Att arbeta inom synhabiliteringen som kurator idag är en komplex situation. Det gäller att kunna hantera olika typer av problem och att samverka med andra enheter. Att ha svåra samtal med barn om deras synnedsättning, stötta vårdnadshavare och hantera andra myndigheter är vanliga arbetsuppgifter för kuratorn inom synhabiliteringen. Kuratorns roll är att fungera som barn och vårdnadshavares stöd när det gäller skolsituationen. Det är många bitar som ska ordnas för att skolbarn med synnedsättning ska ges en rättvis, tillgänglig och delaktig skolsituation. I denna kvalitativa studie intervjuas fem kuratorer, inom synhabiliteringen i olika delar av Sverige, om sina kunskaper, upplevelser, erfarenheter och insatser till grundskolebarn med synnedsättning och kuratorns samverkansroll kring dessa barns situation i grundskolan. Studiens teoretiska utgångspunkt är huvudsakligen Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori, med komplettering av Foucaults maktteori. Resultaten visar att det finns ett stort behov av samverkan med skolan och andra enheter för att skolsituationen ska bli rättvis för elever med synnedsättning. Varje skolsituation för elever med synnedsättning är unik med många komplexa faktorer utöver rent pedagogiska och sociala som spelar in när det gäller samverkanspusslet. Resultaten tyder också på viss förekomst av samverkansproblem mellan myndigheter, vårdnadshavare och skolan, som kuratorn inom synhabiliteringen får hantera. / Working as a counsellor at low vision habilitation centres is a complex situation. It is important to be able to deal with different problems and collaborate with different actors in other sectors of the society. Having conversations with children about their visual impairment, supporting guardians and dealing with other authorities is common tasks for a counsellor at low vision habilitation centres. The counsellor acts as support for the child and the guardian regarding the child´s school situation. There are many pieces to be arranged to ensure that school children with visual impairment are given a fair, accessible and participatory school situation. In this qualitative study five counsellors are interviewed about their knowledge and experiences working in the Swedish low vision habilitation centres and their interventions to primary school children with visual impairment. The study is based on Bronfenbrenner's ecology system theory of development with complementing Foucault's power theory. The results show that there is a great need for collaboration between the school and other sectors for it to be fair for students with visual impairment. The results also find that there are some collaborative problems between authorities, guardians and the school, which the counsellor have to deal with.

Offentliga rum är en viktig beståndsdel av den urbana miljön och något många av oss tar för givet. Men är det offentliga rummet tillgängligt för alla eller kan platsens gestaltning exkludera vissa grupper från rummet? Den här studien syftar till att belysa dessa problem genom att undersöka tre olika offentliga platser i Karlskrona utifrån ett tillgänglighetsperspektiv. För att undersöka platserna har tre fallstudier genomförts genom både systematiska- och deltagande observationer. Empirin från observationerna har sedan ställts mot kunskapsunderlageti en analys för att få en gedigen bild över hur tillgänglighetsanpassade platserna var. Sammanfattningsvis hade samtliga platser brister, men i varierande grad. Slutsatsen blev att en förändring måste ske, annars kommer denna rumsliga exkludering att fortgå.

I dagens samhälle utgör offentliga platser en viktig roll för den sociala samvaron i staden. Offentliga platser ska vara tillgängliga för alla, vilket är något som anses vara en självklarhet och som tas för givet. Frågan som ställs i denna studie är huruvida de offentliga rummen i staden verkligen är tillgängliga för alla stadens invånare och besökare, oavsett funktionsvariation. För att besvara studiens syfte samt frågeställningar har kommunala dokument analyserats för att ta reda på hur en kommun arbetar med tillgänglighetsfrågor på en kommunövergripande nivå. En platsanalys har även genomförts på två offentliga platser, i detta fall två torg, för att undersöka tillgängligheten för personer med olika typer av funktionsvariationer. Resultatet från den insamlade empirin har sedan jämförts med resterande kunskapsunderlag för att komma fram till en slutsats kring platsernas tillgänglighet. Slutsatsen av studien visar att de valda platserna var delvis tillgängliga, men att mindre förändringar kan göras för att uppnå ökad tillgänglighet och användbarhet.

E-handel i Sverige har varit aktuellt i många år, men till följd av coronapandemin har den svenska e-handeln ökat drastiskt. Det är därför av största vikt att alla, på lika villkor, har möjlighet att handla på internet. Sverige har flera lagar och regler för att förhindra diskriminering av personer med funktionsnedsättning, bland annat Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen). Dock gäller lagen endast verksamheter inom offentlig förvaltning. I juni i år ska Europaparlamentets och rådets tillgänglighetsdirektiv bli svensk lag, vilket bland annat kommer att resultera i att svensk e-handel måste vara tillgänglig för alla.  Denna studie ämnar att undersöka tillgängligheten för synskadade inom svensk e-handel i dagsläget, innan denna lag har trätt i kraft. Detta har gjorts genom en etnografiskt förankrad studie, som syftar till att belysa  synskadade personers upplevelse av den svenska e-handeln. Därmed har en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer tillämpats. Dessa intervjuer har genomförts med en teoretisk utgångspunkt i Web Content Accessibility Guidelines 2.1 samt utformats med en etnografisk utgångspunkt. Detta för att prioritera en renodlad redogörelse av upplevelsen hos respondenterna. Utöver dessa intervjuer, har en kvantitativ undersökning genomförts. Detta i form av en granskning av den svenska e-handeln. Syftet med detta har varit att kartlägga hur väl svensk e-handel lever upp till de uppsatta krav som Web Content Accessibility Guidelines 2.1 redogör för. Avsikten med denna del har varit att komplettera intervjumaterialet, snarare än att vara en betydande del.    Studiens slutsats återger att upplevelsen hos den berörda gruppen är nyanserad, och att både positiva och negativa erfarenheter har upplevts. Gällande det kompletterande materialet förefaller det tydligt att det finns utvecklingspotential inom svensk e-handel kopplat till tillgänglighetsfrågor, men också gällande tillvägagångssättet för testning av tillgänglighet på webbplatser.

Bakgrund: Ögonsjukdomar och nedsatt syn är ett folkhälsoproblem som förväntas att öka runt om i världen. Den främsta orsaken till synnedsättning och blindhet är ögonsjukdomar där några av de vanligaste är katarakt, åldersrelaterad makuladegeneration, glaukom och retinopati. Synnedsättning kan skapa fysiska och psykiska följder i det dagliga livet, exempelvis isolering, ökad risk för skador och minskad självständighet. Syfte: Syftet var att belysa personers upplevelser av att leva med synnedsättning och hur detta påverkar utförandet av aktiviteter i det dagliga livet. Metod: En litteraturstudie har genomförts med induktiv ansats. Sökningar gjordes i databaserna CINAHL och PubMed där 12 artiklar valdes ut som utgör grunden för uppsatsens resultat. Bearbetningen av den insamlade datan genomfördes med stöd av en innehållsanalys. Resultat: Det framkom att personer med nedsatt syn upplevde att synnedsättningen hade en betydande inverkan på de dagliga aktiviteterna. Detta visade sig genom att svårigheter uppstod vid vissa aktiviteter, såsom matlagning och mobilisering. Detta medförde att strategier skapades för att underlätta aktiviteterna. Situationen medförde även olika känslor, både positiva och negativa. Konklusion: Resultatet kan bidra med betydande kunskap kring hur personer med synnedsättning upplever aktiviteter i det dagliga livet, vilket är användbart för sjuksköterskan för att kunna tillämpa god omvårdnad och personcentrerad vård. / Background: Eye diseases and impaired vision are a public health problem that is expected to increase around the world. The main causes of visual impairment and blindness are eye diseases where some of the most common are cataract, age-related macular degeneration, glaucoma and retinopathy. Visual impairment can create physical and mental consequences in daily life, such as isolation, increased risk of injury and reduced independence. Purpose: The purpose was to highlight people's experience of living with visual impairment and how this affects the performance of activities in daily living. Method: A literature study has been conducted with an inductive approach. Searches were made in the databases CINAHL and PubMed where 12 articles were selected which formed the basis for this essays result. Results: It was found that people with impaired vision experienced that visual impairment had a significant impact on daily activities. This was evidenced by the fact that difficulties arose for example with cooking and mobilisation. This resulted in strategies that were created to facilitate activities. The situation also led to different emotions, both positive and negative. Conclusion: The results can contribute knowledge about how people with visual impairment experience activities in daily living, which is useful for better nursing and person-centered care.

Maps in mobile devices are appreciated aids for exploring andacquiring information about different geographical locationsaround the world. In these maps, you can, among otherthings, get directions, find restaurants in the local area andnavigate in public transport. To an increasing extent the mapsalso contain real-time data, i.e., information that is current andreflects reality and this information is continuously updatedand can inform the user about traffic situations, extent of airpollution in a specific area or delays of public transport. Theinformation in a map is primarily conveyed visually, whichmeans that people with visual impairments not always canaccess the information that is presented on the screen. Theexisting research on accessibility in maps for people withvisual impairments does not deal with real-time data, and thepurpose of this study was to identify which factors that affectsthe accessibility in maps that contains real-time data and withthese findings develop a model.A qualitative study has been conducted where the datacollection consisted of observations with participants whohave visual impairments to varying degrees observed a mapcontaining real-time data. The observation was followed bysemi-structured interviews. Data were then analyzed using atheoretical framework based on factors that affect accessibilityin mobile maps. Data that could not be associated with theexisting factors were then analyzed thematically.The study shows that factors that affect the availability ofmaps are also significant when the map contains real-timedata. In addition, the study shows the importance of beingable to alter the appearance of the real-time data and howmuch and which real-time data is presented to users. / Kartvyer i mobilen är för många ett uppskattat hjälpmedel föratt utforska och få information om olika geografiska platserrunt om i världen. I kartvyerna kan användaren bland annatfå hjälp med vägbeskrivningar, att hitta restauranger inärområdet och att navigera i kollektivtrafiken. I allt störreutsträckning innehåller kartvyerna idag även realtidsdata, detvill säga information som är aktuell och speglar verklighetenoch uppdateras kontinuerligt. Detta kan vara till exempelinformation om trafiksituationer, halter av luftföroreningar iett specifikt område eller förseningar i kollektivtrafiken.Informationen i en karta förmedlas i första hand visuellt vilketmedför att personer med synnedsättningar inte alltid kan tadel av informationen som finns att tillgå. Den forskning somfinns om tillgänglighet i kartvyer för personer medsynnedsättningar behandlar inte realtidsdata och syftet medstudien var att identifiera vilka faktorer som påverkadetillgängligheten i kartvyer som innehöll realtidsdata ochbaserat på dessa fynd utveckla en modell.En kvalitativ studie har genomförts där datainsamlingenbestått av observationer där studiens deltagare studeratkartvyer innehållandes realtidsdata och semistruktureradeintervjuer med deltagare som i olika utsträckning harsynnedsättningar. Datan analyserades därefter med hjälp avett teoretiskt ramverk innehållandes faktorer som påverkartillgängligheten i mobila kartvyer. Data som inte kundekopplas till de befintliga faktorerna analyserades däreftertematiskt.Studien visar på att de faktorer som påverkar tillgängligheteni kartvyer generellt även är väsentliga när kartvyernainnehåller realtidsdata. Dessutom påvisas ett behov hosstudiens deltagare att kunna anpassa realtidsdatans utseendeoch hur mycket och vilken realtidsdata som presenteras föranvändaren.

Webbtillgänglighet handlar om i vilken utsträckning webbsidor kan användas av personer med funktionsnedsättningar, äldre individer samt personer som bor i utvecklingsländer. För att se till att alla är inkluderade och har en likvärdig användarupplevelse måste utvecklare skapa mer tillgängliga webbplatser. W3C är en internationell grupp som arbetar med att utveckla webbstandarder. Dessawebbstandarder ska hjälpa till att få webben så tillgänglig som möjligt. De riktlinjer som W3C har utvecklad går under namnet WCAG och har som mål att tillhandahålla en gemensam standard för webbtillgänglighet. Problemet som adresseras i denna studie är företags brist på engagemang när det kommer till webbtillgänglighet för personer med synnedsättningar. Det kan vara svårt för personer med synnedsättningar att navigera webben på grund av att webbsidor inte är utvecklade med dem i åtanke. Webbtillgänglighet syftar till att personer med funktionsnedsättningar och äldre människor ska kunna uppfatta, förstå, navigera och interagera med webben samt att de kan bidra till webben. Samtliga funktionshinder som påverkar åtkomst och användningar av webben ingår i denna definition, det vill säga visuella, auditiva, fysiska, tal, kognitiva samt neurologiska funktionshinder. Denna studie fokuserar dock endast på personer med synnedsättningar. En metodkombination samt en förklarande sekventiell design användes i dennas studie för att komma fram till svaret på forskningsfrågan. Med hjälp av enkäter togs kvantitativa data in som sedan analyserades och la grunden för semistrukturerade intervjuer som gjordes för att få in informanternas personliga tankar och åsikter. Enkäterna och intervjuerna gjordes med företag som utvecklar webbsidor i Sverige. Resultatet visar att inte alla företag och utvecklare är medvetna om de riktlinjer och standarder som W3C har tagit fram, dock kan man se att en majoritet känner till dem och använder dem i sitt arbete. Enligt den data som tagits fram kan man se att företagen och deras utvecklare ofta försöker säkerställa att webbtillgänglighet finns med i sina projekt, dock kan man se en stor skillnad på hur mycket tillgänglighet som tas med i webbutvecklingsprojekten på grund av en del hinder. Tid, pengar, vilken typ av kund och lagstiftningar är de stora hinder som kan få företag att engagera sig mindre i webbtillgänglighet. Då det inte finns några lagar som säger hur tillgängliga privata kunders webbsidor måste vara är det ofta här hindren visar sig. Webbutvecklingsföretag känner att de inte kan lägga pengar på att utveckla webbsidor tillgängliga för personer med synnedsättningar om de inte får betalat för, detta leder till en minskad tillgänglighet på webben. Resultatet visar även på en brist kring utbildning av utvecklare hos webbutvecklingsföretag inom ämnet webbtillgänglighet samt en avsaknad av användartester. Detta visar på ett bristande engagemang både för ämnet webbtillgänglighet då det inte utvecklare utbildas samt att företagen inte involverar personer med synnedsättningar för att få en klarare bild av hur dessa personer faktiskt använder webben.

Bakgrund: Offentliga tjänster som 1177 har via ”Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service” krav på att de ska vara tillgängliga for alla i Sverige oavsett funktionsvariationer. Men hur bra fungerar en tjänst som 1177 for en målgrupp med grövre synnedsättningar och behov att använda digitala verktyg för att använda 1177? Det här arbetet vill undersöka det med de har två fragorna: Vilka synpunkter har de med synnedsättning om 1177? och Hur är deras upplevelser jämfört med de krav från “Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service” som ställs på 1177? via en fallstudie. Metod: Data samlades in via kvalitativa intervjuer och användartester. I testerna utformades ett antal scenarion kring lagkraven och vissa av Jakob Nilsens 10 användbarhetsprinciper för design av användargränssnitt. Även samlades data in från Myndigheten för digital förvaltning in, då i form av klagomål från användare av 1177. Resultat: Resultatet av arbetet är att 1177 är en bra fungerande tjänst när det gäller normal användning av tjänsten. Exempelvis se bokade tider eller meddelanden, men där det blir problem är när användarna ska börja leta reda på funktioner som de ej normalt sett använder. Problematiken då är bland annat att det ej finns en sökfunktion att använda eller att rubriker inte alltid används. Det vanligaste problemet som kom fram var att logga in med BankID då skanna en QR-kod blev mycket problematisk. Slutsatser: 1177 ar en bra tjänst i stort men den har sina problem. Vissa av problemen skulle gå att lösas med en sökfunktion och andra lösas med att användaren själv får välja vad för innehåll som ska visas. / Background: Public services such as 1177 have, via the Swedish law “Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service”, a requirement to ensure accessibility of the service to everyone in Sweden. But how well does a service like 1177 work for a group with severe visual impairments and the need to use digital tools to be able to use 1177? This paper wants to examine it with these two questions: What point of views do they with visual impairments have of 1177? and How do their experiences compare to the requirements from the law Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service? via a case study. Method: Data were collected via qualitative interviews and user tests. In the test, several scenarios were designed around the legal requirements and some of Jakob Nilsen’s 10 usability heuristics for the design of user interfaces. Data was also collected from the Swedish Ägency for Digital Ädministration, then in the form of complaints from users of 1177. Results: The result of the work is that 1177 is a well functioning service when it comes to normal use of the service. For example, see booked times or messages, but where the problems start is when the users start to look for or use a function they do not normally use. The problem when looking for a function can be that it is not obvious where it is and that there is no search function. But the most common problem is when signing in on a computer with mobile BankID, you must scan a QR code and that is very problematic when the user is visually impaired. Conclusions: 1177 is a good service in large but it has its problems. Some of the problems can be solved by a search function and others can be solved by letting the users decide what information to be shown.

Stadsplanering och arkitektur har traditionellt sett prioriterat visuella värden i staden över andra sinnliga upplevelser. Synen dominans tillsammans med normen able-bodiedness ”den friska kroppen” inom yrkesgruppen gör att personer med blindhets erfarenheter och upplevelser blir exkluderade från samtalet om stadens utformning. Det bidrar också till en exkludering i staden genom att den bebyggda miljön i många fall inte är utformad efter deras behov. Personer med blindhets behov hanteras istället som tillgänglighetsåtgärder i ett senare skede och på så sätt framställs som något som skiljer från ”normalt” yrkesutövande. Denna studie studerar problematiken från en annan synvinkel. Här undersöks hur kunskap från personer med grav synnedsättning som inte huvudsakligen använder synen för orientering eller upplevelser av staden kan komma till nytta för stadsutvecklingen i stort. Syftet är att undersöka möjligheten att ta fram metoder som kan hjälpa till att synliggöra sinnliga upplevelser i staden. Människor har olika kroppsliga förmågor som påverkar hur vi använder våra sinnen och därför kan städer med olika sinnliga upplevelser bli mer anpassade för fler. Metoderna kan bidra till en mer inkluderande stad men även en mer variationsrik upplevelse, för alla oavsett funktionsförmåga, detta med större valfrihet och fler alternativ. Studien är både utforskande och ifrågasättande av subjektiviteterna ability och disability. Slutsatsen ger inte något konkret svar/lösning utan undersökning syftar till att synliggöra problem inom stadsplanering för att sedan vända dessa till möjligheter. Studien bidrar med metoder som kan hjälpa stadsplaneringen att reflektera över sinnliga upplevelser i staden och på så vis arbeta mot en mer inkluderande stad. Bidrar även med ett öppnare samtal om staden och utmanar normen om vilka som får vara med i utformningen av staden. Det finns ett behov av vidare forskning för att kunna använda kunskapen på en mer strategisk nivå, och en stadsplaneringen som vågar ta sig an de nya kunskaperna.

Denna studie är en kandidatuppsats inom området Informationsdesign med fokus på rumslig gestaltning. Arbetet syftar till att undersöka hur man kan underlätta den självständiga navigeringen i vår offentliga miljö för personer med synnedsättning. Hur man kan skapa en tryggare miljö genom informationsdesign i form av taktil wayshowing och färgkodning.  Att självständigt förflytta och röra oss i vår offentliga miljö ser de flesta som en självklarhet. Att sätta sig på tåget, tunnelbanan, eller bussen på väg till jobbet eller skolan, till vänner eller familj, eller bara göra en spontan resa dit du aldrig tidigare åkt inte är något hinder. Denna frihet skapar en gemenskap och tillhörighet i samhället som vi inte reflekterar nämnvärt över. Det finns dock personer som inte känner samma inkludering och trygghet i att göra samma typer av resor som du och jag – bland annat personer med synnedsättning. I dagsläget uppnår denna målgrupp ca 1% av Sveriges befolkning. Här finns dock ett mörkertal, men det är ungefär 100 000 personer som är inskrivna på syncentralen i dagsläget.Urbaniseringen och de växande städerna runt om i världen bidrar till den ekonomiska tillväxten, men även till sociala klyftor. Enligt FN:s hållbarhetsmål nr 11 - Hållbara städer och samhällen, så strävar man efter hållbar stadsutveckling för att skapa en trygg och inkluderande miljö – även för personer med funktionsnedsättningar. I Sverige har vi en arkitekturpolicy, som regeringen tagit fram. Den säger att vår offentliga miljö skall vara anpassad och utformad efter våra behov oavsett funktionsnedsättning och kognitiva förmåga. / This study is a bachelor thesis in the field of Information design with focus on spatial design. The work aims to investigate how to facilitate the independent navigation in our public environment for people with visual impairment. How to create a safer environment through information design in the form of tactile way showing and color coding.Most people take it for granted to move and move independently in our public environment. Getting on the train, subway, or bus on the way to work or school, to friends or family, or just making a spontaneous trip where you have never travel before is no obstacle. This freedom creates a community and belonging in society that we do not reflect significantly on. However, there are people who do not feel the same inclusion and security in making the same types of trips as you and me – people with visual impairment. At present, this target group reaches about 1% of Sweden's population. However, there is a dark figure here, but there are approximately 100,000 people who are currently registered at the vision center. Urbanization and the growing cities around the world contribute to economic growth, but also to social gaps. According to UN Sustainability Goal No. 11 – Sustainable cities and communities, sustainable urban development is strived to create a safe and inclusive environment – even for people with disabilities. In Sweden, we have an architecture policy that the government has developed. It says that our public environment must be adapted and designed according to our needs, regardless of disability and cognitive ability.