The main goal of the thesis is to identify and explore the possibilities of using corporate tax structures in detail. And, moreover, how it influences corporate income tax and personal income tax with a focus on the partners of these corporate entities. The first part of the thesis represents the theoretical framework, especially the explanation of the basic concepts related to tax corporate structures and the most important limits in their compilation. This section also includes recommendations primarily made by the OECD to remove parts of the legislation that allows the transfer of profits between entities or to fill gaps in this legislation that allows the use of tax relief in unjustified cases. The thesis also contains the current legislation of the European Union and the Czech Republic regarding tax policy. The first part of the thesis in the above context is processed in chapters 1 to 5. In the second part, starting from chapter 6, I analyse the adjustment of the corporate structure of the Amazon group and I make suggestions for possible methods of establishing transfer prices for transactions carried out within this group in the Czech Republic. In this section of the thesis I also compare the possible effects on the tax burden in the case of a differently set corporate structure of the...

Undervisningsmetoden kooperativt lärande bygger på ett strukturerat instruktions- och sam- arbetsbaserat smågruppslärande där eleverna arbetar tillsammans för att maximera deras egna och andras inlärning när det kommer till ämneskunskaper samt utveckling av språk- liga, demokratiska och sociala förmågor. Undervisningsmetoden är starkt kopplad till teorin om positivt ömsesidigt beroende, men utgår även till viss del från socialkonstruktivismen, där det sociala lärandet och den proximala utvecklingszonen är betydande beståndsdelar. Studiens syfte var att skapa kunskap om hur ofta, på vilka sätt och när erfarna lärare i årskurs F-3 använder sig av kooperativt lärande samt vilka utmaningar de möter med undervisnings- metoden utifrån den svenska skolkontexten. Studien bygger på en i huvudsak kvantitativ webb-enkätundersökning, med 35 lärare i den svenska grundskolans årskurs F-3. Resultatet visade på att det egna intresset var en viktig komponent för hur väl lärarna utövade koopera- tivt lärande och att vissa lärare upplevde utmaningar kopplat till forskningsefterlevnad av metoden. Men också att det var förvånansvärt få svenska lärare som var erfarna med meto- den.

Ett stort industriellt problem när det gäller metalliska material är korrosion. En metod för att förhindra korrosion är genom en elektrokemisk process som kallas katodiskt skydd vilket kan utföras på två olika sätt: Katodiskt korrosionsskydd med påtryckt ström (ICCP) eller offeranod (SACP). SACP är baserat på oxidation av de mindre ädla metalliska offeranoderna som vanligtvis är gjorda av zink- och aluminiumlegeringar. Det finns ett stort behov av att forska på andra alternativ för dessa anoder eftersom metallerna som används vis SACP släpper ut tungmetaller i havsvatten. Ledande polymerer (CP) har intressanta och kontrollerande elektriska och elektrokemiska egenskaper vilket gör dem till ett miljövänligt alternativ vid val av anod för SACP.  I följande studie var de utvalda ledande polymererna poly(3,4-etylendioxytiopend)polystyrensulfat (PEDOT:PSS) och polypyrrole-SDS (PPy-SDS). PEDOT:PSS syntetiserades och PPy-SDS köptes. Deras beteende i artificiellt havsvatten analyserades I syfte att bestämma utvecklingen av polymerstrukturen och egenskaper samt eventuella förändringar i havsvattenegenskaperna. Inga av dessa polymerer visade förändringar i den molekylära strukturen till skillnad från den kristallinga strukturen som påverkades. Dessutom släppte inte PPy-SDS ut och komponenter i vattnet till skillnad från PEDOT:PSS som genomgick mekanisk sönderfall vid kontakt med konstgjort havsvatten.  För att förbättra konduktiviteten, post-dopning med metanol och svavelsyra utfördes på PEDOT:PSS vilket inte var fallet när post-dopning med metanol utfördes, det var dock inte möjligt att få en konduktivitet av PEDOT:PSS post-doped  med svavelsyra.  Elektrod tillverkningsmetod utfördes och undersöktes i denna studie. Metoderna inkluderade komprimering från 3000bar till 6000bar vid olika temperaturer och olika geometrier av elektrod. Temperaturen hade en positiv effekt på polymerernas ledningsförmåga. / A major industrial issue when it comes to metallic materials is corrosion. One method to prevent corrosion to occur is by an electrochemical process called cathodic protection which is done in two different ways: impressed current cathodic protection (ICCP) or sacrificial anode cathodic protection (SACP). SACP is based on oxidation of the less noble metal which usually is made of zinc and aluminum alloys. The environmental concerns of these anodes due to the release of heavy metals in the seawater induced a strong need to explore other alternatives. Then, conductive polymers (CP) with their interesting and controllable electrical and electrochemical properties represent an opportunity to investigate as an eco-friendly anodic material.  In the following study, two conductive polymers were chosen: poly(3,4-ethylenedioxythiopende)polystyrene sulfonate (PEDOT:PSS) and polypyrrole-SDS (PPy-SDS). The former was synthesized, while the latter was purchased. Their behavior as polymer powders in artificial seawater was analyzed with the aim to determine the evolution of polymer structure and properties as well as any change in the seawater characteristics. Neither of these polymers showed changes in the molecular structure contrary to the crystalline structure which was affected. Furthermore, PPy-SDS did not release any components to the water unlike PEDOT:PSS which went through mechanical disintegration when in contact with artificial seawater.  To improve the conductivity of PEDOT:PSS post-doping with methanol and sulfuric acid were performed. The obtained results did not show the expected effect which need further optimization of post-doping conditions.  Electrode fabrication method was proposed and investigated in this study. The methods included compression from 3000bar to 6000bar at different temperatures and different geometries of electrode. The temperature had a positive effect on the conductivity of the polymers without an impact on their structure.

Syftet med denna studie var att undersöka om Helsingborgsmodellen kunde påvisas leda till utjämning av könsskillnader i måluppfyllelse i läsinlärning för elever i årskurs 1–3. Kvalitativa metoder har använts till insamling, där tre semistrukturerade intervjuer utgjort den främsta källan och färdiga sammanställningar av provresultat från de nationella proven använts som tillägg. Resultatet av studien visar på att det inte går att göra några generaliseringar av Helsingborgs skolors läsinlärningsmetoder då modellen till stor del har bytts ut av Skolverkets obligatoriska bedömningsstöd sedan 2019. Det finns heller inget empiriskt stöd som bekräftar att de framgångar som pojkarna i kommunala skolor i Helsingborg i slutet av årskurs tre gjort i de nationella proven grundar sig på modellen.

Innovation inom offentlig sektor har de senaste åren blivit mer och mer uppmärksammad. I den föränderliga värld vi lever i idag behövs insatser som främjar innovation för att kommuner även i framtiden ska kunna erbjuda efterfrågad standard av välfärdstjänster, samt för att kunna hantera ekonomiska och samhälleliga utmaningar. Denna studie görs på Gävle kommun, där bland annat organisationens innovationsprocess och innovationsförmåga studeras. Syftet med studien är att undersöka utmaningar och hinder i Gävle kommuns innovationsarbete. Studien har en kvalitativ metodansats med en induktiv tematisk analys som la grunden för studiens resultat. Undersökningen indikerar att det finns stora visioner av att integrera ett tydligare innovationsarbete i kommunens olika sektorer och verksamheter, dock visar resultatet i studien att utifrån empiriska och teoretiska data finns det ett antal olika hinder som påverkar Gävle kommuns innovationsförmåga och integration av innovation som helhet i kommunens olika verksamheter. Resultatet visar bland annat att det finns hinder och utmaningar i form av kunskap, tid och struktur.

This paper discusses Karlstad’s sobriety committee view on the drinking as a societal problem during the period 1941–1950. The purpose of the study is to investigate how the sobriety committee in Karlstad saw drinking as a problem and what measures were put in place to deal with it between the years 1941–1950.The study used a qualitative research method, and the empirical material has consisted of Karlstad’s sobriety committee’s annual reports from the years 1941–1950. The material was read several times and sorted and reduced with the help of focused coding where clear problem areas, reasons behind the drinking and measures and their possible results were what was sought. The results were analyzed with the help of previous research and the theory of the actor and structure model.The results show in what way the drinking was considered problematic where the focus ended up on youth drunkenness and widespread illegal trade with alchohol. These two problems were also the clearest reasons for the city’s negative state of sobriety. Descriptions of the sobriety committee’s work and measures show a resignation. Using the actor and structure model, one sees how structures to curb drinking in the city emerged and were connected. One can find a problem with the social structures that the inhabitants grew up with contributed to increased drinking.

Water Motor', der Film mit dem Babette Mangolte 1978 das Solo von Trisha Brown dokumentierte, wird im Kontext anderer Arbeiten von Mangolte als eine spezifische Form, Bewegung zu modulieren und zu reflektieren untersucht. Dabei steht weniger die Indexikalität des Films im Zentrum als vielmehr die filmische Signatur, die Mangoltes Arbeiten verbindet, sowie die Frage, wie sich ihre ästhetischen Entscheidungen mit Diskursen der Filmgeschichte und Filmtheorie verschalten lassen. Anhand von drei Beispielen zeigen die Autorinnen, dass die Filme eine strukturale mediale Dimension freilegen. Mangoltes Filme machen, indem sie eine Wiederholungsstruktur aufweisen, das Problem der Rekonstruktion von Bewegung selbst zum Thema. Das Moment der Wiedererkennung offenbart dabei den Tanz als medial reflektiert.

Nørrebro är Köpenhamns (Danmark) mest befolkningstäta stadsdel. Det är även stadsdelen med betydligt minst offentlig grönyta per person. Offentliga grönytor är fundamentala komponenter i urbana ekosystem (World Health Organization, 2019). De är bland annat viktiga för den fysiska och mentala hälsan, hjälper att filtrera skadlig luftförorening, skapar en tillflyktsplats från stadens buller och är en trygg plats för social interaktion och rekreation (ibid.). Trots detta har den lilla parken Folkets Park i Indre Nørrebro varit en återkommande källa till konflikter mellan Köpenhamns kommun, som länge ville bygga bostadshus på ytan, och invånarna i närområdet, som har kämpat för att bevara sin enda lilla gröna yta.Denna uppsats ska undersöka Folkets Park i Nørrebro där fyra manifestationer mellan 1971 och 2014 granskas med fokus på människans rätt till staden. Mänsklig agens och de sociala, politiska och fysiska strukturer som påverkar denna agens analyseras i förhållande till invånarnas kamp för att få utforma sin egna stadsmiljö. Genom att granska fyra manifestationer under Folkets Park ständigt pågående liv kommer vi utforska parkens varierande kvalitéer och de relationer invånarna i området har och har haft till parken. Detta för att se hur olika aktörers handlingar förhåller sig till och påverkas av de socio-politiska strukturer som berör Folkets Park. Även de fysiska strukturer, som är i ständig förändring i Folkets Park, och hur strukturerna påverkas av de olika aktörernas handlingar, analyseras för att öka en platsspecifik förståelse av Folkets Park. Tillgång till gröna rum ska vara en mänsklig rättighet, men till vilken grad och för vilka människor dessa rättighet faktiskt gäller är inte alltid tydligt. / Nørrebro is the most populated borough in Copenhagen, Denmark. It is also the borough with by far the least amount of public green spaces per person. Public green spaces are fundamental components for urban ecosystems (World Health Organization, 2019). They are important for the physical and mental health, help filter out harmful air pollution, gives refuge from noise pollution and offers a safe place for social interaction and recreation (ibid.). Despite all this, the little park Folkets Park in Indre Nørrebro has been a recurring source of conflict between Copenhagen Municipality, who wanted to use the space for more housing, and the inhabitants in the area, who have fought to keep their one, small public green space.This thesis will examine Folkets Park in Nørrebro, where four manifestations between 1971 and 2014 will be considered, focusing on people’s right to the city. Human agency and the social, political and physical structures that affect that agency are analysed in relation to the inhabitants fight for the right to shape and reshape their own urban environment. By investigating four manifestations during Folkets Park’s continuing life, we will examine the park’s varying qualities and the relationship the inhabitants have and have had to the park. This is done in order to understand how actions by the different actors relate to and are affected by the socio-political structures that influence Folkets Park. The physical structures, that are constantly changing and emerging in Folkets Park, and how these structures are affected by the actions of the different actors, is also analysed in order to further improve a site specific understanding of Folkets Park. Access to green spaces should be a human right, but to what degree and to which humans these rights actually apply isn’t always very clear.

In dieser Arbeit wurde erstmals die Struktur, die Morphologie und die chemische Ordnung der (113)- und der (001)-Einkristalloberfläche der Legierung Au3Pd bestimmt. Dabei wurden folgende Untersuchungsmethoden eingesetzt: AES, ISS, I(E)-LEED (nur bei der (001)-Oberfläche), LEED, NICISS, RTM. Zusätzlich wurde geklärt, ob und wie sich die genannten Eigenschaften der Au3Pd(001) im Temperaturbereich von 300K bis 775K verändern. Neben dieser Beschreibung von Oberflächen, gab es eine weitere Fragestellung im Bereich der Methodik. Da erstmals in dieser Arbeitsgruppe ein Legierungskristall mit Ionenstreuung (NICISS) untersucht wurde, mußte die für einelementige Einkristalle entwickelte Aufnahme- und die Auswertungsmethode der Daten übertragen werden. Eine angemessene Berücksichtigung der zusätzlichen Eigenschaft (chemische Zusammensetzung) der Oberfläche war dazu erforderlich. Um die Ergebnisse aus der transformierten Aufnahme- und Auswertungstechnik zu überprüfen, wurde eine neue, speziell für Legierungen geeignete Datenaufnahme und -verarbeitung entwickelt. So wurde ein Teil der NICIS-Spektren durch einen Vergleich experimenteller Spektren mit berechneten Spektren ausgewertet. Anhand der reinen Au3Pd(001)-Oberfläche wurde ein gezielter Vergleich der Ergebnisse aus unterschiedlichen Meßdatenaufnahme- und dementsprechenden Datenverarbeitungsmethoden bei der Ionenstreuung durchgeführt. Au3Pd(113)-Oberfläche: Ein Ausheilen der Oberfläche durch Heizen mit anschließendem Abkühlen ergab eine starke Goldsegregation. Eine chemische Ordnung des Kristalls in den obersten Atomlagen dieser Oberfläche kann ausgeschlossen werden. Die Au3Pd(113)-Oberfläche hat eine (1x1)-Struktur als Gleichgewichtsstruktur (NICISS, LEED, RTM) mit einer Oberflächengitterkonstanten von 3,99Å. Der Abstand zwischen erster und zweiter Lage ist, relativ zum Volumenwert, um (14,9±5,8)% kontrahiert. Die Oberfläche wurde mit dem RTM atomar aufgelöst abgebildet. Es ist kein eindeutiger chemischer Kontrast mit dem RTM feststellbar. Die Terrassen sind unrekonstruiert, schmal und länglich. Die Periodizität in [121]-Richtung (quer zu den [110]-Ketten) ist gering (LEED). Es resultierten Oberflächen-Debye-Temperaturen (Atomschwingungen senkrecht zur Oberfläche) für Gold von (80±3)K und für Palladium von (99±3)K in der [110]-Richtung. Au3Pd(001)-Oberfläche: Eine Standardpräparation (Zerstäuben mit anschließendem Ausheilen bei T=775K) der Oberfläche ergab eine starke Goldsegregation (AES, ISS). Die oberste Lage besteht nur aus Goldatomen (NICISS, I(E)-LEED, RTM). Mit Präparationen, bei denen während des Zerstäubens geheizt (Temperatur Tz) wurde ohne nachfolgendes Ausheilen, konnte Palladium in der obersten Lage angereichert werden. Mit dem Rastertunnelmikroskop ließen sich die beiden Elemente unterschiedlich abbilden (chemischer Kontrast). Die Palladiumkonzentration in der obersten Atomlage nahm mit zunehmendem Tz zu (ISS, NICISS, RTM). Bei keiner Art von Präparation wurden Hinweise auf eine chemische Ordnung in den oberen Atomlagen der Au3Pd(001)-Oberfläche gefunden. Die Au3Pd(001)-Oberfläche zeigt nach den eben beschriebenen Präparationen immer eine (1x1)-Struktur (I(E)-LEED, NICISS, RTM), mit einer Oberflächengitterkonstanten von 3,99Å (NICISS). NICIS-Spektren belegen, daß sich diese Struktur in dem Temperaturbereich (T=300-775)K nicht verändert. Bei der ausgeheilten Oberfläche ist sowohl der Abstand zwischen erster und zweiter Lage als auch zwischen zweiter und dritter Lage um (0,9±1,0)% im Vergleich zum Volumenwert kontrahiert. Bei den warm zerstäubten Oberflächen dagegen ist der Abstand zwischen erster und zweiter Lage um (3,9±1,0)%, der zwischen zweiter und dritter Lage um (5,4±1,0)% kontrahiert. Die Oberflächen nach den drei Präparationen konnten mit dem Rastertunnelmikroskop atomar und chemisch aufgelöst abgebildet werden. Wie zu erwarten war, sind die Terrassen wesentlich größer als bei der (113)-Oberfläche und unrekonstruiert. Die Periodizität in der [110]- und der [100]-Richtung ist groß (LEED). Für die ausgeheilte Oberfläche ergibt sich eine Oberflächen-Debye-Temperatur (Atomschwingung senkrecht zur Oberfläche) für Gold von (136±6)K in [100]-Richtung. Für die warm zerstäubten Oberflächen erhöht sich die Debye-Temperatur lediglich im Rahmen der Fehlergrenzen.

This essay is about the musical life in the city of Växjö. Växjö is a rather small city that, during the last 50 years, has had a fantastic musical culture with bands such as AC/DC, Sex Pistols and Boney M playing there to name a few. With popular nightclubs and an exciting underground movement Växjö has served as one the most popular cities when it comes to music in the south of Sweden during the 1980s, 90s and early 2000s. This despite only having around 95000 citizens as of the year 2021. The essay uncovers the inner workings of the musical life and its network during the 1980s and 90s by the help of 13 people which have been interviewed. The people in question have either been active or prominent in connection to the musical life locally, mainly through the 1980s and 90s but also today, in the early 2020s. The interviews show that the musical life in Växjö has been complex. With a bunch of passionate individuals, nightclubs and underground stages people have changed the local culture and produced some successful bands such as The Ark or Melody Club. At the same time the city’s musical life is not as rich as it used to be before 2021. With the revolution of the internet we can see how it has become more expensive to arrange concerts and why it is more difficult than ever to develop a culturally significant musical life locally.