Syftet med denna studie var att ta reda på om förståelsen hos elever med svenska som andraspråk i årskurs 4 och 5 påverkas när de tar till sig text via talsyntes jämfört om de får läsa den utifrån faktorerna avkodningsförmåga, arbetsminneskapavitet och kön. Ett annat syfte var att försöka fånga elevernas upplevelse av att använda talsyntes. Studien syftade även till att bidra med data till ett pågående forkningsprojekt där textförståelsetester utvärderas vid psykologiska institutionen på Linnéuniversitetet. Studiens deltagare bestod av 55 elever med svenska som andraspråk från fyra olika skolor i tre olika kommuner. Resultatet i studien analyserade utifrån teorierna The Simple View of Reading och Vygotskijs tankar om mediering. Studiens resultat visar att eleverna får ett högre resultat i textförståelse på texterna de läst än lyssnat på via talsyntes och att elever i avkodningssvårigheter har lägre medelvärden och medianer i sina resultat. I denna studie har pojkarna fått ett högre medelvärde på resultatet i samtliga texter avseende förståelse än vad flickorna fått. Resultaten i studien visar även att elever som antas vara utan större arbetsminnessvårigheter har ett högre medelvärde i samtliga texter. Studiens resultat visar på höga textförståelsepoäng, särskilt på text 1-3, vilket kan indikera en takeffekt. I en av texterna fann studien en mycket svag positiv korrelation mellan elevernas upplevelse av att lyssna på text och deras resultat avseende förståelse när de lyssnar på text via talsyntes. 81 % av eleverna angav i intevjun att de upplevde det ganska lätt eller lätt att lyssna på ljudbok, högläsning eller inläsning.

I denna studie kartläggs vad som påverkar lärare i valet av att använda digitala verktyg i skrivundervisningen i skolans tidiga år (F–3) samt i vilken omfattning digitala verktyg används i skrivundervisningen. Studien syftar till att bidra till djupare kunskap och förståelse för vad som generellt påverkar lärare i valet av att använda digitala verktyg i skrivundervisningen. En enkätundersökning gjordes som besvarades av 102 respondenter. TPACK-modellen användes som teoretisk modell för att belysa hur olika kompetenser behöver uppnås och samverka för att erhålla en lärandesituation för eleverna med hjälp av digitala verktyg. Resultatet visade att tillgången till digitala verktyg inom svenskundervisningen är relativt hög då 86 % svarade att de har tillgång och använder digitala verktyg i svenskundervisningen i den årskurs respondenten undervisar i.  49% av respondenterna har 1:1 tillgång (en digital enhet per elev) av digitala enheter och använder digitala verktyg i skrivundervisningen varje vecka. När respondenterna ska bestämma om eleverna ska arbeta digitalt eller analogt var möjligheten att kunna anpassa efter enskild elev den markant största påverkande faktorn, följt av digitala resurser och respondentens egen kunskap. Resultatet visade att vid utformningen av digital skrivundervisning var det vanligt att respondenterna ställde högre krav på eleverna gällande redigering och bearbetning av texter och längre texter. Respondenterna upplevda effekter som att digitalt skrivande underlättar för elever med motoriska svårigheter samt att det är lättare för elever att redigera och bearbeta texten och möjligheten att få text/bokstäver upplästa. Olika benämningar för innebörden av motivationshöjning nämndes även av flertalet respondenter. En negativ effekt med digitalt skrivande upplever respondenterna är försämrad finmotorik hos eleverna.

Holmqvist, Maria och Sernerup, Linda (2020). Specialpedagogiska perspektiv på språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs. Speciallärarprogrammet språk-, skriv- och läsutveckling, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Vår ambition med studien är att vidga de specialpedagogiska perspektiven på språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs och på så sätt bidra till att ge bättre förutsättningar till alla elever. Särskilt elever som av olika anledningar befinner sig i språklig sårbarhet så att de får det stöd de behöver i sin läs- och skrivutveckling. Syftet med studien är att, genom speciallärares och specialpedagogers erfarenheter, belysa språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs ur specialpedagogiska perspektiv. Vidare är syftet att ta reda på hur några speciallärare och specialpedagoger upplever att deras uppdrag ser ut i grundskolans tidigare årskurser F-3, som arbetar med läs- och skrivinlärning med hjälp av digitala verktyg samt på vilket sätt detta har betydelse för deras arbete med specialpedagogiska insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter. ●Vilken syn har speciallärare/specialpedagoger på språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs sett ur specialpedagogiska perspektiv?●Vilka erfarenheter och upplevelser har speciallärare och specialpedagoger av sitt uppdrag i klasser som har det digitala skrivandet som resurs i sitt språkutvecklande arbetssätt? ●Hur upplever speciallärare/specialpedagoger att digitalt skrivande vid läs- och skrivinlärning är ett stöd för elever i läs- och skrivsvårigheter?Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är Vygotskijs sociokulturella teori om att lärande sker i samspel och att språket är vårt viktigaste verktyg för lärande. Elever kan lyckas när de befinner sig i den proximala utvecklingszonen med stöd av scaffolding, språkliga kunskaper genom artefakter och medierande redskap.Det är en kvalitativ studie, inspirerad av fenomenologi, där vi vill ta del av respondenternasupplevelser och erfarenheter. Empirin är insamlad genom sex halvstrukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in, transkriberades och lyssnades noggrant igenom flera gånger. För att analysera resultatet användes innehållsanalys inspirerad av Graneheim och Lundman (2004). Vi valde ut meningsbärande enheter, kondenserade innehållet och tematiserade det.Resultatet visar att det inte är datorn som är den bärande faktorn i det språkutvecklande arbetssättet med digitalt skrivande som resurs utan respondenterna menar att det är det specialpedagogiska förhållningssättet. Arbetssättet ska ses som ett förebyggande arbete där den digitala tekniken är en resurs för att kunna genomföra ett språkutvecklande arbetssätt som passar alla elever. Det handlar om att ta ett grepp kring hela undervisningen. Talsyntes och auditiv återkoppling är en stödstruktur för eleverna vilken enligt respondenterna minskar i takt med att behoven minskar. Eleverna får en tydlig fonem- och grafemkoppling med hjälp av talsyntes och knäcker läskoden tidigt. Elever i språklig sårbarhet gynnas av att arbeta i par och att ingå i ett socialt samspel. I dialogen fyller språket en viktig funktion. Speciallärarens och specialpedagogens uppdrag blir att, i nära samarbete med klasslärare, bidra med specialpedagogiska perspektiv. Det är av stor betydelse för alla elever att lärare hittar arbetsformer i klassrummet som möjliggör att det specialpedagogiska förhållningssättet kan omsättas i praktiken. Möjligheter till samarbete mellan lärare och speciallärare behöver därför utökas och medvetenheten om att elever i läs- och skrivsvårigheter är en gemensam angelägenhet måste höjas. Speciallärarens huvuduppdrag i ett sådant sammanhang innebär att omsätta sin kompetens i praktiken så att den når fler elever. Eleverna får därigenom samma förutsättningar gällande struktur, stöd och kompensatoriska hjälpmedel och ingen behöver känna sig utpekad eller exkluderad. Språkutvecklande arbetssätt med digitalt skrivande som resurs är ett tillvägagångssätt för att arbeta med tidiga insatser samt att förebygga läs- och skrivsvårigheter. Det är även gynnsamt för elevernas självkänsla och motivation att befinna sig i ett meningsfullt, kommunikativt och inkluderande sammanhang.

As the use of artificial intelligence (AI) continues to grow in the media industry, such as within social media, its application in various technologies like speech synthesizers is growing. With this, there is a need to investigate how people perceive AI as a speaker in comparison to humans. This study aimed to explore which speaker, human or AI, was perceived to be more trustworthy when conveying information to listeners. To accomplish this, an experiment was conducted where participants were presented with information on various topics from both human speakers and speech synthesizers. The study was conducted on 24 participants, most of whom were in their twenties. Participants were assigned twelve audio clips in random order, half of which were human speakers and half of which were speech synthesizers. After each audio clip, six questions regarding perceived trust of the speaker were answered. These questions were all answered on a 7-point scale. The results of this study suggest that human speakers are generally more believable than speech synthesizers right now. With the speech synthesizers, trust varied more than with the human speakers, which means that a minority were perceived as very trustworthy and the rest not so much. However, the results are not sufficiently convincing to be able to draw any reliable conclusions. More research would need to be done with more audio clips and participants for more reliable results to be found. In addition, it may be worth conducting the study again in a few years when speech synthesizers have become even more developed. / Allt eftersom användningen av artificiell intelligens (AI) fortsätter att växa i mediebranschen, till exempel inom sociala medier, växer dess applicering i olika tekniker såsom talsynteser. Med detta finns ett behov av att undersöka hur personer uppfattar AI som talare i jämförelse med människor. Denna studie hade som mål att utforska vilken talare, människa eller AI, som uppfattades vara mer trovärdig när det gäller att förmedla information till lyssnare. För att åstadkomma detta genomfördes ett experiment där deltagarna presenterades med information om olika ämnen från både mänskliga talare och talsynteser. Studien gjordes på 24 deltagare där de flesta var i 20-årsåldern. Deltagarna blev tilldelade tolv ljudklipp i slumpmässig ordning där hälften var mänskliga talare och hälften var talsynteser. Efter varje ljudklipp besvarades sex frågor gällande upplevd trovärdighet hos talaren. Frågorna besvarades på en 7-poängsskala. Resultaten av denna studie tyder på att mänskliga talare är generellt mer trovärdiga än talsynteser just nu. Hos talsynteserna varierade förtroendet mer än hos de mänskliga talarna, vilket innebär att en minoritet upplevdes mycket trovärdiga och resten inte särskilt. Däremot är resultaten inte tillräckligt övertygande för att kunna dra en säker slutsats. Mer forskning skulle behöva göras med fler ljudklipp och deltagare för att säkrare resultat ska kunna erhållas. Dessutom kan det vara värt att genomföra studien igen om några år när talsynteser blivit ännu mer utvecklade.

Digitaliseringens utveckling har lett till att nya metoder och arbetssätt har implementerats i skolans verksamhet. Trots att tekniken medför nya arbetssätt bör lärarna kritiskt granska och ta välgrundade beslut innan de applicerar dessa i verksamheten. Ett av många nya arbetssätt som utformats under 2000-talet är den omvända läs- och skrivinlärningen Att skriva sig till läsning (ASL) som innebär att eleverna använder digitala verktyg som är utrustade med tangentbord och talsyntes när de skriver texter. Syftet med uppsatsen är att undersöka, jämföra, förklara och tolka hur lärare i grundskolans tidiga åldrar (1-3) använder sig av arbetssättet ASL, hur ASL påverkar elevers läs- och skrivinlärning samt för- och nackdelar med arbetssättet. Studiens syfte är även att bidra med ny kunskap inom fältet. I denna kvalitativa studie har intervju som metod använts. Fem lärare från två olika skolor, alla med erfarenhet av ASL, har deltagit i studien. Intervjufrågorna har formulerats i förhållning till studiens syfte. Resultatet visar att studiens lärare har en positiv inställning till arbetssättet och menar på att ASL har stora fördelar vad gäller elevers skrivutveckling. Majoriteten arbetar på liknande sätt, där progressionen går från lekskrift och ordlistor till mönstermeningar och texter med olika genrer. Talsyntesen framstår som ett viktigt hjälpmedel i den tidiga läs- och skrivutvecklingen. Pennan som skrivverktyg appliceras först i åk 2 då den formella undervisningen i handskrivning tar plats. Elevernas datorskrivna texter blir längre då eleverna orkar mer. Texterna blir även mer innehållsrika då tangentbordet bidrar till lättare bearbetning. Enligt lärarna påverkas inte elevernas handstil i åk 3 negativt trots tangentbordet som det främsta skivverktyget. Det framkommer att läsundervisningen behöver kompletteras med andra arbetssätt för att utveckla elevernas läsförmåga ytterligare. Elevernas självförtroende inom läsning och skrivning kan öka på grund av tangentbordet såväl som talsyntesen då eleverna lättare kan producera text utan fullt utvecklad bokstavskunskap. Givande samarbetet kan också vara en bidragande faktor till ökat självförtroende då eleverna mer eller mindre kan stötta varandra i skrivprocessen.

Den här induktiva kvalitativa intervjustudien syftar till att undersöka hur elever med läs- och skrivsvårigheter upplever digitala talsynteser som redskap i kemiundervisningen och hur de upplever att skolan har hanterat deras behov av stöd. I studien genomfördes semistrukturerade intervjuer där högstadie- och gymnasieelever fick beskriva sina upplevelser att använda talsynteser i kemiundervisningen samt det stöd som skolan gett eleverna. Intervjuerna transkriberades och analyserades utifrån ett fenomenologiskt perspektiv. Det identifierades fyra kategorier: Elever upplever den digitala talsyntesen som ett stöd i lärandet, Elever upplever svårigheter med användandet av den digitala talsyntesen, Elever upplever brister i skolans resurstillsättning och Elever upplever svårigheter i kommunikationen med skolan.Resultaten visade på vikten av lärarens engagemang och elevernas behov av stöttning av läraren vid introduktion och användning av talsynteser. Då de uttalade kemins komplexa termer och begrepp inkorrekt, vilket enligt eleverna kräver ett engagemang hos kemiläraren för att talsynteserna ska fylla sin tänkta funktion. Fick eleven stöd av läraren så upplevde flertalet av eleverna att talsynteser var ett hjälpmedel för dem i kemiundervisningen. Alla eleverna upplevde att skolans resurser sattes in för sent och att de själva och deras föräldrar fått kämpaför att få stöd och digitala hjälpmedel. Alla eleverna upplevde att skolan borde varitmer förberedd för att kunna identifiera elever med läs- och skrivsvårigheter och introducera digitala hjälpmedel tidigare. Studiens slutsats är att talsynteser upplevs som ett fungerande digitalt hjälpmedel för elever med läs- och skrivsvårigheter i kemiundervisningen om eleven har stöd av läraren.

Att använda teknik för att underlätta lärande, eller tekniskt förstärkt lärande som det även kallas, är en metod som idag tillämpas i allt större grad. I den här rapporten undersöks metoden med tekniken talsyntes. Syftet är att se om den har en påverkan på memoreringsförmågan vid läsning. Grunden för den här undersökningen är befintlig forskning som visar på att vår inlärningsprocess kan effektiviseras genom att vi använder flera sinnen istället för ett ensamt. Således borde även memoreringen förbättras. I den här rapporten undersöks alltså huruvida den medietekniska produkten talsyntes ger en påverkan på hur fakta memoreras hos studenter.  För att undersöka det här fick två grupper av studenter läsa en faktamässigt rik text. Den ena gruppen fick även samtidigt lyssna på textens innehåll med hjälp av en talsyntes. Efter att deltagarna tagit åt sig texten fick de svara på flervalsfrågor om innehållet för att se hur väl de memorerat texten. Samma test skickades sedan ut efter tio dagar för att undersöka hur väl deltagarna kom ihåg faktan efter en längre tid. Resultaten från enkäterna, det vill säga antal rätta svar för de båda grupperna från bägge omgångarna, analyserades sedan med hjälp av statistiska metoder, som ANOVA, för att se om det finns en påverkan av talsyntesen.  Resultaten tyder på att det inte finns någon signifikant påverkan av talsyntesen på förmågan att memorera fakta. Testerna visar att memoreringsförmågan överlag såg snarlik ut hos de båda deltagargrupperna. Däremot finns vissa frågor där gruppen som använde talsyntes hade noterbart fler antal rätt i jämförelse med dem som inte hade talsyntes. För vidare studier inom ämnet bör en undersökning göras i större omfång och under en längre tidsperiod för att få bättre mätningsresultat.

<p>People with disabilities constitute a big group of Internet users. Due to great advances in adaptive technology for people with disabilities more and more disabled will have access to Internet. For that reason it is extremely important for a web developer to be aware of different disabilities that complicate or prevent using Internet, different adaptive technologies that facilitate using Internet and different methods, both in design and programming, that make Internet accessible for people with disabilities.</p><p>In this report we have dealt with three problems:</p><p>• Which types of disabilities that complicate or prevent using Internet?</p><p>• Which types of adaptive technologies are available concerning using Internet?</p><p>• How can a web developer or programmer increase the accessibility to Internet for people with disabilities?To investigate how disabled people use adaptive technologies and which difficulties they experience when using Internet we have interviewed people with various types of disabilities.</p>

People with disabilities constitute a big group of Internet users. Due to great advances in adaptive technology for people with disabilities more and more disabled will have access to Internet. For that reason it is extremely important for a web developer to be aware of different disabilities that complicate or prevent using Internet, different adaptive technologies that facilitate using Internet and different methods, both in design and programming, that make Internet accessible for people with disabilities. In this report we have dealt with three problems: • Which types of disabilities that complicate or prevent using Internet? • Which types of adaptive technologies are available concerning using Internet? • How can a web developer or programmer increase the accessibility to Internet for people with disabilities?To investigate how disabled people use adaptive technologies and which difficulties they experience when using Internet we have interviewed people with various types of disabilities.

Syftet med föreliggande studie är att genom en komparativ funktionell textanalys jämföra textuella och språkliga drag i en skriftlig respektive talsyntetiserad version av svensklärares uppgiftsinstruktioner. Studiens teoretiska ramverk grundar sig på J.Ongs (1991) beskrivning av muntliga och skriftliga uttrycksformer där särskild vikt läggs på begreppet sekundär talspråklighet. Vidare grundas studien på en induktiv ansats.Studien bygger på kvalitativa data där empirin bestod av uppgiftsinstruktioner som är skrivna av verksamma svensklärare på gymnasial nivå. Samtliga uppgiftsinstruktioner blev upplästa och analyserade genom talsyntesprogrammet Oribi Speak. Resultatet visar att talsyntesen brister i läsflyt och beror främst på en avsaknad av punkt som finalt skiljetecken. Studiens slutsats är att talsyntesen kan ses göra anspråk på andra skrivregler än de som anses vara allmänt vedertagna. Höga krav ställs således på textförfattaren och förutsätter en medvetenhet kring hur en text bör utformas för att vara kompatibel med talsyntes. / The aim of this study has been to through a comparative functional text analysis comparing textual and linguistic features in a written and synthesized version of assignment instructions made by Swedish native teachers. Furthermore, the study is permeated by J. Ongs (1991) description of oral and written forms of expressions whereas the concept of secondary orality is of special importance.The study is based on a qualitative method, where the empirical data was collected by assignment instructions made by high school teachers educating in the subject Swedish. The empirical data consisted of assignment instructions where all were read and analyzed through the text-to-speech program Oribi Speak. The result shows that Text-To-Speech (TTS) presents deficiencies regarding reading flow and is mainly due to a lack of point and final punctuation. The study's conclusion is thereby that the TTS can be seen inferring to claim writing rules other than those considered to be generally valid. High demands are placed on the author of the text and requires an awareness of how a text should be designed to be compatible with text-to-speech programs.