Bakgrund: Hud mot hudkontakt är nödvändigt för att främja närhet och anknytning hos det prematurt födda barnet samt förstärker föräldrarollen.Syfte: Syftet med studien var att belysa män och kvinnors, dvs föräldrar till för tidigt födda barn och deras upplevelser av att använda metoden hud mot hud. Metod: Kvalitativ ansats där data samlades in genom intervjuer och analyserades med hjälp av en tematisk innehållsanalys. I studien ingick sammanlagt tolv informanter från södra Sverige vilka intervjuades under barnets vårdtid eller kort därefter. Resultat: Huvudresultatet mynnade i fyra kategorier ”Motstridiga känslor”, ”Viktigt för barnets utveckling”, ”Viktigt för anknytning och närhet” och ”Betydelsen av personalens kompetens och stöd”. Vidare ledde dessa till sex underkategorier ”Tidskrävande”, ”Barnfokuserad”, ”Förstärkte föräldrarollen”, ”Effekter av hud mot hud på föräldrarna”, ”Att försöka njuta och leva i nuet” och ”Betydelsen av miljön runt omkring”. Konklusion: Både kvinnor och män upplevde att dessa blivit föräldrar på riktigt när de fick utöva hud mot hudkontakt. Metoden hade även positiva effekter på föräldrarna. Vidare framkom att information var av stor betydelse och specialistsjuksköterskan och dess team bör eftersträva att ge upprepad information. / Background: Skin-to-skin contact is necessary to promote closeness and attachment to the prematurely born baby and to strengthen the parenting role. Aim: The purpose of the study was to highlight women and men ́s, namely parents to early-born children and their experiences of using the skin-to-skin method. Method: Qualitative approach where data was collected by interviews and analysed by a thematic content analysis. The study included a total of twelve informants from south of Sweden, who were interviewed during their child’s care period or shortly after. Result: The main result led to the four following categories “Conflicting feelings”, “The importance of skin-to- skin for the child’s development”, “Important for attachment and closeness” and “The importance of competent staff and their support”. Furthermore, these led to six subcategories “Time-consuming”, “Child-focused”, “Strengthening the parent role”, “The impact skin-to-skin have on the parents”, “Trying to enjoy and live in the present” and “The importance of the environment”. Conclusion: Both women and men felt that them had become parents for real when they were allowed to use skin-to-skin contact. The method also had positive effects on the parents. Furthermore, it emerged that information was of great importance and the specialist nurse and team should strive to providing repeated information.

Bakgrund: Majoriteten av föräldrar i Sverige väljer att vaccinera sitt barn enligt det nationella vaccinationsprogrammet, men vissa föräldrar känner tveksamhet inför detta av olika anledningar. Sjuksköterskor verksamma inom barnhälsovård möter dessa föräldrar i sitt dagliga arbete och har i uppgift att bemöta föräldrarna utifrån deras individuella uppfattningar kring vaccination på bästa sätt. Syfte: Att beskriva erfarenheter hos sjuksköterskor inom barnhälsovård av att möta föräldrar som är tveksamma till att vaccinera sitt barn. Metod: Studien har genomförts utifrån kvalitativ metod med induktivt förhållningssätt. Data insamlades genom semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor inom barnhälsovård, intervjuerna analyserades genom tematisk innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades, Försöka förstå orsaken till tveksamheten, Utmaning i att förmedla kunskap och information och Respektfullt bemötande oavsett beslut. Slutligen identifierades även ett övergripande tema, En god relation är kärnan i mötet med tveksamma föräldrar. Slutsats: Som sjuksköterska inom barnhälsovård är det viktigt att skapa en god relation med föräldrarna för att kunna stötta dem på bästa sätt kring deras beslut om vaccination. Relationen har betydelse för den enskilda individen men även för samhället i stort.

This thesis is about library users with dyslexia and their use of available media. Dyslexia is a disability that involves difficulties in reading and writing. To be able to read is important in this technical society for both education and work. Many adults with dyslexia often tend to avoid reading, which affect other areas in their life. Many adults do not use library resources in order to improve their reading and they might not know what the library has to offer, while young users often get the help they need through school and libraries. The focus will be on two groups of users, adults and younger users, as teenagers. This study analyses the difference between how experiences from libraries and what they can provide may differ from one group to the other and what are the differences in access to adequate resources with respect to the user’s age. The purpose of this thesis is to see how available media as talking books make persons with dyslexia to read more and better. The thesis aim is to display how they can use the libraries more and how the library can help them improve their reading and to compare the differences between teenagers and adults’ users. The study will use documents from different countries to look upon differences between countries. The focus will be on the user’s perspective. Their experience of libraries and available media, how libraries can evolve and how marketing of libraries can be possible.

Syfte och frågeställning  Syftet med studien är att undersöka ur ett lärarperspektiv, på vilka sätt gymnasielärare uppfattar att elever är frånvarande, närvarande respektive deltar i ämnet Idrott och hälsa. De frågeställningar som undersöktes i studien är: I vilken mån uppfattar lärare att elevernas bakgrund påverkar elevers frånvaro, närvaro och deltagande i Idrott och hälsa? Hur uppfattar lärarna elevernas motivation spelar roll för frånvaro, närvaro och aktivt deltagande i ämnet? Samt, hur uppfattar lärarna att yttre omständigheter påverkar frånvaro, närvaro och aktivt deltagande?  Metod  Studien har genomförts med en kvalitativ ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med ett urval som bestod av fem gymnasielärare varav fyra med yrkeslivsfarenhet från grundskolan. Resultat analyserades genom två teorier, motivationsteori och ramfaktorteori. De intervjuade lärarna arbetade både på både på fri- och kommunala skolor.  Resultat Lärarna upplevde att betygsmotiverade elever på teoretiska gymnasieprogram med stark socioekonomisk bakgrund och erfarenhet av föreningsidrott deltog både i högre grad och var mer aktiva på lektionerna. Mindre betygsmotiverade elever på praktiska program hade större frånvarobenägenhet och var mindre delaktiga i alla gymnasieämnen. Enskilda- eller paraktiviteter och mindre elevgrupper upplevde lärarna gynnade flest elevers aktiva deltagande på lektionerna enligt lärarna. Resultatet visade också på att lärarna talade mest om ytterligheter, höga respektive låga betyg, mycket motiverade elever eller elever med hög frånvaro oberoende om undervisningsverksamheten bedrevs i kommunal- eller friskola. Yttre påverkansfaktorer som exempelvis elevhälsan var viktiga för att nå ut till elever med hög frånvaro. Lärarna upplevde att största skillnaderna mellan gymnasielever och grundskolelever var motivationen och det aktiva deltagandet på lektionerna. Friskolorna hade oftast mindre fysiska och materiella resurser och var mer resultatorienterade.  Slutsats  Enligt gymnasielärarnas uppfattning hade teoretiska högskoleförberedande program flest aktivt och betygsmotiverade elever i Idrott och hälsa. Praktiska arbetsinriktade program hade fler elever med frånvaro eller som inte deltog i lika höga grad i ämnet. Lärarna kopplade hög frånvaro till psykisk ohälsa och frånvaro även i övriga ämnen utöver Idrott och hälsa.

Denna kvalitativa studie syftar till att undersöka framställningen av plattformen OnlyFans i svensk nyhetsmedia. För att besvara vårt syfte har vi tre frågeställningar om makt- och genusrelationer, prostitution samt barn och ungas vanmakt. Detta med utgångspunkt i att plattformen till viss del förknippas med prostitution och barn och ungas vanmakt, och som därmed är relevant för det sociala arbetets verksamhetsfält. Vi har med hjälp av en tematisk innehållsanalys undersökt hur text i nyhetsartiklar och reportage som publicerats i de fyra största svenska tidningarna under perioden 9 april år 2020 till 29 april 2023, konstruerar en bild av plattformen OnlyFans. Av vårt empiriska material, som bestod av 20 stycken nyhetsartiklar och reportage, kunde vi skapa två huvudteman. Det första huvudtemat: OnlyFans och kreatörernas makt med två tillhörande underteman: Empowerment och Ekonomiskt makt. Det andra huvudtemat: OnlyFans och kreatörernas utsatthet med tre tillhörande underteman: Kreatörernas vanmakt, Prostitution samt Barn och ungas vanmakt. Vår studie tar genomgående avstamp i socialkonstruktionismen, men vi har även studerat genus- och maktrelationer utifrån Hirdmans genusteori. Med utgångspunkt i studiens socialkonstruktionistiska ansats har vi uppmärksammat hur media bidragit till talet om OnlyFans, och hur det kan tänkas forma samhällets förståelse av plattformen. Vi har i studien funnit att medias framställning av OnlyFans skildrar olika former av makt, som till viss del tillskrivs de kvinnliga kreatörerna. Detta då kreatörerna bland annat beskrivs erhålla empowerment, frihet, självständighet och ekonomisk vinning. Dock konstruerar media ävenen bild som ger sken av att de kvinnliga kreatörerna inte erhåller någon makt, bland annat med utgångspunkt i att engagemanget på plattformen kan grunda sig i ett manligt begär. Vi har även funnit att media skildrar förekomsten av barn och unga på OnlyFans, men detta till skillnad mot vuxna kvinnor framställs genomgående i negativa termer. Media skildrar till viss del en bild av att OnlyFans verkar som en arena för prostitution, men det förekommer även framställningar som ger en bild av det motsatta. Analysprocessen föranledde tankar om vilka konsekvenser medias framställning kan ha på samhället, och hur det kan komma att påverka det sociala arbetets verksamhetsfält. Vi har bland annat landat i slutsatsen att medias framställning av OnlyFans har inverkan på socialt arbete med utgångspunkt i att socialarbetares inställning till fenomenet kan påverkas av hur media talar om det.

Filicide is the term for when a parent kills their child. Filicide is very unusual in Sweden butis nonetheless a crime category that is frequently discussed in the media.The purpose of this study was to gain a deeper insight into how victims and perpetrators areportrayed by the Swedish media in cases of filicide and how perpetrators are portrayed inrelation to their gender. By studying media representations of victims and perpetrators incases of filicide there is a potential opportunity to gain an increased understanding of what thegeneral conversation regarding filicide looks like. The study has a social constructivistapproach where the assumption is that the world is constructed through social interactions. Inaddition, a critical approach to victimology is applied, as victimhood in the study is notunambiguous but complex.The study has been carried out through a qualitative thematic content analysis of 57 articlesregarding cases of filicide between January 1 2018 and April 12 2023 from the Swedish dailypress. It turned out that the Swedish media tends to portray the victims and the perpetrators inrelation to each other, where they are never described completely independently. The way themedia portrays the perpetrators has a major impact on how the victim is portrayed and viceversa. The perpetrators tend to be portrayed as multifaceted and complex individuals at theexpense of the victim's status and focus in the articles. In cases where they are not describedin the mentioned way, the perpetrators are described as vengeful 'monsters', which affects thevictim's status in a way that instead gives the victim more space in the articles.The victims, on the other hand, are portrayed as either pitied and helpless or as one of manychildren who fall victim to society's failure. It is therefore not surprising that Sweden's socialinstitutions, such as the social services and the social board, are often portrayed asperpetrators in cases of filicide.

<p>Validerat; 20101217 (root)</p>

The aim of this study was to reach an understanding and examine the experiences people with gambling addiction had related to their help-seeking or the absence of it. More precisely we wanted to examine reasons for not seeking help but also explore what motivates people with gambling addiction to seek help. To capture these individual experiences we have used a podcast called “Bettingtorsken” as our empirical material. The podcast contains interviews with people that has experienced the negative consequences of gambling. The method of the study was a thematic content analysis, where codes and patterns in the material led us to develop relevant themes. Five themes were identified that seemed to play an important role to their help-seeking or the absence of it, those were: the importance of the environment, obstacles, motivating factors, mental health and secrets. The result showed that people with gambling addiction is motivated by the willingness to be honest. The results also suggest that the consequences must be really serious before they are motivated in seeking help. Furthermore the results indicate that mental health can be both an obstacle and a motivational factor regarding the willingness of help-seeking. Another important result suggests that most people with gambling addiction thinks that secrets are in their way of help-seeking and that honesty is needed in the help-seeking process. Finally, results also showed that the environment could have both a positive and negative impact on the help-seeking, although the latter was most prominent. One example of a negative aspect is that people with gambling addiction experiences that authorities and the social network are nonchalant about the addiction.

Conflicts should be analyzed in terms of a full spectrum conflict including discourse. There are more means to achieve an end goal than through the kinetic force such as military means. The invasion of Ukraine 24th of February 2022 was the culmination of many years of soft and hard power practiced by the Russian state.  With a thematic content analysis on the Russian President Putin’s address to the Nation 18th of March 2014 and 21st of February 2022 the rethoric was separated into themes and analyzed with two theories. The first was soft and hard power where the themes of attraction- and coercion-based rhetoric was applied to the analysis. The second was legitimacy theory, which entailed that rethoric is a mean to gain support towards a grand strategic policy by establishing the national interest, defining threats, course of action and mobilizing the necessary resources within the state. The results showed that in the first speech soft and hard power was more prominent since there was no official involvement from the Russian state in the conflict in Donetsk and Luhansk region of Ukraine that needed to be legitimized. There was an attempt to influence the Ukrainian government and population to change their policies in a more favorable direction with the use of soft and hard power. The second speech was more in line of legitimacy where the Russian state was about to engage military and thus needed to garner the approval of the Russian state and population to be able to mobilize the resources necessary to accomplish such grand strategic agenda.

No description available.