<p>Syftet med detta alternativa arbete var att ta fram en arbetsform inom textilslöjden som stimulerar alla elever utifrån var och ens förutsättningar till att utvecklas i sin slöjdprocess. Arbetet består av två delar, en alternativ del som innefattar vår arbetsform utvecklad till en elevuppgift. Den skriftliga delen behandlar vägen till vår arbetsform, vad eleverna och lärarna gav för respons samt vårt resonemang kring resultatet. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar planeringen av en arbetsform? Hur påverkar vår processinriktade arbetsform elevens intresse för att utvecklas i sin slöjdprocess? Vad är en lärorik arbetsform enligt eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av tidigare beprövade arbetsmetoder som används i skolorna idag samt av relevant litteratur. För att utvärdera vår alternativa arbetsform gjorde vi en fältstudie på två elevgrupper i år nio. Vi använde oss av olika kvalitativa arbetsmetoder i form av deltagande observation av elevgrupperna, informella samtal och gruppdiskussioner med eleverna, samt semikvalitativa intervjuer med de ordinarie lärarna. Den kvalitativa studien visade till stor del på samstämmighet mellan eleverna vad som var bra samt vad som borde förändras för att det skulle bli en givande arbetsform. Observationer och lärarintervjuer lyfter fram liknande punkter kring tid- och arbetsramar men visar ändå att elevens och lärarens syn på en lärorik arbetsform skiljer sig åt en aning. En av slutreflektionerna är att vi som lärare bör lägga stor vikt på att lära känna de olika individerna i elevgruppen, det kan vara avgörande vid planering av kommande uppgifter för att man som lärare ska kunna handleda och utmana eleven till att utvecklas. Detta anser vi kan ha påverkat vårt slutresultat eftersom vi inte kände eleverna i fråga.</p>

<p>Föreliggande studie syftar till att undersöka textillärares och matematiklärares attityder till datorer i undervisningen och vad de beror på, samt se eventuella skillnader och likheter mellan de båda lärargrupperna. Den teoretiska referensramen innefattar fyra olika områden som är centrala i min studie. Dessa är datorsatsningar, läraren och datorn, matematik, textilslöjd. Studien bygger även på sex intervjuer med textillärare och matematiklärare om datorer i undervisningen. Sammanfattningsvis är textillärarna mestadels positiva i sina attityder till datorer i undervisningen medan matematiklärarna är mindre positiva. Faktorer som formar attityderna är bl a tillgången till datorer, god programvara, synen på lärarrollen, synen på förändring av arbetssätt, ämnets karaktär och läroplan.</p>

<p>Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur eleverna uppfattar textilslöjden. Jag ville ta reda på hur de uppfattar textilslöjden som ämne och även vad de anser att ämnet går ut på. Tycker eleverna de någon nytta av textilslöjden, eller är det ett ämne som tjänat ut sin roll? Eleverna går i årskurs 9 i en skola i Mellansverige. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer, fyra grupper med 3-4 elever i varje grupp. De uppmanades att reflektera över alla år de haft textilslöjd, alltså från årskurs 3-9. Frågorna rörde sig inom två områden. Det ena området rörde slöjden som ämne och det andra berörde undervisningen. Resultatet visade att eleverna ser ämnet till stor del som en förberedelse för vuxenlivet. De tyckte att de på fritiden har stor nytta av de kunskaper de fått i slöjden. De menade att det inte bara är de olika teknikerna de lärt sig, utan också att de kunskaper de fått, gör att de vågar prova andra projekt än det de arbetat med i slöjden.I frågorna som rörde undervisningen fanns det stor spridning på svaren. Men de flesta elever tyckte att arbetsområdena var ganska styrda. De kunde inte välja <em>vad</em> de skulle göra men i viss mån <em>hur</em>. Eleverna uppgav att förutsättningen för lärandet i slöjden var läraren. Beskrivningar och förlagor kunde vara till hjälp men lärares handledning var viktigast.</p><p> </p><p>Min slutats är att eleverna tycker att slöjden är ett viktigt ämne eftersom de lär för livet utanför skolan, både för nu och för framtiden. Vad gäller undervisningen, och idé och kreativitet uppfattar jag att eleverna önskar mera utrymme för att få möjlighet till eget utforskande och experimenterande. Vilket också kursplanen i slöjd anger att ämnet ska innehålla.</p> / <p>The purpose with this examination has been to investigate the subject Textile handicraft from a student's perspective. My wish was to investigate how the students thought about textile handicraft as a subject and also how they think about the subject in a wider sense. Do they think that they shall benefit from textile handicraft or has the subject past its sell-by date? The students I chose to interview were located in class 9, in a town, in the middle of Sweden. I chose to do group interviews, four groups with 3-4 individuals in each group. I asked them to think about textile handicraft during all the years they have had it as a subject, which includes year 3 to 9. The questions were in two parts. The first part was about the subject and the second was about the teaching. The result of the investigation showed that the students think of the subject as a preparation for growing up. When they later were talking about their free time, they could see that they got a lot of experience from the subject. What they meant was that they have gained a lot of experience not only with technical things but also how to work in projects. When I asked questions about the teaching, there were a lot of different answers. But most of the students could see that the teachers always had a plan for the subject. The students told me that they couldn't choose what to do, but they had the opportunity to choose how to do it. They also said that the teacher had the biggest part to play in their education and influenced how they handled the subject.</p><p> </p><p>My conclusion is that the subject textile handicraft is an important subject because they learn to prepare for life outside of school both today and for the future. Regarding the education, ideas and creativity, I can see that the students would like to have more room amongst the opportunities for their own experimental spirit which the syllabus for textile handicraft describes.</p>

Föreliggande studie syftar till att undersöka textillärares och matematiklärares attityder till datorer i undervisningen och vad de beror på, samt se eventuella skillnader och likheter mellan de båda lärargrupperna. Den teoretiska referensramen innefattar fyra olika områden som är centrala i min studie. Dessa är datorsatsningar, läraren och datorn, matematik, textilslöjd. Studien bygger även på sex intervjuer med textillärare och matematiklärare om datorer i undervisningen. Sammanfattningsvis är textillärarna mestadels positiva i sina attityder till datorer i undervisningen medan matematiklärarna är mindre positiva. Faktorer som formar attityderna är bl a tillgången till datorer, god programvara, synen på lärarrollen, synen på förändring av arbetssätt, ämnets karaktär och läroplan.

Syftet med detta alternativa arbete var att ta fram en arbetsform inom textilslöjden som stimulerar alla elever utifrån var och ens förutsättningar till att utvecklas i sin slöjdprocess. Arbetet består av två delar, en alternativ del som innefattar vår arbetsform utvecklad till en elevuppgift. Den skriftliga delen behandlar vägen till vår arbetsform, vad eleverna och lärarna gav för respons samt vårt resonemang kring resultatet. Frågeställningarna har varit: Vilka faktorer påverkar planeringen av en arbetsform? Hur påverkar vår processinriktade arbetsform elevens intresse för att utvecklas i sin slöjdprocess? Vad är en lärorik arbetsform enligt eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av tidigare beprövade arbetsmetoder som används i skolorna idag samt av relevant litteratur. För att utvärdera vår alternativa arbetsform gjorde vi en fältstudie på två elevgrupper i år nio. Vi använde oss av olika kvalitativa arbetsmetoder i form av deltagande observation av elevgrupperna, informella samtal och gruppdiskussioner med eleverna, samt semikvalitativa intervjuer med de ordinarie lärarna. Den kvalitativa studien visade till stor del på samstämmighet mellan eleverna vad som var bra samt vad som borde förändras för att det skulle bli en givande arbetsform. Observationer och lärarintervjuer lyfter fram liknande punkter kring tid- och arbetsramar men visar ändå att elevens och lärarens syn på en lärorik arbetsform skiljer sig åt en aning. En av slutreflektionerna är att vi som lärare bör lägga stor vikt på att lära känna de olika individerna i elevgruppen, det kan vara avgörande vid planering av kommande uppgifter för att man som lärare ska kunna handleda och utmana eleven till att utvecklas. Detta anser vi kan ha påverkat vårt slutresultat eftersom vi inte kände eleverna i fråga.

The educational directive for the school subject textile handicraft (slöjd) claim, that the pupils should have knowledge of handicraft traditions from historical and present perspective. Teachers in handicraft, teaching in schools for the first nine years of a child education forwards a cultural heritage. The purpose of this essay is to find out what the teachers opinion is about what constitute the Swedish textile cultural heritage. How the teachers relate to it and how they use it, then teaching. The essay is based on a qualitative method and consists of interviews with teachers. The interviews indicate that the textile cultural heritage consists of old methods for textile handiwork. The teachers also stresses that it is important for the pupils to have knowledge of the history of methods and materials and how it is made. The knowledge of the cultural heritage gives the pupils a possibility to relate to older generations. Therefore there is a potential of combining education in handicraft with for example history, which for the pupils would give a broader perspective. Knowledge of how different methods for creating things used in everyday-life have been used and developed could also increase the understanding of how people have lived. / I kursplanen för slöjd står att slöjdämnet bland annat ska ge insikter i vardagshistoria och ge kunskaper om slöjdtraditioner från förr och nu. Slöjdlärare på grundskolan förmedlar ett kulturarv i sin undervisning. Syftet med undersökningen är att ta reda på vad lärarna anser att det svenska textila kulturarvet består av, hur textillärarna förhåller sig till det och hur de använder sig av det i sin undervisning. Undersökningen är baserad på en kvalitativ forskningsmetod och består av intervjuer med lärare. Enligt resultatet av intervjuerna består det svenska kulturarvet inom det textila området av gamla tekniker som har funnits länge. Av undersökningen framkommer att det är teknikerna i sig som lärarna räknar till kulturarvet. Lärarna poängterar även att det är viktigt att känna till en tekniks eller ett materials ursprung och hur det är tillverkat. Kännedom om kulturarvet ger eleven möjlighet att känna samhörighet med äldre generationer. Om kulturarvet förs in i slöjden i samarbete med till exempel historieämnet, ger det eleven möjlighet att se tekniken i ett större sammanhang. I och med att många tekniker användes förr för att framställa vardagliga föremål, kan slöjden även skapa förståelse för hur man levde förr.

Syftet med undersökningen har varit att undersöka hur eleverna uppfattar textilslöjden. Jag ville ta reda på hur de uppfattar textilslöjden som ämne och även vad de anser att ämnet går ut på. Tycker eleverna de någon nytta av textilslöjden, eller är det ett ämne som tjänat ut sin roll? Eleverna går i årskurs 9 i en skola i Mellansverige. Intervjuerna har utförts som gruppintervjuer, fyra grupper med 3-4 elever i varje grupp. De uppmanades att reflektera över alla år de haft textilslöjd, alltså från årskurs 3-9. Frågorna rörde sig inom två områden. Det ena området rörde slöjden som ämne och det andra berörde undervisningen. Resultatet visade att eleverna ser ämnet till stor del som en förberedelse för vuxenlivet. De tyckte att de på fritiden har stor nytta av de kunskaper de fått i slöjden. De menade att det inte bara är de olika teknikerna de lärt sig, utan också att de kunskaper de fått, gör att de vågar prova andra projekt än det de arbetat med i slöjden.I frågorna som rörde undervisningen fanns det stor spridning på svaren. Men de flesta elever tyckte att arbetsområdena var ganska styrda. De kunde inte välja vad de skulle göra men i viss mån hur. Eleverna uppgav att förutsättningen för lärandet i slöjden var läraren. Beskrivningar och förlagor kunde vara till hjälp men lärares handledning var viktigast.   Min slutats är att eleverna tycker att slöjden är ett viktigt ämne eftersom de lär för livet utanför skolan, både för nu och för framtiden. Vad gäller undervisningen, och idé och kreativitet uppfattar jag att eleverna önskar mera utrymme för att få möjlighet till eget utforskande och experimenterande. Vilket också kursplanen i slöjd anger att ämnet ska innehålla. / The purpose with this examination has been to investigate the subject Textile handicraft from a student's perspective. My wish was to investigate how the students thought about textile handicraft as a subject and also how they think about the subject in a wider sense. Do they think that they shall benefit from textile handicraft or has the subject past its sell-by date? The students I chose to interview were located in class 9, in a town, in the middle of Sweden. I chose to do group interviews, four groups with 3-4 individuals in each group. I asked them to think about textile handicraft during all the years they have had it as a subject, which includes year 3 to 9. The questions were in two parts. The first part was about the subject and the second was about the teaching. The result of the investigation showed that the students think of the subject as a preparation for growing up. When they later were talking about their free time, they could see that they got a lot of experience from the subject. What they meant was that they have gained a lot of experience not only with technical things but also how to work in projects. When I asked questions about the teaching, there were a lot of different answers. But most of the students could see that the teachers always had a plan for the subject. The students told me that they couldn't choose what to do, but they had the opportunity to choose how to do it. They also said that the teacher had the biggest part to play in their education and influenced how they handled the subject.   My conclusion is that the subject textile handicraft is an important subject because they learn to prepare for life outside of school both today and for the future. Regarding the education, ideas and creativity, I can see that the students would like to have more room amongst the opportunities for their own experimental spirit which the syllabus for textile handicraft describes.

I skolämnet slöjd saknas “klassiska” läromedel som uppfyller kraven som finns i läroplanen. Därför tillverkar lärare ofta sitt eget material och samlar ihop filmer, texter, webbsidor som används i undervisningen. Enligt läroplanen ska slöjdlärarna undervisa om hållbar utveckling och enligt tidigare forskningar, tolkar och undervisar slöjdlärarna om hållbarhet på olika sätt. Det finns ett brett urval av läromedel som används i undervisningen och jag var speciellt intresserad av hur hållbar utveckling framkommer. Därav är syftet med min studie att undersöka inställning och fokus på hållbar utveckling i läromedel som slöjdlärarna använder i undervisningen. Frågeställningar i min studie är: vilka perspektiv på hållbar utveckling blir framträdande i läromedlen för slöjdämnet, i avseende på ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet?, vilka undervisningstraditioner inom slöjdämnet blir framträdande, i avseende på faktabaserad, normativ och pluralistisk undervisningstradition? och om återbruk beskrivs, på vilket sätt blir det framträdande i läromedlet? Utifrån teorier från tidigare forskningar om hållbarhetsdimensionerna, undervisningstraditioner och åtebruksundervisningen (Öhman, 2008; Hofverberg, 2021; Hofverberg &amp; Westerlund, 2021; Hofverberg, 2022) granskades de insamlade läromedlen genom den riktade kvalitativa innehållsanalysen (Klingberg &amp; Hallberg, 2021). All insamlad läromedel sorterades enligt kategorier och innehållsmässigt efter materiallära: läromedel som innehåller fakta om textilier, efter återbruk: läromedel enligt återbruksmodellen av Hofverberg (2022), efter arbetarnas förhållanden i textilindustrin samt efter läromedel som innehåller information om hållbar textilkonsumtion.För att få svar på frågeställningarna och begränsa studiens omfattning analyserades ett läromedel ifrån varje kategori. Boken Handbok i textilslöjd (Karhu m.fl., 2009) valdes från kategorin Materiallära eftersom den kan användas i undervisningen med grundskoleelever. Sedan valdes texter som kan användas i undervisningen med mellan- och högstadieelever. Från kategori återbruk valdes texten “Hållbar klädkonsumtion börjar med shopping i din egen garderob” (UR, 2022). Texten “De arbetar bland livsfarliga kemikalier” (SVT Nyheter, 2013) valdes från kategori återbruk och till sist valdes texten “Remake och återbruk för hållbar konsumtion och cirkulär garderobsglädje” (UR, 2022) från kategori Textilkonsumtion.Studiens resultat visar att hållbarhetsdimensionerna, den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga dimensionen samt undervisningstraditioner, den faktabaserade, det normativa och det pluralistiska perspektivet framträder i läromedlet (Öhman, 2008; Hofverberg, 2021;Hofverberg &amp; Westerlund, 2021). Vidare visar studien att läromedel som används i textilslöjdens återbruks undervisning återkommer under de sju återbruksteman enligt tidigare forskningar (Hofverberg, 2022).

Det har gjorts en kvalitativ intervjustudie med syfte att utifrån legitimerade textillärares uppfattningar undersöka hur elever utmanas och tar sig an textilslöjden i grundskolan utifrån förmågorna uthållighet och motstånd. Att det blev textillärare som alla fyllt 50 år beror på att studien även skulle kunna bidra med en jämförelse av förmågorna över längre tid. Tidigare forskning belyser förmågorna som viktiga så även textilslöjdens historia och Skolverkets styrdokument. Till studien intervjuades fem lärare genom fysiska möten där intervjuerna blev inspelade. Resultatet från studien visar på att textillärarna samstämmigt upplever att elevernas förkunskaper har blivit sämre, eleverna har inte fått jobba med händerna i hemmet på det sätt som dem gjorde förr. På grund av elevernas bristande kunskap anpassas svårare arbeten vilket leder till att eleverna inte utsätts för längre arbeten som tränar deras uthållighet. Eleverna stöter inte på problem i samma utsträckning på grund av enklare arbeten vilket gör att deras motstånd inte prövas. Textillärarna pratade även om att det på grund av mindre exploaterande av hantverk i hemmen skapas ett motstånd till slöjden som ämne och att eleverna inte kan se nyttan med den kunskapen.

The thesis deals with questions of how the purpose and content in the Swedish school subject Sloyd can be understood in the present, some years after a new curriculum came into effect in 2011. Through sloyd teachers’ stories of their knowledge and the historical traces that have left a mark on their teaching, such as older syllabuses and mediated experiences, the intention is to examine the pedagogical thinking that forms the classroom’s activities. The overall purpose is to develop knowledge of what shapes the design of sloyd, based on how the subject is expressed in the syllabus and in teachers' understandings of teaching and the subject. Based on previous knowledge and interviews, a hermeneutic research process has been designed and developed over time. Seventeen semi-structured interviews with textiles teachers where conducted, recorded and transcribed for the study. The hermeneutic interpretation process involved repeatedly reading and listening, and the material was coded using the digital analysis tool ATLAS.ti. Through repeated reading of the codes, three overarching themes were found: Textiles teachers' perceptions of Sloyd’s purpose and content, Textiles teachers’ teaching, and Manual and intellectual work in unity. The perspective of curriculum theory using a frame factor model is intended to highlight how Sloyd manifests itself at different levels of interpretation, which may impact how sloyd takes shape in the classroom. For a functional perspective on the study's data, didactic theory is used with a focus on subject didactics. The transformation phase is central to the shaping of Sloyd, where teachers’ beliefs and perceptions about the subject will influence their interpretation of the syllabus. Shulman's model of pedagogical thinking and action linked to pedagogical content knowledge, PCK, form the basis for the analysis together with theoretical perspectives on teachers’ pedagogical thinking as Kansanen and Hansén describes it. In summary, two levels of pedagogical thinking are distinguished by analysis. Firstly, based on those teachers who transform and implement teaching in sloyd based on an interpretation that follows the syllabus closely, and secondly, based on those who proceed from an interpretation that is closer to sloyd’s field of knowledge, based on handicraft. This results in two subject conceptions relating to sloyd. Teachers can ascribe to one of these, or move between them in the different phases of pedagogical planning and reflection. The conclusions also include an understanding of why the knowledge requirements in the syllabus largely relate to the students expressing themselves in words regarding their learning and their choices during the process. The curriculum is results-oriented and the knowledge that is evaluated must therefore be measurable and comparable, and be made possible to learn through the subject content. It can also be interpreted as an approximation of a practical knowledge culture to a theoretical knowledge culture, and therefore a legitimation of a practical subject in the school context that elementary school constitutes.