Tidigare forskning har visat att pojkar innehar det största talutrymmet i klassrummet och att flickor tenderar att socialiseras in i rollen som ordningsskapare. Senare forskning har visat att flickor tar mer plats i klassrummet än tidigare, men fortfarande kvarstår traditionella könsmönster där pojkar tillåts dominera talutrymmet. Syften med denna studie är att undersöka vilka faktorer som påverkar flickors talutrymme i klassrummet och lärarens roll i förhållande till detta. Studien är kvalitativ och bygger på strukturerade observationer som utförts i årskurserna 1–2 och 4 vid två skolor i Sverige. Resultatet av denna studie går i linje med det tidigare forskning påvisat som rör den rådande pojkdominansen i skolan. Pojkar tar och får mer uppmärksamhet av lärare än flickor, samt att de dominerar talutrymmet i klassrummet. Vidare visar resultatet att läraren har den största påverkan på talfördelningen i klassrummet, då de flesta händelser som observerats kan knytas till lärarens ledning och stimulans, men även till elevens eget ansvar. Dessa påverkansfaktorer på flickors talutrymme, som vi kopplat till lärarens ledning och elevens ansvar, är faktorer som vi inte har funnit i tidigare forskning.

Denna uppsats undersöker hur elever upplever införandet av kooperativa strukturer i undervisningen, hur det påverkar deras talutrymme, delaktighet och arbetsglädje, eftersom eleverna på den skola jag ville undersöka inte kände att de upplevde arbetsglädje eller delaktighet i den mån skolledning och lärare önskade. De upplevde inte heller att de var aktiva och fick prata och berätta så mycket som de ville om ämnet på lektionerna. Jag ville se om införandet av kooperativa strukturer kunde påverka detta åt det positiva hållet. Syftet med den här magisteruppsatsen var således att undersöka hur införandet av kooperativt lärande påverkade talutrymmet, delaktigheten och arbetsglädjen för eleverna i år 4–6. För att undersöka uppsatsens syfte använde jag mig både av enkäter och intervjuer i min studie och den är alltså genomförd med mixed methods. Enkäterna utfördes vid två tillfällen; ett innan implementeringen av kooperativt lärande och ett efter cirka fyra månader. Efter de båda enkättillfällena genomfördes fyra semistrukturerade gruppintervjuer. Enkäterna analyserades med hjälp av t-tester och intervjuerna genom tematisk analys. Enkätsvaren visade inte några statistiskt säkerställda skillnader (vare sig positiva eller negativa) efter att kooperativa strukturer införts i undervisningen. I intervjuerna framkom det att eleverna i studien upplevde både arbetsglädje, delaktighet och att de hade ett stort talutrymme i klassrummen, men de uttryckte inte att de upplevde att det hade ökat i och med införandet av kooperativt lärande. Jag lyfter i min diskussionsdel fram tankar kring varför det blev så.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka hur tjejer upplever att deras plats i klassrummet i ämnet svenska ser ut och om tjejer i årskurs 3 på gymnasiet ser någon skillnad mot tjejerna i årskurs 1. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer av sex informanter, tre från årskurs 1 och tre från årskurs 3 på gymnasiet. Informanternas svar visar att det finns likheter och skillnader mellan introverta och extroverta tjejer. Dessutom finns det svar som överensstämmer med tidigare forskning som visar att tjejerna upplever att de bemöts på ett annat sätt än killar i klassrummet, både av killar och lärare. Förlegade normer och förväntningar på tjejer lever delvis kvar i dagens klassrum. Informanterna har däremot inte reflekterat över om talutrymmet fördelas lika mellan killar och tjejer, utan den som är aktiv och vill ha ordet får enligt informanterna ofta det. Tjejerna i årskurs 3 visar att mognad och självsäkerhet gör att de vågar ta mer plats än tjejerna i årskurs 1. I ett drömklassrum ser tjejerna ökad delaktighet, ökat engagemang och kortare genomgångar av lärare som viktiga komponenter till en bättre undervisning. En didaktisk slutsats är att lärare behöver vara medvetna om hur man beter sig mot tjejer och killar och hela tiden arbeta för ett jämställt klassrum.

En likvärdig undervisning för samtliga elever är det som varje lärare ska ha för avsikt att eftersträva för att, på ett korrekt sätt, förhålla sig till skollagen (SFS 2010:800, 1 kap, 9§). Denna studie syftar till att undersöka hur F-3 lärare arbetar för att uppnå likvärdighet i No- undervisningen, samt om de framhåller specifika hinder för detta. Studien utgår från en tematisk innehållsanalys och datainsamlingen görs genom semistrukturerade intervjuer med sex lärare. Genom att definiera olika teman utifrån de svar intervjuerna gav kunde vi se en struktur växa fram. Resultatet indikerar att det finns hinder för att kunna tillgodose eleverna en likvärdig No-undervisning samt ger exempel på hur lärare arbetar för att kompensera dessa. Lärarna lyfter hinder som; olikheter i språklig bakgrund, olikheter i social bakgrund, resurser samt didaktiska val. För att kompensera detta arbetar lärarna framförallt med elevaktiva lektioner, varierad undervisning, samarbetar kollegialt, gör diverse anpassningar och försöker inspirera eleverna till fortsatt lärande.

Vi har under det här arbetet utgått från syftet som är att undersökakommunikationsmönster i klassrummet, i svenska skolans lägre åldrar utifrån ettgenusperspektiv. De frågeställningar som ställdes utifrån syftet är Hur kankommunikationsmönster, i form av talutrymme, turtagning, verbal stöttning ochintonation, se ut i den svenska skolans lägre åldrar? samt Hur ser erfarenheten ut blandlärare när det kommer till de ovannämnda delarna av kommunikationsmönstret isvenska skolans lägre åldrar?I uppsatsens litteraturgenomgång kan vi se att klassrummet verbalt domineras avpojkarna. De får mer positiv feedback för originella idéer och blir inte tillsagda vidavbrott i samma utsträckning som flickorna blir. Lärarna har dessutom olika intonationmot de olika könen: hårt till pojkar och mjukt till flickor.De metoder som användes för att få fram materialet var observationer i två klassrumoch intervju med respektive klasslärare.Resultatet vi kom fram till var att lärarna har ett individperspektiv och inte ettkönsperspektiv på sina elever och behandlar sina elever utifrån det. I motsats till vadlitteraturen visade framkom det att det främst var flickor som tog för sig i bådaklassrummen.De slutsatser vi dragit är: Även om lärarna utgår från ett individperspektiv när debemöter sina elever har kommunikationsmönster i klassrum genom åren gått från attvara pojkdominerat till flickdominerat. Då det inte finns några tydliga ramar för hurinteraktionen ska se ut, är det läraren som påverkar samspelet med sin elevsyn, sin synpå undervisningen, hur den förhåller sig till talutrymme, hur den fördelar ord och hurden verbalt stöttar sina elever. Det gör att vi kan se olika kommunikationsmönster iolika klassrum.

Syftet med denna studie är att få syn på hur barn och pedagoger kommunicerar med varandra vid måltidssituationer i förskolan. Anledningen till att vi har valt just detta område är för att vi tidigare har upplevt att barn ibland blir behandlade olika, utifrån kön, under måltidssituationer. Vi vill med denna studie få syn på om dessa skillnader finns och hur de yttrar sig. Vårt material består av videofilmade observationer. Materialet har sedan analyserats utifrån tre teoretiska perspektiv; Shannon och Weavers kommunikationsteori, Hirdmans genusteori och Foucaults maktteori. Vi har även använt oss av två observationsscheman för att få syn på pedagoger och barns kommunikation. Vårt resultat visade att det fanns skillnader i pedagogernas bemötande av barnen. Hirdmans genusteori hjälpte oss att se dessa skillnader ur ett genusperspektiv. Det visade sig att pojkar tilläts mer och blev mer uppmuntrade att prata än vad flickor blev. Medan flickor var de som tog mest initiativ till att tala och sökte mest bekräftelse. Resultatet visade även att barnen kommunicerade som mest med varandra när pedagogen inte var närvarande vid matbordet. Med hjälp av Foucaults maktteori kunde vi försöka förstå varför barnens kommunikation med varandra yttrade sig på detta sätt. Shannon och Weavers kommunikationsteori användes för att ge en övergripande bild av kommunikationen och vilka eventuella kommunikationsproblem som kunde uppstå under måltiderna.

In this study, I examined how the study guide for A reading class - Practice reading comprehension is used in both theory and in practice, based on the type of questions asked. The aim of the concept is to practice reading comprehension based on five characters: foretell lady, reporter, detective, cowboy and artist. I have studied what type of questions the concept use and categorized these questions as authentic- or non-authentic questions. I have also studied how two teachers in Central Sweden use the concept, what type of questions they ask and then categorized them as authentic- or non-authentic questions. My results shows that the concept of A reading class - Practice reading comprehension use most authentic questions unlike the teachers who use slightly more non-authentic questions. The authentic questions give the students a greater opportunity to speak, unlike the non-authentic questions. When the students speaking space becomes greater the power relationship between the teacher and students becomes more equal.

Syftet med studien är att undersöka kvinnors och mäns språk kopplat till genus och makt. Jag undersöker talutrymmet och ser på kopplingen mellan kön och två olika ämnesval som diskuteras. Språkbruket analyseras därefter utifrån ett genus och maktperspektiv. Metoden är i huvudsak kvalitativ och består av observation och analys av en videoinspelning med 20 informanter under en lektion i svenska som andraspråk på grundläggande vuxenutbildning. I studien framkommer att genusmönstren är starka och samma genusmönster lyser igenom hos alla informanterna trots att de vuxna andraspråkseleverna har socialiserats i skilda kulturer. Män tar för sig i klassen och äger mycket av talutrymmet under lektionstid samt styr diskussionsämnena medan kvinnorna är tillbakahållna och tillåter och i viss mån även stödjer männen i deras agerande. Studien överensstämmer i mycket med tidigare forskning om mäns och kvinnors samtalsstilar.

The purpose of this study is to see if there is any difference in speech space and teachers treatment against pupils with different gender.  I have made this study based on behaviorist and a socio-cultural approach. Children need a positive reinforcement to learn and to co-op with their environment. Together with a more competent student or teacher can a child learn more than on its own. I have observed two operating teachers on two different schools. Every teacher has been observed at four opportunities. I have used both an observation scheme and a sound recording of the classes. After the recording material and the observation scheme has been analyzed. The result has showed that the speech space between boys and girls is comparable with a small advantage of girls, girls more frequent want to speak their mind during class.  On the other hand, boys get more attention via encouragement and injunctions. The result also shows that the teacher foremost is using responsive initiation draws.  It’s the teacher who nominates who get the speak in the classroom and the follow-up to the students is usually short. / Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i talutrymme samt lärarens bemötande i klassrummet utifrån elevernas kön. Studiens har utgått ifrån ett behavioristiskt och ett sociokulturellt synsätt. Barn behöver positiv förstärkning för att lära sig samt att människan lär i samspel med sin omgivning. Tillsammans med en mer kompetent, kamrat eller lärare kan ett barn lära sig nya saker som hen inte kan på egen hand.  Observationer har skett av två verksamma lärare på två olika skolor. Varje lärare observerades vid fyra olika tillfällen. Både observationsschema samt ljudinspelning av lektionen har använts. Det inspelade materialet har sedan tillsammans med observationsschemat analyseras.  Resultaten visar att talutrymmet mellan flickor och pojkar är jämnt fördelat med ett litet övertag på flickor, flickor är även mer frekventa på att vilja ha ordet. Pojkar får däremot betydligt mer uppmärksamhet i form av beröm och tillsägelser. Resultaten visar även att läraren främst använder sig av svarsindikterade initieringsdrag. Det är främst läraren som nominerar vem som ska tala i klassrummet, och uppföljningen till eleverna är ofta mycket kort.

Det finns få studier som har undersökt gymnasielevers muntliga deltagande i ämnet samhällskunskap. Den här uppsatsens syfte är således att undersöka gymnasieelevers upplevelse av att svara på samhällskunskapslärares frågor. I tidigare forskning har främst observationer och elevintervjuer använts som metod för att undersöka gymnasielevers muntliga deltagande. Den här undersökningen kommer istället att genomföras med hjälp av enkäter med både flervalsfrågor och fritextfrågor. De 80 deltagande eleverna fick svara på totalt sju frågor om deras muntliga deltagande i ämnet samhällskunskap. Resultatet visade tydliga skillnader mellan könen, generellt anser sig pojkar vara mer muntligt aktiva i jämförelse med hur flickorna upplever sitt muntliga deltagande. Det finns också skillnader mellan könen när det gäller bakomliggande faktorer till varför man inte svarar på lärarens frågor. Flickornas vanligaste anledning till att de inte svarar på lärarens frågor är obehaget kring att prata inför grupp. Pojkarna uppger att ork och motivation är den vanligaste anledningen till uteblivna svar. Resultaten visar också att fler faktorer än kön spelar roll, såsom betyg och trygghet i gruppen. Slutsatsen är därför att kön och dess könsmönster är en avgörande faktor till elevers muntliga deltagande, men det finns fler orsaker till att elever väljer att vara tysta på samhällslektionerna. / There are few studies exploring high school students’ oral participation in the classroom. This essay aims to cover these gaps by exploring why high school students do not answer their teacher’s questions in class. In previous studies, observations and student interviews have mainly been used as method to explore high school students’ oral participation in the classroom. Thus, this essay will instead be based on surveys including both multiple choice questions and free text questions. The 80 students who participated in the survey were asked to answer seven questions in total regarding their oral participation during lectures of society knowledge. The result showed significant differences between the sexes, in general do boys perceive themselves as more orally active in the classroom compared to how girls perceive themselves. Further, there are differences between the sex regarding the reasons to why the students are not answering the teacher’s questions. The most common reason for why girls do not answer the teacher’s questions is a perceived discomfort when talking in front of a group. The most common reason why boys are not answering the teacher’s questions is due to lack of commitment and motivation. The result also shows more factors than just the sex affects the oral participation, for example the grades and the perceived level of trust within the group. Finally, the conclusion is made that sex and gender stereotypes is a crucial factor to the quantity of students’ oral participation in classroom, however there are more reasons as well to why students stay silent.