Syftet med studien är att öka förståelsen för vilka faktorer som kan leda till och påverka äldre personers deltagande i en social gruppaktivitet riktad till ensamma äldre. Då känslan av ensamheten kan ge stora negativa effekter för den äldre är det viktigt att öka förståelsen och kunskapen om de fenomen och faktorer som påverkar och leder till mer gemenskap och välbefinnande. Studien är en kvalitativ intervjustudie och det insamlade materialet har analyserats genom kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Antonovskys salutogena perspektiv har använts som teoretisk referensram. Sex personer i åldern 75-90 år har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Deltagarna ingick i frivilligorganisationen Äldrekontakts sociala gruppaktivitet vilket är riktad till ensamma äldre som söker gemenskap. I resultatet framkom tre olika teman vilket sammanfattar de faktorer som ledde till och påverkade de äldres deltagande i den sociala gruppaktiviteten. De teman som ingår är: förändringsgrunder, förutsättningar och fördelar. Temat förändringsgrunder belyser att motivet för de äldre att delta i aktiviteten grundar sig i en önskan om en ökad gemenskap då relationerna blivit färre och att det hade uppstått en känsla av ensamhet. Vidare framkommer att deltagarnas förhållningssätt riktades mot välbefinnande genom att vara aktiv, att ha en stärkande inställning och att våga exponera sig. Temat förutsättningar beskriver villkor för ett deltagande i aktiviteten. Yttre faktorer var stödet att komma till och från aktiviteten och att det var anspråkslöst att delta. Den inre faktorn var att deltagarna hade tillräckligt med ork så att aktiveten gick att genomföra. Temat fördelar visar på de vinster som uppkom i och med deltagandet i denna gruppaktivitet. Denna aktivitet berikade vardagen genom att det blev ett avbrott i det vardagliga livet och att det fanns något att se fram emot. Deltagarna blev sedda och hörda då det fanns någon att samtala med och något att prata om samt att det skapades nya bekantskaper. En känsla av att bli omhändertagen uppstod vilket uttrycktes genom en tacksamhet att få delta och att det kändes tryggt att medverka i aktiviteten. Resultatet har analyserats genom Antonovskys salutogena perspektiv och tre slutsatser har framtagits. Dessa tre teman har identifierats som en process. Temat förändringsgrunder har visat sig vara en grundförutsättning för resterande process och det har också framkommit att deltagarna har en hög känsla av sammanhang. Denna kunskap kan hjälpa de äldre och de som vill stödja ensamma äldre att ta steget från ensamhet till gemenskap. / The purpose of the study is to increase understanding of the factors that can lead to and affect older people's participation in a social group activity directed to lonely elderly. Since the feeling of loneliness has such a large impact on elderly, it is important to increase the understanding and knowledge of the phenomena and factors that affect and lead to increased togetherness and wellbeing.  The study is a qualitative interview study and the data collected has been analyzed by qualitative content analysis with an inductive approach. Antonovsky's salutogenic perspective has been used as a theoretical framework. Six people aged 75-90 years participated in semi-structured interviews. The participants were part of the voluntary organization Äldrekontakt's social group activity directed to lonely elderly looking for togetherness. The result revealed three different themes that summarize the factors that led to and affected the elderly’s participation in the social group activity. The applicable themes are: incentives, essentials and benefits. The theme of incentives illuminates how the motive for the elderly to participate in the activity is based in a desire for increased togetherness since relationships had become fewer and a sense of loneliness had arisen. Furthermore, the participants approach was shown to be directed towards wellbeing by being active, by having a reinforcing strategy and by daring to expose themselves. The theme essentials describes the conditions necessary for participation in the activity. External factors were travel support to and from the activity and unpretentious expectations. The internal factor was that the participants had sufficient stamina to complete the activity. The theme of benefits shows the gains that arose in connection with the participation in this group activity. This activity enriched their everyday lives by providing a break from the mundane and something to anticipate. Participants were seen and heard since there was someone to talk to and something to talk about resulting in the creation of new acquaintances. A feeling of being taken care of arose which was expressed through gratitude for being able to participate and feeling secure while participating. The result has been analyzed via Antonovsky’s salutogenic perspective and three conclusions have been drawn. The three themes have been identified as a process. The theme incentives has been shown to be a prerequisite for the remaining process and it has also been noted that the participants have a high sense of coherence. This knowledge can help elderly and those who support lonely elderly to take the step from loneliness to togetherness.

Depuis une vingtaine d’années, les activités culturelles et créatives (art, architecture, etc.) sont plébiscitées par les pouvoirs publics et les scientifiques pour leur rôle culturel mais aussi économique, social et urbain. Leur agglomération spatiale dans d’anciens quartiers industriels et ouvriers fait peser de multiples enjeux sur ces territoires. Planifiée par les décideurs politiques ou construite par des dynamiques spontanées, cette agglomération transforme des espaces en friche en quartiers créatifs. Ces quartiers sont le lieu d’ancrage de clusters qui lient les travailleurs créatifs dans un réseau social d’échange et de coopération marqué par l’entre-soi. L’objectif de cette thèse est d’interroger le fonctionnement et les enjeux des quartiers créatifs en vérifiant l’hypothèse de la mise en place d’un club de travailleurs créatifs au sein de ces territoires. Défini comme un regroupement volontaire d’individus autour de la jouissance exclusive de biens et de services, le club est porteur à la fois de dynamiques collectives de partage et de logiques d’entre-soi et de ségrégation. Questionner son existence dans les quartiers créatifs introduit une réflexion autour de la cohésion et de la fragmentation sociales d’une part, et de la créativité et de l’innovation d’autre part.Fondée sur une analyse qualitative croisée de trois quartiers créatifs des villes de Nantes, Marseille et Grenoble, cette thèse montre comment des clubs de travailleurs créatifs se forment dans ces territoires, quel est leur fonctionnement et quels sont leurs impacts sociaux et économiques. / For twenty years, cultural and creative activities (art,architecture, etc.) have been promoted by public authorities and scientists for their cultural, economic,social and urban roles. Their spatial agglomeration informer industrial districts implies multiple issues on these territories. Planned by political decision-makers or resulting from spontaneous dynamics, this agglomeration transforms industrial wasteland into creative quarters.Clusters that link creative workers in collaborative social networks are embedded in these quarters. These social networks are characterized by cooperation and a senseof togetherness.This thesis aims to question the functioning and the stakes of creative quarters by confirming the hypothesis of the establishment of a creative workers’ club within these territories. The club is defined as a voluntary grouping of individuals around the exclusive enjoymen tof goods and services. It carries both collective dynamics of sharing and logics of exclusion and segregation.Questioning its existence in creative quarters induces a reflection on social cohesion and fragmentation on the one hand, and creativity and innovation on the other one. Based on a qualitative analysis of three creative quarters in the cities of Nantes, Marseille and Grenoble, this thesis illustrates how clubs of creative workers are formed in these territories, how they work and what their social and economic impacts are.

SammanfattningSyftet med uppsatsen är att undersöka hur förskollärare arbetar relationellt med högläsning, både analogt och digitalt i verksamheten på förskolan. För att uppnå syftet besvaras följande frågeställningar i studien:  • På vilket sätt använder sig förskollärarna av högläsning i förskolan och vad är deras syfte med högläsningen?  • På vilket sätt skapar förskollärarna gemensamt lärande genom högläsning? • Hur bjuder förskollärarna in barnen till ett gemensamt lärande med hjälp av högläsning? Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod där empirin kommer från sex semistrukturerade intervjuer, som efter transkribering kodats och genomgått en tematisk analys. Detta för att visa hur förskollärarna arbetar med högläsning utifrån ett relationellt perspektiv. De centrala begrepp som använts för att analysera det insamlade materialet är relationskompetens, det mellanmänskliga, sociala band, pedagogiska möten, pedagogiska tillvägagångssätt och pedagogisk rörelse. Resultatet visar att högläsning med hjälp av det relationella perspektivet bidrar till barns språkutveckling. Det bidrar även till samspel, gemenskap och gemensamt lärande på ett lustfyllt sätt. I de fall då förskollärarna inte hann eller prioriterade planeringen inför högläsningstillfällena blev språkutvecklingen utifrån högläsning lidande.Slutsatsen blir att när förskollärare bjuder in barnen till att lyssna på både analog och digital högläsning, samt använder sig av sin relationella kompetens vid högläsningstillfällena ges barnen många möjligheter till att utveckla sitt språk. När förskollärarna däremot inte hinner eller prioriterar planeringen av högläsningstillfällena blir dessa lidande och barnen får därmed inte denspråkutveckling förskollärarna önskar att de kunde ge dem.

No description available.

Syftet med denna magisteruppsats har varit att utforska hur Covid-19 pandemin har påverkat ledarskapet och organisationens riktning.    Covid-19 pandemin har påverkar olika delar av ledarskapet. Resultaten visar tydligt att chefer känner sig överbelastade eftersom de måste hantera många administrativa uppgifter och alternerande möten. På grund av brist på tid och balans mellan arbete och privatliv har förmågan att ha en helhetssyn, tolka och ta in perspektiv utifrån och in och inifrån och ut varit en utmaning för ledarna. Resultatet indikerar även på behovet av tydliga kommunikationskanaler mellan ledarna, de anställda och deras kunder om vilka åtgärder som krävs för att anpassa sig till den nya situationen som pandemin har medfört.   Under pandemin har organisationerna tvingats att vidta snabba åtgärder baserat på föreskrifterna och begränsningarna från Folkhälsomyndigheten och regeringen. Etablerade digitala kanaler har använts men nya digitala kanaler har behövts identifieras för att skapa interaktion och relationer inom organisationen samt med kunderna.   Den snabba omvandlingen till den digitala världen har påverkat organisationens riktning att tänka annorlunda, vara mer flexibel och anpassningsbar till nya oväntade förändringar, såsom pandemin. Organisationerna har använt nyckelindikatorer för att identifiera och få en tydlig bild av hur pandemin har påverkat organisationens riktning internt och externt gentemot sina kunder. Denna nya digitala omvandling har också tvingat kunderna att gå in på nya digitala plattformar och interagera online med organisationerna. Den nya digitala medvetenheten från kunderna har framkallat nya digitala krav och tjänster som i sin tur har resulterat i behov av nya digitala självservice tjänster och en högre och starkare digital kompetens från organisationens kundtjänst.   En bidragande diskussion till organisationerna och samhället är att hänvisa till begreppet lönsamhet som en värdeskapande effekt som är hållbar över tid, kopplad till tre element: ledarskap, organisationens riktning och kundbehov. / The purpose of this thesis has been to explore how the Covid-19 pandemic has affected the leadership and the direction of the organization.   The Covid-19 pandemic has affected various parts of the leadership. The results clearly indicate that managers feel overloaded since they have to handle a lot of administrative tasks and alternating meetings. Due to lack of time and balance between work and private life, the ability to have a holistic view, interpret and take in perspectives from outside-in and inside-out has been a challenge for the leaders. The results also indicated the need for clear communication between the leaders and the employees and their customers about what actions are required in order to adapt to the new situation that the pandemic has imposed.   During the pandemic the organizations were forced to take fast action based on the regulations and restrictions from the Public Health Agency and the government. Established digital channels were used but new digital channels had to be identified to create interaction and relations within the organization and with the customers.  The fast transformation to the digital world has affected the direction of the organization to think differently and be more flexible and adaptable to new unexpected changes, such as the pandemic. The organizations have used key indicators to identify and get a clear picture of how the pandemic has affected the direction of the organization internally and externally towards its customers. This new digital transformational shift has also forced the customers to enter new digital platforms and interact online with the organizations. The new digital awareness from the customers has induced new digital requirements and services which in turn have resulted in the need for new digital self-services and a higher and stronger digital competence from the organizations customer service.   A contributing discussion to the organizations and to the society is to refer to the concept of profitability as a value-creating effect sustainable over time, connected by three elements: leadership, direction of the organization and customer need. / <p>2021-06-06</p>

This thesis is concerned with the question of what religious education should aim to achieve in the public sphere, and from that comes an interest in what is it that the teacher of religious education should aim to do. My enquiry is located, theoretically as well as conceptually, in the sphere of education. It is an educational study into religious education and situated in what can be termed a ‘Continental construction’ of educational research. I identify that since the inception of religious education in public schools in England, persistent assumptions have been made about both religion and education. I show how this has led, in my view, to conceptualisations of religious education which have been, and continue to be, incomplete. The central chapters of my thesis consider first religion and then education. This allows me to introduce my theoretical base, which is especially but not exclusively drawn from the work of Simone Weil and Hannah Arendt. I develop an argument suggesting that by also understanding religion existentially as faith, rather than as only belief or practice, will open new ways of considering the role of religious education in the public sphere. This is alongside an argument I develop with Arendt for education being conceptualised as bringing the child to action rather than to reason. This thesis argues for a broader understanding of religion, and therefore what it means to live a religious life, in religious education than has previously been considered. I bring this broader way of understanding what it means to live a religious life together with my argument for conceptualising education as bringing the child to action. This enables me to make a new proposal for what religious education should aim to achieve in the public sphere.

This dissertation explores the ways in which the everyday (in)securities of people in southwestern Ukraine can illuminate our understanding of contemporary political life. Rather than using traditional units of analysis or given categories—the state, the individual, identity—the dissertation focuses on relations between people in and connected to a single village to develop a novel framework for analyzing politics and the political. The dissertation opens with an interrogation of the practical and theoretical challenges associated with current conceptualizations of security; our understanding of the political; and the role of ethnography in theorization and presents a research design meant to address those challenges. Drawing upon extensive participant-observation and other immersion-based research in a post-Soviet borderland wedged between Ukraine and Slovakia, and using an analytical tool I call “togetherness,” the thesis presents an ethnographic account of social interactions, economy, and authority in this largely Hungarian-speaking rural area. The third part of the dissertation applies the idea of an ontological shift and draws on complex systems and structuration theory (Luhmann and Giddens, respectively) to rethink the ethnographic analysis and to highlight relationships between structural and existential realms of political life. Here, the concept of security becomes central to the theorization, and the overall argument illuminates the intimate relationship between the idea of security and the political. Ultimately, this approach allows us to expand the scope of political ethnography: theorizing beyond thick description; integrating broader perspectives without losing the texture of the local; and developing an approach to research that can be replicated in other settings.

This dissertation explores the ways in which the everyday (in)securities of people in southwestern Ukraine can illuminate our understanding of contemporary political life. Rather than using traditional units of analysis or given categories—the state, the individual, identity—the dissertation focuses on relations between people in and connected to a single village to develop a novel framework for analyzing politics and the political. The dissertation opens with an interrogation of the practical and theoretical challenges associated with current conceptualizations of security; our understanding of the political; and the role of ethnography in theorization and presents a research design meant to address those challenges. Drawing upon extensive participant-observation and other immersion-based research in a post-Soviet borderland wedged between Ukraine and Slovakia, and using an analytical tool I call “togetherness,” the thesis presents an ethnographic account of social interactions, economy, and authority in this largely Hungarian-speaking rural area. The third part of the dissertation applies the idea of an ontological shift and draws on complex systems and structuration theory (Luhmann and Giddens, respectively) to rethink the ethnographic analysis and to highlight relationships between structural and existential realms of political life. Here, the concept of security becomes central to the theorization, and the overall argument illuminates the intimate relationship between the idea of security and the political. Ultimately, this approach allows us to expand the scope of political ethnography: theorizing beyond thick description; integrating broader perspectives without losing the texture of the local; and developing an approach to research that can be replicated in other settings.