and it seems that the more essential and active the work the better outcome. Time seems to be an important factor. About half of the benefices consider that the organization has consolidated since 2014. / Syftet med uppsatsen är undersöka och förklara hur kyrkoherdar och kyrkorådsordföranden i Svenska kyrkan uppfattar kyrkoherdens roll och uppgifter i de nya och större pastoraten som bildades efter 2014. Studien bygger på sex intervjuer med kyrkoherdar och fyra kyrkorådsordföranden från stora och mellanstora pastorat i Svenska kyrkan. Med hjälp av Mintzbergs konfigurationer med betoning på den divisionaliserade/diversifierade organisationen analyseras organisationens påverkan på ledarskapet och vice versa. Om kyrkoherdens roll och uppgifter anser de flesta att kyrkoherden ska leda arbetet i pastoratet, hålla ihop organisationen, vara pastoratets ansikte utåt och inspirera medarbetare, förtroendevalda och frivilliga i organisationen. Kyrkoherdens ska dessutom vara visionär, kunna delegera och ansvara för arbetsmiljön. Sedan anser de flesta också att kyrkoherden ska vara en andlig ledare men hur kyrkoherdarna ser på det andliga ledarskapet skiljer sig åt. De styrkor som finns i organisationen är storleken som möjliggör kompetenta stödfunktioner, minskad sårbarhet och resurskoncentration och en gemensam funktion i kyrkoherden som kan tala för hela pastoratet. De svagheter som uppmärksammas har också med storleken att göra. Storleken innebär fler beslutsled som leder till en tröghet i organisationen. Dessutom är det svårt att hitta fungerande samverkans- och kommunikationsformer. I relation till stiftet är storleken också problematisk. De flesta anser att det finns en klar skillnad mellan att styra och leda, kyrkoherden leder pastoratets verksamhet och kyrkorådet styr under ledning av kyrkorådets ordförande. Både kyrkoherdar och kyrkorådsordförande anser att de har en god eller mycket god relation till varandra. Respekt och tillit är ord som intervjuerna andas. De flesta kyrkoherdar och ordförande verkar anse att det har gjorts ett omfattande förarbete och några av pastoraten började innan samfälligheternas upphörande att fundera över framtiden och hur man på bästa sätt skulle organisera sig. Hälften av de tillfrågade anser att deras organisation har konsoliderat och de som svarar ja är också de som verkar ha arbetat mest aktivt inför organisationsförändringen. Det förefaller som om både aktivt arbete och tid är viktiga faktorer för att få en organisation att konsolidera.