No description available.

Syftet med studien var att undersöka behandlares upplevelser av sexualbrottsprogrammet Sexualbrottsbehandling med individuellt fokus [Seif] på anstalt inom svensk Kriminalvård. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades med tematisk analys. Tre huvudteman identifierades: Behandlares tillvaro, Behandlingsprocessen samt Klienternas särskilda omständigheter. Studiens resultat visar att deltagarna upplevde att arbetet kunde vara förhållandevis påfrestande men överlag meningsfullt och roligt. Stöd och handledning var centralt för att handskas med påfrestande element. Deltagarna beskrev de sätt de arbetade på med metoden och lyfte fram individuella anpassningar och den terapeutiska relationen som framträdande faktorer för behandlingsresultatet. Deltagarna beskrev även att klienternas liv på anstalt fick en särskild påverkan på behandlingen och att den skam som är associerad med sexualbrott kunde skapa hinder för klienter att gå i behandlingen. / The purpose of this study was to examine treaters experiences of the sex offence treatment programme Sex offence treatment with individualized focus [Seif] in correctional facilities in the Swedish Prison and Probation Service. Eight semi-structured interviews were conducted and analysed using thematic analysis. Three main themes were identified: Treaters’ conditions, The treatment process and The clients’ special conditions. The result of the study showed that the participants experienced their work as relatively demanding but overall meaningful and enjoyable. Support and supervision were deemed central to coping with demanding elements. The participants described the way they worked with the method and conveyed the individualized adjustments and the therapeutic relationship as prominent factors for treatment results. The participants further described that the clients’ life in a correctional facility had a special effect on the treatment and that the shame associated with sex offences could hinder clients to participate in the treatment.

Syftet med uppföljningsstudien var att undersöka deltagares upplevelser av verksamma/hindrande komponenter i behandlingen Hästunderstödd Kognitiv Beteendeterapi (HU-KBT) 12-18 månader efter avslutad behandling. Syftet var också att undersöka vad deltagarna upplever att de uppnått genom att delta i behandlingen HU-KBT. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem deltagare. Intervjumaterialet analyserades med hjälp av kvalitativ tematisk analys. Ett flertal komponenter i behandlingen beskrevs som hjälpsamma; gruppen, terapeuten, hästen, miljön och olika specifika psykoterapeutiska komponenter. Hindrande behandlingskomponenter som framkom var negativa aspekter av att behandlas i grupp samt för lite tid. Effekter av behandlingen som beskrevs av deltagarna var förbättrad ångesthanteringsförmåga, förhöjd energinivå, förbättrad gränssättningsförmåga, minskat behov av att ha kontroll och ta ansvar för andra, ökad självinsikt, en ökad medvetenhet om och förståelse för känslor och hur dessa kan hanteras samt en förbättrad arbetsförmåga. Övrigt som framkom i intervjuerna var att förväntningarna var blandade, att det kunde finnas övriga livsomständigheter som kan ha påverkat utfallet av behandlingen, att effekten av behandlingen ofta var fördröjd, att behandlingen upplevdes som effektiv, att det förekom olika sätt som användes för att förhindra återfall samt att det fanns önskemål om att få ta del av ytterligare behandling och att behandlingen ska rikta sig till fler grupper av människor och även kunna erbjudas i förebyggande syfte. Resultaten ser lovande ut men det behövs ytterligare forskning för att vidare undersöka behandlingens effektivitet och verksamma komponenter. / The purpose of the follow-up study was to examine the participants' experiences of active/inhibitory components in the treatment Equine Assisted Cognitive Behavioral Therapy (HU-KBT) 12-18 months after treatment completion. The purpose was also to investigate the participant´s self-perceptions of achievement by participating in the HU-KBT treatment. Semi-structured interviews were conducted with five participants. The interview material was analyzed using qualitative thematic analysis. Several components of the treatment were described as helpful; the group, the therapist, the horse, the environment and several specific psychotherapeutic components. Obstructive treatment components that emerged were negative aspects of being treated in group and shortage of time. Effects of the treatment described by the participants were improved anxiety management, increased energy levels, improved ability to set boundaries, reductions in need to control others or to take responsibility for them, increased self-awareness, increased awareness and understanding of emotions and how they can be managed and an improved ability to work. Other things that emerged in the interviews were expectations were mixed; other life circumstances may have affected the outcome of the treatment; the effect of the treatment was often delayed; the treatment was perceived as effective; various ways were used to prevent relapse; there was a desire to gain access to further treatment and that the treatment should be aimed at more groups of people and also be offered for preventive purposes. The results look promising, but further research is needed to further investigate the efficacy and the operating components of the treatment.

En sökning på ledarskapsutveckling via Google och databasen APA PsycInfo renderar sammanlagt drygt 200 000 träffar. Detta tyder på ett stort intresse för ledarskapsutveckling. Syftet med uppsatsen är att studera hur deltagare tar sig an uppgiften att bearbeta samt eventuellt vidareutveckla upplevelser samt förändringar som tar plats under och efter en UGL kurs. Frågeställningarna berör ämnen runt hur de i sin ledarroll arbetat med inhämtade kunskaper och hur de som individer upplever att de har påverkats. Vi intervjuade sex ledare från mellersta och södra Sverige som deltagit på en UGL kurs under 2019. Vi använde oss av en semistrukturerad intervju där valet föll på att bearbeta insamlad empiri med hjälp av en tematisk analys. Det som framkom när det gällde ledarrollen var utveckling av tydlighet, trygghet samt effekter av det egna ledarskapet och behovet av användbara verktyg. Det mest utmärkande på det individuella planet var att deltagarna upplevde att de fick kunskaper om sig själv. Grupputvecklingens betydelse var ett ämne som de flesta frekvent återkom till under intervjuerna. Trots det ringa, men ändå väl geografiskt spridda respondentdeltagandet, har vi fått ett relativt fylligt resultat. Detta gav insyn i deras upplevelser av hur kursen har påverkat dem, kunskaper de förvärvat som ledare och inverkan det haft på dem som individer. / When searching for leadership development at Google and the database APA PsycInfo you get a about 200,000 hits. This indicates interest for the subject. The purpose of this essay is to study how the participants handle the processing and possible further develop experiences and changes that takes place during and after a course in UGL. The issues concern topics about how they, in their role as a leader, have worked with obtained knowledge. The issues concern topics about how they, in their role as a leader, have worked with acquired knowledge and the effect on them as an individual. We interviewed six leaders from central and south part of Sweden who, during 2019, has participated in a UGL course. We used semistructured interviews and choose to process the collected data using a thematic analysis. The most important thing that emerged about the role of the leader were the development of clarity, security and the effects of the individual leadership and the need for useful tools. The most characteristic on an individual level was gaining good knowledge about yourself. Group development was the topic that most frequently were mentioned during the interviews. Despite the small but well geographically dispersed participation of respondents, we provide insight into their experiences of how they got affected by the course, knowledge they acquired as leaders and the influence it had on them as individuals.

Studiens ämne handlar om förståelsen av risk under en hälsokris utifrån lokal riskkommunikation. Covid-19-pandemin utgör en stor hälsorisk för människor över hela världen. Tidigare forskning visar att riskkommunikation behöver nå och påverka människor så att de kan skydda sig själva mot de pågående riskerna. Därför är det viktigt att studera hur människor uppfattat riskerna med covid-19 från deras lokala kommunikatörer.  Syftet med studien är att undersöka hur studenter på eftergymnasial nivå i Jönköpings kommun förstod riskerna med covid-19 och avsåg att agera utifrån sin riskförståelse, utifrån Jönköpings kommuns riskkommunikation under våren 2020. Den specifika perioden som studeras är mellan 15 mars och 19 juni 2020. För att uppnå studiens syfte har fyra fokusgruppsintervjuer med studenter på eftergymnasial nivå i Jönköpings kommun genomförts och analyserats med en teoribaserad tematisk metod. Det teoretiska ramverket som använts för den tematiska analysen består av Uses and Gratifications Theory, Protection Motivation Theory och Theory of Planned Behavior.  Resultaten av studien visar att studenterna uppfattade riskerna med covid-19 som allvarliga, men att de inte haft avsikten att fullt ut ändra sina beteenden för att undvika riskerna. Deras riskförståelse berodde däremot inte på kommunikation från Jönköpings kommun, eftersom få av studenterna hade tagit del av deras kommunikation under våren 2020. Istället hade de använt källor som Folkhälsomyndigheten och nyhetssidor. Dessutom upplevde studenterna kommunikationen från kommunen som oseriös och bristfällig gällande viktig information. Resultaten visar att studenterna upplevde Jönköpings kommuns kommunikation om beteendeförändringar för att undvika risker som vag och svår att förstå, vilket inte bidrog till deras avsikt att ändra beteende / The subject matter of this study is risk perception during a health crisis based on local risk communication. The covid-19-pandemic is a mayor health crisis for citizens all over the world. Prior science has shown that risk communication needs to reach and affect citizens so they can protect themselves from the ongoing risks. Therefore, it is important to study how citizens have perceived the risks of covid-19 from their local communicators.    The purpose of this study is to examine how students on a post-gymnasium level in Jönköping municipality understood the risks of covid-19 and intended to act upon their perception of the risks based on the risk communication from Jönköping municipality, during the spring of 2020. The specific period examined is between the 15th of March and the 19th of June 2020. In order to achieve the aim, four focus group interviews with students on a post-gymnasium level in Jönköping have been conducted and analyzed through theoretically based thematic analysis. The theoretical framework used for the analysis of the focus group interviews consists of the Uses and Gratifications Theory, Protection Motivation Theory and Theory of Planned Behavior.  The results of the study show that the students perceived the risks of covid-19 as severe, but that they did not intend to fully change their behavior in order to avoid the risks. However, their risk perception was not based on the communication from Jönköping municipality since very few of them had seen their communication during the spring of 2020. Instead, they used sources like the national health authority and news channels. Additionally, the students found the communication from the municipality to be too lighthearted and lacking in vital information. The results show that the students found the municipality’s’ communication about behavioral change as vague and difficult to understand, which didn’t have an impact on their intention to behavioral change.

Denna uppsats undersöker gotiska teman som melankoli, isolering, galenskap och död i verk av Edgar Allan Poe och Howard Phillips Lovecraft. Utgångspunkt är följande forskningsfråga: På vilket sätt framträder melankoli, isolering, galenskap och död i de olika verken, samt vilka är likheterna och skillnaderna mellan hur temana framkommer? Metoden är grundad i tematisk analys, intertextualitet och komparation. De verk som analyseras i uppsatsen är Poes The Fall of The House Usher, Ligeia och Berenice. Verk av Lovecraft som analyserats är Cthulhu, The Color out of Space, The Tomb och Polaris. Resultaten visar att alla teman finns närvarande i verk av båda författarna, men att de tar olika former. Poes melankoli är till exempel mycket närmare hans karaktärer än Lovecrafts melankoli, som är mer kopplade till miljöer och objekt. Vidare visar undersökningen bland annat också att Poe inte fokuserar på fysiska dödsbeskrivningar utan på andra typer av död. Lovecrafts dödsbeskrivningar å andra sidan är mer externa och kopplade till monster. / This essay examines the presence of what is considered to be gothic themes such as melancholy, isolation, madness and death in works of Edgar Allan Poe and Howard Phillips Lovecraft. The following research question was formulated: In what way do melancholy, isolation, madness, and death appear in the various works, and what are the similarities and differences between how the themes emerge? Methods of thematic analysis, intertextuality and comparison are used. The works analysed in the essay are Poe’s The Fall of The House Usher, Ligeia and Berenice. The works analysed are also Lovecraft’s The call of Cthulhu, The Colour out of Space, The Tomb and Polaris. The results show that all the themes are present in works by both authors, but that they take different forms. Poe’s melancholy is for example much closer to his characters than Lovecrafts melancholy, which are more connected to environments and objects. The study also shows among other things, that Poe does not focus on physical death descriptions but on other types of death. Lovecraft's death descriptions on the other hand, are more external and linked to monsters.

Denna studie undersöker kyrkan som välfärdsaktör och belyser, utifrån intervjuer med professionella diakoniarbetare, hur protestantiskt kristna kyrkor i Sverige gör socialt arbete. Empiriska data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med 15 diakoniarbetare fördelade över hela landet och analyserats med hjälp av en tematisk analys. Genom tematisering och kodning har tre huvudteman med underteman framträtt: Kyrkans roll i samhället, Självständighet och beroende samt Inkludering och exkludering. Av resultatet framkommer att kyrkan ser ett behov av välfärdstjänster utöver de som erbjuds av offentlig sektor. Många gånger anser sig kyrkan vara kapabel att utföra stöd och hjälp på ett sätt som offentliga myndigheter inte kan och därmed utgör ett komplement till offentliga aktörer. Exempelvis anser sig kyrkan inte enbart kunna möta människors fysiska nöd utan också sociala behov och existentiella frågor. Kyrkans omfattande krisberedskap och volontära krafter framhålls som en styrka och som viktiga resurser. Diakonin skiljer sig från socialt arbete på så sätt att den bygger på den kristna tron som också utgör en central del och en grund för kyrkans sociala förändringsarbete. Vidare belyser studien styrkor och svagheter hos civila välfärdsaktörer och problematiserar maktstrukturer i hjälpalliansen. Slutligen belyser studien vikten av professionell kompetens och ett kritiskt förhållningssätt i en organisation som drivs av välvilja och volontärt engagemang. Studien visar att en kritiskt reflekterande kyrka genom sina volontära resurser har potential att vara en viktig samarbetspartner för offentliga aktörer, en välfärdsaktör som är värd att tas på allvar. / This study examines churches as welfare actors and demonstrates how protestant churches in Sweden accomplish social work.  The empirical data has been collected through semi-structured interviews with 15 professional diaconal workers from all over Sweden and analysed through a thematic analysis. Through thematisation and coding three main themes were identified: The role of churches in society, Independence and dependence and Inclusion and exclusion. The findings show that churches are seeing a need to offer welfare services as a complement to services offered by the public sector. The churches are often capable to offer support and help in a way that authorities are not able to offer and therefore they act as a compliment to public actors. For example, the churches can not only satisfy physical needs, but also the social needs and a support to deal with existential issues of people. The extensive crisis preparedness and voluntary resources of the churches are presented as a strength. In Sweden the diaconal work differs from social work, offered by the public sector, by building on Christian faith that is also an important component in the churches work for social change among vulnerable people. The study also exhibits strengths and weaknesses in civil society actors and problematises power structures in the help alliance. Finally, this study illustrates the importance of having professional competence and a critical approach in an organisation that is operated with kindness and voluntary engagement. The study shows that churches, through their voluntary resources and while maintaining a critical reflection, have the potential to be important collaboration partners for public actors, and are therefore welfare actors to be taken seriously.

Begreppet psykologisk trygghet har visat sig vara en faktor som påverkar om personal trivs och stannar på arbetsplatsen. Begreppet innebär hur tryggt det upplevs att visa sig sårbar i en grupp och vad det får för konsekvenser. Forskning om poliskultur har visat att den karaktäriseras av tradition och rigida normer, vilket påverkar beteenden i gruppen. Den aktuella studien syftade till att undersöka hur nyblivna poliser upplever psykologisk trygghet i sin arbetsgrupp, samt hur de beskriver normer i förhållande till detta. Åtta deltagare intervjuades med en semistrukturerad intervjuguide baserad på Edmondsons teori om psykologisk trygghet samt forskning på poliskultur. Datat analyserades med reflexiv tematisk analys. Majoriteten av deltagarna upplevde att humor var ett framträdande sätt att hantera svåra upplevelser, men det fanns även behov av annat typ av stöd. De flesta deltagare upplevde att det var viktigt att visa sårbar för att lära sig yrket, samt att det påverkade relationerna i arbetsgruppen positivt, men flera upplevde det även som skrämmande och skamfyllt. Deltagarnas beskrivningar av arbetsgruppens normer, och deras förhållande till dem, verkade påverka upplevelsen av psykologisk trygghet. Normbrytande beteende sanktionerades, vilket avskräckte från framtida normbrytande. Resultaten stärker teorierna om att psykologisk trygghet är förenat med lärandebeteende och att poliskulturen är traditionsbunden. Psykologisk trygghet kan vara en bidragande faktor till att få poliser att trivas och stanna inom yrket. / Psychological safety has been shown to affect employees’ job satisfaction and turnover intention. The term “psychological safety” means how safe one feels in showing vulnerability in a group and the consequences it might bring. Research has shown that police culture is characterized by traditionality and rigid norms, which affects group behaviour. The present study aimed to examine how new police officers’ experience psychological safety within their work group. Eight police officers were interviewed with a semistructured interview guide based on Edmondson’s theory of psychological safety and literature on police culture. The data were analysed using reflexive thematic analysis. Most participants found humour to be a pronounced coping strategy for negative experiences, but there was a need for alternative ways of coping. Most participants found showing vulnerability to be essential for learning the police role, and that these behaviours had a positive effect on relationships within the work group, even though several found showing vulnerability frightening and shameful. The participants’ descriptions of the norms within the work group, and how well you fit into them, affected their experience of psychological safety. Breaking norms in the group was often followed by sanctions, which disencouraged similar future behaviour. The findings in this study support existing research on the link between psychological safety and learning behaviour and on police culture being governed by traditions. Psychological safety could be a contributing factor to keeping police officers satisfied so that they might stay within their line of work.

Denna uppsats undersöker hur elever på det industritekniska programmet ser på sitt egetanvändande av språket i undervisningen. I undersökningen riktas fokus på hur elevernauppfattar sitt eget användande av språket i både program- och gymnasiegemensamma ämnen.Undersökningen har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer som sedan har analyseratsmed hjälp av en tematisk analys. De tre teman som arbetats fram är Det informella och detformella språket, Det samarbetande och jämlika språket och Självinsikter och språket.Samtliga presenterar olika perspektiv på hur eleverna inom programmet upplever ochuppfattar språket och användningen av det. Tematiken visar hur olika normer och regler styranvändandet av språket beroende på vilken undervisningssituation man som elev befinner sigi. Utifrån den data som inhämtas visar den att eleverna har en stor medvetenhet om att språketanvänds olika och att det finns olika strategier för att använda det. Det språk som helstanvänds och som eleverna känner sig mest bekväma med är det muntliga språket. / This thesis examines how students at the industrial-technical program views their use oflanguage within teaching. The survey focuses on how students percieve their own use oflanguage in both program specific and general subjects. The survey was conducted usingquialitative interviews which were then analyzed with the help of a thematic analysis. Threethemes has been found and those are The informal and the formal language, The collaborativeand equal language and Self insights and language. All of these present different perspectiveson how students within the program experience and percieve the language and its use. Thethemes also shows how different norms and rules govern the use of language depending onwhich teaching situation the student is situated in. Based on the data collected, it shows thatstudents have a keen awareness that the language is used differently and that there aredifferent strategies when using it. The language that is most used and that students feel mostcomfortable with is the oral language.

År 2019 gjordes SAHA-studien vid Linköpings universitet där internetadministrerad kognitiv beteendeterapi gavs till arabisktalande i Sverige med depressions- och ångestproblematik med samtidiga komorbida tillstånd. Terapin var kulturellt anpassad samt skräddarsydd för denna population. De utfallsmått som nyttjades var Patient Health Questionnaire, Generalised Anxiety Disorder 7-item scale, Insomnia Severity Index, Perceived Stress Scale 14-item scale, Impact of Event Scale Revised och Brunnsviken Brief Quality of Life Inventory (PHQ-9, GAD-7, ISI, PSS-14, IES-R 22, BBQ). Resultaten i den var lovande. Den nuvarande studien avsåg att följa upp eventuella långtidseffekter för dessa symtomminskningar samt kvalitativt undersöka upplevelsen av att ha deltagit i denna IKBT-behandling. Denna studie var således en mixed method studie som både nyttjade de ovan nämnda utfallsmåtten, telefonintervjuer samt tematisk analys. Resultatet visar på signifikanta långtidseffekter för depression, stress och PTSD, men inte för ångest, insomni och livskvalitet. Den tematiska analysen genererade sex olika teman kring deltagarnas upplevelser av IKBT-behandlingen som belyser både aspekter som tidigare lyfts i forskning kring denna population samt nya aspekter gällande behoven hos denna population för effektiv internetbehandling. Mer forskning behövs emellertid inom detta område då denna studie utifrån författarnas kännedom var den första av sitt slag i Sverige.