Hedersrelaterat våld och förtryck är ett globalt och komplext problem med begränsad forskning. Skolan har en unik möjlighet att tidigt identifiera och förebygga problematiken. Aktuell studie har genom en fokusgruppsintervju och fyra individuella intervjuer med skolpersonal undersökt hur de identifierar och hanterar hedersrelaterat våld och förtryck, samt hur de stödjer den utsatta eleven. En tematisk analys genomfördes och resulterade i fyra huvudteman med underkategorier: (1) Attityder av hedersrelaterat våld och förtryck, (2) Alliansskapande som grund, och (3) Försvårande faktorer i hanteringsarbetet, och (4) Elevens behov tillgodoses. Resultaten visade att hedersrelaterat våld och förtryck var en nedprioriterad fråga som bottnade i attityder på organisationell- och individuellnivå. Allianskapande mellan skolpersonal och elever, samt samverkan inom som utanför skolan, framkom vara viktiga faktorer i både identifierings- och hanteringsarbetet. Däremot, visade resultaten att en bristande tillit gentemot myndigheter förekom bland både skolpersonal och elever, vilket bidrog till ett försvårat identifierings- och hanteringsarbete. Mer forskning behövs för att undersöka komplexiteten av hedersrelaterat våld och förtryck i en skolkontext. Aktuell studie har dock belyst hur skolpersonals attityder samt tillgång till verktyg, utbildning och erfarenheter påverkar deras arbetssätt. Dessutom, hur stor inverkan en allians mellan skolpersonal och elever utgör. Vad som upplevs vara nödvändigt i det förebyggande och hanteringsarbetet av hedersrelaterat våld och förtryck belyses i aktuell studie och komplexiteten diskuteras.

Programmering tog 2018 ett stort kliv in matematikundervisningen och det är upp till varje enskild lärare att besluta hur programmering ska integreras i matematikundervisningen. Det var med denna bakgrund som Tekniskt basår på KTH Campus önskade utveckla programmeringslaborationer till studenter på Tekniskt basår 2018/2019. Uppdraget formulerades sedan om till att vi, istället, skulle leda ett fristående introduktionsmoment i programmering för nuvarande Tekniskt basårsstudenter (VT2019). Syftet med detta examensarbete var att kartlägga svårigheter som tidigare Tekniskt basårsstudenter haft då de läste sin första programmeringskurs på ett ingenjörsprogram. De funna svårigheterna skulle sedan ligga till grund för ett introduktionsmoment för nuvarande studenter på Tekniskt basår. En enkätundersökning på tidigare studenter utfördes för att samla in data för att identifiera svårigheterna som sedan kategoriserades genom en tematisk analys. Introduktionsmomentet skapades med mindre uppgifter utifrån idéer från problembaserat och induktivt lärande. Resultatet pekar på sju teman av svårigheter, nämligen abstrakt, komplext, teori, arbetssättet, kursen, nytt och övriga svårigheter. Resultaten av svårigheterna liknar det som tidigare kartläggningar av programmeringssvårigheter har funnit. Ett förslag på ett induktivt introduktionsmoment influerat av problembaserat lärande presenteras och analyseras utifrån de funna svårigheterna. Vidare forskning skulle kunna följa upp om studenterna upplevde att svårigheterna blev avdramatiserade genom introduktionsmomentet samt utvärdera hur introduktionsmomentet kan tas vidare på Tekniskt basår. / In 2018, programming became an integral part of mathematics education in Sweden. However, the choice of how to integrate it with the curriculum remains a decision of the teacher. Consequently, teachers at KTH’s Technical Preparatory Year announced a master’s degree project aiming to design programming labs in mathematics for students attending the program during 2018/2019. The degree project was reformulated to focus on introducing programming without the mathematical context. The aim of this master thesis was to pinpoint earlier students’ difficulties during the introductory course in programming of their engineering program at KTH. These difficulties would later be the basis of the programming introduction for the current Technical Preparatory Year students. A review of the research literature on the learning of programming identified a number of common areas of concern. In order to collect data to identify our prior students’ difficulties a survey was designed. The data collected in the survey was then categorized through a thematic analysis. The results indicated seven themes of difficulties: abstract, complex, theory, work procedure, programming courses, new and miscellaneous. The results are similar to those found in prior categorizations of programming difficulties. Taking these themes into consideration, a suggestion of the content for the introduction was presented based on ideas from inductive learning and problem based learning. Future research should focus on determining whether the introduction dealt with the difficulties and what the effects were. Furthermore, future research could develop the material for the introduction, in particular how students are assessed.

Under de senaste åren har flertalet våldsdåd uppmärksammats internationellt, utförda av män som identifierar sig som ofrivilligt celibata - även kallade incels. Motivationen bakom våldsdåden tros komma från känslor som sorg, smärta, frustration och ensamhet. Det är en grupp som ofta förknippas med depression och utanförskap. Syftet med studien är därför att undersöka incels uppfattningar och upplevelser av sin psykiska ohälsa, samt hur de hanterar dessa. Metodvalet har en kvalitativ ansats där en tematisk analys har använts för att öka förståelsen för hur incels själva kan uppleva sin verklighet. Från sju intervjuer framtagna ur fyra dokumentärer där män som identifierar sig som incels, har fyra tematiseringar utkristalliserats och analyserats utifrån teorin om känsla av sammanhang, stigmateori och maskulinitetsteori. Resultatet visar på en mångfald av komplexa faktorer som relaterar till självidentifieringen och upplevelsen av att vara incel, såväl som effekterna av att vara incel. Psykisk ohälsa visade sig vara vanligt förkommande inom gruppen av intervjupersoner och relaterades ofta till känslor av ensamhet, social isolering och tankar på suicid. Oförmågan för dessa män att engagera sig sexuellt eller romantiskt hänvisar till uppfattningar och upplevelser av brister i maskulinitet och fysiskt utseende, vilket lett till att de anammat kontroversiella och misogyna världsåskådningar. De misogyna attityderna uttrycks online i olika forum och kan ses som en motreaktion mot upplevelsen av att vara orättvist behandlad och känslan av att vara oönskad och bortvald. Studien drar slutsatsen att incels behöver uppmärksammas som en heterogen grupp i behov av stöd, snarare än en homogen grupp av våldsamma och misogyna män. Vidare forskning uppmuntras att ytterligare belysa de individuella svårigheterna ofrivilligt celibata män kan uppleva, eftersom det fortfarande är ett relativt nytt forskningsområde. Därför är det också av vikt och intresse inom socialt arbete att utvidga förståelsen för incels upplevelser och uppfattningar i relation till deras situation, för att kunna bemöta gruppen på ett sätt som inte driver dem längre in i isolering. / In recent years, several acts of violence committed by men who identify themselves as involuntarily celibate, so-called incels, have been given international attention. The motivation behind the violence is believed to come from emotions such as sadness, pain, frustration, and loneliness. It is a group that is often associated with depression and isolation. Hence, the purpose of this study is to examine incels’ perceptions and management of their mental health. The choice of method is of a qualitative approach where a thematic analysis has been used to increase the understanding of the social reality based on how individuals in the environment perceive it. Based on seven interviews from four documentaries in which men who identify themselves as incels, four thematizations have been distinguished and analyzed using the theory of sense of coherence, stigma theory and masculinity theory. The findings portray a complexity of varied factors contributing to the self-identification and experience of being an incel, as well as the effects of perceiving oneself as such. Mental health issues were prevalent within the group of interviewees and were often mentioned in conjunction with feelings of loneliness, social isolation, and thoughts of suicide. The inability for these men to engage sexually or romantically refers to perceptions and experiences of deficiencies in their masculinity and physical attractiveness, which has led them to adopt controversial and misogynistic worldviews. The misogynistic attitudes that are expressed online in various forums can be seen as a counter-reaction to the experience of being treated unfairly and the feeling of being unwanted. The study concludes that incels need to be acknowledged as a heterogenic group in need of support, rather than a homogenic group of violent and misogynistic men. Further research is encouraged to illuminate and broaden the individual struggles of involuntarily celibate men, since it is still a relatively new area of research. Therefore, it is also of importance and interest in the fields of social work to expand the understanding of incels’ experiences and perceptions towards their own situation, in order to respond to the group in a way that prohibits their further isolation.

Försvarsmakten (FM) behöver kompetenta officerare med vana till väpnad strid. Genom att synliggöra och tillvarata officerare med utlandserfarenhet kan kompetensen användas på ett sätt som ökar försvarsförmågan och behåller kompetensen inom FM. Syftet med uppsatsen är att beskriva hur officerens kompetens förstås och omhändertas efter utlandstjänstgöring av personalplanerande officerare- chefer på bataljonsnivån i armén. För att uppnå syftet har författaren genom den tematiska analysen (TA) en ansats till objektiv tolkning av respondenternas subjektiva syn på officerskompetens vilket sedan beskrivs i resultatet. Genom ansatsen till objektiv tolkning har författaren utvecklat ett förslag till förståelsemodell av kompetens till vidare forskning i slutet av uppsatsen.   Författaren lyfter även fram och diskuterar teori i uppsatsen om officerskompetens med historiska återkopplingar för att visa att officerskompetensens har, och kommer att utvecklas genom att officeren får möjlighet till att delta i skarpa insatser. Författarens abduktiva ansats med TA skapar två huvudteman. Det första är förståelsen av kompetens som har två underteman: definitionen av kompetens och kompetensens värde. Det andra huvudtemat är tillvaratagandet av kompetens som har två underteman: organisationen som drivkraft och kompetensuppbyggnad. Dessa teman utgör uppsatsens resultat som diskuteras i kapitel fem och ger svar på uppsatsens forskningsfråga.

This study’s aim and purpose was to analyze how the Swedish tabloid Sportbladet portrayed the Swedish women’s and men's national teams in soccer under two different championships, 2023 FIFA Women’s World Cup and UEFA Euro 2020. A thematic content analysis was used as the method to analyze 65 different articles from Sportbladet. 22 articles from 2023 FIFA Women’s World Cup and 43 articles from UEFA Euro 2020. The research questions for this study were:Q1: How is the Swedish women's national soccer team portrayed during the 2023 Women's World Cup by Sportbladet? Q2: How is the Swedish men's national soccer team portrayed during UEFA 2020 by Sportbladet?Q3: What differences can be seen in how the two national teams are portrayed? The findings of the study were similar to prior studies in the field of sports and gender. The result of this study reveals that there still is more reporting about male soccer but a new finding our study made was that it is starting to equal out. A large number of the articles about the women’s national team were about performance-irrelevant aspects, such as relationships on and off the field. There were also articles of how players took a stand on different social issues such as equality. The Swedish men’s national team was portrayed as still having a higher value and prestige by receiving more coverage. There were also more articles about performance- relevant aspects such as preparation, success and honor. Unlike the Swedish women’s national team, the men’s team received much more criticism by Sportbladets writers. The largest difference in the portrayal of the two national teams was that the women’s national team portrayed more with more performance-irrelevant aspects while the men's national team was portrayed with their performance. The men’s national team were also portrayed more as strong individuals, while the women were portrayed largely as not being as strong and needing male guidance. A noticeable difference was also how the success was illustrated, the Swedish women's national team were praised a lot as a group while the male players were praised for their individual performances. A contribution from this study was that the only articles about sexism, such as looks and clothing, were directed towards the men, which goes against what previous studies have found.

Barndomstrauma är en av de identifierade folkhälsoutmaningar som samhället står inför. Dagens samhälle har öppnat upp för diskussion gällande den psykiska ohälsan, där ett självskadebeteende inkluderas. Denna studie syftar till att undersöka yrkesverksammas syn på relationen mellan barndomstrauma, speciellt sexuella övergrepp och uppkomsten av ett självskadebeteende genom semistrukturerade intervjuer. Resultatet indikerar att det finns ett samband mellan sexuella övergrepp och att senare utveckla någon form av självskadebeteende för att kunna hantera överväldigande känslor som kan uppstå efter att ha varit utsatt för sexuella övergrepp. Däremot är betoningen störst på barndomstrauma generellt och inte främst på sexuella övergrepp. I resultatet framkommer även att begreppet barndomstrauma är för brett för att det ska gå att garantera att samma definitioner används. Ett centralt fynd berör att de yrkesverksamma i denna studie inte definierar ett indirekt självskadebeteende som en form av självskadebeteende. Resultatet har visat motsägelsefulla meningar i form av att det indirekta självskadebeteendet inte anses vara en form av självskadebeteende samtidigt som intervjupersonerna beskriver att sin målgrupp ägnar sig åt beteenden och situationer som ingår i det indirekta självskadebeteendet. Därav finns ett tydligt behov att avgränsa begreppen ytterligare för att kunna bidra till en universell definition och en gemensam förståelse. / Child trauma is recognized as one of the prevailing public health challenges in society. Contemporary society has fostered an environment conducive to discussing mental health issues, encompassing self-harm. This study seeks to explore professionals' perspectives on the correlation between sexual abuse and self-harm through semi-structured interviews. The findings suggest a link between sexual abuse and the subsequent development of self-harm behaviors as a coping mechanism for dealing with overwhelming emotions following such abuse. However, it is evident that the terms "childhood trauma" and "self-harm" are perceived as overly broad, leading to variations in their definitions. A notable discovery is that the professionals in this study do not classify indirect self-harm as a form of self-harm. The results reveal conflicting meanings, as indirect self-harm is not officially recognized as such, despite interviewees describing behaviors within their target group that align with indirect self-harm. Therefore, there is a clear imperative to refine these concepts to foster a universal definition and shared understanding.

Rysslands invasion i Ukraina ledde till att Vladimir Putin och hans påstådda medhjälpare hamnade i rampljuset av globala nyhetsorganisationer. Oligarken Roman Abramovitj som var ägaren för fotbollsklubben Chelsea FC, ansågs att vara en av Putins medhjälpare. Det här gjorde att brittisk journalistik började att granska honom. Syftet med undersökning var att ta reda på hur dagstidningen The Guardian framställer Roman Abramovitj. För att genomföra undersökningen användes ett induktivt tillvägagångssätt med metoden tematisk analys för att kunna tolka och tematisera The Guardians innehåll. Genom detta arbetssätt lyckades vi att upptäcka hur The Guardian skildrade Roman Abramovitj. Studien fann att Abramovitjs namn gav The Guardian möjlighet till att kritisera olika samhällsaktörer. Undersökningen fann även att Roman Abramovitj framställdes på ett negativt sätt av The Guardian. / Russia’s invasion of Ukraine thrust Vladimir Putin and his alleged associates into the spotlight by global news organizations. The oligarch Roman Abramovich who was the owner of the football club Chelsea FC, was considered to be one of Putins allies. This caused british journalism to begin to scrutinize him. The aim of the study was to find out how The Guardian depicts Roman Abramovich. Our method was an inductive approach with thematic analysis to interpret and thematize The Guardians content. With this approach, we managed to discover how The Guardian depicted Roman Abramovich. The results showed that Abramovich’s name gave The Guardian an opportunity to criticize different social stakeholders. The study also found that Roman Abramovich was depicted negatively by The Guardian.

Det finns idag en rad exempel på branscher där ett nytt företag förändrat hur kärnverksamheten genomförs. Detta har skett genom implementation av teknologi i en traditionell bransch. Mycket har skrivits om hur disruptiva företag verkar, men det finns bristande kunskap kring hur etablerade företag påverkas, och anpassar sin verksamhet. En framträdande skillnad mellan disruptiva och etablerade företag är att det etablerade företaget har ett befintligt nätverk att stödja sig mot. Syftet med studien är att öka förståelsen för hur företags nätverk påverkas av digitalisering inom industrin till följd av en disruptiv innovatörs etablering i industrin. Studien applicerar ARA-modellen, ekosystem och konceptet tjänstefiering som teoretiskt ramverk. En abduktiv forskningsansats appliceras, med en kvalitativ metod och fallstudie som forskningsstrategi. Fordonsindustrin väljs ut som en lämplig bransch att genomföra studien i, och Volvo som fallföretag. Det empiriska materialet består av sexton semistrukturerade intervjuer och sekundärdata. Intervjuerna har genomförts dels hos fallföretaget, dels med informanter i fallföretagets nätverk, vilket analyseras med hjälp av tematisk analys. Studiens resultat identifierade tre teman: digitalisering, samarbete och en fysisk och digital syntes. Studiens slutsatser är att konkurrensfördelar erhålls genom samarbete, där gemensamma resurser leder till ökad effektivitet. Konfigureringen av nya aktörsroller inom företaget möjliggör denna process. Digitalisering och tjänstefiering har påvisats vara ömsesidigt förstärkande processer, som sammantaget främjar implementationen av ett ekosystem. Inom hela processen är den disruptiva innovatören en drivande part. / There are several examples today of industries where a new company has changed how the core business is conducted. This has consistently occurred through implementation of technology in an otherwise traditional industry. Much has been written on how disruptive companies operate, but there is a lack of knowledge concerning how established companies are affected and adapt their operations. A prominent difference between the disruptive and the established companies is that the established companies have an existing network to rely on. The purpose of this study is to increase the understanding of how a company’s network is affected by digitalization within the industry as a result of a disruptive innovator’s establishment in the industry. The study applies the ARA-model, ecosystem and the concept of servitization as a theoretical framework. An abductive research approach is applied, with a qualitative method and case study as its research strategy. The automotive industry is chosen as a suitable industry for the study, and Volvo is chosen as the case company. The empirical material consists of sixteen semi-structured interviews and secondary data. The interviews were conducted both at the case company and with informants in the case company’s network, which is analyzed using thematic analysis. The study’s findings identified three themes: digitalization, collaboration, and a physical and digital synthesis. The conclusions of the study is that competitive advantages are acquired through collaboration, where shared resources lead to an increased efficiency. The configuration of new actor roles makes this process possible. Digitalization and servitization has shown to be mutually reinforcing processes that collectively promote the implementation of an ecosystem. Through the entire process, the disruptive innovator is a driving force.

As the ICT sector saw exponential growth over the last few decades, so too did the greenhouse gas emissions caused by it, to the point where the ICT sector is at least as big, if not bigger, than the airline industry. Previous research in this field has circled around methodologies for performing life cycle assessment of ICT software products, but has not put it in an organisational context which has lead to no agreed upon way of calculating and comparing sustainable software. This study analyses existing research in the field and through a thematic analysis of qualitative interviews and a case study of Scania CV AB in Södertälje, Sweden puts it into a procurement context, focusing on key metrics and comparability over exhaustiveness. This study found that by assessing ICT software products through four different phases, or scopes, a level of accuracy suitable for large organisations are achieved. Key metrics for organisational procurement processes to take into account are those of the hosting phase, such as geographical location, source of electricity and data centre effectiveness. By putting software life cycle assessments into a business context, this study helps make ICT sustainability research more readily available to people working with ICT product procurement and makes a contribution to the interdisciplinary research in the fields of technology, business and sustainability. / Allt eftersom ICT-sektorn sett exponentiell tillväxt över de senaste årtiondena har också sektorns utsläpp av växthusgaser ökat, till den grad att sektorn står för minst lika mycket, om inte mer, utsläpp av växthusgaser jämfört med flygindustrin. Tidigare forskning i detta fält har kretsat kring metodiker för att genomföra livscykelanalyser av mjukvara, men har inte satt resultaten i en affärsmässig kontext vilket lett till oenighet kring vilka metodiker som passar bäst för beräkning och jämförelse av hållbar mjukvara. Denna forskningsstudie analyserar existerande forskning och sätter den i ett inköpssammanhang genom en serie kvalitativa intervjuer med tematisk analys samt en fallstudie av Scania CV AB i Södertälje. Denna studie fann att genom att jämföra IT-mjukvara i form av fyra olika faser, eller omfattningar, nås en tillräcklig nivå av nogrannhet för att användas i stora organisationer. Nyckelvärden för organisatoriska inköpsprocesser att ta hänsyn till är de i datacentersfasen, så som geografisk plats, energikälla och datacentereffektivitet. Genom att sätta mjukvarulivscykelanalyser i ett affärssammanhang bidrar denna studie till att göra hållbarhetsforskning för sektorn mer tillgänglig till människor som jobbar med ICT-inköp och gör ett bidrag till den interdisciplinära forskningen i fälten teknik, affärsstudier och hållbarhet.

Jag har studerat hur litteratur kan vara ett verktyg för utbildare under diskussioner om döden med barn i förskolan. Barn är nyfikna individer som ofta vill ha svar på existentiella frågor. Dessutom finns barn som har förlorat en nära anhörig och möjligtvis är i behov av stöd under deras förskolevistelse för att inte hamna i långvarig sorg. Syftet med denna studie är att ta reda på varför innehållet i barnlitteratur kan vara ett verktyg för utbildare under diskussioner i förskolan. Tidigare forskning visar att barns förståelse av döden är relaterad till deras kognitiva utveckling, vilket innebär att deras ålder har kontroll över deras förutsättningar för att förstå döden. Jag har genomfört en kvalitativ analys genom närläsning av fem olika böcker med förskolebarn som målgrupp med en tematisk analys. Jag har identifierat tre teman som är mest relevanta för studien: döden som sorglig och skrämmande, att dö av ålderdom eller olyckor och ett liv efter döden. Resultaten visar att det finns olika strategier att gestalta porträttera döden i barnlitteratur. Det beror på vad författaren vill förmedla till barnet. Resultatet har diskuterats utifrån ett narratologiskt perspektiv, eftersom jag undersöker texternas struktur och är intresserad av hur dessa påverkar läsaren. Med ett narratologiskt perspektiv blir det tydligt att författarens strategier att berätta historien påverkar hur läsaren uppfattar bokens innehåll. Vidare visar resultaten många fördelar för en utbildare att använda litteratur som stöd i svåra samtal med barn i förskolan. / I have studied how literature can serve as a tool for educators in discussions about death with children in preschool. Children are curious human beings and they often want answers on existential issues. Additionally, there are children who have lost a close relative and may need support during their preschool attendance to avoid falling into prolonged grief. The purpose of the study is to ascertain why the content of children's literature can serve as a tool for educators during discussions in preschool settings. Previous research shows that children's comprehension of death is related to how much they can understand the meaning of death depending on their age. I have conducted a qualitative analysis through close reading of five different preschool children's books with a thematic anlysis. I have identified three themes that are most prevalent in the selection: death as frightening and sad, dying due to old age or accidents and an afterlife. The results show that there are different strategies to portray death in children's literature. It depends a lot on what the writer wants to convey to the child. The results have been discussed from a narratological perspective, as I am investigating the textual structures of the books and am interested in how these can influence the reader. With a narratological perspective it is clear that the writer's strategies to tell the story affects how the reader comprehends the book's content. Furthermore, the results show lots of advantages for an educator to use literature as support in difficult conversations with children in preschool.