Global ETD Search

21	Högläsning och boksamtal kopplat till värdegrunden i skolans tidigare år / Reading aloud and book dialogue in relation to the basic values of the Swedish primary school Helena, Häll January 2014 (has links) Detta arbete handlar om hur högläsning och boksamtal kan användas för att arbeta med värdegrund i skolan. I uppsatsen presenteras tidigare forskning om högläsning och boksamtal, olika lässtrategier och värdegrunden i skolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur skönlitteratur kan användas i skolan för att arbeta med värdegrund. För att undersöka detta genomfördes högläsning och boksamtal i en elevgrupp. Den valda litteraturen var Tove Janssons novell ”Berättelsen om det osynliga barnet”. I arbetet framställs resultatet av högläsningen och efterföljande boksamtal och dessa analyseras sedan tillsammans med relevant litteratur. Resultaten visar att högläsning och boksamtal är en bra metod för att arbeta med värdegrunden då elever har olika uppfattningar. Genom boksamtal får då barnen inblick i vad andras syn på värdegrund innebär. De slutsatser som dragits är att boksamtal och högläsning är en bra metod för att arbeta med värdegrund då detta skapar gemenskap hos gruppen. Boksamtal hjälper eleverna att reflektera kring berättelsen samt ger nya infallsvinklar då de lyssnar på varandras tankar och funderingar. Boksamtalen får eleverna att se nya aspekter och vinklar gällande omvärlden. / This essay is on how reading aloud and discussing the books can be used as basis for working with basic principles in school. The essay will cover previous research on this methodology, reading strategies and basic principles in school. The purpose of this essay is to examine how literature can be utilized while working with basic principles in school. The study was performed by reading aloud to a group of students and thereafter discussing the book. For this study, Tove Jansson´s short story “Berättelsen om det osynliga barnet” was chosen. Results are showing that the methodology mentioned above is a good way to address basic principles as students got different frames of reference. Through discussions about the book, their insight of other´s perception of basic principles will increase. The conclusion is that reading aloud and talking about the book is a good method to work with basic principles as this creates a connection within the group. Talking about the book helps the students to get different aspects and angles of approach of their surroundings. Högläsning boksamtal lässtrategier värdegrund Tove Jansson ”Berättelsen om det osynliga barnet
22	A voz (in)visível da tradutora no livro Trollkarlens Hatt / Finn Family Moomintroll / A Família dos Mumins : Oito ocorrências da tradução para o português através do inglês do texto original em sueco. / The (in)visible voice of the translator in Trollkarlens Hatt / Finn Family Moomintroll / A Família dos Mumins : Eight occurrences of translation of the Swedish text to Portuguese through English Sainio, Hanna-Kaisa Maaria January 2016 (has links) Este trabalho é o resultado de uma pesquisa qualitativa sobre a tradução do livro Trollkarlens Hatt, Finn Family Moomintroll, A Família dos Muminsda autora finlandesa Tove Jansson. A partir de oito ocorrências de tradução foi avaliada a (in)visibilidade das tradutoras Elizabeth Portch na versão inglesa e Mafalda Eliseu na versão portuguesa. Através de uma análise dos métodos de tradução está confirmada a teoria da literatura para crianças: os fenômenos de domesticação e estrangeirizaçãoaparecem na tradução num compromisso equilibrado, porém, com o foco na cultura e na língua alvo, num diálogo com o leitor. Para além disso, pode-se perceber que entram outras considerações nas decisões do tradutor: as preferências estilísticas e pessoais. Também poderia ter sido discutida uma certa dominância da língua inglesa, mas pela dificuldade com uma terceira língua na análise, deve ser preservada para futuros estudos. / This paper is the result of a qualitative research of the translation of the book Trollkarlens Hatt, Finn Family Moomintroll, A Família dos Mumins written by the Finnish author Tove Jansson. The (in)visibility of the translators Elizabeth Portch of the English version and Mafalda Eliseu of the Portuguese version is evaluated through eight excerpts of translation. The analysis of the methods used in these translations confirms the theory of children ́s literature: the phenomena of domestication and foreignization appear as a balanced compromise, however, with the focus on the target culture and language, in a dialogue with the reader. In addition, there are other considerations that intervene in the decision-making of the translator: stylistic and personal preferences. Also a certain dominance of the English language could have been discussed, but for the difficulty that a third language causes in the analysis, that must be preserved for future studies Mumins Tove Jansson tradução domesticação estrangeirização literatura infantil Languages and Literature Språk och litteratur
23	Metafiktion i gymnasiets svenskundervisning : Är metafiktion ett lämpligt begrepp att lära ut i gymnasieskolans svenskundervisning? / Metafiction in Upper Secondary Swedish Education. : Is Metafiction a Suitable Concept to Teach in Upper Secondary School in Sweden? Malmqvist, Albin January 2019 (has links) Studien består av en jämförelse av två simulerade läsningar och resulterande analyser av boken Sent i November. En med metafiktionellt perspektiv och en utan. Utifrån resultatet av dessa diskuteras begreppet metafiktions lämplighet i gymnasieskolans svenskundervisning i förhållande till dess läroplan. Metafiktion bedöms vara ett möjligt begrepp att använda i undervisning av gymnasieskolans senare svenskakurser. Gymnasieskolan Litteraturundervisning Metafiktion Sent i November Svenskämnet Tove Jansson. General Literature Studies Litteraturvetenskap
24	Trolland Jansson, Elina Terese January 2017 (has links) Sagor har under alla tider varit verktyg för att underhålla, inspirera och utbilda speciellt barn. För många av oss har sagan spelat en central och viktig roll i vår uppväxt och från dom har vi minnen som aldrig försvinner. Vi minns rytmen i texten, färgerna i bilden eller personen som berättade dom. Trolland är ett projekt som med sagans värld undersöker hur en lärandemiljö för barn kan utformas. Projektet söker inspiration i, men eftersträvar inte att vara, en sagovärld likt den som Tove Jansson beskriver i sitt författarskap. Likt flera små bergstoppar tittar förskolan Trolland upp i Vasalunds villastad. Fasadens brända yta reflekterar ljuset likt snö på ett berg. Och liksom ett berg har den också borrat sig ner och stadigt rotat sig i den sluttande tomten på Charlottenborgsvägen. Utifrån kan den upplevas som en mörk och vemodig byggnad, mörk, med gapande fönster och en hög fasad mot syd. På gården har en grop gjutits in som fylls med vatten under årets regniga dagar. Den samlar på naturens tårar, säger barnen. Men inuti har byggnaden en varmare ton av trä och kork. Hit kommer varje dag 45 barn som delas upp i tre avdelningar. De minsta huserar på bottenvåningen med egen ingång och tillgång till en avskiljd gård. De delar våning med förskolans kök och matsal. Flera smala trapplopp tränger sig in mellan fyra volymer och binder samman planen. Byggnadens mellersta plan delas av förskolans äldre barn uppdelade i två avdelningar. Här finns huvudentrén som också kopplar planet till förskolans stora gård. Det översta planet används genemsamt av huset. Här finns ett rörelserum med förskolans eget universum, och genom takfönstret, högt upp, syns det stora universum under vinterhalvårets mörka mornar. I ateljén vätter ett stort fönster mot sydväst. Det går från golv till tak och man kan få svindel om man står riktigt nära. / Tales has always been a tool to entertain, inspire and educate children in particular. For many of us the saga played a central and important role in our upbringing and from them we have memories that will never disappear. We remember the rhythm of the text, the colors in the image or the person who told them. Trolland is a project that with the fairytale world explores how a learning environment for children can be designed. The project seeks inspiration in, but do not aspire to be, a fairytale world like the one that Tove Jansson describes in her writing. Like several small peaks the preschool Trolland shows itself among the houses in Vasalunds. The facades scorched surface reflects light like snow on a mountain. And like a mountain, it has also drilled down and firmly rooted in the sloping plot at Charlottenborg road. From it can be seen as a dark and melancholy building, dark, with gaping windows and a high facade facing south. At the yard a pit fills with water during the rainy days. It collects the tears of the nature, the children say. But inside, the building has a warmer tone of wood and cork. Here comes every day 45 children divided into three sections. The section for the youngest, on the ground floor, got a private entrance and access to a secluded yard. They share the floor with the preschool kitchen and dining room. Several narrow flights of stairs penetrates into four volumes and binds together the plan. The building's middle floor is shared by the preschools older children divided into two sections. Here are the main entrance, which also connects the plane to the preschools large yard. The top floor is for shared use of the house. Here is a movement room with the preschools own universe, and through the skylight, high up, you can see the vast universe during the winter dark mornings. The studio overlooks a large window facing south. It goes from the floor to the ceiling and one can get dizzy if you stand really close. Förskola Solna Tove Jansson Massivträ Pyramidtak Trapplopp Sekvens Sagor Architecture Arkitektur
25	Det osynliga barnet i Mumindalen : En studie av karaktärerna i Tove Janssons litterära verk Det osynliga barnet (1962) Sundqvist, Lisa, Muukkonen, Lotta January 2021 (has links) Syftet med vår studie är att synliggöra hur litterära karaktärer gestaltas i en skönlitterär berättelse. Studien är baserad på Tove Janssons novell Det osynliga barnet (1962). Novellen handlar om lilla Ninni som utsätts för kränkande behandling av sin vårdnadshavare. Till slut blir Ninni osynlig och överlämnas till Muminfamiljen. Läsaren får följa Ninnis väg tillbaka till att bli synlig igen. Studiens syfte är även att undersöka vilken roll respektive karaktär har för att Ninni åter ska bli synlig igen. Studiens teoretiska utgångspunkter är sociokulturell teori som lärandeteori och narratologi som grund för karaktärsanalysen. Karaktärsanalysen utgår från litteraturvetaren Nikolajevas (2017) karaktärsteori. Som metod för studien används Nikolajevas analysverktyg för att undersöka hur karaktärerna framställs. Novellen handlar om ett barns livsvillkor och familjeförhållanden, vilket öppnar för en diskussion om hur boken kan användas som underlag för att samtala med elever om värdegrundsfrågor i skolan. Tidigare forskning visar bland annat att skönlitteratur har en didaktisk potential för att diskutera frågor som berör värdegrund. Skönlitteratur kan även vara ett redskap för eleverna att få en ökad förståelse för sin egen identitet och dess utveckling och även för omvärldens agerande. Hur novellen kan användas i undervisningssammanhang faller utanför ramen för denna studie, men i diskussionskapitlet förs resonemang om novellens potential för detta ändamål. Tove Jansson Det osynliga barnet Mumintrollet didaktik karaktärsanalys boksamtal Languages and Literature Språk och litteratur
26	Alice och Alice. : En ikonologisk analys av illustrationer från Alice i Underlandet. Freiholtz, Linda January 2021 (has links) The purpose of the essay was to analyse and compare four illustrations, two by John Tenniel and two by Tove Jansson, with each other. But also connect the illustrations with the era and with its painter’s personal context. The methods used in this essay was hermeneutic and Panofskys iconological analysis method, the first one with finding sources and the second, to see more sides of the illustrations. Material or sources was primarily two versions of the book Alice in Wonderland, the original from 1865 and the second one from 1966. Narrative analysis was used to put the illustrations into their context with the texts and books. The conclusion of the essay is that Tenniel and Jansson both did their own thing with the illustrations, they both used different techniques and the publishing of the two books were different because of the developments since the first book was published. They both had free hands in their depiction, which made it easier for them to do their own interpretations of the characters and the environment. illustrationer Panofskys ikonologisk analysmetod John Tenniel Tove Jansson Cultural Studies Kulturstudier
27	Mumindalen och katastrofhotet – En analys av karaktärerna i Tove Janssons litterära verk Kometen kommer (1968) Blanksvärd, Emilia January 2020 (has links) Uppsatsen analyserar nio utvalda karaktärer i Tove Janssons skönlitterära verk Kometen kommer (1968). Syftet med studien är att undersöka vilka förhållningssätt som karaktärerna uttrycker i förhållande till katastrofhotet i boken. Studien öppnar upp för en vidare diskussion om hur verket kan användas i undervisningssammanhang för att belysa och diskutera temat katastrofhantering i klassrummet. Uppsatsen har sin teoretiska utgångspunkt i Nikolajevas (2004) karaktärsteori som berör karaktärernas ontologiska status. Vidare utgår analysen från några teoretiska termer beskrivna av litteraturvetarna Nikolajeva (2004) och Kåreland (2015) som redskap i undersökningen. Analysen visar att de analyserade karaktärerna uttrycker varsitt individuellt förhållningssätt gentemot katastrofhotet som leder till diverse motsättningar under berättelsens gång. De olika förhållningssätten leder även till att karaktärerna möter individuella problem som i vissa fall äventyrar deras grundläggande livshållningar. Karaktärernas skilda hållningar leder till att berättelsens handling drivs framåt och nya vägar upptäcks. Janssons verk om kometen från den yttre rymden och hotet om jordens undergång har goda möjligheter att användas i undervisningssammanhang för att belysa och diskutera katastrofhantering i samhället. Tove Jansson Kometen kommer Mumintrollet krishantering katastrof didaktik karaktärsanalys Languages and Literature Språk och litteratur
28	Mötet med förfadern : En tematisk och komparativ analys av Tove Janssons Trollvinter och Sent i november / The Meeting with the Ancestor : A Thematic and Comparative Analysis of Tove Jansson’s Moominland Midwinter and Moominvalley in November Heinold Johansson, Lina January 2018 (has links) Denna uppsats syftar till att lyfta fram förfadern i Tove Janssons böcker Trollvinter (1957) och Sent i november (1970) via en i första hand tematisk och i andra hand komparativ analys. Via närläsning av texterna undersöks de utmärkande dragen för Mumintrollets respektive Onkelskruttets sökande efter och möte med förfadern samt den betydelse som förfadern har för dessa två romanfigurer. Texterna tolkas med hjälp av Sigmund Freuds teorier om fantiserande och lekande respektive det kusliga. Resultatet i studien visar bland annat att båda romanfigurerna styrs av önsketänkande och gör sig illusioner om vem förfadern är och vad han vill. De är båda nyfikna på förfadern, men deras drivkrafter till att söka efter honom skiljer sig åt. Deras respektive möte med honom har flera gemensamma nämnare såsom beundran och avståndstagande. Förfaderns betydelse för såväl Mumintrollet i Trollvinter som Onkelskruttet i Sent i november hänger samman med identifikation och behovet av att känna samhörighet. förfadern tematisk analys Tove Jansson fantiserande lekande det kusliga komparativ metod Sigmund Freud Humanities and the Arts Humaniora och konst
29	Slutet är nära! : Hållbarhet, klimatångest och hotet om undergång i skönlitteratur och läromedel för årskurs 4-6 / The Eve of Destruction! : Sustainability, ecophobia and the threat of impending doom in literature and text-books for grades 4–6 in Swedish schools. Weilander, Johan, Gustavsson, Emil January 2019 (has links) Med utgångspunkt i en ökning av så kallad klimatångest bland barn, är denna studies syfte är att undersöka och analysera ekologiska frågeställningar inom barnlitteratur och läromedel för mellanstadieelever för att se hur försöken att skapa ekologiskt medvetna medborgare görs, hur ansvaret mellan barn och vuxna behandlas, hur det hållbara samspelet mellan natur och mänsklighet problematiseras och hur hotet om undergång skildras och hanteras. Analysen genomförs med hjälp av en kvalitativ textanalys av de skönlitterära verken Kometen kommer av Tove Jansson och Slutet av Mats Strandberg, samt av fyra läromedel i SO- och NO-ämnen ur serien Utkik.Resultatet visar att texterna tar upp hållbarhetsfrågor mestadels ur ett människocentrerat perspektiv, men där människan samtidigt skuldbeläggs för klimatkrisen och där barnen åläggs ansvaret för att lösa den. Balansgången mellan att aktivera barnen och utbilda dem i hållbarhet utan att orsaka klimatångest visar sig vara svår att hantera. Skönlitteraturen gör det via skildringar om undergång, och läromedlen genom att uttryckligen beskriva hotet. En medvetenhet om vilket material som väljs ut och varför är ett nödvändigt didaktiskt förhållningssätt. / With basis in the increase of so-called climate anxiety among children, the purpose of the study is to investigate and analyse ecological issues in children’s literature and text books meant for pupils in grades 4–6. We examine how pupils are required to become ecologically aware citizens, how the responsibility among children and adults is handled, how the interplay between nature and humanity is problematised and how the threat of destruction is depicted. The qualitative text analysis focuses on the two novels Kometen kommer (Comet in Moominland, by Tove Jansson) and Slutet (The End, by Mats Strandberg), as well as four text books of different subjects in the Utkik (Outlook) series.The result shows that the texts describe issues of sustainability from a human-centered perspective, where man is considered responsible for the climate crisis and the children are enjoined the responsibility of putting an end to it. The balance between activating the children and teaching them about sustainability, without causing even more anxiety, seems difficult to handle. The novels use apocalyptic themes, while the text books expressively focuses on describing the different factors of threat. A conscious selection of teaching material and children’s literature – what? and why? – is a necessary didactical approach. sustainability climate anxiety eco-criticism education on sustainability theme-based education Swedish language education Tove Jansson Mats Strandberg fiction children's literature text books apocalypse hållbarhet klimatångest ekokritik hållbarhetsundervisning tematisk svenskundervisning Tove Jansson Mats Strandberg skönlitteratur läromedel undergång Specific Literatures Litteraturstudier Pedagogy Pedagogik Didactics Didaktik Learning Lärande
30	"Ta det lugnt, här finns inga värre saker än vi själva" : En psykosyntetisk delpersonlighetsanalys av Tove Janssons muminsvit / "Take it easy, there are no worse things here than ourselves" : A psychosynthetic subpersonality analysis of Tove Jansson's Moomin novels Petersdotter, Camilla January 2021 (has links) The essay examines how characters in the Moomin novels change through relationships based on a psychosynthetic subpersonality analysis. This is a new perspective in the field of literature and therefore a solid theoretical basis in psychosynthesis is given and a presentation of my method which includes the concept of subpersonalities. Then three main constellations of characters that focus on Moomin, Sniff, Snufkin, Moominmamma, the Groke, Fillyjonk, Hemulen and Whomper Toft are analyzed. From my discussion it appears that the characters are types who each have their own way of being, thinking and feeling, and in this way Tove Jansson writes a whole where differences may exist. With my perspective, the light is directed towards how the characters integrate sides of each other and thereby develop. The results show that the characters change through the relationships between them, and that a synthesis in each constellation arises. Tove Jansson Moomin character analysis Moomin novels The Moomins and the Great Flood Comet in Moominland Finn Family Moomintroll Memoirs of Moominpappa Moominsummer Madness Moominland Midwinter Tales from Moominvalley Moominpappa at Sea Moominvalley in November subpersonality analysis Psychosynthesis children's literature Sniff Snufkin Moominmamma the Groke Fillyjonk Hemulen Whomper Toft Tove Jansson mumin karaktärsanalys muminsvit Kometen kommer Trollkarlens hatt Muminpappans memoarer Farlig midsommar Trollvinter Pappan och havet Sent i November delpersonlighetsanalys psykosyntes barnlitteratur Mumintrollet Sniff Snusmumriken Muminmamman Mårran Filifjonkan Hemulen homsan Toft General Literature Studies Litteraturvetenskap Humanities and the Arts Humaniora och konst Languages and Literature Språk och litteratur

Search results