The National Library of Sweden uses optical character recognition software to digitize their collections of historical newspapers. The purpose of such software is first to automatically segment text and images from scanned newspaper pages, and second to read the contents of the identified text regions. While the raw text is often digitized successfully, important contextual information regarding whether the text constitutes for example a header, a section title or the body text of an article is not captured. These characteristics are easy for a human to distinguish, yet they remain difficult for a machine to recognize. The main purpose of this thesis is to investigate how well section titles in the newspaper Svenska Dagbladet can be classified by using so called image embeddings as features. A secondary aim is to examine whether section titles become harder to classify in older newspaper data. Lastly, we explore if manual annotation work can be reduced using the predictions of a semi-supervised classifier to help in the labeling process.  Results indicate the use of image embeddings help quite substantially in classifying section titles. Datasets from three different time periods: 1990-1997, 2004-2013, and 2017 and onwards were sampled and annotated. The best performing model (Xgboost) achieved macro F1 scores of 0.886, 0.936 and 0.980 for the respective time periods. The results also showed classification became more difficult on older newspapers. Furthermore, a semi-supervised classifier managed an average precision of 83% with only single section title examples, showing promise as way to speed up manual annotation of data.

Denna uppsats undersöker maktförhållandena i böckerna En piga bland pigor av Ester Blenda Nordström och Ett pennskaft som piga av Bonn i Taninge. Som metod och analysverktyg används intersektionellt perspektiv med utgångspunkt från de tre kategorierna kön, klass och funktionalitet. Vidare diskuteras maktförhållandena utifrån socialt- och genuskritiskt perspektiv för att spegla kvinnors och mäns villkor i det tidiga 1900-talets Sverige. Sammantaget visar litteraturanalysen att Ester Blenda Nordström besitter en maktposition även om hon utger sig för att vara en piga bland pigor. Den historiska kontexten som böckerna är skrivna i kännetecknas av modernitet och nationalskapande, och Ester Blenda Nordström blir rollmodell för den nya kvinnan som tar sig in på manliga domäner och kämpar för kvinnans rätt och jämlikhet i samhället.

<p>Den 14 januari 2004 inleddes rättegången i Stockholms tingsrätt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början på en lång rättslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. Rättegången stod under en stor mediabevakning och följdes därigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framställt den rättsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger främst på vilka aktörer Svenska Dagbladet väljer att presentera och hur deras åsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framställer Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgångspunkt i uppsatsen är socialkonstruktionism samt diskursanalys där diskursteori främst används som metod.</p>

Studien visar upp på vilka olika sätt det Internetbaserade uppslagsverket Wikipedia framställs i tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, från april 2005 och fram till november 2007. Diskurser i ledare, artiklar och krönikor synliggörs och kopplas till den större debatt om kunskap som Wikipedia blivit en del av.

I den här studien har vi valt att undersöka hur partiet Sverigedemokraterna framställdes och gestaltades inför valet 2010. Tidigare forskning visar på att det alltid är något parti som gynnas eller missgynnas i medierna inför ett val, bland annat genom hur aktörerna framställs och hur partiet och deras sakfrågor framställs. Sverigedemokraterna har länge sagt att de särbehandlats i medierna, framställts på ett mycket negativt sätt och inte fått komma till tals i sina sakfrågor. I medierna har det också pågått en debatt om hur Sverigedemokraterna ska hanteras. För att undersöka hur partiet framställts har kategorierna negativ, positiv och neutral använts. För att avgöra om partiet gynnats eller missgynnats har vi använt oss av medieforskaren Kent Asps Aktörsbehandlingsindex (AB-index), som är en sammanställning av partiets negativa, positiva och neutrala framställning samt hur ofta partiet fått komma till tals som agerande aktör. Detta har gjorts i en kvantitativ innehållsanalys av artiklar från de rikstäckande tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Undersökningen har avgränsats till tryckt nyhetsmaterial som publicerats de tre sista veckorna innan valet 2010. I undersökningen kom vi fram till att Sverigedemokraterna omtalades oftare än de fick komma till tals och när de omtalades har de framställts övervägande negativt. Överlag fick de inte komma till tals i sina sakfrågor, när de fick det framställdes sakfrågorna negativt eller neutralt. Kvällstidningarna hade den mest balanserade bevakningen av partiet. När det däremot gällde sakfrågorna och partiledaren Jimmie Åkesson var bevakningen övervägande gynnsam hos samtliga tidningar. Fler artiklar om Sverigedemokraterna gestaltades som spel än som sak, vilket skiljer sig från tidigare gestaltning av politisk journalistik i en valrörelse. Jämfört med hur andra partier behandlades i valrörelsen 2006 behandlades Sverigedemokraterna i stort sett likadant i kvällstidningarna inför valet 2010, men fick en väldigt annorlunda behandling i morgontidningarna.

Bilder är bland det första som fångar tidningsläsarens uppmärksamhet och forskning visar att bilder i högre grad än den skrivna texten drar till sig uppmärksamhet. Därav kan bilden av en politiker som framställs på ett ofördelaktigt sätt i pressbilder påverka publikens uppfattning av denne. I sin tur påverkas hur vi som väljare tar ställning till dennes politik, då väljare tar ställning i politiska frågor ur det som ligger närmast i minnet. En fotografs bilder kan aldrig vara helt objektiva avbildningar eftersom fotografen väljer bildvinkel och avgör i vilket ögonblick bilden tas, dock anses bilder som starka bevis. Bilden blir en slags bekräftelse av att en händelse ägt rum när läsaren inte själv kunnat närvara på plats. Vårt syfte med denna studie var att genom semiotiska bildanalyser av bilderna som publicerats i Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet undersöka den visuella framställningen av Socialdemokraternas partiledare Håkan Juholt och partiets tidigare ledare Mona Sahlin. Detta möjliggör en kvalitativ, jämförande studie med utgångspunkt i ett genusperspektiv. En jämförelse har även gjorts för att se hur den visuella framställningen av dessa två politiker skiljer sig i dags- och kvällspressen och vilka utmärkande bilder som förekom. I Håkan Juholts fall analyserades bilder från perioden 7-23 oktober 2011 då det uppdagades att han tagit ut felaktiga bostadsbidrag och i Mona Sahlins fall undersöktes perioden 10-15 november 2010 i samband med hennes beslut om att avgå som partiledare. Vi kom genom vår studie fram till att de båda partiledarna avbildades på skilda sätt. Mona Sahlin har fotograferats närmare än för Håkan Juholt som fotograferats längre ifrån. I Håkan Juholts fall har också hans blick många gånger varit fäst i kameran och en känsla av självsäkerhet och trygghet förmedlades genom bilderna vilket inte i Mona Sahlins fall då hon utstrålat skam och frånvaro. Bildvinklar mellan de båda har skilt sig åt, vilket vi tror grundar sig i invanda mönster hur kvinnor och män fotograferas och att vi tolkar det som att tidningarna slutligen väljer att publicera sådana bilder som förstärker skillnaderna.

<p>Studien visar upp på vilka olika sätt det Internetbaserade uppslagsverket Wikipedia framställs i tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet, från april 2005 och fram till november 2007. Diskurser i ledare, artiklar och krönikor synliggörs och kopplas till den större debatt om kunskap som Wikipedia blivit en del av.</p>

Problemformulering: Det amerikanska valet år 2016 har gått till historien. Det stod mellan två oväntade kandidater, Hillary Clinton som var USA:s första kvinna att kandidera till president. Den andra kandidaten var Donald Trump, en framgångsrik affärsman utan politisk bakgrund. Segrare blev Donald Trump, vilket förbluffade världen. Presidenten började sin första dag med att kritisera medier för att dem ska använda sig utav “Fake News” när det publicerar nyheter. Det är presidentens begrepp “Fake News” som lade idén för vår studie. Syfte: Studien ämnar undersöka huruvida Svenska Dagbladet och Dagens Nyheters utformning och gestaltningar i nyheter framställs och därmed presenteras för medborgarna samt huruvida de två valda tidningarna framställer President Trump. Metod och material: En kvantitativ innehållsanalys har genomförts bestående av totalt 40 analysobjekt från Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter. Huvudresultat: Nyheters logik och berättartekniker, nyheters beskrivande innehåll samt nyheters utformning utgör i samverkan med varandra, i större och mindre utsträckning, en god grund för hur individer väljer sin informationskälla och uppfattar verkligheten. Dessa skapar även förutsättningar för mediernas betydelse i samhället och vilken påverkan de har på individer i samhället. Utan medialiseringen och nyhetsvärderingen tenderar gestaltningen i nyhetsrapportering inom politik att bli intetsägande. Vidare är de politiska aktörerna och medierna beroende av varandra och samspelet mellan varandra för att fånga uppmärksamheten hos individer i samhället.

Den 14 januari 2004 inleddes rättegången i Stockholms tingsrätt mot Mijailo Mijailovic vilket var en början på en lång rättslig process som avslutades den 2 december 2004 i Högsta domstolen. Rättegången stod under en stor mediabevakning och följdes därigenom av det svenska folket. Uppsatsen behandlar hur en av Sveriges största dagstidningar, Svenska Dagbladet, har framställt den rättsliga processen och vilken eller vilka diskurser som konstrueras och presenteras i deras artiklar. Fokus ligger främst på vilka aktörer Svenska Dagbladet väljer att presentera och hur deras åsikter och resonemang framförs samt hurSvenska Dagbladet framställer Mijailovic som subjekt. Teoretisk utgångspunkt i uppsatsen är socialkonstruktionism samt diskursanalys där diskursteori främst används som metod.

The aim of the study was to investigate the degree of usage of 15 English loanwords atthe Swedish broadsheets Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet’s websites, during2002-2008. Three different aspects were investigated; total usage during 2002-2008,what kind of articles the loanwords occurred in and lastly, the gender of the journalistswho had written the articles containing any of these 15 loanwords. The result did notindicate any major usage of the 15 English loanwords; the highest usage was found insections like Sport and Culture &amp; Entertainment and in the Economy section the usagewas very low. Some indications were found pointing at the idea that gender also plays apart in the frequency of usage of English loanwords with a greater use for men thanwomen.