I denna studie har fyra biografier/självbiografier producerade av tidigare kriminella tematiskt analyserats. Målet var att ta reda på vilka omständigheter som gör att individer går från kriminalitet till laglydighet. Genom en överblick av tidigare forskning, utökades studiens fokus med att inkludera teorier som kontrollteori och genusteori. Genom studiens resultatanalys identifierades sju olika teman, som var betydande för deltagarna: barn, relationer, mognad & identitet, arbete & annat engagemang, religion, tilltro samt betydelse av fängelsestraffet. Egna och andras barn skapar motivation till förändring, goda relationer bidrar med förändrade attityder till brottslighet, mognad och identitet bidrar med utveckling mot ett annat sätt att förhålla sig till sig själv och brottslighet, arbete och engagemang stärker självförtroendet i kunskap om att andra möjligheter finns, religion bidrar med styrka och tröst i svåra stunder, tilltro ger stöd och förebilder och fängelsestraffet ger tid för eftertanke och erfarenheter. / In this study, four biographies/autobiographies produced by former criminals have been thematically analysed. The goal was to find out what circumstances make individuals go from criminality to law-abiding. Through an overview of previous research, the focus of the study was expanded to include theories such as control theory and gender theory. Through the study's result analysis, seven different themes were identified, which were significant for the participants: children, relationships, maturity & identity, work & other commitment, religion, faith and the meaning of the prison sentence. Own and other people's children create motivation for change, good relationships contribute to changing attitudes to crime, maturity and identity contribute to development towards a different way of relating to oneself and crime, work and commitment strengthen self-confidence in the knowledge that other opportunities exist, religion contributes with strength and comfort in difficult moments, faith provides support and role models and the prison sentence gives time for reflection and experiences.

Knowledge about the importance of consent is crucial regarding several aspects. Previous studies demonstrate the need for extended discussion platforms for consent and that school plays a large role in conveying information about the area. It is also noted that this type of teaching is deficient. To emphasize the importance of consent, curriculum revisions were introduced in July 2022, which clearly focus attention on consent teaching.  This study investigates the implementation of the new curriculum changes regarding the area Sexuality, consent, and relations in biology- and natural science teaching at the secondary and upper secondary school levels. The focus is on the insertion of a clearer framework for consent teaching. The purpose of this study is to enhance understanding of teachers’ efforts and challenges in consent teaching within the subjects of biology and natural science. To investigate the purpose of the study, qualitative interviews with seven qualified biology- and natural science teachers, both from secondary and high school levels, were carried out.  From the results of the study, a clear discrepancy was identified between positive attitudes towards the changes and the actual implementation identified. The results revealed obstacles, such as limited theoretical support and professional development, to realizing pedagogical changes. In terms of teaching methods, the teachers conduct teaching that mainly resolves around discussions, which is in line with the research’s implications of good consent teaching. On the other hand, there is a lack of continuous conversations and interdisciplinary work. The study therefore emphasizes the importance of involving teachers from various subjects to ensure holistic teaching. Finally, the findings highlight a particular challenge of engaging young men in consent education, requiring strategies to include their perspectives and make them understand the meaning of consent. The conclusions highlight the need that it is insufficient to introduce new guidelines without providing support for their implementation. Additionally, there is a requirement for continued research on gender differences and consent education. / Kunskaper om samtyckets betydelse i relationer är avgörande ur flera aspekter. Tidigare studier påvisar att det finns ett behov av utvidgade diskussionsplattformar för samtycke och att skolan spelar en stor roll i att förmedla information kring området. Det påpekas även att denna typ av undervisning är bristfällig. För att trycka på samtyckets betydelse infördes läroplansrevideringar i juli 2022, som tydligt betonar samtyckesundervisning.  Denna studie undersöker implementeringen av nya läroplansändringar kring området Sexualitet, samtycke och relationer i biologi- och naturkunskapsundervisningen för högstadiet och gymnasiet. Fokus ligger på införandet av en tydligare samtyckesundervisning. Syftet med föreliggande studie är att öka kunskapen om lärares arbete och utmaningar med samtyckesundervisning i ämnena biologi och naturkunskap. För att undersöka studiens syfte, genomfördes kvalitativa intervjuer med sju behöriga biologi- och naturkunskapslärare både på gymnasial- och högstadienivå.  Från studiens resultat identifierades en tydlig diskrepans mellan positiva attityder till ändringarna och den faktiska implementeringen av dessa. Resultaten visade på hinder, som begränsat teoretiskt stöd och kompetensutveckling, för att förverkliga pedagogiska förändringar. Vad gäller undervisningsformer bedriver lärarna en undervisning som främst kretsar kring diskussioner, vilket stämmer överens med forskningens implikationer av god samtyckesundervisning. Däremot saknas kontinuerliga samtal och ämnesövergripande arbete. Studien betonar därav vikten av att involvera lärare från olika ämnen för att säkerställa en holistisk undervisning. Slutligen visar resultaten på en särskild utmaning att engagera unga män i samtyckesundervisningen, vilket kräver strategier för att inkludera deras perspektiv och få dem att förstå betydelsen av samtycke. Slutsatserna framhäver behovet av att det inte är tillräckligt att införa nya riktlinjer utan att frambringa stöd för implementeringen av dessa, samt att det förefinns ett behov av fortsatt forskning kring könsskillnader och samtyckesundervisning.

No description available.

Flersamhet är ett svenskt begrepp som beskriver personer som lever polyamoröst, i öppna relationer eller på andra sätt har icke-monogama relationer med samtycke. Vårt samhälle har en väldigt stark monogaminorm som ofta påverkar personer som lever utanför den på ett negativt sätt. Den aktuella studien ämnade att ta reda på vilka erfarenheter personer som jobbar med psykologisk behandling (psykologer, psykoterapeuter och kuratorer eller liknande) har av att ha flersamma klienter i terapi eller behandlande samtal, samt vilka erfarenheter som är viktiga och betydelsefulla i behandling med flersamma klienter. Fyra psykologer intervjuades och data analyserades med reflexiv tematisk analys. Deltagarnas berättelser tyder på att utmaningen som behandlare står inför när det träffar flersamma klienter oftast gäller sig själva och sitt eget arbete, snarare än klienterna. De behöver förhålla sig till ideal kopplat till flersamhet, behandlarrollens ideal och hur de påverkas av samhällsnormer i stort och monogaminormen specifikt. Kunskap beskrivs som en av de viktigaste aspekterna och psykologerna behöver förhålla sig till vem som har ansvar över att tillräcklig och rätt kunskap ska finnas hos behandlarna. Det beskrivs även som en viktig aspekt att förhålla sig till sin professionella roll som behandlare och att reflektera över vad som är ett bra bemötande gentemot flersamma klienter. Resultatet visar att psykologens identitetsarbete är ett övergripande tema som deltagarna behöver förhålla sig till på ett eller annat sätt. / Consensual non-monogamy, CNM, describes people who are polyamorous, have open relationships or other non-monogamous relationships with consent. Our society has a strong monogamy-norm that often will affect people who do not conform to it, often in a negative way. The current study aimed to explore what experiences people who work with psychological treatment (psychologists, psychotherapists and counselors and the like) have of therapy with CNM clients, and which experience they deem important and meaningful in therapy with CNM clients. Four psychologists were interviewed, and the data was analyzed with reflexive thematic analysis. The participants' descriptions suggest that the challenge faced by psychologists primarily revolves around themselves and their own work, rather than the clients. They need to navigate ideals associated with CNM, the ideal role of the psychologist, and how they are influenced by societal norms at large, and monogamy in particular. Knowledge is identified as one of the crucial aspects and they need to navigate questions and concerns regarding who has responsibility that sufficient and appropriate knowledge is held by the psychologists. Another important aspect is to navigate their own professional role as psychologists and reflect on what constitutes positive treatment towards CNM clients. The findings indicate that the psychologist’s process of identity work is an overarching theme which the participants need to navigate in one way or another.

The aim of this study was to explore the experiences of employees in the social care sector regarding servant leadership. Eight employees were interviewed, and the interviews were transcribed. Subsequently, a thematic analysis of the material was conducted. Four themes were identified: "Diverse functions of communication", "Clarity and expectations across professional roles", "Diverse pathways to development anchored in psychological safety",  and "Interpersonal relationships”. Each theme comprised two to four sub-themes. The employees perceived communication through dialogue as pivotal for a functional relationship with their manager. It served not only as a means to address and resolve issues but also as a tool for relationship-building. Furthermore, the employees discussed their differing expectations on the manager and of themselves. The aspect of trust-based leadership, where the manager is less controlling and provides greater autonomy, was experienced as both beneficial and stressful. The latter was interpreted as a consequence of unclear expectations, leading to performance anxiety. Limited financial resources were perceived as a barrier to development, although this was not attributed to the manager but rather seen as a consequence of political decisions made at higher levels of governance. Trust was perceived as fundamental for fostering a positive relationship between the manager and employees.

Syftet med denna uppsats är att undersöka på hur ämneslärare i grundskolans NO - ämnen företrädesvis kemi, men också biologi och fysik, i sin praktik bedriver undervisning om källkritik för att möta läroplanens mål och kunskapskrav inom detta område. Studien har baserats på inspelade kvalitativa semi-strukturerade intervjuer av åtta lärareverksamma i grundskolan. Resultaten har tagits fram genom tematisk analys och beskriverhur lärarna undervisar i källkritik i NO-ämnena, samt deras bedömning av de förmågor somde anser eleverna behöver för att tillgodogöra sig undervisningen i källkritik. Källkritiken behandlas främst som en aspekt i undervisningen tex i samband med olika påståenden eller frågor som eleverna tar upp baserat på information de tagit del av i samhällsdebatten eller i olika diskussionsforum. Lärarna diskuterar då tillsammans med eleverna vilka faktorer som gör att information är mer eller mindre trovärdig. Lärarna beskriver också att det är viktigt i undervisningen att lyfta fram att trovärdigheten för vetenskapliga påståenden är beroende av huruvida påståendet stöds av de vetenskapliga metoder som använts vid framtagningen och att påståendet har granskats av ämnes experter. Lärarna i denna studie beskriver att den viktigaste förmågan för att eleverna ska kunna källkritiskt granska information med ett naturvetenskapligt innehåll är deras kunskaper i de olika NO-ämnena. En annan viktig förmåga är att eleverna förstår hur de ska använda sökmotorer på internet för att kunna ta fram oberoende källor. Risken är annars att de hamnar i en s.k. sökbubbla och de inte erhåller relevant information. / The purpose of this thesis is to investigate how science teachers in compulsory school, preferably chemistry, but also biology and physics, in their practice conduct teaching about source credibility to meet the curriculum's goals and knowledge requirements in this area. The study has been based on recorded qualitative semi-structured interviews of eight teachers active in primary school. The results have been produced through thematic analysis and describe how the teachers teach source criticism in the science subjects, as well as the capabilities that the teachers believe the students need to be able to benefit the teaching ofsource credibility. Source credibility is mainly treated as an aspect of ordinary teaching, for example in connection with various statements or questions that students address based on information they have taken part in in the public debate or in various discussion forums is mainly treated as an aspect of the usual teaching. The teachers then discuss with the pupils which factors make information credible. The teachers also describe that it is important in the teaching to emphasize that the credibility of scientific statements depends on the statement being supported by the scientific methods used in the development and that the statement has been reviewed by subject matter experts. The teachers in this study describe that the most important capability for students to critically review information with a scientific content is their knowledge of the various NO subjects. Another important capability is that students understand how to use search engines on the Internet to be able to find independent sources. The risk is otherwise that they end up in a so called search bubble and they do not receive relevant information.

Syftet med denna licentiatuppsats är att pröva en specifik strukturell modell som stöd för elevers utforskande av relationer mellan tal i additiva strukturer även när negativa tal är inkluderade. En intention är att resultatet ska kvalificera undervisningen och utgöra ett stöd vid planering och genomförande av en undervisning avseende ekvationer med additiv struktur utifrån algebraisk undervisning som alternativ till att i första hand finna en lösning med stöd av regler och procedurer. Under studien kartlades, kategoriserades och beskrevs elevernas erfarande av fenomenet relationer mellan kvantiteter. I studien prövades även om, och i sådant fall, på vilka sätt en specifik strukturell modell användes av elever under arbetet med att utforska ekvationers struktur. Elever från årskurserna 3, 8 och 9 deltog i semistrukturerade intervjuer samt i forskningslektioner. Tre grupper av lärare samt två forskare planerade, genomförde och reviderade forskningslektionerna baserat på ansatsen learning study. Fenomenografi var den teoretiska ansatsen för de inledande semistrukturerade intervjuerna. Variationsteori och lärandeverksamhet var de teoretiska ramverken för forskningslektionerna där Davydovs program var en inspirationskälla. För att uppnå syftet formulerades följande forskningsfrågor: Vilka skilda sätt att erfara fenomenet relationer mellan kvantiteter kan urskiljas i elevintervjuer? På vilka sätt använder elever en specifik strukturell modell för att utforska ekvationer? Den första forskningsfrågan besvaras i Artikel 1 som visar att elever erfar relationer mellan kvantiteter som någonting som ska beräknas alternativt någonting som ska relateras. Den andra forskningsfrågan besvaras i Artikel 2 som visar att elever använde sig av den i studien prövade specifika strukturella modellen såsom ett formulär att fylla i alternativt som en lärandemodell och redskap för att identifiera del-helhetsstrukturen mellan tal i en ekvation samt för att välja lämplig operation att lösa ut det obekanta talet.                           Resultaten visar på möjligheten, men även utmaningen, att introducera en algebraisk undervisning med fokus på analys och teoretiska resonemang även för elever med erfarenheter från en alternativ bakgrund. / The aim of the licentiate thesis is to examined a specific structural model in order to support students' exploration of relationships between numbers in additive structures even when negative numbers is included. One intention is that the finding should qualify the teaching and constitute a support when plan and implement teaching regarding equations with additive structure based on algebraic teaching as an alternative to primarily finding a solution with support of rules and procedures. During the study, the students' experiences of the phenomenon relationships between quantities was examined, categorized and described. In the study it was also examined whether and, if so, in what ways a specific structural model was used by students during the work of exploring the structure of equations. Students from grades 3, 8 and 9 participated in semi-structured interviews and in research lessons. Three groups of teachers and two researchers planned, conducted and revised the research lessons based on the learning study approach. Phenomenography was the theoretical approach for the initial semi-structured interviews. Variation theory and learning activity were the theoretical frameworks for the research lessons where Davydov's curriculum was a source of inspiration. In order to achieve the aim, the following research questions were formulated: 1) What different ways of experiencing the phenomenon of relationships between quantities can be discerned in student interviews? 2) In what ways do students use a specific structural model to explore equations? The first research question is answered in Article 1, which shows that students experience relationships between quantities as something to be calculated or something to be related. The second research question is answered in Article 2, which shows that students used the specific structural model examined in the study as a form to fill in alternatively as a learning model and a tool to identify the part-whole structure between numbers in an equation and to choose appropriate operation to find the unknown number. The findings show the possibility, but also the challenge, of introducing an algebraic teaching with a focus on analysis and theoretical reasoning also for students with experiences from an alternative background.

Syftet med detta arbete var att studera hur individer som upplever ensamhet på olika sätt sätter ord på ensamheten. Arbetet genomfördes genom att jag lyssnade på radioprogrammet ”Radiopsykologen” i P1 varifrån avsnitt som handlade om ensamhet valdes ut för analys. Arbetet bygger på totalt 31 stycken avsnitt från radioprogrammet, alla sända mellan 2020-07-27 och 2021-06-11. Insamlad data bearbetades med hjälp av tematisk analys och mynnade ut i följande tre huvudteman; Kontrasternas ensamhet, Övergivenhetens ensamhet och Avskärmningens ensamhet.  Tidigare forskning visar på svårigheter att exakt definiera begreppet ensamhet vilket delvis grundar sig i att ensamhet är en individuell och subjektiv upplevelse. I Kontrasternas ensamhet har denna subjektivitet försökt fångas in och ensamheten som återfinns i detta tema har grund i en slags upplevelse av kontrast som uppstått i deltagarnas liv. Ensamhet med grund i olika sorters upplevda kontraster i livet har varit svårt att påvisa i tidigare forskning. Däremot kan man till viss del knyta dessa kontraster till den ensamhet som uppstår till följd av en upplevelse av diskrepans mellan det individen önskar och det denne faktiskt har i sitt liv, vilket återfinns i tidigare forskning.  Övergivenhetens ensamhet fångar in det som i materialet visade sig vara en av de främsta anledningarna till varför individer upplever eller har upplevt ensamhet. Ofta förklaras denna ensamhet i termer av brister eller svårigheter individen upplevt under barndomen. Denna form av ensamhet går därför att knyta till tidigare forskning genom anknytnings- och evolutionsteori.  I Avskärmningens ensamhet finner vi deltagare som använder sig av avskärmning för att hantera olika livsförhållanden, vilket leder till en upplevelse av ensamhet. I tidigare forskning återfinns bland annat avskärmningsstrategin suppression of emotions, det vill säga användandet av en slags emotionell avskärmning vilket i sin tur kan riskera att leda till ensamhet.  För en kliniskt verksam psykolog är det viktigt att försöka finna orsaken till den upplevda ensamheten hos de patienter man möter. Det är dessutom av stor vikt att psykologen inser att det finns många olika typer av ensamhet. För att förstå en patients upplevda ensamhet kan psykologen behöva undersöka både patientens nuvarande livsförhållanden likväl som patientens uppväxtförhållanden för att finna svar. / The aim of this thesis was to study how individuals who experience loneliness depict loneliness in different ways. The work was carried out by listening to the radio program “Radiopsykologen” at the radio station P1 from which sections dealing with loneliness was selected for analysis. The work is based on 31 episodes from the radio program, all broadcasted between 2020-07-27 and 2021-06-11. The collected data was processed using thematic analysis and resulted in the following three main themes; The loneliness of contrasts, The loneliness of abandonment and The loneliness of social withdrawal.  Previous research has found it difficult to agree on an exact definition of loneliness, which is partly based on the fact that loneliness is an individual and subjective experience. In The loneliness of contrasts, I have attempted to capture this subjectivity and the loneliness you find in this theme is based on a kind of experience of contrast found in the participants’ lives. Loneliness based on different kinds of perceived contrasts in life is hard to find in previous research. On the other hand, to some extent these contrasts can be linked to the loneliness that arises as a result of an experience of discrepancy between what the individual wants and what he actually has in his life, which can be found in previous research.  The loneliness of abandonment tries to capture what was shown in the material to be one of the foremost reasons individuals experience or have experienced loneliness. This was often described in terms of either shortcomings or difficulties that the individual experienced during childhood. This form of loneliness can be linked to previous research through attachment- and evolutionary theory.  In The loneliness of social withdrawal, we find participants who use withdrawal to deal with different life situations, which leads to the experience of loneliness. In previous research, the withdrawal strategy suppression of emotions can be found, i.e. the use of a kind of emotional withdrawal, which in turn can lead to loneliness.  For the clinical psychologist, it is important to try find the reason to the patients perceived feelings of loneliness. Additionally, it is of great importance that the psychologist realizes there is many different types of loneliness. To understand the patients’ experience of loneliness, the psychologist may need to explore both the patients’ present life circumstances as well as their upbringing conditions to find answers.

Postpartum depression drabbar många nyblivna mammor och kan påverka både mammans mående samt hennes relation till barnet. För att få stöd under graviditet och efter förlossning kan mamman vända sig till Familjecentraler som är en mötesplats för flera professioner som tillsammans erbjuder stöd. Av den anledningen väcktes intresset att undersöka kuratorer på Familjecentraler och deras erfarenhet av att arbeta med postpartum depression. Syftet med studien är att utforska familjecentralkuratorernas roll vid arbetet med postpartum depression. Studiens material har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer med familjecentralskuratorer. Intervjumaterialet har sedan analyserats genom en tematisk analys inspirerad av rollteori. Resultatet belyser de arbetsroller som familjecentralskuratorerna intar i sitt arbete med postpartum depression. Den tematiska analysen resulterade i följande teman som tillsammans speglar hur kuratorerna ser på sin arbetsroll: förebyggaren, uppfångaren, stödjaren och inlyssnaren. Rollen som förebyggaren innebär att de arbetar förebyggande med föräldragrupper men även i det enskilda samtalet med klienter. Kuratorerna antar en roll där de är uppfångare vid hembesök och “fångar upp” de som riskerar att annars gå obehandlade. När det kommer till rollen som stödjaren består mycket av berättandets makt och där har det stödjande samtalet en central roll. I sin roll som inlyssnaren består mycket av rollen av deras frihet från dokumentation och journaler, vilket gör klienten trygg att öppna upp sig om sitt dåliga mående. / Postpartum depression affects many new mothers and can affect both her own well-being and the relationship with the baby. To get support during pregnancy and after childbirth, the woman can turn to Family Centers, which are a meeting place for several professionals where they offer support together. For that reason, the interest was raised to investigate counselors experience with postpartum depression. The purpose of the study was to explore the role of Family center counselors in working with postpartum depression. The study's material has been collected through six semi-structured interviews with counselors at the Family Center. The interview material has then been analyzed through a thematic analysis inspired by role theory. The results revealed the specific roles that the counselors assume while working with individuals experiencing postpartum depression. The thematic analysis resulted in the following themes which together reflect how the counselors perceive their work role: the preventer, the interceptor, the supporter and the listener. The role as the preventer means that they work preventively with parent groups but also in individual conversations with clients. The counselors assume a role where they are catchers during home visits and "catch" those who otherwise risk going untreated. When it comes to the role of the supporter, much of it revolves around the power of storytelling, with supportive conversation playing a central role. In their role as the listener, much of the role consists of their freedom from documentation and records, which makes the client safe to open up about their distress.

Purpose: The purpose of the study was to examine experiences of opportunities and challenges in a digital work environment for researchers within academia Method: A qualitative study was performed, based on 13 semi-structured interviews with eight female and five male university researchers. A reflexive thematic analysis method was used to examine meaningful patterns within the group of researchers, thereby enhancing the understanding of the digital work environment in academia. Main results: Three main themes and eight sub-themes were identified. The three primary themes were: navigating a boundaryless work environment, interacting through digital communication, and enhancing technical conditions in work. The results show that the themes and sub-themes describe various aspects of opportunities and challenges that the informants experienced in their digital work environment. Conclusion: University researchers experience a digital paradox between the flexibility of work and recovery, and the demands of digital availability, challenges with high workload, and boundary setting. The results of this study can provide an understanding of how individuals perceive their digital work environment, which can promote increased awareness within workgroups and organizations about the opportunities and challenges that can promote or hinder a good occupational health. / Problemformulering: Digitaliseringen har påskyndat behovet av en välfungerande digital arbetsmiljö eftersom nya möjligheter och utmaningar växer fram, speciellt inom akademin. Kunskap om universitetsanställda forskares erfarenheter av digitala arbetsmiljö behövs för att kunna möta samtidens digitaliserade arbetsmiljö. Syfte: Syftet med studien var att undersöka erfarenheter av möjligheter och utmaningar i en digital arbetsmiljö för forskare inom akademin. Metod: En kvalitativ studien genomfördes, baserad på 13 semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnliga och fem manliga universitetsanställda forskare. Reflexiv tematisk analysmetod användes för att undersöka meningsfulla mönster inom gruppen forskare och därigenom öka förståelsen av digital arbetsmiljö inom akademin. Huvudresultat: Tre teman och åtta subteman identifierades. De tre huvudsakliga teman som identifierats var: att navigera i ett gränslöst arbete, att samverka med digital kommunikation och slutligen att främja tekniska förutsättningar i arbetet. Resultatet visar att teman och subteman beskriver olika aspekter av möjligheter och utmaningar som informanterna erfor i deras digitala arbetsmiljö. Slutsats: Universitetsanställda forskare erfar en digital paradox mellan arbetets flexibilitet och återhämtning samt krav på digital tillgänglighet, utmaningar med hög arbetsbelastning och gränssättning. Resultaten av denna studie kan ge en förståelse för hur individer uppfattar sin digitala arbetsmiljö, vilket kan främja ökad medvetenhet inom arbetsgrupper och organisationer om de möjligheter och utmaningar som kan främja eller hindra en god arbetshälsa.