Bakgrund: Denna studie är en kvalitativ undersökning med syfte att undersöka om huruvida elever anser sig ha nytta av ämnet idrott och hälsa med fokus att utveckla rörelseförmågan, i sin tävlingsidrott. Tidigare forskning tyder på att inre motivation har betydelse för eleverna i förhållande till undervisningen i idrott och hälsa.  Syfte: Studien undersöker därför mer specifikt vilka inre och yttre motivationsfaktorer som motiverar tävlingsidrottande flickor att under skoltid prova på och utveckla rörelser som inte alltid ingår i den idrott som utövas på fritiden. Vidare undersöks också om det finns en medvetenhet om hur rörelseförmågan även kan gynna utvecklingen inom den egna tävlingsidrotten. Metod: Fjorton deltagare i årskurs sju till nio deltog i tre olika fokusgrupper med semistrukturerade intervjuer. Materialet analyserades utifrån Self-determination-theory (Deci & Ryan, 1985). Resultat: Resultatet visade att deltagarna drevs av både inre och yttre motivationsfaktorer men också att det fanns ett tänkbart samband mellan de inre motivationsfaktorerna autonomi och kompetens. Autonomi och kompetens bidrog till deltagarnas medvetenhet om undervisningens påverkan på den egna idrotten utanför skolan.  Slutsats: Studiens resultat kan användas som exempel för yrkessamma lärare om vilka olika motivationsfaktorer som kan finnas hos elever. Elevers kunskap och förståelse om vad utvecklingen av den egna rörelseförmågan har för syfte, vilket kan vara individuellt för varje elev, kan vara en väg att gå för att motivera fler elever till att vilja nå målen i undervisningen i idrott och hälsa.

Hur väl distansarbete fungerar och hur det påverkar anställdas motivation har diskuterats i tidigare studier. I samband med smittspridningen av Covid-19 behövde verksamheter anpassa sig efter Folkhälsomyndighetens restriktioner och därmed införa distansarbete. Syftet med denna undersökning var att analysera hur den inre motivationen påverkas av distansarbetet i samband med Coronapandemin. Undersökningen har sin utgångspunkt i Self-Determination Theory och de tre variablerna samhörighet, kompetens och autonomi som tillsammans bildar inre motivation. Studien genomfördes kvalitativt där urvalsgruppen var revisorer. Resultatet visade sig ge en positiv effekt på autonomi och flexibilitet men en negativ effekt på samhörighet och kommunikation. Effekten på upplevd kompetens och utveckling var till störst del negativ, men kunde upprätthållas till viss del för mer seniora roller. Individuella preferenser hade en avgörande roll för resultatet men sammantaget minskade inre motivation vid distansarbete.

Detta är en studie med syfte att öka kunskapen om vad som motiverar människor att arbeta i den ideellt avlönade kultursektorn. Uppsatsen fokuserar på ideella organisationer inom kulturområdet som bedrivs med stöd av statliga, kommunala och regionala bidrag och som har avlönad anställd personal. Studien utgår ifrån intervjupersonernas upplevelse av vad som motiverar dem i sin arbetssituation. Studiens empiri bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med personer som arbetar främst med att administrera och leda verksamheten inom sin kulturorganisation. Intervjuerna genomfördes med hjälp av en intervjuguide vartefter materialet analyserades utifrån vald tematisering: kontroll, självförverkligande, styrelsens betydelse, sammanhang och ekonomi. Resultatet gav en samstämmig bild av att motivation styrs av kontrollen över sin arbetstid, arbetsuppgifter och sitt uppdrag.    Nyckelord: Ideella organisationer, kultursektorn, motivation, Self-Determination Theory, kultur, civilsamhället, styrelse

I denna uppsats presenteras en kvalitativ studie av eventuella samband mellan individers psykologiska behov och upplevelsen av feedback. Studien syftar till att förstå hur anställdas psykologiska behov påverkar vilken sorts feedback som ger effekt på motivation. Undersökningen har genomförts med hjälp av nio kvalitativa intervjuer med anställda i en växande organisation. Empirin har sedan analyserats utifrån två motivationsteorier, McClellands motivationsteori (McClelland, 1987) och Self Determination Theory (Deci och Ryan, 2016), som syntetiserats med varandra. I dessa teorier identifieras de olika psykologiska behoven. Empirin har också analyserats utifrån en feedbackteori formulerad av Hattie och Timperley i artikeln The Power of Feedback (2007). I denna teori identifieras feedbackens syfte och dess fyra olika nivåer. Studien visar att respondenterna i organisationen generellt sett har en positiv upplevelse av feedback, och att det kan ha ett samband med de psykologiska behov som kallas prestations- och kompetensbehov. Respondenternas upplevelse är att feedback kan liknas vid en utvecklande gåva. Studien visar att den utvecklande feedbacken fungerar motiverande för respondenterna. För att feedbacken ska ge bäst effekt på motivationen bör den ges på de första tre nivåerna i Hattie och Timperleys teori. Studien visar även att den utvecklande feedbacken kan ha ett samband med behovet av makt, eftersom den ger respondenterna en möjlighet att påverka och leda andra. Utifrån behovet av samhörighet visar studien att förtroende och tillit mellan den som ger och den som får feedback spelar roll för hur feedbacken upplevs. Studien visar att respondenterna motiveras av att kunna styra sitt eget arbete, vilket visar på behovet av autonomi. Det kan ha samband med att de uppskattar feedback som ger dem möjlighet att på ett självständigt vis forma sina tillvägagångssätt. Denna sorts feedback placeras in på den tredje nivån, som handlar om självreglering, i Hattie och Timperleys teori.

Servant leaders seek to fulfill the needs of followers and promote their success and well-being through a follower-centric, generative approach to leadership. This study proposes a model to describe the mediating mechanism of follower needs satisfaction, as proposed by Self-Determination Theory (SDT), for the relationship between servant leadership (SL) behaviors and employee outcomes (e.g., job performance, job attitudes, well-being, community prosocial behavior). Supervisor-subordinate dyads (N = 147 pairs) from four diverse organizations completed surveys about the supervisors' leadership behaviors and the subordinates' job experiences. Structural equation modeling and regression analyses were conducted to determine the nature of relationships between SL, SDT needs, and the organizational outcomes. Direct and indirect effects were observed among these variables, suggesting SDT primarily mediates the relationship between supervisors' SL behaviors and subordinates' job attitudes.

I en bransch där krav från olika håll ställs på de anställda är det viktigt att som arbetsgivare veta hur de ska göra för att främja motivationen på arbetsplatsen. Bankanställda ska idag bl.a. bygga upp ett förtroende i samhället, vara ansiktet utåt för bankens varumärke och bygga långvariga relationer med kunder, helst i flera generationsled och samtidigt hålla en hög kompetensnivå och leverera en bra produkt till sina kunder. Deci och Ryans Self-determination theory (SDT) delar in motivationen i två huvudkategorier, inreoch yttre motivation. Kasser och Ryan har sedan skapat Aspiration index, som fungerar som instrument för att mäta motivation. Indexet kategoriserar olika typer av livsmål och skapar inre- och yttre motivationsfaktorer utifrån dessa. Studiens syfte är att undersöka vilka motivationsfaktorer från Kasser och Ryans index som värdesätts högst hos de bankanställda och om denna prioritering skiljer sig mellan bankerna. Med hjälp av insamlade data, via enkäter, från 3 olika bankkontor drar vi slutsatsen att samtliga medarbetarna anser att inre motivationsfaktorer är viktigare än yttre motivationsfaktorer. Vi har även kunnat visa att det bland vissa av dessa faktorer även finns skillnader i värdesättning mellan de olika bankkontoren, där slumpen kunnat uteslutas.

Människan och i synnerhet ungdomar är allt mindre fysiskt aktiva vilket kan leda till försämrad folkhälsa. Det här gör att skolan och särskilt ämnet idrott och hälsa får en viktig roll i att motverka detta. Syftet med studien var att undersöka hur gymnasieelever värderar lärarens påverkan för deras prestationsmotivation i idrott och hälsa, samt om undervisningen i idrott och hälsa anses skapa ett mervärde för dem i framtiden. Som teoretisk utgångspunkt för tolkning och analys har Self-determination theory använts med särskild betoning på autonomi som bland annat betyder att eleverna ska känna självbestämmande. Studien genomfördes genom en enkätundersökning som inbringade 73 svar från elever med praktisk programinriktning och 71 svar från elever med teoretisk programinriktning. I resultatet framgick det att många olika faktorer är viktiga men att ämnesinnehållet var den viktigaste faktorn för elevernas prestationsmotivation i ämnet idrott och hälsa. Det visade sig också att eleverna värderar eget ansvar under lektionerna som viktigt för att fortsätta vara fysiskt aktiva efter avslutad skolgång, men att de inte värderar själva kursen idrott och hälsa 1 som lika viktig. I jämförelse mellan programinriktningarna framkom inga stora skillnader.

<p><a>This</a> study aimed to investigate how the satisfaction and frustration of 776 undergraduate STEM majors’ basic psychological needs were related to their help seeking in a difficult course. It also identified the factor structures of adapted measures of academic help seeking and basic psychological needs. Factor analyses indicated that academic help seeking showed a 4-factor structure (adaptive, expedient, avoidant), with adaptive help seeking further distinguished based on the two sources (from the instructor/TA and from peers). Basic psychological needs exhibited an 8-factor structure, differentiated by whether each need (autonomy, competence, and relatedness) was satisfied or frustrated; relatedness satisfaction and frustration were also each differentiated by source (instructor/TA and peers). Psychological need satisfaction explained the data better than need frustration did in terms of both main effects and interaction effects. Interaction effects demonstrated that one psychological need was associated with academic help seeking through being moderated by another need or moderating a relation between another need and academic help seeking. Particularly, psychological need satisfaction showed some synergistic effects in that associations between one need satisfaction and academic help seeking were stronger when another need satisfaction was met. Implications for university educators, limitations, and directions for the future study were discussed. </p>

No description available.

Autonomi har en betydande inverkan på vår inre motivation. När vi har en inremotivation är vi mer nöjda och tror att det vi gör är mer spännande. Vi känner oss merproduktiva och tar till oss information på ett djupgående sätt. Vi har också lättare atthantera problem och vi kan fortsätta att prestera på en hög nivå inför svårigheter. Vårinre motivation är mycket kraftfull, vilket gör att vi kan få oss i gång och hålla ossaktiva. Vår önskan och hängivenhet styrs av vår inre motivation.Syftet med denna forskning är att skapa en djupare förståelse för hur medarbetaredrivs av inre motivationsfaktorer. Mitt forskningsfokus kommer att vara inriktat påden autonoma motivationen, men för att skapa djupare förståelse hur denna typmotivation tar sig uttryck kommer det också att vara nödvändigt att studera motsatsen,det vill säga den kontrollerad motivation för att se kontrasterna i deras olikheter. Enkvalitativ studie baserad på semistrukturerade intervjuer genomfördes för attundersöka detta. Denna fallstudie genomfördes med hjälp av Företag Kalmar AB ochdess två medarbetare och två chefer. Eftersom jag också en av medarbetare på dettaföretag kommer min uppfattning av det valda ämnet för forskning att inkluderas. Dettabetyder att jag genomförde en etnografisk studie för att ge en rättvisande bild avverkligheten för studien genom deltagande observationer. Materialet undersöktesdärefter med induktiv metodanalys baserad på Self Determination Theory.