Denna uppsats är en fallstudie som undersöker samverkan för civilt försvar inom typfallet Militärregion syd (MR S). Uppsatsen bygger på semi-strukturerade intervjuer med fem länsstyrelser inom i MR S samt med två representanter från MR S. Materialet har kategoriserats utifrån en analysmodell skapad utifrån Emerson et als teoretiska ramverk Collaborative Governance. Ramverket lyfter fram viktiga förutsättningar för samverkan och visar på beroenden mellan dessa förutsättningar. Förutsättningar används för att kategorisera och jämföra svaren från länsstyrelserna och MR S samt för att undersöka hur väl dessa förutsättningar uppfylls och om de har samma syn på förutsättningarna. Utifrån detta går att konstatera att det råder till stor del samsyn mellan länsstyrelserna och MR S vilket ses som en god möjlighet för samverkan. Andra viktiga möjligheter för samverkan är att det finns ett ömsesidigt beroende mellan länsstyrelserna och MR S, det förändrade säkerhetspolitiska läget ökar motivationen för samverkan gällande civilt försvar samt att det finns en vilja att använda kunskap förvärvad från samverkan för civilt försvar inom andra samverkansområden. De största bristerna anses vara den omgivande kontexten där arbetet med civilt försvar försvåras av att det saknas styrning och direktiv från central nivå samt att det inte tilldelats resurser för arbetet. Det saknas incitament för privata aktörer att ingå samverkan för civilt försvar och lagar behöver moderniseras då de till stor del härrör från tiden med det gamla civilförsvaret. På regional nivå behöver ett gemensamt syfte utarbetas, kunskap om lagstiftningen behöver utökas samt att det behöver klargöras vilka mandat som gäller och vem som har rätt att besluta om vad. Utifrån resultatet från intervjuerna finns det kritik mot modellen vilken beskriver beroendet och förhållandena mellan kategorierna, då det i detta fall inte förefaller vara helt korrekt.

Ett försämrat säkerhetspolitiskt läge i Sveriges närområde har lett till förnyat fokus på nationellt försvar med ökade krav på sjöoperativ förmåga i höjd beredskap och krig. Marinteoretisk forskning menar att sjöoperativ förmåga, särskilt i kustnära miljöer, i sin tur kräver en fungerande civil-militär samverkan. Då marin samverkan i en totalförsvarskontext är så gott som outforskad önskar denna studie bidra med krigsvetenskaplig kunskap inom detta område. Denna kvalitativa enfallsstudie undersöker totalförsvarssamverkan mellan Försvarsmakten, Kustbevakningen och Sjöfartsverket. Utifrån Emersons och Nabatchis teoretiska ramverk för styrning genom samverkan syftar studien till att förstå vilka faktorer som möjliggör respektive begränsar marin totalförsvars­samverkan. Empirin inhämtas genom intervjuer och policydokument.  Studien visar att marin totalförsvarssamverkan är i en etableringsfas men att samtliga tre myndigheter ser behov att samverka och nyttja varandras resurser för att så effektivt som möjligt hantera utmaningar i höjd beredskap och krig. Viljan finns där. Likaså många förutsättningar men viss översyn av lagstiftning, ramstyrningar samt resurstillskott krävs och inte minst att fortsatt försöka minska den civil-militära klyftan i samhället och mellan myndigheterna. Undersökta myndigheter ser en förenande kraft i ett gemensamt operativt fokus och en marin förståelse. Därmed finns all anledning för politiker och sjöverkande myndigheter att fortsätta utveckla marin totalförsvarssamverkan.

Totalförsvar är en verksamhet vars syfte är att bistå samhället vid kris och krig och består av både militärt- och civilt försvar. Syftet med den föreliggande studien är att ge en djupare förståelse för den rådande samverkan mellan Försvarsmakten, Hemvärnet och det civila försvaret ur ett totalförsvarsperspektiv. Totalt intervjuades åtta respondenter och datamaterialet analyserades induktivt med hjälp av den klassiska versionen av Grundad teori-metoden. Efter analysens genomförande valdes teorin om Collaborative Governance som slutligen jämfördes med resultatedelen och där operationaliseringen skedde först i diskussionskapitlet. Analysen av genomförda intervjuer resulterade i följande kärnvariabel: samverkan mellan ovannämnda tre aktörer kan förstås genom en aktörssynkroniserande process där man å ena sidan arbetar för en återuppbyggnad och ett upprätthållande av totalförsvarsförmågan i Sverige med ambition att kunna verka i kris och krig. Kärnvariabeln Aktörssynkronisering byggs vidare upp av tre överkategorier: Gynnsamma faktorer, Ogynnsamma faktorer och Förutsättningar för en ökad totalförsvarsförmåga som presenteras närmare i resultatavsnittet. Resultatet diskuteras teoretiskt och empiriskt mot bakgrund av tidigare forskning. Mycket av tidigare forskning kan bekräftas av den nuvarande studien, med den grundade teorin med dess kärnvariabel i spetsen, vilken gestaltas i NIDAS triangelteori för samverkan. Teorin är i sig ett unikt teoretiskt bidrag. Uppsatsen avslutas med ett antal förslag för fortsatt forskning.

By a comparative analysis of Norway's and Sweden's total defense concepts this study aims to enhance the comprehension of how total defense can be designed in concordance with membership in a military alliance. The observed differences are attributed to dissimilarities in the country´s military alliance membership and to additional case related important dissimilarities of geographical characteristics and historical experiences. The findings indicate that the Norwegian military dimension of total defense is tailored for swift response, whereas the Swedish equivalent emphasizes endurance. Regarding the civilian, informational, and psychological dimensions Norwayplaces greater emphasis on compulsory military service and exhibits limited apprehension for public defense willingness, while the Swedish counterpart highlights voluntary participation and expresses significant need for psychological defense. The study concludes that differences in the total defense concepts can be linked to the country’s dissimilarities and theory of path dependency complements with interesting explanatory power.

Uppsatsen avhandlar hur Försvarsmakten kan försörjas med färska livsmedel under en längre säkerhetspolitisk kris. Syftet med uppsatsen är att utreda vad som krävs för att försörjning av färska livsmedel till Försvarsmakten ska fungera, då samhället utsätts för stora påfrestningar inom livsmedelsförsörjningen under en långvarig säkerhetspolitisk kris. Inledningsvis har styrande dokument avseende livsmedelsförsörjning och vilka krav som våra folkvalda ställer på den svenska försörjningsberedskapen avseende färska livsmedel studerats för att skapa en bakgrund till problemställningen. Inhämtningen av empiri har skett genom intervjuer med nyckelpersoner inom Försvarsmakten, Livsmedelsverket och MSB samt en genomförd workshop med delvis samma aktörer samt från Försvarshögskolan. Empirin från intervjuer och workshop har analyserats genom en grounded theory-ansats och sammanförts till en sammanställd empiri. Den sammanställda empirin diskuteras mot vald referensram; Ledning av försörjningskedja, Designa effektiva organisationer, Krishantering samt ett mer nutida exempel; Coronakommissionens slutbetänkande. Det resultat och slutsatser vi kommit fram till är: En tvärfunktionell ledning över Sveriges försörjningsnätverk avseende livsmedel behöver tillsättas Underhållssäkerhetsnivåer i försörjningskedjan behöver fastställas och ett svenskt livsmedelskoncept behöver skapas Livsmedelssektorn behöver åläggas att tidigarelägga den svenska livsmedelsberedskapen Livsmedelspersonal, -transportresurser och -anläggningar behöver krigsplaceras. Kraven på näringslivet och den svenska befolkningen behöver tydliggöras och kommuniceras Försvarsmakten behöver öka mängden personal som omsätter deras hållbara livsmedel Sveriges internationella samarbeten behöver stärkas Avslutningsvis lämnas ett antal rekommendationer till Försvarsmakten, MSB, livsmedelssektorn (Livsmedelsverket, Statens jordbruksverk och Statens veterinärmedicinska anstalt) och Försvarshögskolan.

Kriser avlöser varandra i världen. Klimatförändringar leder till extrema väderfenomen såsom långvarig torka men också översvämningar och stormar, pandemier som lamslår stora delar av världen samt krig både i mellanöstern men också i Sveriges omedelbara närhet. Omvärldssituationen gör att kris- och krigsberedskap återigen är ett aktuellt ämne som prioriteras högt av den svenska regeringen. Syftet med denna studie är att konkretisera och medvetandegöra svenska fastighetsägares ansvar under kris och krig samt att presentera åtgärdsförslag för svenska fastighetsägare att vidta för att effektivt höja beredskapen i sina organisationer. Studien är avgränsad till att avhandla bostadsbolag men många av de slutsatser och åtgärder som presenteras går att tillämpa också på annat fastighetsbestånd. Studien är av kvalitativ sort där den teoretiska referensramen bygger på ett kanadensisk ramverk/ process  för “emergency management”, den lagstadgade ansvarsfördelningen, skyddsrummet och fastighetsägaren ur ett försörjningsperspektiv samt tidigare och nuvarande beredskapsarbete i Sverige. Insamlingen har skett med semistrukturerade intervjuer som följt fyra huvudteman: Sveriges civila beredskap, offentliga- och privata organisationers ansvar, beredskapsarbete i fastighetsbranschen samt framtida beredskapsarbete. Den teoretiska referensramen bygger på den lagstadgade ansvarsfördelningen, skyddsrummet och fastighetsägaren ur ett försörjningsperspektiv samt tidigare och nuvarande beredskapsarbete i Sverige. Slutsatsen i studien är att fastighetsbolag har få krav kopplade till hanteringen av kris- och krigsberedskap. I Sverige tar det offentliga en central roll i hanteringen av uppkomna situationer men man efterlyser samtidigt ett större ansvarstagande från näringslivet, något som näringslivet just nu håller på att göra men man ser hellre ett större ansvarstagande genom ekonomiska incitament hellre än utökade lagstadgade krav eftersom beredskap anses vara en statlig angelägenhet, slutligen presenteras ett åtgärdsförslag. / Crises follow one another in the world. Climate change leads to extreme weather phenomena such as droughts, but also floods and storms, pandemics that paralyze large parts of the world, as well as wars both in the Middle East and in Sweden's geographical proximity. The international situation makes crisis- and wartime preparedness once again a relevant topic that is highly prioritized by the Swedish government. The purpose of this study is to concretize and raise awareness of the responsibility of Swedish property owners during crises and wartime, as well as to present proposals for measures that Swedish property owners can take to effectively enhance preparedness in their organizations. The study is limited to discussing housing companies, but many of the conclusions and actions presented can also be applied to other real estate portfolios. The study is of a qualitative nature, with the theoretical framework based on a canadian process of emergency management, the statutory allocation of responsibilities, sheltering, and the property owner from a supply perspective, as well as previous and current preparedness efforts in Sweden. Data collection has been conducted through semi-structured interviews following four main themes: Sweden's civilian preparedness, the responsibilities of public and private organizations, preparedness efforts in the real estate industry, and future preparedness work. The conclusion of the study is that property owners have few requirements related to the handling of crisis and wartime preparedness. In Sweden, the public sector plays a central role in managing emerging situations, but at the same time, there is a call for greater responsibility from the business sector, something that the business sector is currently addressing, but would prefer to see a greater sense of responsibility through economic incentives rather than expanded statutory requirements, as preparedness is considered a matter for the state. Finally, a proposal for measures is presented.

This thesis aims to study the role, function, and responsibility of municipalities in the Swedish total defence during periods of heightened preparedness. The method used in this thesis is a qualitative text analysis, and the material consists of public documents from state actors. The research question formulated is as follows: What role, function, and responsibility are municipalities expected to have within the future total defence during periods of heightened preparedness? To answer the research question, resilience has been used as a theoretical framework. The results show that municipalities are expected to take on a proactive role by working with anticipation and identification, as well as by preventing, mitigating, and preparing for crises. Additionally, municipalities are expected to have an adaptive capability and act reactively by implementing measures and restoring society to normalcy. Furthermore, although the concept of resilience is not explicitly mentioned in the analyzed documents, it is evident that municipalities are expected to have a role, function, and responsibility characterized by resilience within the framework of future total defence. By contributing new knowledge and insights in this area, the study aims to fill the knowledge gaps that previous research has not addressed, while also aspiring to provide ideas for further research and development in the field of total defence and municipal resilience.

Syftet med denna studie var att studera hur förskollärare upplever sin roll inom totalförsvaret och hur deras försvarsvilja ser ut. Totalt har tio förskollärare intervjuats genom semistrukturerade intervjuer och en tematisk analys utfördes på intervjumaterialet. Detta resulterade i två teman och sju subteman som redogör för gynnsamma samt ogynnsamma aspekter för förskollärares syn på sin roll inom totalförsvaret och deras försvarsvilja. Slutsatserna från denna studie var att förskollärare anser att de har en viktig roll inom totalförsvaret och att det finns en hög försvarsvilja. Studien visar dock att kunskapen och informationen om vad deras roll innebär är bristande, inte bara internt utan även stort i samhället och att ledare utgör en viktig roll i att sprida den kunskapen. Slutligen visadestudien på att den mest ogynnsamma aspekten är det som står oss närmast - familjen. Behovet att skydda sin egen familj och veta att den är trygg är det viktigaste och det visar i sig hur viktig förskolan är som aktör inom det civila försvaret för att tillgodose det behovet. / The aim of this study was to study how preschool teachers perceive their role within the total defence and what their willingness to defend one’s own country looks like. A total of tenpreschool teachers have been interviewed through semi-structured interviews and the interview material has been data-processed through a thematic analysis. This resulted in two themes and seven subthemes that included favorable and unfavorable aspects of preschool teachers view of their role in total defence and their willingness to defend. The conclusions of this study were that preschool teachers think that they have an important role in the total defence and that there is a high willingness to defend, but that the knowledge and information about what their role entails is lacking, not only internally but also widely in society and that leaders plays an important role to spread this knowledge. Finally this study shows that the most unfavorable aspect, for the willingness to defend one’s country, is what we have closestto us - the family. The need to protect the own family is the most important thing and that itself shows how important preschool is as an actor in the civil defence.

Syftet med denna uppsats är att undersöka förutsättningarna för det militära försvaret att kunna försörjas med drivmedel från näringslivet under ett väpnat angrepp. Vi har genomfört undersökningen utifrån dagens totalförsvarsförmåga som är under uppbyggnad sedan ett antal år tillbaka.Genom en kvalitativ intervjustudie med representanter från Försvarsmakten, utvalda bevakningsansvariga myndigheter och näringslivet undersökte vi om det finns en vilja och förutsättningar hos de aktörer vi identifierat som avgörande.Vi tillämpade en analysmetod inspirerad av grundad teori och identifierade de förhållanden som råder inom och mellan våra undersökningsenheter. Analysen leder till ett resultat som vi bekräftar med flera befintliga organisatoriska och interorganisatoriska teorier.Våra slutsatser är att det trots stora skillnader mellan undersökningsenheternas egenskaper, ändå finns goda förutsättningar inom och mellan dem, för att uppnå ett gemensamt mål. Däremot saknas andra yttre förutsättningar främst i form av mandat och regelverk som skulle reglera ansvar och uppgifter inom totalförsvaret. / The aim of this thesis, is to investigate the conditions for the Swedish Military Defence Force to incorporate support from the Business sector. The study focusses on the provision of fuel from business sector in the event of an armed attack.Our thesis is conducted from current military and civil defence capabilities, which have been under reconstruction for a couple of years.By conducting a qualitative interview study with representatives from the Swedish Armed Forces, selected Public Agencies and the Business sector, we investigated if there is a will and identified preconditions and factors that we deem crucial for success.We applied a method of the analysis inspired by Grounded Theory and search for factors that can affect the different actors in this study. Results lead to different theories that are supported by existing organisational and inter organisational theories.Our conclusions are that in spite of great differences between the different actors’ properties, there are still good expectations within and between the actors to reach a common goal. However, at present there are limiting factors preventing exploring the position, such as the requirement for mandates and regulations to regulate responsibilities and tasks within, and between the military and the civilian defence.

Risker är ständigt närvarande i våra liv. I samhället finns många funktioner för att hantera dessa risker. På nationell nivå har Sverige totalförsvaret som hantera risker riktade mot nationen. Totalförsvarets uppgift är främst att förbereda Sverige för krig, men då totalförsvaret är uppbyggt av både militärt och civilt försvar omfattar det hela spektrumet av resurser för att hantera både fredstida kriser som konflikt och krig. Syftet med denna studie är att undersöka problematiseringen i diskursen i den förda försvarspolitiken över tid och hur den har förändrats. Underlaget är försvarsberedningens rapporter under tiden 1995 tills den senaste 2019. Kopplat till modellerna kring Policy Change och Carol Bacchis metod ’What´s the problem represented to be?’ (WPR) undersöks förändring i den politik som beskrivs samt vad som är problematiskt och inte i den. Resultatet visar på en förändring över tid i den politik som förts. Utifrån Policy Change är det den radikala modellen som förklarar vilket typ av förändring som skett. Förändringar sker vid stora omställningar i omvärlden. Försvarsberedningen har genom sina rapporter strävat efter att skapa sammanhållning och deltagande med andra politikområden som är viktiga för det svenska totalförsvaret. Det har även visat sig att människan tar liten plats i försvarsberedningens politik vilket försvarsberedningen uppfattar som oproblematisk. Slutsatser är att försvarspolitiken förändras när det sker stora förändringar i omvärlden. Då tillfällen visar sig har försvarsberedningen stora möjligheter att påverka den förda politiken. Det finns dock en risk att försvarspolitiken förlorar sin legitimitet om den exempelvis främjar ekonomiska och finansiella värden framför mänsklig säkerhet. Det krävs en sammanhållning mellan politikområdena för att få en långsiktighet i försvarspolitiken. / Risks are constantly present in our lives. There are many functions in the society that handles these risks. On a national level Sweden has the National Defence, which consists of military and civilian resources, that handles the risks that are directed at the nation. The National Defence’s primary objectives are to prepare Sweden for the eventuality of war. Since the National Defence is made up of both the military and civilian resources and covers the whole spectrum of capacities to manage both peacetime crisis, conflicts and war. The purpose of this study is to analyse what the problematisation is in the Swedish defence policy discourse and how it has changed over time. For the analysis all of the reports that the Swedish Defence Commission has submitted during the years 1995 to 2019. The change in the defence policy is analysed using is Carol Bacchi´s ‘What’s the problem represented to be?’ (WPR) method and the Policy Change framework in order to describe what change there has been in the defence policy and what is problematic and what is not. The result shows a change over time in the policy that is conducted. From a Policy Change perspective, the radical model best explains the type of policy change that has occurred: a change in the defence policy happens when big change happens in the outside world. The Defence Commission have, through their reports, tried to create coherence and participation with other policy fields that are important for the Swedish total defence. It has also showed that people take little space in the defence policy, which is one area that the Defence Commission finds unproblematic. Conclusion are that the Defence Policy changes when there are big changes in the outside world. When the opportunity shows itself then the Defence Commission have big possibilities to affect the policy process. There is a risk that the defence policy loses its legitimacy if it, for example, endorses a policy that focuses to heavily on economic and financial values before the security of the people. It requires coherence between the policy fields in order to create long-term stability in the defence policy.