Syftet med studien är att genom intervjuer synliggöra hur förskollärare uppfattar måltidsmiljön, barns delaktighet och autonomi samt hur barn uppfattar sin delaktighet och autonomi vid måltidssituationen i förskolan. Då uppfattningar om delaktighet och autonomi undersöktes utgick vi från det barndomssociologiska perspektivet och eftersom vi ville synliggöra de uttalanden som var mest frekventa och bärande i intervjuerna användes tematisk analys. Studien är gjord på en förskola med åtta avdelningar i en större kommun i Halland. Studien bygger på tre semistrukturerade intervjuer med tre förskollärare, där alla hade tidigare erfarenhet av olika måltidsserveringar i förskolan. Samt samtalsintervjuer i grupp med fyra femåriga barn. Resultatet av studien visar att förskollärarna anser att måltidsmiljön på förskolan är stökig, stressig och högljudd. Vidare framför de att barn inte görs så delaktiga och autonoma som de borde göras, vilket de anser beror på måltidsbuffén. Resultatet från barnen visar att de inte känner sig delaktiga i var de ska sitta när de äter lunch, vilken mat som serveras och inte görs delaktiga och autonoma i valet av hur mycket och vilken mat de tar, oavsett om det är vid måltidsbuffén eller vid bordet. Slutsatsen är att barnen inte görs så delaktiga och autonoma som de har potential att vara. / The purpose of the study is to use interviews to elucidate how preschool teachers perceive the mealtime environment, children's participation and autonomy, as well as how children perceive their own participation and autonomy during mealtime situations in preschool. As perceptions of participation and autonomy were investigated, we adopted a childhood sociological perspective. To highlight the most frequent and significant statements from the interviews, a thematic analysis was used.   The study was conducted in a preschool with eight departments in a larger municipality in Halland county, Sweden. The study is based on three semi-structured interviews with three preschool teachers, all of whom had prior experience with different meal services in preschool. Additionally, group conversations were held with four five-year-old children. The results of the study indicate that the preschool teachers consider the mealtime environment at their preschool to be disorderly, stressful, and noisy. Furthermore, they express that children are not made as involved and autonomous as they should be, which they attribute to the buffet-style meals. The results from the children demonstrate that they do not feel included in decisions regarding where to sit during lunch, what food is served, and are not involved in the choice of how much and what type of food they take, whether at the buffe or at the table In conclusion, it is evident that the children are not made as involved and autonomous as the have the potential to be.

The following paper aims to study the therapeutic alliance between professional counselors working in healthcare and their patients. The purpose of the study is to develop an understanding of how the professional counselors treat clients to create an alliance, how they act when the alliance is deemed damaged and how they follow up the alliance to the client. The study is a qualitative study and to collect data, semi-structured interviews were designed with eight counselors who work in health care. To analyze the data, a thematic analysis was used. The results show that the counselors create alliance to their clients by building trust using a range of character and personality traits and strategies where the characteristics that the counselor and/or the patient possess can influence the difficulty of success. To repair a ruptured alliance, the professional may pause and consider a new approach, discuss the patient's reaction, use metacommunication or backtrack and apologize as strategies. The results show that counselors tend to follow up the alliance with their patients. For the most part, the follow up is done verbally by asking questions about the patient's experience of the meeting. The follow up can take place before, during or after the meeting.

Syftet med undersökningen är att undersöka hur lärare ser på teknikämnets innehåll och syfte. Det leder till frågeställningar kring teknikämnets syfte, genomförande och möjligheter och vad som prioriteras och värdesätts. För att få svar på frågorna genomförde jag en fallstudie. Jag valde att göra en induktiv kvalitativ undersökning med hjälp av en diskussion med ett tekniklärararbetslag och en skriftlig enkät. Informationen från diskussionen bearbetade jag med hjälp av en tematisk analys. En tematisk analys för att identifiera, analysera och rapportera mönster (teman) i information. Enkätsvaren bearbetade jag genom att göra en klassificering. Mina svar på hur tekniklärare inom ett arbetslag ser på skolämnet teknik är rätt och slätt att det varierar och att lärare gör som de brukar. Lärarna prioriterar NO-ämnen till förmån för ämnet teknik. Men att det finns en ambition och uttryck att undervisa teknik utifrån perspektivet Teknik som mänsklig tillämpning. / The purpose of the study is to investigate how teachers view the content and purpose of the technical subject. This leads to questions about the purpose, implementation and opportunities of the technology subject and what is prioritized and valued. To answer the questions, I conducted a case study. I chose to do an inductive qualitative study with the help of a discussion with a technology teacher work team and a written questionnaire. I processed the information from the discussion using a thematic analysis. A thematic analysis to identify, analyze and report patterns (themes) in information. I processed the survey responses by doing a classification. My answers to how technology teachers in a team view the school subject technology is simply that it varies and that teachers do as they usually do. The teachers prioritize NO substances in favor of the subject technology. But there is an ambition and expression to teach technology from the perspective of Technology as a human application.

The following study aims to investigate the concept of macho culture among younger boys in schools. The paper examines the extent to which the concept can be seen as a problem and whether schools are working with the topic. The paper is presented inductively through qualitative data collection based on interview studies. Before that, two theories, hegemonic masculinity and the gender schema theory, which permeate the study's results and analysis. The interview study took place over the course of the thesis and involved eight different professional school counsellors in different municipalities. The data generated was then subjected to thematic analysis where four themes emerged: poor attitudes, difficulties with emotions, limited norms and working methods. The constructed themes are later presented in terms of results, but also as a discussion analysis to highlight the connection with selected theories and previous research. Conclusions relevant to the study include the recognition of macho culture as a problem in the schools where we conducted interviews, the problem of working methods, and the influence of norms and values from home. / Följande studie syftar till att undersöka begreppet machokultur bland yngre killar inom skolvärlden. Uppsatsen kommer att studera i vilken grad begreppet kan ses som ett problem och huruvida skolor arbetar runt ämnet. Genom att inhämta data kvalitativt med utgångspunkt i intervjustudier har uppsatsen framställts induktivt. Dessförinnan introduceras två teorier, den hegemoniska maskuliniteten och the gender schema theory som genomsyrar studiens resultat och analys. Intervjustudien har skett över tid under uppsatsens förlopp och har innefattat åtta olika yrkesverksamma skolkuratorer och skolsocionomer inom varierande kommuner. Den data som framställts har sedan genomgått en tematisk analys där fyra teman framträdde: dålig attityd, svårt med känslor, snäva normer och svårt att omsätta arbete i praktiken. De teman som konstruerats presenteras senare rent resultatmässigt men även som en diskussionsanalys för att belysa anknytning till valda teorier samt tidigare forskning. Slutsatser som ligger till vikt för studien är bland annat erkännandet av machokultur som ett problem på de skolor där vi utfört intervjuer, problematiken med arbetssätt samt präglandet av normer och värderingar hemifrån.

The literature falls short in examining talent management (TM) and knowledge management (KM) in small and medium-sized enterprises (SMEs). In response to this research gap, a case study was motivated to explore how SMEs perform TM and KM activities. As this master thesis had the rare opportunity of conducting interviewees with all the employees and the CEO of a mature small firm located in Sweden, the purpose of this study became to investigate the applicability of existing TM and KM frameworks and identify additional perspectives to adapt the frameworks to the context of mature small firms. The methodology of this case study involved interviews with the CEO and employees of the mature small firm (the case company) and utilised existing TM and KM frameworks as the underlying structure for the interview questions and analysis. The empirical findings were presented in terms of themes, strengths and weaknesses, and issues with respect to TM and KM. The findings were further analysed and compared to previous research in the discussion, as well as recommended focus areas were derived to create a more holistic guidance of TM and KM for mature small firms. In conclusion, the findings of this master thesis corroborated existing literature and did not refute any previous research directly. However, as the empirical findings presented aspects of TM and KM not previously mentioned in literature, additional TM and KM perspectives for mature small firms were suggested to expand and refine the TM and KM frameworks utilised in this study. Additionally, this study has provided more exploration to TM and KM issues in SMEs, which is largely absent in previous research. This master thesis has also contributed guidance for firms (in particular mature small firms) to approach challenges with respect to TM and KM, as well as contributed to the literature with empirical research about TM and KM in SMEs. / Den befintliga litteraturen brister i att undersöka talanghantering (eng. "talent management", TM) och kunskapshantering (eng. "knowledge management", KM) i små och medelstora företag (eng. "small and medium-sized enterprises", SMEs). Som svar på denna forskningslucka motiverades en fallstudie för att undersöka hur SMEs genomför TM- och KM-aktiviteter. Eftersom denna master uppsats hade den sällsynta möjligheten att genomföra intervjuer med samtliga anställda och VD:n för ett moget småföretag beläget i Sverige, blev syftet med denna studie att undersöka tillämpligheten hos befintliga TM- och KM-ramverk samt identifiera ytterligare perspektiv för att anpassa ramverken till kontexten för mogna småföretag. Metodologin för denna fallstudie involverade intervjuer med VD:n och de anställda på det mogna småföretaget (fallföretaget) och utnyttjade befintliga TM- och KM-ramverk som underliggande struktur för intervjufrågor och analys. De empiriska resultaten presenterades med avseende på teman, styrkor och svagheter, samt utmaningar relaterade till TM och KM. Resultaten analyserades vidare och jämfördes med tidigareforskning i diskussionen, och rekommenderade fokusområden identifierades för att skapa en mer holistisk vägledning i TM och KM för mogna småföretag. Sammanfattningsvis bekräftade resultaten av denna master uppsats befintlig litteratur och motsade inte direkt någon tidigare forskning. Dock presenterade de empiriska resultaten aspekter av TM och KM som inte tidigare nämnts i litteraturen, vilket ledde till att ytterligare TM- och KM-perspektiv för mogna småföretag föreslogs för att utvidga och förbättra de TM- och KM-ramverk som använts i denna studie. Dessutom har denna studie bidragit med ytterligare forskning av TM- och KM-utmaningar i SMEs, vilket i stor utsträckning saknas i tidigare forskning. Denna uppsats har också bidragit med vägledning för företag (särskilt mogna småföretag) i att hantera utmaningar med avseende på TM och KM, samt bidragit till litteraturen med empirisk forskning om TM och KM i SMEs.

Migraine is ranked as the third most widespread disease in the world by Global burden of Disease and study 2010. To reduce pressure on health care and also help patientsunderstand their condition, mobile health applications have become increasingly popularand accessible. These applications help by providing disease information, to documentsymptoms and analyze attack patterns. However, there is both a lack of patient centeredperspective and scientific based knowledge behind the design of these applications. Therefore, the aim of this study is to explore what might affect the patients’ motivationto use a mobile application to explore their condition. This by looking into how these applications can be designed so that patients’ find them helpful and easy to use. This wasdone by doing a qualitative interview study with ten patients with severe migraine andanalyzing the transcribed data through a reflexive thematic analysis. The thematic analysis resulted in three overarching themes personal motivations of exploring migraine, healthcare related motivations of exploring migraine, and technical support for motivation of exploringmigraine. Each overarching theme contained themes and sub-themes that are backed up byquotes in the data from the interviews. Also a proposal on how to visualize the threeoverarching themes in relation to each other is presented.In conclusion, designing applications that help with acceptance of condition, adaptivecontent and functionality, and deciding on a specific target patient group, are central findings of this study. Directives from health care was found to be the largest motivationaldrive in this study and could further be explored to work better with migraine applications.

Inledning: Mäns våld mot kvinnor är ett allvarligt samhällsproblem och ett folkhälsoproblem som måste bekämpas på flera olika sätt. Sammanfattningsvis är forskningsunderlaget för individuell psykoterapi med klienter som utövat våld begränsat och med specifikt psykodynamisk skolade psykoterapeuter ännu outforskat. Syftet: Syftet med den här studien var att undersöka hur psykodynamisk skolade psykoterapeuters erfarenhet av psykoterapi med klienter som utövat våld ser ut. Hur arbetar man? Vad är hjälpsamt? Metod: En kvalitativ metod. Psykodynamiskt skolade legitimerade psykoterapeuter intervjuades. Datan analyserades med tematisk analys. Resultat: Tre huvudteman framkom med tillhörande subteman: 1. Prioritering av klientens egen traumatisering är en nödvändighet 2. Våldet är i fokus i psykoterapin 3. Relationens är av betydelse i psykoterapin. Diskussion: Huvudfynden visade att erfarenhet fanns hos psykodynamisk skolade psykoterapeuter att bedriva psykoterapi med klienter som utövat våld. Både möjligheter och svårigheter framkom. Psykodynamiska interventioner användes i psykoterapin gemensamt med ett eklektiskt förhållningsätt. Relationen i psykoterapin användes som intervention och för att härbärgera klienten. Studiens resultat visar att psykoterapi med psykodynamisk skolade psykoterapeuter kan också vara en potentiell behandling att erbjuda klienter som utövat våld. Mer forskning behövs inom området. / Introduction: Men's violence against women is a major social problem and a public health problem that must be combated in several different ways. In summary, the research about individual psychotherapy with intimate partner violence perpetrators is limited and with specifically psychodynamically trained psychotherapists are still unexplored. Purpose: The purpose of this study was to investigate how psychodynamically trained psychotherapists experience psychotherapy with intimate partner violence perpetrators. How do they work? What is helpful? Method: A qualitative method. Psychodynamically trained licensed psychotherapists were interviewed. The data was analyzed using thematic analysis. Result: Three main themes emerged with associated subthemes: 1.Prioritization of the client's own traumatization is a necessity 2. Violence is in focus during psychotherapy 3. The relationship is important in psychotherapy. Discussion: The result of the study highlights that psychotherapy with psychodynamically trained psychotherapists can also be a treatment for intimate partner violence perpetrators. Both opportunities and difficulties emerged. Psychodynamic interventions are used in psychotherapy together with an eclectic approach. The relationship in psychotherapy is used as an intervention and as a tool to contain the client. The results of the study show that psychotherapy with psychodynamically trained psychotherapists can also be a potential treatment to offer intimate partner violence perpetrators. More research is needed in the area.

The purpose of the essay is to investigate how the media portrays victims of deadly violence and the perpetrators who committed these acts. A particular emphasis on fatal partner and family violence is taken into account for a narrower but more precise focus. The study is characterized by a qualitative investigation with a thematic analysis as a method. The thematization of the analysis is also gradually worked through due to the application of the theory of the ideal victim to the study. The main recurring themes found are descriptions of victims and perpetrators' gender and abuses in connection with the deadly violence they endured or inflicted. In this study it becomes clear that there are clear differences between victims and perpetrators depending on if they are male or female. Women are often described as victims even if they are the perpetrator in question, the males are described as perpetrators even if they themselves are victims. / Uppsatsens syfte är att undersöka hur media porträtterar offer för dödligt våld samt de gärningspersoner som begått dessa handlingar. En särskild betoning av dödligt partner- och familjevåld tas i beaktning för ett snävare men mer preciserat fokus. Studien genomsyras av en kvalitativ undersökning med en tematisk analys som metod. Analysens tematisering arbetas även successivt in med anledning av teorin om det ideala offrets applicering på studien. De främst återkommande temana som återfunnits är beskrivningar av offer och gärningspersoners kön och missförhållanden i samband med det dödliga våld de utstått eller utfärdat. I denna studie framkommer det att det finns tydliga skillnader gällande gärningspersoner och brottsoffer beroende på om de är män eller kvinnor. Kvinnor beskrivs ofta som offer även om de själva varit gärningspersonen i fråga, männen beskrivs som gärningspersoner även om de själva varit brottsoffer. / <p>2023-04-13</p>

Syftet med denna studie var att undersöka hur lesbiska, bisexuella, trans- och queerpersoner med svåra erfarenheter av barnafödande har upplevt bemötandet i den reproduktiva vården. Vidare var syftet att undersöka vilka farhågor de hade kring bemötandet inför mötet med vården. Tidigare forskning visar att denna grupp är särskilt sårbar, vilket gör det viktigt att uppmärksamma hur denna grupp upplever och påverkas av bemötandet. Detta gjordes genom semistrukturerade intervjuer med 20 personer i åldern 28 till 40 år, både födande och ickefödande föräldrar, som alla hade svåra erfarenheter av barnafödande. Deras berättelser bearbetades sedan med hjälp av tematisk analys.  Analysen mynnade ut i sex teman som beskriver de farhågor som deltagarna hade kring graviditet och förlossning, samt hur de upplevde bemötandet i vården; Farhågor kring ett bristande bemötande, Erfarenheter av ett hetero- och cisnormativt bemötande, Osynliggjord som ickefödande förälder, Behandlad som en kropp, En stressad och otillräcklig vårdapparat och Ett professionellt bemötande. Deltagarnas vittnesmål går i linje med både svensk och internationell forskning, samtidigt som det framkommer att denna grupp riskerar att utsättas för flera lager av bristfälligt bemötande, som bidrar till minoritetsstress och utgör en riskfaktor för en negativ förlossningsupplevelse och förlossningsrelaterad psykisk ohälsa.

”How the health situation of unemployed women can be understood from a " sociological perspective” The background to our essay is based on recent peer-reviewed research which proves the lack of research in the area, and the sociological interest on our part regarding the female exclusion in Swedish society, 2022. The purpose of the essay was to strive to answer the essay´s question, which examines how the unemployed women´s life situation and health are affected when they are outside the labor market. The method used by our sociological thesis is qualitative in-depth interviews where thematic analysis with the main theme has been interpreted and supported theoretically to extract sufficient sociological empirical evidence to be able to answer the question. The result that the thesis came to is that exclusion, ill health and reduced quality of life are an effect on the life situation of unemployed women. The summary is that more research in the area is needed and the problem must be raised more as unemployment has negative health consequences for the individuals that in this case are the swedish unemployed women. / ”Hur arbetslösa kvinnors hälsosituation kan förstås ur ett sociologiskt perspektiv” Bakgrunden till vår uppsats grundar sig i tidigare granskad forskning som bevisar bristen på forskning inom det valda området samt det sociologiska intresset från vår sida gällande kvinnligt utanförskap i svenska samhället 2022. Syftet med uppsatsen var en strävan på svar till uppsatsens frågeställning som undersöker hur de arbetslösa kvinnors livssituation och hälsa påverkas när de befinner sig utanför arbetsmarknaden. Metoden som vår sociologiska uppsats använder sig av är kvalitativa djupintervjuer där tematisk analys med huvudtema tolkats och stöttats teoretiskt för att utvinna tillräckligt sociologiskt empiriskt underlag för att kunna besvara frågeställningen. Resultatet som uppsatsen kommit fram till är att utanförskap, ohälsas amt sänkt livskvalitet är en effekt för de arbetslösa kvinnornas livssituation. Sammanfattningen blir att mer forskning inom området behövs och att problematiken måste lyftas mera då arbetslösheten ger negativa hälsokonsekvenser för individer som i detta fall är svenska arbetslösa kvinnor.