Denna studie syftar till att undersöka hur tre olika läromedel i svenskämnet för årskurserna 1–3 förhåller sig till skolans värdegrund avseende funktionsnedsättning. Studien har som utgångspunkt ett normkritiskt perspektiv, som utgår från att normer om fysisk, psykisk och intellektuell funktionsförmåga finns och att den som befinner sig utanför denna norm riskerar att bli diskriminerad på grund av det. Läromedlen har granskats kvantitativt och kvalitativt. I den kvantitativa granskningen har bilder och litterära karaktärer räknats för att synliggöra den relativa frekvensen av funktionsnedsatta karaktärer. I den kvalitativa granskningen av materialet har en teori om positionering använts med begreppen inkluderad och exkluderad för att tydliggöra hur funktionsnedsatta karaktärer positioneras i förhållande till icke funktionsnedsatta karaktärer. Den kvantitativa granskningen visar att det är få olika former av funktionsnedsättningar som representeras i de granskade läromedlen. Synnedsättning är den funktionsnedsättning som representeras mest frekvent, och barn med funktionsnedsättning representeras generellt i liten utsträckning. Den kvalitativa granskningen visar att de som positioneras som exkluderade alltid är karaktärer med funktionsnedsättning, medan de som positioneras som inkluderade alltid är karaktärer utan funktionsnedsättning.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka områden lärare anser vara problematiska att undervisa om och hur de anser att ett undervisningsmaterial bör vara utformat i teknikämnet. Utifrån deras önskemål och behov har det tagits fram ett konceptförslag som kan användas vid skapande av undervisningsmaterial för teknikundervisningen på högstadiet. Det teoretiska ramverk som används är en kvalitativ fallstudie ur ett socialkonstruktivistiskt perspektiv och relaterad forskning på lärande. I studien har fokusgruppsintervjuer med tekniklärare genomförts. Resultatet visar att områdena styr- och reglerteknik, informations- och kommunikationsteknik samt elektroteknik upplevs, av lärarna, som svåra att undervisa om. Vidare tyder resultatet på att ett undervisningsmaterial bör innehålla vissa specifika delar såsom tydliga uppgifter, kopplingar till läroplanen för grundskolan, förskoleklasser och fritidshem (Lgr 11) samt bedömningsmatriser. I studien redovisas ett konceptförslag som kan utgöra ett underlag till teknikundervisningen på högstadiet vilket är baserat på ABB:s och lärarnas framställda önskemål. / The aim of the study is to analyze which areas teachers consider problematic to teach and how they would like a teaching material to be designed in technology. Based on their wishes and needs, a conceptual thinking has been developed that can be used in the creation of teaching materials of technical education for lower secondary school. The theoretical framework used is a qualitative case study from a social constructive perspective and related to research about learning. The method used is focus group interviews. The informants in the focus group interviews are lower secondary school teachers in technology. Results of this study show that the areas of control engineering, information and communication technologies and electrical engineering are experienced by the teachers, as difficult to teach. Furthermore, the result indicates that a teaching material should contain certain specific elements, such as clear information, links to Lgr 11 and a grading matrix. This study presents a conceptual thinking that can constitute a proposal of technology education for lower secondary school, which is based on ABB's and teachers' requests.

In almost all teaching, in all of the school subjects, teachers use materials to help them conduct their work. But how do coursebooks that are designed for the subject of English in Sweden tackle the subject? This study aims to investigate how coursebooks for the subject of English at Swedish upper-secondary school take account of the subject area of grammar. To cover this aim two research questions were formulated, namely:    In what ways do coursebooks for the subject of English at upper-secondary school take account of grammar? In what ways do coursebooks for the subject of English take account of grammar in relation to what is said in the syllabus?    The method of this essay consists of a content analysis of three coursebooks used at upper-secondary school. To support the analysis, the concepts of deductive and inductive approach to grammar teaching were used to categorize the books. The results show that grammar is featured in connection with a text or a theme to various degrees in the books. One of the books has a clear deductive approach to grammar presentation. The other two have either a clear inductive approach or a mix of both of them. All of the books examined can be considered to adhere to what the syllabus says regarding grammar. Based on the results one can say that it is important for teachers to reflect on the material they use.

The study has investigated what knowledge Swedish upper secondary school teachers, who teach mathematics in the courses 1a, 1b or 1c, express about the teaching of linear functions. Furthermore, the study investigated what teachers believe students need to learn, which instructional activities teachers believe they use and what difficulties teachers perceives in teaching. To investigate this semi-structured interviews were carried out with nine teachers, which in turn have then been analyzed using the PCK based tool CoRe together with thematic analysis. The results show that the participating teachers both address aspects of their teaching that are common to several teachers and that are unique to one teacher. The conclusion that can be drawn from the results is that the teachers express that students need to learn to: make everyday connections, understand the transition between and the meaning of representation and understand the concept of a function. The instructional activities used include: digital tools, review, assignments and unique practical exercises. The difficulties identified are: lack of prior knowledge, lack of interest in functions, modeling of linear functions, the parameters k and m, the notation f(x) and the difference between f(x)=a and f(a). / I studien undersöks vilken kunskap lärare som undervisar i kurserna matematik 1a, 1b eller 1c ger uttryck för i undervisningen av linjära funktioner. Vidare har studien undersökt vad lärare anser att elever behöver lära sig, vilka undervisningsmoment lärare anger att de använder samt vilka svårigheter lärare upplever kring undervisningen. För att ta reda på detta har semistrukturerade intervjuer med nio verksamma gymnasielärare genomförts, som sedan har analyserats med det PCK-baserade verktyget CoRe tillsammans med tematisk analys. Resultatet visar att de deltagande lärarna både tar upp aspekter kring sin undervisning som är gemensamma för flera lärare och som är unika för en lärare. Den slutsats som kan dras utifrån resultatet är att lärarna anser att elever behöver lära sig: att göra vardagliga kopplingar, förstå övergången mellan och innebörden av representationsformer samt förstå funktionsbegreppet. Vidare använder lärarna undervisningsmoment som: digitala verktyg, genomgångar, självständigt arbete i läromedel samt unika praktiska övningar. De svårigheter som lärarna identifierat är: bristande förkunskaper, bristande intresse av funktioner, modellering av linjära funktioner, parametrarna k och m, notationen f(x) samt skillnaden på f(x)=a och f(a).

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärarhandledningar för litteraturundervisning på gymnasienivå är konstruerade, för att se vilka föreställningar om svensklärare som framställs i dem. För att undersöka detta används en kvalitativ analys som fokuserar på uppgiftskulturen i lärarhandledningarna, och de didaktiska frågor som kan besvaras genom materialet. Analysen resulterar i fem tematiska kategorier som beskriver de förväntningar på modelläraren som framställs: den kompetenta läraren med all tid ivärlden, den allmänbildade läraren och läraren som expert, läraren som elevhälsa,läraren med idétorka och läraren som inte prioriterar sitt eget ämne. I dessa kategorier framträder en modellärare som är kompetent och har tid att arbeta med de kunskapskrav som lärarhandledningarna inte täcker. Modelläraren ska också ha en hög allmänbildning och därtill viss expertis på många områden. Slutligen förväntas modelläraren ha kunskaper och förhållningsätt som ligger nära professioner inom elevhälsan. Modelläraren som framträder i analysen kan dock tänkas ha svårt att veta hur undervisningen bör bedrivas eller alltjämt ha idétorka, trots sin kompetens. Slutligen förväntas modelläraren ägna mer tid åt andra ämnen i undervisningen, vilket sker på litteraturundervisningens bekostnad.

The overall purpose of this study is to investigate whether the motivation of Swedish pupilsin grades 4-6 to learn can increase when textbooks and workbooks are exchanged for fiction,and more fiction is incorporated in English teaching in Sweden. The study hopes tocontribute to knowledge development that strengthens and develops English teaching inSweden. The teacher is responsible for planning their teaching - at the same time, there aremany discourses about student influence in school contexts. According to the SwedishNational Education Agency (2022), all students should have the right to influence theireducation and school activities. The pupils’ life stories and experiences can contribute toschools' developmental work. Furthermore, this paper aims to find out why and how it ispossible to work with literature to achieve the learning goals stated in the curriculum. It alsoserves as a basis for teachers to gain in-depth knowledge of how they can motivate studentsto work with fiction when teaching English. The essay also provides a variety of workingmethods for integrating fiction in English teaching in grades 4-6 in Swedish schools. The methods used for this essay are qualitative group interviews of a semi-structured natureand the answers come from 25 pupils from two different schools in the middle of Sweden.The intervention study involved three classes, 66 pupils from grades 4 and 5. This study demonstrates that using fiction in English teaching increases pupils' motivationand knowledge acquisition compared to if they are only allowed to work with textbooks andworkbooks.

Det saknas, i stor utsträckning, forskning om läromedlens roll i grammatikundervisningen på lågstadiet i svenska skolor. Samtidigt framkommer grammatikens betydelse, om än inte explicit, i kursplanen för ämnet svenska och mycket tyder samtidigt på att läromedlen spelar en central roll för planeringen och genomförandet av undervisningen. Den här studien syftar till att bidra till en ökad förståelse för läromedlens funktion i grammatikundervisningen på lågstadiet samt hur lärare beskriver användningen av och uppfattningen om de läromedel de använder. Studiens teoretiska ramverk grundar sig i det sociokulturella lärandeperspektivet som kompletteras med Shulmans didaktiska pedagogical content knowledge. Genom fyra kvalitativa intervjuer med verksamma lågstadielärare samt utdrag av de läromedel de använder, framkommer efter en tematisk analys, uppfattningen om läromedel som ett stöd men även en begränsning för grammatikundervisningen. Ett stöd så till vida att det bidrar till ökad trygghet för lärarna, men en begränsning utifrån dess utformning och avsaknad av flexibilitet. Vidare utkristalliseras en bild av grammatiken som ett begrepp vilket lärare, samt läromedlen, använder med stor försiktighet. Med anknytning i tidigare forskning samt det teoretiska ramverk som studien hänvisar till förs en diskussion kring läromedlens roll i grammatikundervisningen idag, samt dess roll i framtiden. / There is, to a large extent, a lack of research regarding the role of teaching materials as a resource in grammar teaching at a primary level in L1 education in Sweden. At the same time, the importance of grammar education appears, if not explicitly, in the curriculum for the Swedish subject. Much indicates that teaching materials play a large role in the planning and implementing of the teaching. This study aims to contribute an increased understanding of how teaching materials are used in grammar teaching in primary education, and how teachers describe the use of and the perceptions they have regarding the teaching materials they use. The theoretical framework for this study is based on the sociocultural learning theory, which is supplemented by Shulman's didactic pedagogical content knowledge. The data was collected through four qualitative interviews with practicing primary school teachers, along with excerptions from the teaching materials they use. After analyzing the data through a thematic analysis, the perception of textbooks as both a support but also a limitation for grammar education was discerned. A support to the extent that it contributes to an increased security for the teachers, but a limitation based on its design and lack of flexibility. Moreover, a perception of grammar as a concept appears, which teachers as well as textbooks handle with caution. With regards to previous research and the theoretical framework this study relies on, a discussion is initiated where the role of  teaching materials in grammar education on a primary level today, and in the future is in focus.

Syftet med denna studie är att undersöka hur arbetet med läsförståelsestrategier framställs i två olika basläromedel för årskurs 1–3, med fokus på lärarhandledning och arbetsböcker. Tanken är att se vilket stöd läromedlet utgör för att arbeta med detta samt att se hur innehållet skiljer sig mellan de olika årskurserna, för att få syn på förändringar och progression. Med utgångspunkt i teori och forskning kan vi med hjälp av läromedelsanalys i form av kvalitativ innehållsanalys med kvantitativa inslag, urskilja de olika läsförståelsestrategier som läromedlen framställer och hur, i både arbetsböcker och lärarhandledning. Vi kan också få syn på vilket sätt lärarhandledningen fungerar som ett stöd för läraren i arbetet med dessa.  Resultatet av studien visar att båda de analyserade läromedlen har stort fokus på en läsförståelsestrategi som inte utmanar eleverna kognitivt. Samtliga genomsyras dock av den sociokulturella teorin som denna studie utgår från, med gemensamt lärande i en social kontext som en röd tråd. Förändringar mellan årskurserna syns på olika sätt. Ökad kognitiv utmaning, ökad omfattning av uppgifter och förändring i stöttning från läraren är några exempel. Det ena läromedlet visar ett mer omfattande och återkommande stöd till läraren i arbetet med läsförståelsestrategier, medan det andra visar ett mer isolerat men tydligt stöd. Slutsatsen är att de läromedel som ingår i studien framställer arbetet med läsförståelsestrategier på olika sätt, men den teori och forskning vi eftersökt, går att återfinna i viss utsträckning i alla läromedel. / The purpose of this study is to investigate how the work with reading comprehension strategies is presented in two different teaching materials for grades 1–3, with a focus on teacher guides and workbooks. The idea is to see what support the teaching material provides for working with this and to see how the content differs between the different grades to see changes and progression. Based on theory and research, we can, with the help of teaching material analysis in the form of qualitative content analysis with quantitative elements, distinguish the different reading comprehension strategies that the teaching materials produce and how in both workbooks and teacher's guides. We can also see how the teacher's guide functions as a support for the teacher in working with these.  The results of the study show that the analyzed learning materials both have a strong focus on a reading comprehension strategy that does not challenge the students cognitively. However, all results are permeated through the sociocultural perspective from which this study is based, with shared learning in a social context as a common thread. Changes between the grades are visible in different ways. Increased cognitive challenge, increased scope of tasks, and change in support from the teacher are some examples. One teaching aid shows a more extensive and recurring support for the teacher in the work with reading comprehension strategies, while the other shows more isolated but clear support. The conclusion is that the teaching materials included in the study present work with reading comprehension strategies in different ways, but the theory and research sought could be found, to a certain extent, in all teaching materials.

The term of evolution and its understanding by students of secondary schools and high schools This Master's thesis deals with the conception of evolutionary topic in schools and textbooks. It introduces education systems and curricular documents of England, Scotland and the Czech Republic. Based on this information an analysis of biology textbooks was made, which was focused on the theme of evolution. The research included 62 textbooks distributed by 27 different publishers. Comparative SWOT analysis of these textbooks has shown that the concept of biology in general is presented differently, what is also reflected in the interpretation of the studies of evolution. The questionnaire research based on those findings was done in the Czech Republic. It is focused on secondary school and high school pupil's knowledge and their personal opinions about this topic. 586 pupils took part in this research. It was found that in the context of evolutionary processes the pupils have problems to use commonly known biological, or evolutionary terms (e.g. adaptation, evolution of the organisms). On the other hand some pupils can easily define some more complicated evolutionary topics such as Neo-Darwinism. Pupils have quite various personal opinions on the issue of the evolution. Some of them are not interested in...

Messages delivered by the media are often used as a source of authentic texts in language teaching, yet there is not a sufficient amount of works dealing with the connection between media education and language teaching. The theoretical part of this thesis, therefore, tries to describe this relationship from the perspective of media studies, linguistics and language teaching methodology. The aim of this work is to create teaching materials incorporating media education into teaching English as a foreign language. The materials consist of worksheets for students and methodological support for teachers. Key words media education, language teaching, authentic text, context, curricular documents, teaching materials, worksheets, methodological support