No description available.

Studiens avsikt är att undersöka hur lärare inom grundsärskolan inriktning träningsskolan definierar kommunikation samt hur lärarna arbetar med kommunikation i klassrummet. Lärarna anser även att det finns en del möjligheter och hinder i arbetet med kommunikation. Med hjälp av att genomföra intervjuer kan vi få stor insikt i hur lärare tänker och arbetar med kommunikation med eleverna. För att tolka lärarnas historia har vi valt sociokulturella perspektivet som teoretisk utgångspunkt och analyserat utifrån Janice Lights (1988) aspekter gällande kommunikativ kompetens. Definitionen av kommunikation är omfattande vilket studien visar, kommunikation är allt ifrån reaktioner till talat språk. Studien visar att lärare arbetar på olika sätt för att eleverna ska utveckla sin kommunikation, då lärarna upplever att eleverna är individer med olika förutsättningar och behov av kommunikation. Alla lärare upplever både möjligheter och hinder i undervisning av kommunikation. Det lärarna i studien upplever gör kommunikation möjlig och som samtidigt kan hindra eleverna är; individanpassning, AKK, elevkännedom, många vuxna, egenskaper hos läraren, omsorg, klassammansättning och kunskap. En slutssats av studien visar att med hjälp av kommunikationshjälpmedel begränsas elevernas möjlighet till att skapa och upprätta relationer.

Problemområde: En ny läroplan, Lgrsä11 (Skoverket, 2011a) för grundsärskolans inriktning träningsskola togs i bruk 1 juli, 2011. I och med denna ska eleverna i träningsskolan för första gången kunskapsbedömas. I samtal med en rektor på en träningsskola väcks vårt intresse eftersom rektorns syn på kunskap och läroplanens begrepp om detsamma verkar skilja sig åt.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur pedagogerna i träningsskolan ser på kunskap i sin verksamhet och hur de tycker att den stämmer överens med vad läroplanen menar att kunskap är. Vidare syftar den till att undersöka förutsättningarna för att kunna göra en adekvat bedömning utifrån läroplanen och vilka verktyg pedagogerna har fått för att kunna utföra sitt uppdrag. Teoretisk ram: Studien utgår från Vygotskijs sociokulturella teori som betonar vikten av lärande och utveckling genom samspel. Vygotskijs lära bygger på att alla människor har möjlighet att utvecklas och lära sig, med rätt verktyg och i rätt sammanhang. Genom historik och aktuell forskning lyfts begreppstolkning och bedömning fram. Vidare knyts detta till gällande styrdokument och lagar. Metod: Vi har valt att utföra vår undersökning kvalitativt, genom intervjuer. Den är inspirerad av en fenomenologisk ansats och vill fånga essensen av det som informanterna berättar för oss. Resultat med analys: Resultatet visar att pedagogerna i träningsskolan hittar sin syn på kunskap i läroplanens värdegrund och inte i läroplanens kunskapskrav. De menar att kunskap ska vara praktisk och ge eleverna de kunskaper de behöver för att klara sig så bra som möjligt i livet. De upplever att kunskapskraven i läroplanen är för teoretiska, orimliga och irrelevanta för deras elever. Arbetet att kunskapsbedöma försvåras genom att olika begrepp går att tolka på skilda sätt. Pedagogerna efterlyser konkreta verktyg för att kunna bedöma kunskap utifrån läroplanens kunskapskrav. Vi kommer fram till att pedagogernas syn på kunskap inte stämmer överens med den som finns i läroplanen. Dessutom kommer vi fram till att verktyg saknas ”uppifrån” för att göra det möjligt att kunskapsbedöma eleverna. Resultatet visar också att pedagogerna anser att läroplanen ger dem vägledning, bekräftelse och struktur. Konklusion: Slutsatsen vi gör är att den nya läroplanen för träningsskolan inte fungerar fullt ut. Utifrån Vygotskijs sociokulturella perspektiv skulle historia, kultur och sociala sammanhang behöva knytas samman i läroplanens (Skolverket, 2011a) kunskapsdel. Detta innebär att läroplansförfattare och pedagoger gemensamt behöver se över elevernas olika kompetenser och knyta bedömningen till verktyg som är anpassade till eleven. Implementering: Intention med vår studie var att följa den examensförordning som gäller specialpedagogen (SFS 2007:638). Att föra fram ett ämne som behöver granskas på den specialpedagogiska samhällsarenan hamnar i fokus. Det knyts till vetenskapliga rön och beaktar etiska infallsvinklar. Vår studie fungerar som en första utvärdering av den nya läroplanen (Skolverket, 2011a) och behöver följas upp och göras mer omfattande för att kunna generaliseras och utgöra en saklig grund för ett fortsatt utvecklingsarbete inom området.

Denna studie har en Lesson/Learning Study-inspirerad forskningsansats och syftar till att utveckla elevernas förmåga att tolka känslouttryck. Studien har genomförts i grundsärskolans inriktning ämnesområden (i vilken elever med svår och måttlig utvecklingsstörning går) och i denna uppsats fokuseras särskilt undervisningsdesignen. Syftet är att beskriva och identifiera vad design och iscensättning av olika lektionsmoment, i förhållande till tolkning av känslouttryck, erbjuder eleverna. Forskningsfrågorna kretsar kring vad design och iscensättning av studiens olika lektionsmoment erbjuder eleverna samt vilka indikationer på lärande och urskiljande av mening som framträder i iscensättningen av lektionsmomenten. I bakgrunden beskrivs elevgruppen vars undervisning studien syftar till att utveckla, elever med svår eller måttlig utvecklingsstörning, vad svensk forskning har kommit fram till angående undervisning i grundsärskolans ämnesområden samt elevgruppens kommunikativa svårigheter och möjligheter. Studiens teoretiska referensram bygger primärt på sociokulturell teori samt variationsteori. Metodologiska överväganden har gjorts med stöd i variationsteori och Lesson/Learning Studymodellen. Empiri i form av transkriptioner av videoinspelningar från fyra olika undervisningsgrupper ligger till grund för studien. Det empiriska materialet har analyserats med stöd av begrepp, t.ex. kritisk aspekt, artefakt, mediering och meningserbjudande, vilka har koppling till den teoretiska referensramen. Studiens slutsatser antyder att de olika lektionsmomenten ger merparten av eleverna meningserbjudande, dock i olika hög grad. Vissa moment, såsom rollspel och övning i autentisk miljö, förefaller lättare för läraren att iscensätta i interaktion med eleverna, vilket kan leda till att eleverna i större utsträckning urskiljer de kritiska aspekterna och utvecklar sin förmåga att tolka känslouttryck.

The aim of this study is to examine some teachers and assistants’ perception of conditions for students’ democratic participation in the compulsory school for learning disabilities specialization training school. In order to deepen and more clearly describe the purpose of the study, three issues have been selected. Firstly, how do teachers and assistants perceive the concept of participation? Secondly, how do teachers and assistants perceive students opportunities for participation in teaching? And finally, do teachers and assistants perceive students’ opportunities for participation in democratic activities of school? It is a qualitative study using semi-structured interviews. A total of four interviews are included: two with teachers and two with assistants. The study has Shier’s (2001) model of participation as a theoretical basis. The study shows that teachers and assistant’s perception of participation can be divided into three areas. One is the point of view of making the students’ voices heard. The second is the idea that the students are given the opportunity to make choices, and finally participation perceives as the right to be part of a context. The results also show that teachers and assistants perception of the student’s opportunity to participation in education extends to the opportunity to make choices in every-day-school-life and not to actively participate in their own learning process. Finally, the results show that teachers and assistant’s perception of students’ opportunities to participate in democratic processes are limited within the training school. / Syftet med studien är att undersöka några lärares och assistenters uppfattning om förutsättningarna för elevers demokratiska delaktighet på grundsärskolan inriktning träningsskola. För att fördjupa och tydligare beskriva syftet med studien har tre frågeställningar valts. För det första, hur uppfattar lärare och assistenter begreppet delaktighet? För det andra, hur uppfattar lärare och assistenter elevers förutsättningar för delaktighet i undervisningen? Och slutligen, hur uppfattar lärare och assistenter elevers möjlighet till delaktighet i skolans demokratiska verksamheter? Det är en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer. Två stycken med lärare och två stycken med assistenter, totalt fyra intervjuer ingår. Studien har Shiers (2001) delaktighetsmodell som teoretisk utgångspunkt. Studiens resultat visar på att lärares och assistenters uppfattningar om delaktighet delas in i tre områden. Det första är uppfattningen om att göra elevens röst hörd. Det andra är uppfattningen om att eleven får möjlighet att göra val och slutligen uppfattas delaktighet som rätten att vara en del i ett sammanhang. Resultaten visar också att lärares och assistenters uppfattning om elevens möjlighet till delaktighet i undervisningen sträcker sig till val i skolvardagen och inte till att aktivt delta i sin egen kunskapsprocess. Slutligen visar resultaten att lärares och assistenters uppfattning om elevers möjlighet att delta i demokratiska processer är begränsad inom träningsskolans praktik.

Studien tar avstamp i att det under de senaste årtiondena har höjts röster för att barn och unga ska ha ökade möjligheter till delaktighet och inflytande inom en rad områden, samt att deras perspektiv ska inkluderas och involveras i beslut som påverkar dem. Ett av dessa områden är undervisningen i grundsärskolan inriktning träningsskolan. Studiens syfte är att undersöka hur lärare i träningsskolan arbetar för att främja elevernas delaktighet i undervisningen. En kvalitativ forskningsansats har antagits och semistrukturerade intervjuer har genomförts med 13 lärare som undervisar i ett eller flera av träningsskolans ämnesområden. Det insamlade materialet har analyserats med hjälp av delaktighetsmodellens sex aspekter. Resultatet visar på att lärarna i träningsskolan arbetar delaktighetsfrämjande inom en mängd moment och områden i undervisningen. De vuxnas förhållningssätt och relation till eleverna är det som betonas som mest avgörande när det gäller elevernas kunskapsutveckling generellt, så även inom det delaktighetsfrämjande arbetet.

För vår egen utvecklings skull så ville vi fördjupa oss inom detta område och vi har använt oss av kontakter som vi sedan tidigare hade upprättat. Avsikten med arbetet har varit att ta reda på hur vardagen för dessa pedagoger och elever ser ut. Vi har undersökt utmaningarna som finns i träningsskolan genom kvalitativa metoder, både i intervjuform och i observationsform. Undersökningens resultat visade att de utmaningar som finns är bland annat den gällande läroplanen och just den individualisering som krävs för elevernas välbefinnande. Även relationerna pedagogerna i mellan är av stor vikt. I träningsskolan går utbildningen ut på att lära för vardagen, för livet!

<p>Syftet med studien var att studera specialpedagogers arbetssätt och syn på sin egen roll när det gäller kommunikation, utifrån elever på tidig utvecklingsnivå inom träningsskolan som använder alternativa kommunikationssätt för att både förstå och bli förstådda.</p><p>Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och då framförallt den icke-verbala kommunikationen. Begreppet kommunikation belyses utifrån funktionshinder och har flera olika utgångspunkter i studien. De valda teorierna kan kopplas både till kommunikation utifrån ett elevperspektiv och till den specialpedagogiska yrkesrollen.</p><p>Studien är kvalitativ och bygger på fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom träningsskolan med elever som använder alternativa kommunikationssätt.</p><p>Resultatet av studien visar att specialpedagogens roll inom träningsskolan är mycket komplex. Specialpedagogen behöver bred kompetens och kunskap inom många olika områden för att möta sina elever. Den kommunikativa miljön är kanske inte alltid optimal, men specialpedagogerna arbetar medvetet för att eleverna ska samspela med varandra och ta egna initiativ. Specialpedagogerna utgår alltid från elevernas individuella förutsättningar och behov och söker ständigt nya möjligheter till utveckling och lärande för varje enskild elev, vilket är en stor pedagogisk utmaning.</p>

Syftet med studien var att studera specialpedagogers arbetssätt och syn på sin egen roll när det gäller kommunikation, utifrån elever på tidig utvecklingsnivå inom träningsskolan som använder alternativa kommunikationssätt för att både förstå och bli förstådda. Arbetet ger en översikt av tidigare forskning kring kommunikation och då framförallt den icke-verbala kommunikationen. Begreppet kommunikation belyses utifrån funktionshinder och har flera olika utgångspunkter i studien. De valda teorierna kan kopplas både till kommunikation utifrån ett elevperspektiv och till den specialpedagogiska yrkesrollen. Studien är kvalitativ och bygger på fyra intervjuer med specialpedagoger som arbetar inom träningsskolan med elever som använder alternativa kommunikationssätt. Resultatet av studien visar att specialpedagogens roll inom träningsskolan är mycket komplex. Specialpedagogen behöver bred kompetens och kunskap inom många olika områden för att möta sina elever. Den kommunikativa miljön är kanske inte alltid optimal, men specialpedagogerna arbetar medvetet för att eleverna ska samspela med varandra och ta egna initiativ. Specialpedagogerna utgår alltid från elevernas individuella förutsättningar och behov och söker ständigt nya möjligheter till utveckling och lärande för varje enskild elev, vilket är en stor pedagogisk utmaning.

Learning study är en modell för skolutveckling samt en praxisnära forskningsmetod. Denna modell har under flera år används i svenska skolan i framförallt ämnet matematik och i grundskolan. Träningsskolan är en inriktning inom den obligatoriska grundsärskolan och syftet med följande examensarbete är att undersöka på vilket sätt learning study uppfattas vara en skolutvecklingsmodell för träningsskolans pedagoger samt huruvida elevernas lärande utvecklas med hjälp av modellen och teorin. Arbetet består av interventionsstudien learning study samt intervjuer med deltagande pedagoger. I studien ingår tre pedagoger med tre elever i enskild undervisning med det specifika lärandeobjektet "1" och "2" som symboler för antal. Lärandeobjektet behandlar kvantitet inom träningsskolans ämnesområde "verklighetsuppfattning". I ett variationsteoretiskt perspektiv planerades och analyserades forskningslektionerna av mig som forskare samt pedagogerna i denna learning study. Med inspiration av en fenomenografisk ansats analyserades därefter data av pedagogernas uppfattningar av learning study som skolutvecklingsmodell för träningsskolan. Sammanfattningsvis pekar resultatet på att learning study kan användas som skolutvecklingsmodell även i träningskolan både i resultat av interventionsstudien samt pedagogernas uppfattningar. Då det inom den specialpedagogiska yrkesrollen ingår att leda utveckling av det pedagogiska arbetet med kunskap om sambandet mellan vetenskap och praktik kan denna studie ses som användbar inom mitt yrkesområde.