Kunskapsöverföring är en nödvändig förutsättning för att säkerställa organisationers existens och framåtskridande. Utgångspunkt för denna uppsats är förstudiens roll i mjukvaruprojekt och dess betydelse för den fortsatta systemutvecklingsprocessen. Fokus liggerpå kunskap som genereras under förstudien, samt hur och i vilken omfattning kunskapen förs vidare till analysfasen i systemutvecklingsprocessen. Resultatet visar att förstudien utgör ett viktigt beslutsunderlag och är en nödvändig förutsättning för att gå vidare i systemutvecklingsprocessen. Kunskapsöverföring genom dokumentation och via muntliga föredragningar är otillräcklig, eftersom det finns ett ”filter” som innebär att erfarenhetsbaserad kunskap inte överförs mellan förstudie och analys via dokument eller via muntliga föredragningar. Därför måste personer som deltar i förstudien finnas med senare i utvecklingsprocessen, för att artikulera den ”tysta” erfarenhetsbaserade kunskapen till explicita former. Vi drar slutsatserna att kunskapsöverföring via dokument är bra, men räcker inte enligt vår mening. Då det mesta av kunskapen är implicit, det vill säga tyst och/eller ordlös, kommer den inte med i en skriftlig rapport. Kompletteras rapporten med muntliga föredragningar, kommer man ytterligare ett steg närmare en optimal kunskapsöverföring, men det räcker fortfarande inte, då den tysta kunskapen alltjämt utgör ett hinder. Kunskapsöverföring måste ske genom personer, som finns med både i förstudie- och analysfasen, men det måste tillskapas arenor för kunskapsomvandling och kommunikation. Genom en arena för kunskapsomvandling kan den tysta kunskapen göras kommunicerbar. En arena för kommunikation utgör sen den sista byggstenen på väg mot en effektiv kunskapsöverföring. Kunskapsöverföring måste "organiseras". Vi lämnar därför ett förslag till en kunskapsöverföringsmodell. / Knowledge transfer is necessary condition to guarantee the existence and progress of organisations. The starting-point for this paper is the role of the feasibility study in a software project and it’s significance for the subsequent system development process. The focus is on knowledge, which is generated under the feasibility study, and how and in which dimension knowledge is bringing on to the analysis in the system development process. The result shows that the feasibility study is an important base of decision and a necessary condition of the future system development process. Knowledge transfer by documentation and by oral presentation of reports is insufficient, because there is a"filter"which means that knowledge of experience not will be transferred between feasibility study and analysis by documentation and by oral presentation. Furthermore must persons who are involved in the feasibility study occur even later in the development process, to articulate the "silence" knowledge of experience into explicit forms. We draw the conclusions that knowledge transfer by documents is good, but not enough in our opinion. Because most of the knowledge is implicit, which means silent and/or without words, it will not been in the report. If the report will be completed with oral presentations, you will came further one step near an optimal knowledge transfer, but it’s still not enough, because the silent knowledge still is an obstruction. Knowledge transfer must be done by persons, who’s in both the feasibility study and analysis, but there must be an arena for knowledge transformation and communication. Through an arena for knowledge transformation the silent knowledge can be communicative. An arena for communication is then the last stone of building an effective knowledge transfer. Knowledge transfer must be "organised". We therefore present a proposal to a model of knowledge transfer.

Denna rapport beskriver ett examensarbete inom Programmet för Användarinriktad Systemutveckling vid Linköpings universitet, Campus Norrköping. Resultatet är en databasapplikation som är utvecklad specifikt för C.N.S. Systems AB i Linköping. I uppgiften ingår analys, utformning, realisering, implementering, dokumentation samt i viss mån även förvaltning och drift. Utvecklingsarbetet har skett i nära samarbete med företaget som har tillhandhållit arbetsplatser och datorutrustning. Applikationen är ett dokumentregistreringssystem där information om företagets interna och externa dokument lagras. Tidigare har motsvarande uppgifter lagrats i Excel. Den färdiga databasapplikationen har främst gjort det lättare att registrera och söka ett dokument vilket också var ett av de uppsatta målen. Själva databasen är utvecklad i Access och gränssnittet i Visual Basic. Kopplingen mellan dessa är skapad med ActiveX Data Objects 2.0 (ADO). Rapporten ger inledningsvis en närmare presentation av utgångsläge och förutsättningar. Därefter beskrivs teorin bakom det arbetssätt som använts. I resultatdelen presenteras applikationen översiktligt, valda delar lite mer ingående. Och slutligen, i diskussionsavsnittet, görs en subjektiv bedömning av resultatet och utvecklingsarbetet. / This report is based on a project within ”User oriented System development Program”, ASP, at the University of Linköping, Campus Norrköping, Sweden. The result is a database application developed for C.N.S. Systems AB in Linköping. The report describes analysis, design, implementation, documentation and in some extent maintenance of the system. The development work has been done in collaboration with the company at their office in Linköping. The application handles and stores information about internal and external documents. The purpose of the database is to improve registration and searching of documents. The system is designed with MS Access 2000 connected to Visual Basic with ActiveX Data Objects 2.0(ADO).

The mission was to create a prototype of a menu system for the company System Andersson AB. The instructions were that it has to be as interesting and modern now as in 20 years. We had to look at technology from the cutting edge of development to make our prototype survive in the future. Windows Presentation Foundation (WPF) was the technique we focused on. There are only a few applications that take advantage of WPF today, but it is predicted that WPF will be the next generation method for developing applications to the Windows platform. To make our menu visually appealing, easy to use and at the same time functional, we followed the clear path and guidelines that are available in interaction design. Those guidelines tell us how the design process should be executed. Through usage of the six basic ideas of interaction design and taken the principles of richer user experience further, we were able to build a menu system that will be as modern in 20 years as it is now. We took the thoughts of physical design into account to make the menu understandable and easy to use. / Examensarbetets uppdrag var att skapa en prototyp av ett menysystem åt System Andersson AB, som enligt instruktioner ska vara intressant och modernt, även om 20 år. För att lyckas med detta tittade vi på "cutting edge" av vad som används idag för att inte systemet skulle riskera att bli föråldrat i framtiden. Tekniken som vi undersökte och använde oss av var Windows Presentation Foundation (WPF). I dagsläget är det endast ett fåtal applikationer som använder WPF men utvecklingsmetoden spås vara morgondagens sätt att programmera windowsapplikationer. För att vår meny skulle bli estetiskt tilltalande, enkel att använda och samtidigt funktionell så finns det inom interaktionsdesign klara riktlinjer om hur designutvecklingen bör gå till väga. Genom att nyttja de sex grundtankarna: att ett system ska vara effektivt, ha hög verkningsgrad, säkert att använda, vara användbart, enkelt att förstå samt okomplicerat; i designen och att bygga vidare med principerna så anser vi att vi har kunnat åstadkomma ett menysystem som kommer att se lika intressant och modern ut om 20 år som det gör nu. För att menyn skulle uppfylla de sex grundtankarna, bland annat att vara klart förståelig och enkel att använda så använde vi oss av de tankar och teorier som framgår i fysisk design.

Rapporten behandlar utvecklingen av en portal som är tänkt att användas av alla olika delar av en företagskoncern, både som intranät, extranät och extern webbplats. Denna rapport undersöker vad som är viktigt att uppfylla för att skapa en portal av detta slag där kraven på flexibilitet är stora, samtidigt som de olika företagen i koncernen ska ha utrymme att agera både som enskilda företag och som medlemmar i en koncern. Rapporten undersöker även om tekniken SharePoint kan vara lämplig att använda i ett sådant fall samt tar upp alternativ till SharePoint. Slutsatserna är att två aspekter är särskilt viktiga i en portal av slaget som efterfrågas. Dels att portalen utformas med en tydlig struktur och väl definierade nivåer med klara uppgifter, dels att tekniken bakom portalen är anpassningsbar, öppen för vidareutvecklingar och att tekniken är modulbaserad. SharePoint uppfyller dessa aspekter och bedöms därför som lämplig att använda i en sådan portal. I den portal som rapporten avser bedöms även SharePoint vara lämpligare än de alternativa tekniker som rapporten behandlar.

In several cases, systems that have been developed have been very time consuming and cost a lot of money, but they still do not fulfil the users requirements and requests. To make new systems better, you have to find a way to communicate that allows the developers to understand the needs of the user. The aim for our thesis is to highlight the importance of communication in system development. To investigate this we have choosen to do a study of the real-estate system. The work methods that have been used include mock-ups and informal conversations with the user, who is employed by the Church of Sweden in Ronneby. The purpose of this thesis is, among other things, to provide the Church of Sweden in Ronneby with a report, which can be of help for further development of the system. The system was developed by a work group at Blekinge Institute of Technology. Our question of issue is: Would the Church of Sweden in Ronneby obtain a more useful system if the developers applied the guidelines and experience that exists within the area of HCI? Further more we have looked in to if the communication has improved with the use of mock-ups to increase the interaction? Human-computer interaction as a term was adopted in the mid-1980s as a means of describing this new field of study. The focus of interest described the new way of looking at the interaction between computers and people. In this field it is important to involve the user in the developing process from the beginning to the end. Together with the user, we have made some propositions based on previous documentation from the project. Mock-ups are a prototype of paper that shows the user what the system will look like. This method was applied together with the user, to find a more logical structure for the system. After gathering the result of the case study, we can honestly say that communication do increase because of mock-ups. Good communication is not something that you can learn from books; you have to adjust to the situation. It is important when you develop a system to work with a model that allows you to go back and change things in previous phases that are incorrect, and also to include the user in the whole process.

Ibland kan det förkomma problem mellan utvecklare och kund/användare då de tar fram kraven till ett nytt system. En anledning till detta kan vara att utvecklingsgruppen och användargruppen inte har samma kunskaper och erfarenheter och talar då inte "samma språk". En lösning till detta problem kan vara att ta hjälp av en mockup. En mockup är en fysisk och/eller interaktiv modell av ett gränssnitt. I detta arbete har vi, med hjälp av intervjuer och observationer, undersökt om detta hjälpmedel underlättar kommunikationen i verkligheten.

This thesis explores if there is a connection between municipal demographics and how often the municipality involves users with disability in the development of its online services. The thesis derives its theory from previous studies on user involvement and participation (UPI),  e-government development and county bureaucracy. The method is quantitative, with data gathering through surveys aimed at municipality representatives as well as downloaded from Statistiska Centralbyrån. The analysis consists of statistical methods and tests of analysis using the software SPSS. The result is analyzed by being compared to previous studies to find explanations for any existing relationships. The thesis has found some correlation between the size of a county’s population and its user involvement, when developing public digital services. The thesis has also found some correlation between a county’s population size and how often they involve users with disability. Furthermore, the thesis has found some correlation between the mean of age of a county’s population and how often they involve users with disability. The study also shows a lack of awareness of the importance of user involvement. One explanation for the findings could be the bureaucracy that controls the municipal finances. / Uppsatsen undersöker om det finns ett samband mellan kommundemografi och hur ofta kommunerna involverar användare med funktionsnedsättning i utvecklingen av sina webbtjänster. Uppsatsen utgår ifrån tidigare forskning på användarinvolvering och utveckling av offentliga tjänster samt tar avstamp i principer och lagrum för kommunalt styre. Tillvägagångssättet är kvantitativt, med datainsamling genom enkätstudie riktad till kommunrepresentanter vilket kompletteras med demografisk data hämtat från Statistiska Centralbyrån. Analys baseras på statistiska analysmetoder och tester utförda i SPSS, varpå resultaten analyseras utifrån tidigare forskning för att finna förklaring till olika samband.  Uppsatsens resultat påvisar viss korrelation mellan kommunal populationsstorlek och generell användarinvolvering i kommunens utveckling av digitala offentliga tjänster. Resultatet påvisar även viss korrelation mellan kommuners populationsstorlek och användarinvolvering av individer med funktionsnedsättning. Ytterligare ett samband som påvisas är korrelation mellan genomsnittlig ålder i en kommunpopulation och kommunens användarinvolvering av individer med funktionsnedsättning. Författarna har även funnit en viss okunskap för behovet av användarinvolvering och att den rådande finansieringsprincipen som gäller i Sverige kan vara ett par av förklaringarna bakom de identifierade sambanden.

Open-plan offices are widely used by companies today. There is also secluded rooms in the form of group and meeting rooms, although these are often limited in numbers. Not being able to book these rooms when needed leads to problems planning for example customer meetings. Which is also a problem for students in the school world. Today there is a number of studie rooms at Royal Institute of Technology in Kista, school for information and communication technology, where none of them are bookable. Earlier there where bookable studie rooms in the library and in other parts of the school, but such a system is no longer available because of the new facilities. The result of this is that students at the school are not able to plan their studies in an effective way because they do not know if they have a suitable place to study at between lectures or exercises. Because of this there is a need for a system that can provide students the opportunity to book a studie room. The thesis documents the development of a booking system prototype for study rooms. The prototype have been developed with HTML, PHP, PostgreSQL, JavaScript och Ajax. The thesis contains a literature studie of the current booking systems available. An analysis and an evaluation of these systems have been used as a foundation for the development. Interviews of students have been used as a data collection method. Summarizing the students opinion gave an indication of what is required by the system in terms of functionality and the user interface. The project also describes the working methods that have been used. The project resulted in a prototype for the booking system, where users can see all the available study rooms, make a booking, confirm the booking and remove their bookings. The prototype uses a database that is fully modified. The result from an evaluation of the prototype indicates what aspects that needs to be improved in future work. / I dagsläget är öppna kontorslandskap vanligt förekommande hos företag. Det finns avskilda platser i form av grupp- och mötesrum, dessa är dock allt som oftast begränsade till antal. Att inte kunna boka dessa rum vid behov leder till svårigheter att planera till exempel kundmöten. Problemet att kunna boka ett avskilt rum vid behov finns även inom skolvärlden. På Kungliga Tekniska Högskolan (KTH) i Kista, skolan för information och kommuniktionsteknik, finns det ett antal grupprum där inga av dem är bokningsbara. Det har tidigare funnits bokningsbara grupprum i biblioteket och i andra delar av skolan men idag saknas ett sådant system på grund av nya lokaler. Detta resulterar i att studenter inte kan planera sina studier på ett effektivt sätt då de inte vet om de har en lämplig studieplats mellan föreläsningar. Därför finns det ett stort behov av ett system där studenterna kan boka grupprummen. Uppsatsen dokumenterar utvecklingen av en prototyp ett bokningssystem för grupprum som gjorts med hjälp av HTML, PHP, PostgreSQL, JavaScript och Ajax. Arbetet beskriver även de arbetsmetoder som använts under arbetets gång. Uppsatsen inkluderar en undersökning av bokningssystem som finns idag. Som datainsamlingsmetod har även intervjuer av studenter använts. Utvärderingen av bokningssystemen som finns idag tillsammans med resultatet av intervjuerna gav en indikation om vad som krävs av bokningssystemets användargränssnitt och funktionalitet. Arbetet resulterade i en prototyp av bokningssystemet där användaren kan se vilka grupprum som är lediga, boka grupprum, kvittera bokningar och ta bort bokningar. Prototypen använder en databas som modellerats och implementerats. En evaluering av prototypen resulterade i vad som kan förbättras i ett framtida arbete.

Omställningen till påtvingat distribuerat arbete har resulterat i påföljder, bland annat att anställda tvingats jobba hemifrån. Det har utgjort positiva såväl som negativa faktorer, vilket är undersökningens utgångspunkt. Studiens syfte är att studera hur mjuka och hårda faktorer påverkats under systemutvecklares omställning till arbete hemifrån under Coronapandemin. Fokus ligger primärt på att undersöka samband mellan faktorer som påverkats under det påtvingat distribuerade arbete. Även undersöka hur omställningen till påtvingat arbete upplevs ha fungerat och en sia om hur framtida arbetsveckor kan komma att se ut. Där mjuka faktorer syftar till mänskliga faktorer, som självdisciplin, kommunikation m.fl. och hårda faktorer innebär mer systemnära faktorer och behandling av data- och informationssäkerhet, versionshanteringssystem m.fl. Fokus ligger primärt på att undersöka samband mellan faktorer som påverkats under omställningen till påtvingat distribuerat arbete under Coronapandemin. I studien studeras hur systemutvecklare upplever omställningen vid påtvingat distribuerat arbete. I studien används kvalitativ datainsamlingsmetod i form av intervjuer med 5 anställda systemutvecklare på ett produktbolag i Västsverige. Intervjuerna var semistrukturerade och togs fram genom målstyrt urval. Frågorna i intervjuguiden utgick ifrån mjuka, mänskliga faktorer och hårda mer systemnära faktorer för att återspegla litteraturöversiktens analysmodell där faktorer delats upp i två övergripande teman. Undersökningsfrågorna i studien lyder: Hur har hårda och mjuka faktorer påverkats under omställningen till påtvingat distribuerat arbete? Hur upplevs omställningen till arbete hemifrån fungerat? Hur kan framtida arbetsveckor se ut? Resultat från studien visar på att mjuka faktorer är de faktorer som påverkats mest av omställningen till påtvingat distribuerat arbete, men att både mjuka och hårda faktorer samverkar vid omställningen. Några av slutsatserna som föreliggande studie har identifierat är att omställningen på ”Anonym” överlag fungerat bra att systemutvecklare och teorier nämner att framtida arbetsveckor kan bli annorlunda efter Coronapandemin och att hårda och mjuka faktorer enligt respondenterna påverkats under omställningen till påtvingat distribuerat arbete under Coronapandemin, men att de mjuka påverkats mer än de hårda.

This study focuses on agile systems development teams which work remotely during the COVID pandemic. Purpose: To identify the missing topics in informal communication and the relationship between them and team collaboration. Method: Survey is used to collect nominal data, ordinal data and qualitative data of text. 101 people participated in the survey. Analysis: An independent T-test, Spearman's rank correlation and content analysis are conducted. Result: There is a lack of discussion topics on personal information (e.g. a deeper insight into a person’s private life), social conversations (e.g. greetings and questions about weekend plans), support (e.g. giving tips and asking for help) and complaints (e.g. frustration regarding work) when they are teleworking during the COVID pandemic. Conversational topics on personal information, social conversations, support and complaints have a weak positive association with teamwork. Topics on personal information and social conversations are more strongly associated with teamwork than topics on support and complaints. The most striking results are the lack of social conversations in the age group between 30 and 39 years and those whose years of experience are between one and three years. Discussion and Conclusion: It is possible that the magnitude of topic shortages changes depending on the age and years of experience of team members, which may be a factor in how well team collaboration works. It may also become a factor determining the quality of team collaboration that causes teams to take proactive steps to increase the amount of informal communication. This study proposes to increase the amount of topics of personal information and social conversations and take serious measures to increase the amount of social conversations if the team is based on many team members whose age is between 30 and 39 years and whose years of experience are between one and three years.