Detta är en uppsats som har för syfte att lyfta fram rektorernas förutsättningar för att skapa och upprätthålla skolans värdegrund och demokratiuppdrag. Arbetet diskuterar och problematiserar forskning som ligger till grund för den demokrati och kunskap som synliggörs i skolan. Teorierna som betonas utgör bakgrund till ett generellt perspektiv på demokrati och används vid analys av vidare studier och de resultat som framkommer. Arbetet har konkretiserats genom tre frågeställningar som berör rektorernas arbete för att ge sina anställda de verktyg som behövas för att upprätthålla de demokratiska värderingar som är utskrivna i skollag och läroplan. Studien visar att resultatet från skolinspektionens rapport 2012 har tagits på allvar och att de brister som då framkom inte enligt rektorerna kvarstår.

The theses target is to assess the role of regions as providing subjects in the system of financial support management from structural funds. The theses assess the amount of submitted requests for projects in particular operation programs and their success in approval procedure. Focuses on relevant project issues and suggests problem solution.

Studien utgår från en kvalitativ ansats och fokusgruppssamtal där totalt sex förskollärare har deltagit. Studien har inspirerats av det socialkonstruktionistiska perspektivet. Studiens resultat indikerar att förskollärarna anser att pedagogisk dokumentation mynnar ut i att barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande. Däremot råder det en komplexitet kring att tolka de yngre barnen som också leder oss vidare in i maktbegreppet. I resultatet framkommer det att integritet är nära sammankopplat med pedagogisk dokumentation. Vi kan av resultatet dra slutsatsen att förskollärarnas barnsyn och förhållningssätt gentemot pedagogisk dokumentation är betydelsefullt för hur barnen får delaktighet och ges inflytande i den pedagogiska dokumentationen.

Debatten kring vaccin och dess vara eller icke-vara har under årtionden brunnit med en stabil låga men tycks ha blossat upp under den rådande pandemin. Debatten i svensk dagspress utförs på olika plattformar men tycks ändå skapa två läger, ett läger som anser att vaccin är självklart och ett läger som anser att det inte är det. I relation till dessa två läger strävar denna uppsats efter att undersöka hur individer som inte anser att vaccin är självklart framställs i svensk dagspress och hur dessa individer inom ramen för denna framställning hanteras.   Detta har undersökts med en foucauldiansk diskursanalys där ett 50-tal artiklar från svensk dagspress har bearbetats. Empirin har lokaliserats från Aftonbladet, Dagens Nyheter, Dalademokraten, Expressen och Svenska Dagbladet inriktat på perioden 2017–2021. Analysen visar att media samspelar med den samhällsbärande vaccindiskursen som konstruerar vaccin som samhällets räddning. Inom denna diskurs konstrueras tre olika subjektspositioner som tilldelas vaccinkritiker - samhällsfaran, naiv fanatiker och dålig förälder. Genom denna framställning blir det tydligt hur media kan utöva makt och styrning riktad dels mot populationen genom den normativa styrningens makt, dels mot andra samhälleliga maktapparater till följd av styrningen genom opinionsbildning.

Tidigare forskning visar att barn är stressade inom barnomsorg och att bland annat kvaliteten på verksamheten kan vara av betydelse (Sims, Guilfoyle & Parry, 2006). I läroplanen för fritidshemmet står det skrivet att: “Undervisningen i fritidshemmet ska komplettera förskoleklassen och skolan även genom att erbjuda eleverna rekreation och vila för hälsa och välbefinnande” (Skolverket, 2018, s.22). Hur kan det då påverka elever om de får eller inte får möjlighet till vila och rekreation? Syftet med studien var att studera hur lärare inom fritidshemmet arbetar med vila och rekreation i verksamheten. Både hur de uppfattar begreppen och hur de integrerar dem genom olika aktiviteter. Vi har även undersökt betydelsen av vila och rekreation och haft fokus på miljön ur olika perspektiv och dess påverkan samt möjliggörande i arbetet. Studiens empiriska material består till största del av intervjuer men även av observation av miljön som vi gjort på de skolor som deltagit i studien. Den insamlade empirin analyserades genom metoden the “constant comparative method” som är en kodningsprocess där det insamlade materialet delas upp i kategorier och underkategorier för att kunna utläsa likheter, skillnader och samband (Hjerm, Lindgren & Nilsson, 2014). Teorin som användes för att förstå det insamlade materialet var pragmatismen tillsammans med begreppen miljö, delaktighet och subjekt. Resultatet från studien visar hur pedagoger uppfattar och integrerar vila och rekreation i verksamheten. Hur pedagoger uppfattar begreppen kan vara av betydelse för elevers tillgång till vila respektive rekreation. Är vila och rekreation något man ska arbeta med som en helhet i verksamheten eller bör man definiera de olika begreppen för att uppfylla var individs behov? Finns det faktorer som kan påverka arbetet med vila och rekreation?

Krav ställs på pedagogisk dokumentation i förskolan från många olika håll där barnens delaktighet betonas. Skolverket (2012) har gett ut stödmaterial kring hur förskolor kan arbeta med pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete i enlighet med förskolans läroplan. Däremot är det upp till pedagogerna att avgöra hur detta ska ske. Tidigare forskning har visat att pedagogisk dokumentation är ett komplext verktyg med många möjligheter, men även svårigheter. Syftet med denna studie är att förstå och synliggöra hur pedagogerna i tal konstruerar barn, delaktighet och pedagogisk dokumentation och vad dessa konstruktioner kan tänkas leda till i dokumentationsprocessen. För att göra undersökningen möjlig har vi genomfört fem intervjuer med fyra förskollärare och en pedagogista, samt tagit del av förskolornas pedagogiska dokumentation. Med ett socialkonstruktionistiskt perspektiv har vi fått syn på att pedagogisk dokumentation är en social konstruktion som påverkas av historiska och kulturella aspekter. Detta kan i sin tur påverka hur barnen konstrueras i dokumentationsprocessen och vilka möjligheter de har till att bli delaktiga. En återkommande svårighet som lyfts i relation till dokumentationsarbetet är tidsbrist. Några möjligheter som uttrycktes i studien var att pedagogisk dokumentation kan synliggöra barnens lärande, intresse och frågor och öka kvaliteten i verksamheten. En aspekt som överraskade oss var att intervjupersonerna lyfte EU:s nya datorskyddsförordning och att den på olika sätt kunde påverka arbetet med pedagogisk dokumentation. Det som synliggörs i denna studie är att pedagogerna uttrycker både fördelar och nackdelar med denna förordning.

Under hösten 2020 sände SVT (Sveriges television) tv-programmet "Våra barns hemliga liv.". I tv-programmet analyserar och kommenterar två barnpsykologer barnen, deras beteenden och handlingar. Utifrån begreppet det komptenta barnet var syftet i den här studien att undersöka vilka diskursiva sannaninga som skapas i barnspykologernas uttryck. Studien använder en femistisk poststrukturell teoribildning inspirerad av Foucault och Butler idéer om makt, subjekt och diskurser. Uppsatsen använder kritisk diskursanalys, med stöd av Fairscloughs förståelse av metoden. Studien kan synliggöra hur barnspsykologernas språkliga uttryck kan förstås i termer av funktions-, ålder- och könsdiskurser. Vidare kan studien belysa hur det komptetna barnet likställs med självständighet och hur detta kan komma att normalisera bilden av barnet som funkitionellt i relation till ålder och kön.

Denna studie undersöker fenomenet bakgrundsmusik i bildklassrum och hur elever upplever att detta inverkar för möjligheterna att arbeta med sitt skapande. Detta görs då fenomenet är vanligt förekommande. Min studie utgick från en fenomenologisk ansats för att få syn på hur elever upplever ett fenomen. Teoretiskt är studien inspirerad av Biestas syn på eleversmöjligheter att handla och vara subjekt. Studiens syfte är undersöka och få syn på hur elever upplever att musik i bildsalen inverkar för deras möjlighet att arbeta med sitt skapande samtbidra med nyanseringar av hur vi kan förhålla oss till fenomenet. Frågor som ställs i studien ärföljande:På vilka sätt inverkar musik i bildsalen för elevers möjligheter att arbeta med sitt skapande?Utifrån denna fråga utvecklades följande frågor:På vilka sätt uttrycker elever att olika musikgenrer som spelas inverkar?Har sättet musik blir tillgänglig för elever inverkan för upplevd delaktighet på bildlektionen och varför? Undersökningen gjordes i en årskurs 9 och metoder för empiriinsamling var deltagande observation, bildelicitering och fältanteckningar. Empirin analyseras med följande teorier och begrepp: subjekt, att stå i dialog, grit och groove. I studiens resultatdel besvaras frågeställningarna. I slutdiskussionen lyfter jag frågor att undersöka vidare. Mitt gestaltande arbete bestod av en workshop på Konstfacks vårutställning. Deltagarna fick utföra enfärgblandningsuppgift samtidigt som olika musik spelade. Vi diskuterade deltagarnas reflektioner om hur de upplevde att olika musik inverkade när de skapade.

Syftet med följande arbete är att beskriva elevers uppfattningar om positiva möten med lärare samt visa på relationers betydelse för elevers betygsutveckling. Vi ville undersöka om det fanns variationer och mönster mellan olika elevers uppfattningar om goda relationer beroende på vilka betyg de har. Arbetet har en fenomenologisk ansats då vi utifrån intervjuer med eleverna vill ta del av deras uppfattningar om goda relationer. Elevernas uttalanden förankras i litteratur och begreppsförklaringar för att nå en fördjupad förståelse. Sammanfattningsvis visar våra resultat att elevernas uppfattningar om goda möten handlar mest om lärares förmåga till engagemang och empati. De anser också att kvaliteten på relationerna till lärarna har stor betydelse för deras betygsutveckling. Det finns dessutom skillnader mellan eleverna på hur de vill bli bemötta. / Good will - The importance of teacher relation for students’ education

Zugl.: Freiburg (Breisgau), Univ., Diss., 2007.