<p><p>Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för några högskolestudenters</p><p>alkoholvanor inom studentlivet. De frågeställningar som härmed fokuserades på blev</p><p>hur studenterna såg på sin egen relation till alkohol? Hur studenterna upplevde den</p><p>bakomliggande stressen i relation till sin alkoholkonsumtion? På vilket sätt</p><p>studenternas alkoholvanor inverkade på olika socialisationsprocesser? På vilket sätt</p><p>studenterna upplevde alkoholen som ett stimulansmedel? Metodologiskt användes en</p><p>semistrukturerad intervjuform som åtföljdes av en ram som fångade in olika</p><p>huvudteman. Urvalet bestod av åtta intervjupersoner i åldrarna 20-30 år, varav fyra</p><p>var män och fyra var kvinnor. Intervjuerna varade mellan 20-30 minuter. De flesta</p><p>intervjupersoner tycktes ha påverkats av teman som socialisering och kamratgrupper</p><p>då det gällde deras alkoholkonsumtion. Diskussionsdelen berörde ytterligare</p><p>underliggande mönster som rädsla, socialisering, flykt och genus, vilka i denna studie</p><p>kunde relateras till alkoholkonsumtion.</p></p> / <p><p>The purpose of this study, was to get a deeper understanding of the alcohol habits</p><p><p>among some university students. The purpose of this study was to find out how the</p><p>students experienced their own alcoholhabits, and the questions used to focused on</p><p>was how did the students experienced their own alcoholconsumption? How did the</p><p>students experienced the factor stress, as contributing for their alcoholconsumption?</p><p>How would the alcohol habits effect the students socialization processing? How did</p><p>the students experience the alcohol use as a way for stimulance? Methodological a</p><p>semi-structured interview-structure was used, following a rame which would catch</p><p>different head-themes. The selected crowd consisted of eight interview persons at the</p><p>age of 20-30 years old, four men and four women. The interviews lasted for about 20</p><p>to 30 minutes. The obtained result which we came up to with this study was that most</p><p>of our interview persons where affected of themes as socialisation and peers, when it</p><p>came to their alcoholconsumption. In our discussion, arised further contributing</p><p>patterns such as fear, socialization, flight and genus, which in this study all acted as</p><p>back-lying patterns for the alcoholconsumption.</p></p></p>

Syftet med denna studie var att få en djupare förståelse för några högskolestudenters alkoholvanor inom studentlivet. De frågeställningar som härmed fokuserades på blev hur studenterna såg på sin egen relation till alkohol? Hur studenterna upplevde den bakomliggande stressen i relation till sin alkoholkonsumtion? På vilket sätt studenternas alkoholvanor inverkade på olika socialisationsprocesser? På vilket sätt studenterna upplevde alkoholen som ett stimulansmedel? Metodologiskt användes en semistrukturerad intervjuform som åtföljdes av en ram som fångade in olika huvudteman. Urvalet bestod av åtta intervjupersoner i åldrarna 20-30 år, varav fyra var män och fyra var kvinnor. Intervjuerna varade mellan 20-30 minuter. De flesta intervjupersoner tycktes ha påverkats av teman som socialisering och kamratgrupper då det gällde deras alkoholkonsumtion. Diskussionsdelen berörde ytterligare underliggande mönster som rädsla, socialisering, flykt och genus, vilka i denna studie kunde relateras till alkoholkonsumtion. / The purpose of this study, was to get a deeper understanding of the alcohol habits among some university students. The purpose of this study was to find out how the students experienced their own alcoholhabits, and the questions used to focused on was how did the students experienced their own alcoholconsumption? How did the students experienced the factor stress, as contributing for their alcoholconsumption? How would the alcohol habits effect the students socialization processing? How did the students experience the alcohol use as a way for stimulance? Methodological a semi-structured interview-structure was used, following a rame which would catch different head-themes. The selected crowd consisted of eight interview persons at the age of 20-30 years old, four men and four women. The interviews lasted for about 20 to 30 minutes. The obtained result which we came up to with this study was that most of our interview persons where affected of themes as socialisation and peers, when it came to their alcoholconsumption. In our discussion, arised further contributing patterns such as fear, socialization, flight and genus, which in this study all acted as back-lying patterns for the alcoholconsumption.

The objective of this study was to investigate how students at Umeå University reflects upon their experiences of social university life in relation to subjective well-being. Two questions were formulated in order to investigate the study subject, these were; how does students at Umeå University experience the social university life and the alcohol culture within university life prior to and during the Covid-19 pandemic?, and how do students at Umeå University describe their subjective well-being in relation to the social university life prior to and during the Covid-19 pandemic? Interviews were conducted with six students at Umeå University regarding their reflections upon this subject. The interviews were conducted through videocalls, and the respondents were asked to answer 26 questions. The analysis has been conducted with theory of social representations, theory on ritual behavior and theory on subjective well-being. The results of the study show that the student identity is interconnected with a strong sense of community and solidarity, ambitions to study, freedom of being a student, the effect the university life has upon students and the social norms amongst university life, which is observed in the student´s social representations. The results show that the social university life prior to the pandemic was characterized by an active social life with lots of activities and a widespread alcohol culture. The student´s social representations are objectified in the social university life where they practice their student identities and they practice ritual behavior within the alcohol culture, including behaviors such as being festive and drinking a lot. The student´s subjective well-being is positively affected by the social university life and the alcohol culture within university life prior to the pandemic. The results further show that the student´s subjective well-being is negatively affected by the social university life and the alcohol culture within university life during the pandemic. University life during the pandemic is characterized by a less active social life with nearly no activities and a changed alcohol culture. The students describe how they long for the social university life they are used to since prior the pandemic. This study contributes with an understanding in how individual's behavior and subjective well-being is influenced by societal change.

Bakgrund/syfte: Det har visats att studenters alkohol-och narkotikakonsumtion ökat de senaste åren. Studenter har visats ha en större potential till att få ett alkohol- och narkotikamissbruk. Syftet med denna studie var att belysa studenters attityder till användandet av alkohol och narkotika. Metod: En kvalitativ metod användes och fem intervjuer genomfördes med studenter på en högskola i sydvästra Sverige. Intervjuerna transkriberades och materialet analyserades sedan genom en temaanalys. Resultat: Vid analysen framkom det tre olika teman; skapa sociala relationer, krav från andra studenter och risk för missbruk. Under de tre olika temana framkom det att alkohol är en stor del av studentlivet. Vidare upplevs det i vissa lägen finnas mer negativa erfarenheter av alkohol än narkotika. Implikation: Resultatet i föreliggande studie visar att sociala relationer och krav från andra studenter påverkar studenters konsumtion av alkohol och narkotika. Det resultat som har tagits fram kan i samarbete med olika aktörer användas för att skapa temadagar och gruppaktiviteter.

I takt med att antalet som studerar på universitet eller högskola ökar, ökar även konkurrensen på arbetsmarknaden. För att bli mer konkurrenskraftig på arbetsmarknaden väljer fler studenter att arbeta deltid under studieperioden. Med detta som bakgrund syftar denna studie till att undersöka hur heltidsstudier, deltidsarbete och studentliv samspelar samt vilka positiva och negativa konsekvenser det har på studenters lärandeprocess. Utifrån vårt syfte har vi formulerat tre frågeställningar som besvaras genom en kvalitativ studie där åtta personalvetarstudenter från ett svenskt lärosäte intervjuas. Teorierna som ligger till grund för studien är Tynjäläs och Ellströms perspektiv på formellt och informellt lärande. Efter att ha analyserat det insamlade materialet med hjälp av en tematisk analys har vi presenterat ett resultat som visar på att en kombination av formellt och informellt lärande är att föredra. Ett lyckat samspel mellan heltidsstudier, deltidsarbete och studentliv genererar ett sådant lärande då studierna ger teoretiska, generaliserade färdigheter medan arbetet ger praktiska, situations kompetenser. Resultaten indikerar att respondenterna upplever positiva konsekvenser av detta samspel för lärandet i sin helhet, men att de kan ha negativa konsekvenser främst för studentlivet. Studien åskådliggör komplexiteten kring att en konsekvens kan vara både positiv och negativ på samma gång och att en lärandeaktivitet kan vara formell och informell på samma gång. Studien presenterar hur studenter lyckas parera livspusslet.

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2006.

Uppsala's student life largely consists of the student nations. The student nations are required to count the number of guests due to fire safety and to meet the regulations from the Public Health Agency of Sweden concerning the current pandemic. This report presents how a mobile application that shows if the student nations are calm, active, crowded, or full was created. The students in Uppsala can use the application to aid the decision of where they want to go, and the nations can use it to count the number of guests. By using this application, the nations are encouraged to keep track of the number of guests continuously and therefore contribute to a more safe environment in the student life of Uppsala. The vision for the application is to be reliable, user friendly, and have a quick response time. This was evaluated through several user experience metrics. During the performed user tests it came to our attention that the application was overall easy to use, had good functionality and that the user interface was minimalistic as well as appealing. However, some of the initial specifications of requirements were not fulfilled, and it appeared that some aspects of the application called for improvements to fulfill these requirements. / Uppsalas studentliv består till stor del av studentnationer. Nationer är skyldiga att veta hur många gäster som befinner sig i deras lokaler på grund av brandsäkerhet och för att följa Folkhälsomyndighetens föreskrifter angående den nuvarande pandemin. Den här rapporten presenterar hur en mobilapplikation skapades som visar om det är lugnt, aktivt, trångt eller fullt på studentnationerna. Uppsalas studenter kan använda applikationen för att underlätta i beslutet om var de vill gå, och nationerna kan använda den för att räkna antalet gäster. När nationerna använder applikationen uppmanas de att hålla koll på antalet besökare kontinuerligt och på så sätt bidra till en säkrare tillvaro för studenter i Uppsala. Visionen är att applikationen ska upplevas som pålitlig, användarvänlig och ha snabb responstid. Detta utvärderades genom användbarhetstester. Under dessa uppmärksammades det att applikationen totalt sett var enkel att använda, hade god funktionalitet och att användargränssnittet var minimalistiskt samt tilltalande. En del av de ursprungliga krav som sattes upp uppfylldes däremot inte, och vissa aspekter av applikationen kräver förbättringar för att uppfylla dessa krav.

Perioder av aktivt identitetsutforskande är särskilt aktuellt för den unga vuxna individen. Flera delar av identiteten konsolideras under denna livsfas, där bl.a. frågan om att hitta en yrkesidentitet är central. För unga vuxna studerande, som avslutar en längre högskoleutbildning och står inför att gå ut i yrkeslivet, blir ett utforskande och prövande kring vem man varit som student samt kring framtida potentiella yrkesroller ofta aktuellt. Övergången i yrkeslivet kan också upplevas som ett ökat vuxenblivande. Syftet med denna studie är att undersöka hur ett urval sistaårsstuderande på högskolan upplever denna livsfas och sig själva utifrån fenomen som transition, identitetsprövande och vuxenblivande. Forskningsmetoden är kvalitativ och datainsamling gjordes genom semistrukturerade individuella intervjuer med sex studenter på olika ingenjörsprogram vid Kungliga tekniska högskolan. Insamlat datamaterial analyserades med Tematisk analys. Resultatet visar att studenterna upplever en påtaglig förändring i denna livsfas vilket för in dem i en period av såväl förhoppningar och tvivel kring framtiden. Livsfasen innebär också ett aktivt identitetsprövande kring potentiella framtida yrkesroller och rollen som vuxen. Dessa upplevelser presenteras i en deskriptiv del. Vid en djupare analys av upplevelserna framkommer att studenternas upplevelser är ambivalenta där sökandet kan beskrivas som dialektiska rörelser mellan motstridiga tankar och känslor. Detta beskrivs som tre ambivalenta teman; 1. Vilsenhet visavi tydlighet. 2.  Begränsad visavi fullkomnad yrkesidentitet samt 3. Ansvarsfullhet visavi kravlöshet. Resultaten diskuteras utifrån teorier om transition och vuxenblivande men tar främst fasta på såväl inre och yttre faktorer som är centrala i perioder av identitetsutforskande. Bland annat används Maricas identitetsstatusmodell som utgångspunkt där det konfliktfyllda i identitetsutveckling också lyfts fram. Studenternas ambivalens föreslås bland annat förstås utifrån fenomenet individuation med prövande mellan autonomi och närhet. Ett tema som ofta är centralt i identitetsutveckling, i synnerhet för unga vuxna. / Periods of more active identity exploration is assumed to be particularly in focus for the young adult individual. Several components of identity is consolidated during this phase of life, where finding a professional identity is central. For Young adult students completing a long higher education and facing the professional life, a process of exploration about potential future professional roles is likely to occur. The step into professional life can also be experienced as a further step into adulthood. The purpose of this study is to investigate how a selection of last year university students experiences this transition on the basis of phenomena like transition, identity exploration and adulthood. The research method is qualitative and data was collected through semi-structured individual interviews with six students in various engineering programs at The Royal Institute of Technology in Stockholm, Sweden. Data was analyzed through thematic analysis. The results show that students experience a significant change in this phase of life which makes them enter into a period of both hopes and doubts about the future. The life-phase also initiates a period of active identity exploration about potential future professional roles and the role as an adult. These experiences are presented in a descriptive part. A deeper analysis shows that students' experiences are ambivalent where their identity exploration can be described as dialectical movement between conflicting thoughts and emotions. These are referred to as three ambivalent themes: 1. Disorientation versus clarity. 2. Limited versus complete professional identity and 3. Responsibility versus permissiveness. The results are discussed based on theories of transition and emerging adulthood, but primarily cover both internal and external factors that are crucial in periods of identity exploration. The result is related to Marcia’s identity status model and also highlights the conflictual dynamics in identity development. Students' ambivalence is suggested to be understood as a phenomenon of individuation with a testing between autonomy and intimacy. A theme that is often central to identity development, especially for young adults.