Studiens utgångspunkt har varit att undersöka hur socialarbetare och vårdande professioner ser på riskfaktorer kopplade till suicid hos äldre och hur de arbetar för att upptäcka samt eventuellt förebygga suicid bland föreliggande befolkningsgrupp. För att möjliggöra detta har sammanlagt åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med biståndshandläggare, psykiatrisjuksköterskor och anhörigkonsulenter i fyra kommuner i Sverige. Studiens frågeställningar har delats in i två huvudområden: riskfaktorer och handlingsstrategier. Det empiriska materialet har analyserats via en tematisk analys där två centrala teman kopplat till riskfaktorer har framkommit vilka är: psykisk ohälsa och ensamhet med behov av fler sociala insatser som undertema. De tre centrala teman som framkom kopplat till handlingsstrategier består av riskbedömning, utbildningar och samverkan. Resultatet diskuteras sedan utifrån tidigare forskning kring suicid bland äldre och nätverksteorin samt den interpersonella teorin om suicid. Studiens centrala slutsatser kan sammanfattas genom att de centrala riskfaktorerna till suicid hos äldre är ensamhet och psykisk ohälsa där dessa bör motverkas genom att skapa fler sociala insatser. Vad som mer har framkommit är att socialarbetare och vårdprofessioner genom att ha strikta handlingsplaner och att vara observanta, har möjligheten att både förebygga, identifiera samt motverka suicid bland äldre klienter. Det visade sig därtill under studiens gång att interna- samt vidareutbildningar inom olika samhällsinstanser kan vara till stor hjälp för att förebygga och motverka suicidalitet. Samverkan och samarbete mellan olika institutioner och i detta fall mellan hälso- och sjukvård och socialtjänst också har etablerats som en central del i arbetet med och mot suicid. / The starting point of the study has been to investigate how social workers and caring professions view risk factors related to suicide in the elderly and how they work to detect and possibly prevent suicide among this population group. To enable this, a total of eight semi-structured interviews were conducted with social service officers, psychiatric nurses and relative consultants in four municipalities in Sweden. The study's questions have been divided into two main areas: risk factors and action strategies. The empirical material has been analyzed through a thematic analysis where two central themes linked to risk factors have emerged which are: mental illness and loneliness with the need for more social interventions as a sub-theme. The central themes that emerge linked to action strategies are risk assessment, educations and cooperation. The results are then discussed on the basis of previous research on suicide among the elderly and on the basis of network theory and interpersonal theory. The study's central conclusions can be summarized in that the central risk factors for suicide in the elderly are loneliness and mental illness, where these should be counteracted by creating more social platforms and initiatives. What more the study has concluded is that social workers and caring professions, by having strict action plans and being observant, have the opportunity to both prevent, identify and counteract suicide among older people. It also turned out during the course of the study that in-house and further education in various social institutions can be of great help in preventing and counteracting suicidality. Collaboration and cooperation between different institutions and in this case between health care and social services has also been established as a central part of the work with and against suicide.

I denna uppsats har vi studerat 12 tingsrättsdomar från åren 2017 - 2019, där tingsrätten avgjort frågan om vårdnad, boende och umgänge där den ena föräldern dömts för våldsbrott (bl.a. misshandel och olaga hot) mot den andre föräldern och/eller deras barn. Vi har studerat hur tingsrätten dömer utifrån föräldrabalken 6 kap. 2 a §, men även undersökt i vilken utsträckning tingsrätten har dömt som socialtjänsten föreslagit i sin vårdnadsutredning och vilka de huvudsakliga skälen har varit när tingsrätten upplöst den gemensamma vårdnaden. Resultatet visar att tingsrätten har lutat sig mot bestämmelserna i FB 6 kap. 2 a § i samtliga domar utom i ett fall. Endast i undantagsfall har tingsrätten haft huvudfokus på det våld som inträffat. I de flesta av domarna har förekomsten av våld verkat vara av underordnad betydelse i jämförelse med barnets behov av en nära och god kontakt med båda sina föräldrar. I vår studie har vi även undersökt hur tingsrätten förhåller sig till barnets vilja, med beaktande av barnets ålder och mognad. Endast i en dom skrev tingsrätten att hänsyn måste tas till barnets åsikt med beaktande av barnets ålder och mognad. I det fallet var barnet 14 år. Då det kommer till tingsrättens resonemang kring om den gemensamma vårdnaden ska bestå eller upplösas, kunde vi se att föräldrarnas samarbetsförmåga har haft en större påverkan på utfallet än faktumet att en förälder är dömd för våldsbrott inom familjen. Vad gäller huruvida tingsrätten dömer som socialtjänsten föreslagit, kunde vi se att tingsrätten mestadels dömde som socialtjänsten föreslagit gällande vårdnaden och var barnet skulle ha sitt stadigvarande boende. Angående frågan om huruvida barnet skulle ha umgänge med föräldern som utövat våld, skiljde sig dock tingsrättens dom från socialtjänstens förslag. I en tredjedel av domarna var socialtjänstens förslag på beslut att inget umgänge skulle ske mellan barnet och föräldern som utövat våld. I samtliga av dessa vårdnadsmål dömde tingsrätten ändå till umgänge mellan barnet/barnen och den förälder som dömts för våldsbrott inom familjen. En av studiens slutsatser är att barn, trots att de i lagens mening har en viss makt och rättigheter, i praktiken i princip saknar makt att påverka sin egen livssituation i vårdnadstvister där frågan om vårdnad, boende och umgänge avgörs. Den makten verkar näst intill uteslutande tillhöra vuxna. / In this essay, we have studied twelve district court judgments from 2017 - 2019, where the district court decided on custody, residence and contact. In these cases, one parent has been convicted of abuse against the other parent and/or their children, which includes assault and unlawful threats. We have investigated the extent to which the district court has ruled in favour of the proposals of social services in its custody investigation and what the main reasons have been when the district court dissolved the legal joint custody. The results show that the district court has relied on the provisions of föräldrabalken chapter 6, 2 a §, in all judgments except one. Only in unique cases, the district court has had its main focus on the violence that has occurred. In most of the judgments, the incidence of violence seems to be of secondary importance compared to the child's need for a close and good contact with both of his/her parents. In our study, we have also investigated how the district court relates to the child's will, taking into account the child's age and maturity. Only in one judgment did the district court write that the child’s opinion must be taken into account, due to the age and maturity of the child. In that case, the child was 14 years old. When it comes to the district court's reasoning on whether legal joint custody should be upheld or dissolved, we could observe the parents' ability to cooperate had a greater impact on the outcome than the fact one parent has been convicted of domestic violence within the family. The district court mostly rules in accordance with what social services had proposed regarding custody and residence. However, regarding the question of whether the child should have contact with the parent who has been violent in the past, the district court has ruled against the proposals of social services. In a third of the judgements, social services advised that no contact should take place between the child and the parent who had been violent. In all of these custody cases, the district court ruled to allow visitation between the child and the parent convicted of domestic violence. One of the study's conclusions is that, although children in the sense of the law both have a certain power and rights, are nevertheless almost powerless to influence their own life situation in custody disputes where the issue of custody, housing and visitation is decided. That power, to influence the child's life, seems to belong to the adults.

In 2020, 89% of Internet users in Sweden used social media and young women reported the highest frequency of use. Through a qualitative approach, the aim was to gain an understanding of young women's experiences of their social media use and online self-presentation. The participants were women between the ages of 18-23 years. Seven semi-structured interviews were conducted and analysed using thematic analysis, which resulted in three main themes: Another reality, It Will Probably Get Better And Between The Own Will Of Being Sexy And The Pressure To Be So. The results showed that young women present their ideal-selves, that likes were a controlling mechanism and comparisons online were perceived to be endless. Furthermore, it was described that young women's bodies are presented on the basis of the ideals and the pressure to have the ideal body was perceived to be constantly present on social media. However, there were also experiences of a more positive wave emerging on social media, which is instead characterized by acceptance of one's own and other women's bodies. Finally, an ambivalence was captured in the participants to, on the one hand, want to share sexually challenging images of themselves, and, on the other hand, feel pressure from others to do so. / År 2020 använde 89% av internetanvändarna i Sverige sociala medier och unga kvinnor rapporterade högst användningsfrekvens. Genom en kvalitativ ansats var syftet att få en ökad förståelse för unga kvinnors upplevelser av sin sociala medieanvändning och framställning online. Deltagarna var kvinnor i åldrarna 18-23 år. Sju semistrukturerade intervjuer genomfördes och analyserades utifrån tematisk analys, vilket resulterade i tre huvudteman: En annan verklighet, Det blir nog bättre samt Mellan den egna viljan och pressen på att vara sexig. Resultaten visade att unga kvinnor framställer sig utifrån sina bästa sidor, att likes var en styrande mekanism och jämförelser online upplevdes vara oändliga. Vidare beskrevs att unga kvinnors kroppar framställs utifrån idealen och kroppshetsen upplevdes vara konstant närvarande på sociala medier. Däremot fanns även upplevelser av en mer positiv våg som tar sig fram på sociala medier, vilken istället kännetecknades av acceptans gentemot sin egen och andra kvinnors kroppar. Avslutningsvis fångades en ambivalens hos deltagarna att å ena sidan själva vilja dela med sig av sexuellt utmanande bilder, å andra sidan känna en press från andra att göra det.

A programme analysis of the compulsory courses at the bachelor level of the KTH Royal Institute of Technology study programme Engineering Chemistry was conducted in order to evaluate how sustainable development is integrated and progressed as well as the attitudes toward sustainable development from the faculty. The analysis built on governing documents as well as interviews with examiners and students. To evaluate the results of this data corpus, thematic analysis was applied, which resulted in themes of environmental focus, poor progression, vague learning objectives and student-teacher disconnect. However, the sustainable development content within the courses appeared to be majorly integrated. In order to use these results for an evaluation of sustainable development the CDIO standard framework was applied, in combination with an unpublished framework by Anders Rosén. This resulted in the programme being evaluated to beat level 2 in the sustainable development standard, with high proximity to level 3. This evaluation culminated in a development project, where suggestions mainly focused on increasing content pertaining to skills for sustainable development, covering more than environmental sustainability as well as increasing integration and progression throughout the programme. / En programanalys av de obligatoriska kandidatkurserna på civilingenjörsprogrammet Teknisk kemi på KTH genomfördes för att utvärdera hur hållbar utveckling integreras och huruvida det finns en etablerad progression samt lärarkårens attituder gentemot ämnet. Analysen tog empiri från styrdokument samt intervjuer med examinatorer och studenter. För att utvärdera resultaten av denna data tillämpades innehålls respektive tematisk analys, vilket resulterade i teman: fokus på miljö, svag progression, vaga lärandemål och skilda uppfattningar mellan lärare och studenter. Integrationen framstod som välutförd genom programmet enligt lärarkåren. För att kunna bruka dessa resultat i utvärderingen av hållbar utveckling tillämpades CDIO:s standarder i kombination med fyr-aspekt ramverket. Detta gav programmet en nivå av 2 i standarden för hållbar utveckling, med en hög närhet till nivå 3. Utvärderingen resulterade i ett utvecklingsprojekt, resulterande i förslag med huvudsakligt fokus på att öka innehållet av färdigheter för hållbar utveckling, bredda från enbart miljömässig hållbarhet samt öka integration och progression genom hela kandidaten.

Bakgrund: Mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer är ett aktuellt samhällsproblem. Studenter som i sin framtida profession kan komma att möta människor som har blivit våldsutsatta ska visa på kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer för att kunna ta ut en examen. Kunskapskravet trädde i kraft 2018–2019 och omfattar åtta olika examen där jurist-, psykolog-, socionom-, tandhygienist- och sjuksköterskeprogrammet finns vid Karlstads universitet. Syfte: Syftet med detta arbete är att undersöka hur jurist-, psykolog-, socionom-, sjuksköterske-, tandhygienist- och lärarstudenter vid Karlstads universitet genom sin utbildning tillägnar sig kunskap om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer, samt hur undervisningen uppfattas av studenterna. Metod: Intervjuer med studierektorer, programledare och studenter vid nämnda program har utförts. Respondenterna har resonerat kring examination, undervisning och inlärning av kunskapsmålet vilket sedan har transkriberats och analyserats genom en tematisk analys. För att få en djupare inblick i hur examination och undervisning av kunskapsmålet skett så har en manifest innehållsanalys av utbildningsplaner, kursplaner och litteraturlistor genomförts för respektive program. För att kunna undersöka hur kunskapskravet implementerats hos de program som berörs av det så jämfördes resultatet med lärarprogrammen, vilka inte omfattas av kunskapskravet. Resultat: Kunskapsmålet inkluderats i utbildningsplaner, kursplaner ochlitteraturlistor. Respondenterna från utbildningar med kunskapskravet beskriver att det examineras främst genom seminarier och att kunskapskravet kräver reflektion. Slutsats: Kunskapskravet har implementerats i praktiken hos de utbildningar som omfattas av kravet. Studenter lär sig om mäns våld mot kvinnor och våld i nära relationer genom reflektion. Konstruktiv länkning är en vanligt använd strategi inom området. / Background: Men's violence against women and domestic violence is a significant social issue. To better prepare students who may encounter victims of violence in their future professions they need to demonstrate knowledge of men's violence against women and domestic violence to graduate. The knowledge requirement was implemented in 2018-2019 and covers eight different programs at university level in which programs for degrees in law, psychology, social work, dental hygiene, and nursing are offered at Karlstad University. Objective: The aim of this study has been to investigate how students at programs for degrees in law, psychology, social work, dental hygiene, and nursing at Karlstad University learn about men's violence against women and domestic violence, as well as how the educations is perceived by the students. Method: Interviews with Directors of Studies, Program Directors and students from previously mentioned degree programs as well as the teaching programs at Karlstad University has been concluded. The respondents have discussed examination, teaching and learning of the knowledge objective, which has then been analysed using thematic analysis. To gain a deeper understanding of how the examination and teaching of the knowledge objective is implemented, curriculums, course syllabi and bibliographies has been analysed by content analysis. Comparisons were made between the programs covered by the knowledge requirement and teacher education programs not covered by the same requirements. Results: The knowledge requirement has been implemented in the curriculum, course syllabi and bibliographies. Interviews with respondents from the programs also suggests that the course requirement is being implemented. Respondents recommend examining men’s violence against women and domestic violence via seminars especially highlighting the importance of reflection for improving learning. Conclusions: The conclusions drawn are that the knowledge requirement has been implemented in practice in the programs with the requirement. Students learn about men’s violence against women and domestic violence through reflection. Constructive Alignment is a learning theory commonly used.

Fysisk inaktivitet har blivit ett hälsoproblem, vilket har lett till att olika aktörer intresserat sig av att nyttja modern teknik för att främja hälsosamma val. Mobil hälsa utgörs av aktivitetsspårare i form av exempelvis vristarmband och smarttelefoner som samlar in hälsodata (steg, puls, sömn, etcetera) från användaren. Studier visar på att mobil hälsa kombinerat med finansiella incitament kan öka motivationen hos användare. Hälsodata betraktas i regel vara av särskild känslig karaktär med risker för etisk problematik. Vilka aktörer som är inblandade och vilka finansiella incitament som används är faktorer som har påverkan på de etiska problemen. Den här studien belyser detta genom en konceptualisering av etiska problem med hänsyn till mobil hälsa kombinerat med finansiella incitament. Data från intervjuer har sammanställts med stöd av teori som PAPAS och därefter analyserats med annan forskning. Sammanställningen visar på sex typer av etiska problem som kan tas i åtanke vid utveckling av mobil hälsa med finansiella incitament. / Physical inactivity has become a health problem, which has led to various actors starting to use technology to promote healthy choices. Mobile health consists of activity trackers in the form of, for example, smartwatches and smartphones that collect health data (steps, heart rate, sleep, etc.) from the user. Studies show that mobile health combined with financial incentives can increase user motivation. Health data is generally considered to be a particularly sensitive type of data. The actors involved and the financial incentives used are factors that have an impact on how ethical problems take form. This study highlights this by conceptualizing ethical issues linked to mobile health with financial incentives. Questions for interviews were created primarily using the PAPAS framework and thereafter analyzed using thematic analysis in order to identify the ethical problems. The compilation resulted in six forms of ethical problems that need to be considered when developing mobile health with financial incentives.

Programmering tog 2018 ett stort kliv in matematikundervisningen och det är upp till varjeenskild lärare att besluta hur programmering ska integreras i matematikundervisningen. Detvar med denna bakgrund som Tekniskt basår på KTH Campus önskade utvecklaprogrammeringslaborationer till studenter på Tekniskt basår 2018/2019. Uppdragetformulerades sedan om till att vi, istället, skulle leda ett fristående introduktionsmoment iprogrammering för nuvarande Tekniskt basårsstudenter (VT2019).Syftet med detta examensarbete var att kartlägga svårigheter som tidigare Teknisktbasårsstudenter haft då de läste sin första programmeringskurs på ett ingenjörsprogram. Defunna svårigheterna skulle sedan ligga till grund för ett introduktionsmoment för nuvarandestudenter på Tekniskt basår. En enkätundersökning på tidigare studenter utfördes för attsamla in data för att identifiera svårigheterna som sedan kategoriserades genom en tematiskanalys. Introduktionsmomentet skapades med mindre uppgifter utifrån idéer frånproblembaserat och induktivt lärande.Resultatet pekar på sju teman av svårigheter, nämligen abstrakt, komplext, teori,arbetssättet, kursen, nytt och övriga svårigheter. Resultaten av svårigheterna liknar det somtidigare kartläggningar av programmeringssvårigheter har funnit. Ett förslag på ett induktivtintroduktionsmoment influerat av problembaserat lärande presenteras och analyseras utifrånde funna svårigheterna.Vidare forskning skulle kunna följa upp om studenterna upplevde att svårigheterna blevavdramatiserade genom introduktionsmomentet samt utvärdera hur introduktionsmomentetkan tas vidare på Tekniskt basår. / In 2018, programming became an integral part of mathematics education in Sweden. However, the choice of how to integrate it with the curriculum remains a decision of the teacher. Consequently, teachers at KTH’s Technical Preparatory Year announced a master’s degree project aiming to design programming labs in mathematics for students attending the program during 2018/2019. The degree project was reformulated to focus on introducing programming without the mathematical context. The aim of this master thesis was to pinpoint earlier students’ difficulties during theintroductory course in programming of their engineering program at KTH. These difficulties would later be the basis of the programming introduction for the current Technical Preparatory Year students. A review of the research literature on the learning of programming identified a number of common areas of concern. In order to collect data to identify our prior students’ difficulties a survey was designed. The data collected in the survey was then categorized through a thematic analysis.The results indicated seven themes of difficulties: abstract, complex, theory, work procedure, programming courses, new and miscellaneous. The results are similar to those found in prior categorizations of programming difficulties. Taking these themes into consideration, a suggestion of the content for the introduction was presented based on ideas from inductive learning and problem based learning. Future research should focus on determining whether the introduction dealt with the difficulties and what the effects were. Furthermore, future research could develop the material for the introduction, in particular how students are assessed.

Syftet med denna studie var att undersöka hur rekryterare upplever positiv och negativ stereotypisering gentemot kandidater inom kompetensbaserad rekrytering. Studienbaserades på kvalitativa intervjuer med rekryterare som arbetar, eller har arbetat, inom kompetensbaserad rekrytering. Data analyserades genom induktiv tematisk analys. Resultatet visade att rekryterare upplevde att chefer och kollegor haft betydelse när det kom till stereotypisering, men att även rekryterarens egna tankar spelat in. Det framkom även ett antal olika faktorer kring stereotypisering gentemot kandidater, som rekryterare upplevde. Dessa faktorer var främst konfirmeringsbias, extraversion, ålder, kön och etnicitet. För att undvika stereotypisering ansåg respondenterna i denna studie att ett tydliggjort rekryteringsramverk samt kunskap om kompetensbaserad rekrytering var viktigt. Respondenterna ansåg också att digitala hjälpmedel samt personlighets- och problemlösningstester var bra metoder för att minska risken för stereotypisering.Praktiska aspekter och förslag till fortsatt forskning diskuteras även i denna studie. / The aim of this study was to investigate how recruiters experience positive and negative stereotyping towards candidates within competency-based recruitment. The study was based on qualitative interviews with recruiters who work, or have worked, withincompetency-based recruitment. Data was analysed by an inductive thematic analysis. The result indicated that recruiters experienced that leaders and colleagues wereimportant when it came to stereotyping, but that the recruiter's own thoughts also wereimportant. A number of different factors regarding stereotyping towards candidates, that recruiters experienced, also emerged. These factors were mainly confirmation bias, extraversion, age, gender and ethnicity. In order to avoid stereotyping, the participants in this study believed that a clarified recruitment framework as well as knowledge, education and experience in competency-based recruitment was important. The participants also considered that digital aids and personality and problem-solving tests were good methods to reduce the risk of stereotyping. Practical aspects and suggestions for further research are also discussed in this study.

A programme analysis of the compulsory courses at the bachelor level of the KTH Royal Institute of Technology study programme Engineering Chemistry was conducted in order to evaluate how sustainable development is integrated and progressed as well as the attitudes toward sustainable development from the faculty. The analysis built on governing documents as well as interviews with examiners and students. To evaluate the results of this data corpus, thematic analysis was applied, which resulted in themes of environmental focus, poor progression, vague learning objectives and student-teacher disconnect. However, the sustainable development content within the courses appeared to be majorly integrated. In order to use these results for an evaluation of sustainable development the CDIO standard framework was applied, in combination with an unpublished framework by Anders Rosén.  This resulted in the programme being evaluated to be at level 2 in the sustainable development standard, with high proximity level 3. This evaluation culminated in a development project, where suggestions mainly focused on increasing content pertaining to skills for sustainable development, covering more than environmental sustainability as well as increasing integration and progression throughout the programme. / En programanalys av de obligatoriska kandidatkurserna på civilingenjörsprogrammet Teknisk kemi på KTH genomfördes för att utvärdera hur hållbar utveckling integreras och huruvida det finns en etablerad progression samt lärarkårens attituder gentemot ämnet. Analysen tog empiri från styrdokument samt intervjuer med examinatorer och studenter. För att utvärdera resultaten av denna data tillämpades innehålls respektive tematisk analys, vilket resulterade i teman: fokus på miljö, svag progression, vaga lärandemål och skilda uppfattningar mellan lärare och studenter. Integrationen framstod som väl utförd genom programmet enligt lärarkåren. För att kunna bruka dessa resultat i utvärderingen av hållbar utveckling tillämpades CDIO:s standarder i kombination med fyr-aspekt ramverket. Detta gav programmet en nivå av 2 i standarden för hållbar utveckling, med en hög närhet till nivå 3. Utvärderingen resulterade i ett utvecklingsprojekt, resulterande i förslag med huvudsakligt fokus på att öka innehållet av färdigheter för hållbar utveckling, bredda från enbart miljömässig hållbarhet samt öka integration och progression genom hela kandidaten.

The purpose of this Master’s thesis is to contribute to knowledge of what author-assigned keywords add to the indexing of Swedish dissertations in literature. This study had two research questions: 1) What types of keywords do the authors choose? 2) How do the author-assigned keywords compare to the cataloger-assigned subject headings from the controlled vocabulary Svenska Ämnesord (SAO) regarding types of terms, exhaustivity and specificity? Theoretical perspectives for this study come from Domain analysis which is a core paradigm within the research area Knowledge Organization (see e.g. Smiraglia 2015). Within Domain analysis the focus for indexing is the domain, and it is the needs of the domain that shall direct the indexing practice. The dataset of the study contained 34 dissertations in literature published in the Swedish university repository DiVA between 2012 and 2022, that had both author-assigned keywords in Swedish and were assigned sao-subject headings in the Swedish national catalogue Libris. In total 431 author keywords and 195 sao-subject headings were analysed using a modified version of thematic analysis as described by Braun & Clark (2006). The results reveal that the author-assigned keywords show more themes than the subject headings, and indicates higher exhaustivity and specificity. For example, one main theme for the keywords were discipline-related terms, that were often connected to theory/methodology for the dissertations, but the subject headings were lacking this as a main theme. Also names of philosophers and theorists formed a theme for the keywords, but the subject headings did not have this theme. Furthermore the findings show that the subject headings tended to be more general in character than the keywords. From the point of view of Domain analysis it is problematic if the indexing used in the university library databases does not meet the needs of the academic domains. Therefore it is argued in this thesis that either the author-assigned keywords should be better utilised within the national catalogue Libris, or that the policy for professional indexing should be adjusted to better meet the needs of the academic domains.