Denna uppsats analyserar och diskutera läroboksbilden av nya religiösa rörelser i fya läroböcker för religionskunskap på gymnasiet. De generella frågorna som ställs är hur läroboksbilden ser ut och vad man kan säga om den i jömförelse med nu gällande läro- och kursplan. Analysen görs i två steg. Först analyseras texten enligt innehållsanalysen som den presenteras av Hellspong och Ledin. Sedan analyseras resultatet utifrån tidigare forskning. Slutsatserna av undersökningen är att läroböckerna skulle limma beskriva de nya religiösa rörelserna mer ingående och använda sig mindre av begreppet sekt eftersom det är negativt laddat. Man skulle också kunna lägga mer fokus på individen, för att få en mer nyanserad bild. / The aim of the study that is presented in this essay was to analyze the image of new religious movements in four religion textbooks in the upper secondary school of Sweden and to discuss this image in comparison to the swedish curriculum for upper secondary school and the religion syllabus. The conclusions of the study are that the new religious movements are generalized in many ways inte the four textbooks that have been analyzed. Two books give a more neutral image. In comparison to the curriculum and the syllabus the books could give a deeper presentation of the new religious movements. They could also focus more on the individual, to reach the aims of the curriculum and syllabus, which is tolerance, understanding and a neutral education.

I och med den nya läroplanen för det obligatoriska skolväsendet, Lpo 94, breddades idrottsämnet och ämnet bytte namn från idrott till idrott och hälsa. Då hälsa är ett komplext och svårdefinierat begrepp var syftet med studien att undersöka tolkningsutrymmet vad gäller hälsa i kursplanen för idrott och hälsa. Studien inkluderade två olika undersökningar varav den ena avsåg en textanalys av samtliga läroplaner för grundskolan med inkluderande kursplaner för idrottsämnet. Detta för att belysa hur hälsosynen och tolkningsutrymmet har utvecklats över tid. Textanalysen kompletterades sedan med intervjuer av fyra behöriga idrottslärare för grundskolan i en kommun för att få inblick i hur yrkesverksamma tolkar hälsa utifrån kursplanen. Resultatet av båda undersökningarna visade att tolkningsutrymmet är stort och intervjuerna visade även att idrottslärarna önskade bättre metodiska anvisningar för kursmålen. Samtliga idrottslärare uppgav att hälsa är att må bra, men åsikterna om hur detta välmående skulle uppnås skilde sig.

Syftet med denna studie är att undersöka hur musiklärare i Namibia förhåller sig till läroplaner och ämnets förutsättningar och hur det påverkar deras uppfattning om musikutbildning. Studien är en undersökning om vilka tyngdpunkterna i de namibiska styrdokumenten i ämnet musik är. Vi har undersökt hur kursplanen tolkas i teorin och i praktiken av lärare. Dessutom har vi undersökt vilka ramfaktorer som är rådande för en musiklärare i Namibia och hur dessa faktorer påverkar undervisningen. Denna studie bygger på sociokulturell teori och ramfaktorsteori. Vi har använt tre olika metoder: Hermeneutisk textanalys, observationer och intervjuer för att få svar på våra frågeställningar. De resultat som vi har kommit fram till är att musikutbildningen enligt landets skolplan bör utbilda eleverna på en social och kulturell nivå. Undervisningen bör uppmuntra elevernas kreativitet och grunda sig på: Att utforska, delta, skapa och uppskatta. Våra observationer har visat att klassrummen oftast inte är anpassade för musikundervisning och tillgången till instrument är mycket begränsade. Dessutom är den ekonomiska situationen en av de främsta faktorerna som gör ramarna mycket begränsade. Skillnaden mellan den privata och de kommunala skolorna är noterbar och syns på många olika sätt på grund av deras ekonomiska och i viss mån kulturella situation. Vi diskuterar också om lärarna, under nuvarande omständigheter, kan ge eleverna en allsidig musikutbildning med så små resurser. Dessutom diskuterar vi om hur mycket ramfaktorerna påverkar undervisningen. Våra resultat visar att det inte bara är ramfaktorer som har effekter på musikundervisning i Namibia, även om det är en viktig faktor. Lärarnas föreställningar om musik spelar också en stor roll, särskilt för de lärare som inte behöver oroa sig över deras ekonomiska situation. Denna studie visar också att det finns en paradox mellan den privata skolan och de kommunala skolorna. De kommunala skolorna, med begränsade ekonomiska tillgångar, lär eleverna att musik är en möjlig karriär i livet även om de inte har utrustning för praktiskt musicerande. Den privata skolan utbildar eleverna till att känna igen "bra" musik, notation etc, även om de har möjlighet att utbilda elevernas instrumentella färdigheter. Denna studie genomfördes i Namibias huvudstad, Windhoek. / The purpose of this study is to investigate how music teachers in Namibia relate to current curricullum and subject prerequisites and how it affects their perception of music education. The study is an survey of where the emphasis is in the Namibian curricullum of the subject music. We have investigated how the syllabus is interpreted in theory and in practice by the teachers. Furthermore the study also examine what frame factors are present for a music teacher in Namibia and how these factors affect teaching. This study is based on socialculture theories, music didactics and frame factor theories. We have used three different methods: Hermeneutic text analysis method, observations and interviews to get answers to our research questions at issue. The results we have presented are that the music education should, according to the Namibian syllabi, educate students at a social and cultural level. The education should encourage students creativity and be based on: Exploring, participating, creating and appreciating. Our observations have showed that their classrooms are not optimized for teaching music and the instrumental assets are very limited. Furthermore the economical situation is the main factor making the frames very restricted. The difference between the private school and the government schools is legible and is visable in many different layers due to their economical and cultural situation. We also discuss whether the teachers, in the present circumstances, can give the pupils a varied music education with their small resources, this in addition to the questions regarding how much the frame factors affects the teaching. Our results shows that it is not only the frame factors that effects the music education in Namibia, even if it’s an important factor. The teachers conception of music plays a big part as well, especially for those teachers who do not have to worry too much about refounds. This study also shows that there is a paradox between the private school and the public schools. The public schools with much less refounds teach the pupils that music is a possible career in life even if they do not have equipment to practise. The private school educate the children to recognise “good” music, notation etc, even if they have the possibility to educate the childrens instrumental skills. This study was done in the capital of Namibia, Windhoek.

Sedan 1990-talet har Sverige ett kunskaps- och målrelaterat bedömningssystem i skolan där eleverna blir bedömda och betygsatta utifrån ämnesplan och kunskapskrav. I samband med den nya skolreformen 2011 reviderades innehållet i dessa styrdokument. Studiens syfte är att belysa hur engelsklärare resonerar i sitt val av bedömningsformer för underlag vid bedömning och betygssättning i förhållande till ämnesplan och kunskapskrav i Gy11, samt att undersöka om det finns skillnader i lärarnas bedömningsarbete i jämförelse med Lpf94. Undersökningen har genomförts vid en gymnasieskola där kvalitativa intervjuer har hållits med fem engelsklärare som undervisar i kursen Engelska 5. Studien visar att bedömning sker kontinuerligt av lärarna, men att de har olika sätt att bedöma, dokumentera och använda sig av bedömning i lärandet. De fem olika lärarna väljer att använda ämnesplan och kunskapskrav på olika sätt men med konkreta, tydliga och individuella synsätt. Elevdelaktighet är mycket viktigt utifrån motivation och engagemang i ämnet, och lärarens syn på bedömning är central såväl som hur både ämnesplan och kunskapskrav används i undervisning och bedömning. Lärarnas intentioner är att få eleverna motiverade och att känna lusten att lära sig något som de kan använda i praktiken. Slutsatsen är att Gy11, med ny ämnesplan och kunskapskrav i Engelska 5, ger lärarna en utmaning med ett nytt sätt att tänka. Utifrån den formativa bedömningen behövs tydlighet, kommunikation, strategier, återkoppling, elevaktivitet med ett kvalitativt tänkande som en röd tråd. / Since the 1990s, Sweden has a knowledge and goal-related grading system in schools, where students are assessed and graded according to the syllabus and grading criteria. In conjunction with the educational reform in 2011 the contents of these documents was revised. This study aims to show how English teachers reason when choosing which assessment forms for assessment and grading to use in relation to the syllabus and grading criteria of Gy11. It also aims to investigate whether there are differences in teachers’ assessments in comparison with Lpf94. The survey was conducted at an upper secondary school where qualitative interviews were held with five English teachers who teach the course English 5. The study shows that the teachers do assessment continuously, but that they have different ways to assess, document and use assessment in the learning process. The five different teachers choose to use the syllabus and grading criteria in different ways but with concrete, distinct and individual approaches. Student participation is very important as regards motivation and engagement in the subject, and the teacher’s approach to assessment is central as well as how both substance level and knowledge is used in teaching and assessment. The teachers’ intentions are to get the students motivated and feel the urge to learn something they can use in practice. In conclusion, the Gy11 reform, with a new syllabus and grading criteria in English 5, gives teachers a challenge with a new way of thinking. Based on the formative assessment, clarity, communication, strategies, feedback and student activity, with a qualitative approach is needed.

Išanalizavus mokslinę literatūrą asmenų, baigusių mokyklą pagal adaptuotą programą, socialinės integracijos visuomenėje klausimu, socialinę integraciją galima apibrėžti kaip lygių galimybių suteikimą neįgaliajam,pasireiškiantį nuo fizinių barjerų pašalinimo gyvenamojoje aplinkoje iki psichologinių kliūčių panaikinimo. Tyrimo hipotezė, jog asmenų, baigusių mokyklą pagal adaptuotą programą, sėkmingos integracijos kokybei visuomenėje turi įtakos jų pačių, šeimos, mokyklos ir visuomenės ktyptingos pastangos,pasitvirtino.T. y. sėkmingos integracijos kokybei visuomenėje turi įtakos jaunuolių savęs vertinimas, pasitikėjimas savo jėgomis, jų pačių tikslai ir poreikiai, šeimos įsitraukimas į vaiko ugdymo procesą, visuomenės narių prosocialios aplinkos kūrimas, darbdavių geranoriškumas ir sąlygų sudarymas neįgaliam asmeniui.Tyrimo rezultatai atskleidė, jog 19 proc. apklaustųjų buvo mokomi pagal adaptuotą programą, tačiau jokia specialioji pagalba jiems nebuvo teikiama. Šis veiksnys rodo, kad egzistuoja problema ugdant ir teikiant pagalbą specialiųjų poreikių turintiems vaikams, t.y. trūksta kvalifikuotų specialistų, kad ne visose mokyklose mokytojai yra pasirengę dirbti su šiais vaikais. Kyla klausimas, ar parašytos mokiniams adaptuotos programos nelieka tik dokumentuose reglamentuojamomis programomis. Kalbant apie asmenų, baigusių mokyklą pagal adaptuotą programą, socialinės integracijos visuomenėje gerinimo galimybes, pastebėta, kad svarbu išspręsti problemas, susijusias su... [toliau žr. visą tekstą] / Having analyzed scientific literature about the people who were educated on an adaptable syllabus ,according to the social integration in the society, social integration could be defined as the provision of equal opportunities for the disabled. The provision of equal opportunities can include the removal of physical and psychological obstacles in living surroundings. The hypothesis of the research, that the quality of successful integration in the society of people, who were educated on adaptable syllabuses, depends on their own, their families’, schools’ and the societies’efforts, was absolutely confirmed. It means, that peoples’, who were educated on an adaptable syllabus, quality of the successful integration in the society is influenced by youngsters’ self-assessment, confidence, their own aims and needs, the involvement of their families into the process of education, the creation of social atmosphere, where the goodwill of employers and conditions for the disabled exist. The results of the research show that 19 percent of people, who participated in the questionnaire, were taught according to an adaptable syllabus, but any special assistance was not offered. This factor demonstrates that there is a problem of educating and rending assistance for children with special needs, it means that there is lack of specialists and not every teacher is ready and trained to work with these children. A question appears if adaptable syllabuses , created for children with... [to full text]

Gyvename įvairovės ir neapibrėžtumo, o kartu ir būdravimo, kritiškumo, kūrybos laikais, kai reikia daugiau individualių įžvalgų, nuovokos, refleksijos, atsakomybės už teisingus pasirinkimus. Teisinis ugdymas bendrojo lavinimo mokykloje yra ta terpė, kuri ugdo sąmoningus, suprantančius savo teises ir pareigas, gebančius išmoktas teisines žinias pritaikyti konkrečioje situacijoje, konstruktyviai dalyvauti nuolat kintančios visuomenės gyvenime, mokinius – piliečius. Ugdymo realybėje kylančios problemos susijusios su visuomenės gyvenimo pokyčiais, ugdymo turinys, kaip socialinio užsakymo raiška, atspindi šiandieninės visuomenės poreikius, lūkesčius, problemas. Visuomenei ir asmenybei prasmingas toks ugdymo turinys, kuris atitinka konkrečios visuomenės materialinę ir dvasinę kultūrą. Todėl modernioje visuomenėje yra svarbios ir reikšmingos teisinio ugdymo programos bei jų turinys, nes tik tikslingai ir kompetentingai sudarytos programos ir jų turinys sąlygos progresą tarp besimokančiųjų bendrojo lavinimo mokykloje. Kalbant apie sparčią socialinę kaitą, tuo pačiu ir apie teisinio ugdymo turinio kaitą, reikia pabrėžti kompetencijos reikšmę Bendrosiose programose (ugdymo turinyje). Šis globalizacijos laikmetis yra pažymėtas ypatingu ženklu, kai globali ideologija, žadanti patogesnį, kokybiškesnį, įdomesnį gyvenimą, persmelkia visų valstybių politiką, kultūrą, švietimą, socialinį gyvenimą, siūlydama tvarkytis pagal tuos pačius principus, t.y. kompetencijas. Kompetencijos samprata... [toliau žr. visą tekstą] / We live in the world that is full of variety and uncertainty together with subterfuge, criticism and creativity and it is the time that we need more individual abortions, perception, reflection and responsibility for the legal choices. Legal education at secondary school is the environment that educates students, namely citizens that are conscious, realizing their rights and duties, able to adjust legal knowledge in certain situations, constructively participate in changing society life. The obstacles that appear in education reality are associated with social life changes, the education content as social expressions, reflects the changes of today’s society, as well as expectations and problems. Education content will be meaningful only when it will correlate with society and person’s material and emotional culture. As a consequence, modern society should take into consideration education syllabus and their content as only the competent and meaningful syllabus as well as content may be useful and influence the progress among secondary school students. As far as quick social and legal education content change is concerned, it is important to note the significance of competences in General syllabus. This globalization era is marked with exceptional mark when global ideology assuring easier, of more quality and interesting life pierces the politics, culture, education, social life of every country suggesting living according common principles, namely, competences. The... [to full text]

Den här rapporten tittar på innehållet i de läroplaner som funnits i den svenska grundskolan, från den första som kom 1962 till dagens som infördes 2011.Den behandlar också ämnet geografi, hur ämnets innehåll sett ut och förändrats över den här tiden samt intervjuer med verksamma lärare.Man kan se att läroplanerna inte förändras direkt mycket i sin allmänna del, men att kursplanen förändrats en hel del med förskjutning från kartografi och fokus på närmiljön till en mer teknisk undervisning med fokus på samspel mellan människa natur, vilket även framkommer i de svaren lärarna ger. / This report looks at the content of the curricula that existed in the Swedish primary-schools. From the first one that came in 1962 to the present, introduced in 2011.It also handles the subject geography, how the content has been presented and changed over this period of time. I have also interviewed practicing teachers to see if there are any similarities.One can see that the curriculum has not changed much in its general part, but that the syllabus changed a lot with the shift from cartography and focus on the local environment to a more technical

Submitted by Edileide Reis (leyde-landy@hotmail.com) on 2013-05-13T19:54:33Z No. of bitstreams: 8 Marta Maria de Almeida Nery P8.pdf: 3540370 bytes, checksum: 7cff2d494857cbb0c3c8cf83d58f0c42 (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P7.pdf: 6929986 bytes, checksum: 1f63270c0518074c305a1bdc4043f3be (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P6.pdf: 4538539 bytes, checksum: 45237b0865a9a4ba4d1f42a6931c3267 (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P5.pdf: 5826122 bytes, checksum: 309e1df3ffae3efef8fd5bb70ed2bfa4 (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P4.pdf: 4817841 bytes, checksum: 2c9a5cc0c4dcfde3c8c5ad7289c1691a (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P3.pdf: 5679025 bytes, checksum: ebc8b1ee7f61196477b0d42c3b1b5422 (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P2.pdf: 5109683 bytes, checksum: 3d3280f0972c6e7bb2e39d8b41b6f472 (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P1.pdf: 3975308 bytes, checksum: 1bc41ce33eab0bde69a1fb5421aeda8f (MD5) / Approved for entry into archive by Alda Lima da Silva(sivalda@ufba.br) on 2013-05-16T17:44:07Z (GMT) No. of bitstreams: 8 Marta Maria de Almeida Nery P8.pdf: 3540370 bytes, checksum: 7cff2d494857cbb0c3c8cf83d58f0c42 (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P7.pdf: 6929986 bytes, checksum: 1f63270c0518074c305a1bdc4043f3be (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P6.pdf: 4538539 bytes, checksum: 45237b0865a9a4ba4d1f42a6931c3267 (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P5.pdf: 5826122 bytes, checksum: 309e1df3ffae3efef8fd5bb70ed2bfa4 (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P4.pdf: 4817841 bytes, checksum: 2c9a5cc0c4dcfde3c8c5ad7289c1691a (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P3.pdf: 5679025 bytes, checksum: ebc8b1ee7f61196477b0d42c3b1b5422 (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P2.pdf: 5109683 bytes, checksum: 3d3280f0972c6e7bb2e39d8b41b6f472 (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P1.pdf: 3975308 bytes, checksum: 1bc41ce33eab0bde69a1fb5421aeda8f (MD5) / Made available in DSpace on 2013-05-16T17:44:07Z (GMT). No. of bitstreams: 8 Marta Maria de Almeida Nery P8.pdf: 3540370 bytes, checksum: 7cff2d494857cbb0c3c8cf83d58f0c42 (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P7.pdf: 6929986 bytes, checksum: 1f63270c0518074c305a1bdc4043f3be (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P6.pdf: 4538539 bytes, checksum: 45237b0865a9a4ba4d1f42a6931c3267 (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P5.pdf: 5826122 bytes, checksum: 309e1df3ffae3efef8fd5bb70ed2bfa4 (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P4.pdf: 4817841 bytes, checksum: 2c9a5cc0c4dcfde3c8c5ad7289c1691a (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P3.pdf: 5679025 bytes, checksum: ebc8b1ee7f61196477b0d42c3b1b5422 (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P2.pdf: 5109683 bytes, checksum: 3d3280f0972c6e7bb2e39d8b41b6f472 (MD5) Marta Maria de Almeida Nery P1.pdf: 3975308 bytes, checksum: 1bc41ce33eab0bde69a1fb5421aeda8f (MD5) Previous issue date: 2008 / O objetivo desta dissertação de Mestrado, fundamentada no paradigma funcional da linguagem, foi analisar as atividades de produção de texto, na modalidade oral, presentes em duas coleções de Língua Portuguesa do Ensino Fundamental recentemente publicadas. Para tanto, três aspectos foram considerados: o primeiro, se o texto oral foi o ponto de partida da aprendizagem; o segundo, se a concepção de gêneros textuais se fez evidente; por fim, se as características intrínsecas à oralidade foram contempladas. Nas duas coleções analisadas, os gêneros orais trabalhados foram o debate e a exposição (seminário), contemplando aspectos como o conteúdo temático, a constituição composicional e o estilo, em maior ou menor detalhes, a depender da série. Concluiu-se que existe, por parte dos autores das respectivas coleções analisadas, a intenção de trabalhar com a modalidade oral, porém isto acontece de maneira limitada, sendo inegável a predominância dos gêneros textuais da modalidade escrita, em sua variedade culta. Foram sugeridos diversos momentos em que a modalidade oral poderia ter sido trabalhada, através da entrevista, do conto maravilhoso, do cordel e de relatos. Também foi enfatizada a importância de se partir das conversações, gênero oral prototípico, com tudo que lhe é peculiar, para, em seguida, se fazer um cotejo com os gêneros orais formais e praticá-los em sala de aula. / Salvador

Hierdie studie handel oor die Klasmusiekopleiding van die Junior Primereonderwysstudent. Studente wat vir Junior Primere opleiding aan onderwyskolleges registreer, is verplig om opleiding in Klasmusiek vir een van die vier studiejare te deurloop. Navorsingsbevindinge toon egter dat die opleiding nie die gewenste resultate in die praktyk fewer nie. Om probleme en tekortkominge voortspruitend uit die opleiding te identifiseer is 'n literatuurstudie aan die hand van die volgende aspekte gedoen: (1) 'n Besinning oor die struktuur van die kurrikulum en formulering van kurrikulumkriteria vir die samestelling van 'n sillabus. (2) ldentifisering van die struktuur van musiek en van Klasmusiek. (3) Eksemplariese analise van sillabusse vir die Klasmusiekopleiding van die student ten einde bevindings en aanbevelings wat as riglyne vir herkurrikuleringsaksies in die toekoms mag dien, te formuleer. / This study deals with the education of student teachers for Class Music in the Junior Primary phase. Students who enroll for a Junior Primary Course at Colleges of Education have to follow a compulsory course of at least one year in Class Music during their four year training. Research has indicated however that the training of these students does not bring about the desired results in practice. To identify problems and shortcomings stemming from the training in Class Music, a literature study was undertaken in which the following aspects were dealt with: (1) Consideration of the structure of the curriculum and the formulation of curriculum criteria for the compilation of a syllabus. (2) Identification of the structure of music and Class Music. (3) Analysis of examples of syllabuses for the training of students in Class Music to formulate findings and recommendations to serve as guidelines for curriculum review and restructing in future. / Educational Studies / M. Ed. (Didactics)

Made available in DSpace on 2016-08-03T16:15:52Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Kelly Cristina Ramos Toscano.pdf: 2780912 bytes, checksum: 83b79d657228e6fea3bef82c2d5898d1 (MD5) Previous issue date: 2006-05-02 / This task aims the analyzes of the transformations of the practices in infantile education in the city hall of the city of São Bernardo do Campo, in four decades, considering the political and economic changes as well as the theoretical tendencies target in the different moments investigated. For a greater approaching with the practices of the past, three elements were fundamental: the theories that support the documents and the syllabus orientation, the voice of the teachers, that through their narration could express the practices developed along the formation course of their lives and the changes along the years, the tasks produced by the pupils along the decades studied. These students tasks have been organized in parts, pointing the frequency that certain kinds of the activity happened in different periods . Besides these parts, the narration of the teachers could highlight ways in how the practices transformations happened, from the point of view of whom practices them, from these data, I have searched in the contributions of Certeau elements to understand how the historic individual teachers deal with the products that are imposed by the social order syllabus orientation and new theories transforming them and reinventing them in their quotidian practices. Key words: infantile education; practices transformation; / Este trabalho tem como propósito à análise das transformações das práticas em educação infantil na Prefeitura Municipal de São Bernardo do Campo ao longo de quatro décadas, considerando as mudanças políticas e econômicas, bem como as tendências teóricas predominantes nos diferentes momentos investigados. Para uma maior aproximação com as práticas do passado, três elementos foram fundamentais: as teorias que subsidiaram os documentos e orientações curriculares; a voz das professoras, que através de seus relatos puderam expressar as práticas desenvolvidas em sua trajetória de formação e as mudanças que foram se efetivando ao longo dos anos; e os trabalhos produzidos pelos alunos ao longo das décadas estudadas. Esses trabalhos dos alunos foram organizados em quadros, apontando a freqüência com que determinados tipos de atividade aconteciam em diferentes épocas. Além desses quadros, os relatos das professoras puderam evidenciar maneiras como as transformações das práticas aconteceram, a partir do olhar de quem as pratica. A partir desses dados, busquei nas contribuições de Certeau elementos para compreender de que maneira os sujeitos históricos - professores - lidam com os produtos que lhes são impostos pela ordem social - orientações curriculares e novas teorias - transformando-os e reinventando-os em seu fazer cotidiano.