Motivational interviewing (MI) is a counselling approach developed in part by clinicalpsychologists William R. Miller and Stephen Rollnick. It is a directive, client-centredcounselling style for eliciting behaviour change by helping clients to explore andresolve ambivalence. The method has grown in popularity during the last years and has spreadoutside the therapy room and into new fields where it is being applied such as healthcare, socialservice and the police. The usage of MI in therapeutic and healthcare settings is well researchedbut MI has recently emerged in a new field where the research is scarce: leadership. In thisstudy we are exploring the experiences of Swedish social workers that are trained in MI whichhas a manager that is also trained in the method and applies MI in leadership. Our results showthat the social workers are generally positive to their managers using the method; MI is seen asa factor that influences the manager to listen and be more empathetic. Our study also showsthat MI has become a general tool for interactions; the social workers are using the methodoutside client meetings and in interactions with colleagues and managers to facilitate a goodrelationship. However, there are also concerns among some of the respondents that MI couldbe used by their manager to manipulate and create behaviour changes that only benefits theorganisation. This explorative study shows that MI has the potential to impact management andleadership approaches and warrants further investigation to develop this growing field ofinterest.

SAMMANFATTNING Datum:                    2020-06-09 Nivå:                        Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 hp Institution:              Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, Mälardalens högskola Författare:              Hampus Johansson  Isak Kavander                                          Erik Soini                                  (95/07/12)                                      (97/05/11)                           (98/03/23) Titel:                        Ett förändrat ledarskap - En studie om hur moderniseringen av                                                    ekonomistyrningen påverkat ledarskapet hos chefer med ekonomiansvar Handledare:            Marie Mörndal Nyckelord:              Ledarskap, traditionell ekonomistyrning, modern verksamhetsstyrning, mindre formaliserade styrmedel, transformativt ledarskap, organisationsstruktur. Frågeställningar:   Hur anser chefer med ekonomiansvar att ekonomistyrningen har moderniserats? Hur har ledarrollen för chefer med ekonomiansvar förändrats i och med en övergång till modern verksamhetsstyrning?   Vilka utmaningar har chefer med ekonomiansvar erfarit i och med en övergång till modern verksamhetsstyrning?   Syfte:                       Syftet med studien är att undersöka hur en modernisering av ekonomistyrningen, från en traditionell ekonomistyrning till en modern verksamhetsstyrning, påverkar ledarskapet hos chefer med ekonomiansvar Metod:                     Studien antar en kvalitativ metod, där empiri inhämtats genom semistrukturerade intervjuer med sex chefer från olika företag som har ekonomiansvar. Slutsats:       Studien tyder på en modernisering av ekonomistyrningen, från en traditionell ekonomistyrning till en modern verksamhetsstyrning, påverkat ledarskapet hos chefer med ekonomiansvar. Förändringarna i ledarskapet återspeglar, i stor utsträckning, utformningen av den moderna verksamhetsstyrningen. Det genom att utöva ett coachande ledarskap som ger ansvar, involverar, engagerar och utveckla medarbetare, vilket kan kopplas till ett transformativt ledarskap.

Syftet med denna kvantitativa studie var att undersöka vilken av ledarskapsstilarna transformativt, transaktionellt och laissez-faire som bäst predicerar arbetstillfredsställelse bland medarbetare vid flexibla arbetsformer. Data insamlades med hjälp av en enkät. Enkäten bestod av fyra bakgrundsfrågor, 20 påståenden som mätte medarbetarnas arbetstillfredsställelse och 27 påståenden som mätte medarbetarnas upplevelse av deras närmsta chef. Påståendena baserades på mätinstrumenten Minnesota Satisfaction Questionnaire (MSQ) och Multifactor Leadership Questionnaire (MLQ). Resultatet påvisade att den transformativa ledarskapsstilen korrelerade signifikant positivt med arbetstillfredsställelse. Laissez-faire korrelerade signifikant negativt med arbetstillfredsställelse. Dock, var det endast den transformativa ledarskapsstilen som var en signifikant prediktor av arbetstillfredsställelse. Den transaktionella ledarskapsstilen uppvisade ingen signifikant korrelation med arbetstillfredsställelse. Slutsatsen som kan dras utifrån denna studie tyder på att den transformativa ledarskapsstilen är lämplig att utöva för att uppnå arbetstillfredsställelse bland medarbetare vid flexibla arbetsformer.

Året 2020 blev ett minst sagt ett annorlunda år vilket lett till förändrade arbetsförhållanden inom ett flertal organisationer, som på grund av Covid-19 fått anpassa verksamheten till att arbeta på distans. Fler digitala möten och en avsaknad av de vardagliga sociala kontakterna på kontoret kan leda till att cheferna måste finna nya sätt att leda och motivera sina medarbetare på. Därav väcktes ett intresse att studera hur chefer inom en privat organisation som tvingats ställa om till distansarbete kan leda och upprätthålla en motivation hos sina medarbetare, trots en avsaknad av ett nära arbete på kontoret. Syftet med den här studien var att undersöka chefers upplevelser av att leda och motivera på distans. För att besvara syftet och studiens fyra forskningsfrågor bestod den insamlade empirin av sju semistrukturerade intervjuer med chefer som ansvarar över minst fem medarbetare inom den valda organisationen. Undersökningen följde en abduktiv ansats och ett hermeneutiskt synsätt. Studiens teoretiska avsnitt delades in i kategorierna ”Tidigare forskning” som inkluderar vetenskapliga artiklar som är av relevans för det valda området och ”Teori” innehållande ledarskaps - och motivationsteorier. Resultatet visade att det verkar krävas mer tid och engagemang från cheferna för att kunna leda och motivera sina medarbetare på distans. Det visade sig att en aktiv kommunikation, skapande av delaktighet genom dagliga möten, rutiner och samtal kan vara ett sätt att upprätthålla medarbetarnas motivation. Resultatet visade även att distansarbetet kan ha medfört både möjligheter och utmaningar med att leda och motivera på distans, vilket är något som cheferna bör ta i beaktande för att öka medarbetarnas motivation och engagemang vid distansarbetet.

I mars 2020 drabbades världen av Covid-19 pandemin vilket för många människor innebar en förändring av hur och vart arbetet utfördes. För att minska smittspridningen i samhället har många organisationer anpassat arbetssättet och ett distansarbete har införts, vilket har varit mer eller mindre tvingande på många arbetsplatser. Att arbeta på distans under en längre period kan vara utmanande och det nya arbetssättet kan innebära omställningar för hela organisationen, vilket även skulle kunna innebära en påverkan av hur ledarskapet tillämpas på distans. Denna studie har fokuserat på det transformativa ledarskapet och syftet med studien har varit att utveckla kunskapen om hur transformativt ledarskap kan tillämpas för att leda under ett tvingande distansarbete. Studien har använt sig av en abduktiv ansats och en kvalitativ forskningsstrategi valdes för att fånga hur ledare upplever det tvingande distansarbetet som Covid-19 pandemin medfört. Vid analys av empiri har en tematisk analys använts för att finna viktiga teman i respondenternas utsagor samt likheter och skillnader mellan respondenternas upplevelser kopplat till studiens syfte. Studiens teoretiska avsnitt bygger på vetenskapliga artiklar med fokus på studiens nyckelbegrepp; pandemi, distansarbete och transformativt ledarskap. Det empiriska materialet består av semistrukturerade intervjuer som genomförts med sju första linjens chefer inom olika branscher. Denna studie visar på att respondenterna, med hjälp av vissa anpassningar, även under tvingande distansarbete har möjlighet att tillämpa transformativt ledarskap. De anpassningar som respondenterna gjort har utifrån teorin identifierats som transformativa ledarskapskomponenter, vilket bland annat har varit att utveckla kommunikationen för att ha löpande uppföljningar och kunna se hur medarbetarna mår och har det. Detta visar på tydliga indikationer att en ledare med en transformativ ledarskapsstil, vid distansarbete, kan bidra med att förbättra möjligheterna för medarbetarna att skapa en god balans mellan arbete och privatliv. / In March 2020 was the world hit by the Covid-19 pandemic, which for many people meant that they needed to change the way they work and where the work was carried out. In order to reduce the spread of infection in the society many organizations adapted the work mode and remote working was introduced as a new way of working. Working remotely has therefore been more or less mandatory in many workplaces. Working remotely for a longer period of time can be challenging and the new way of working can imply adjustments for the entire organization, which could also have an impact on how leadership is exercised. This study has focused on transformational leadership and the purpose of the study was to develop the knowledge about how transformational leadership can be exercised in order to lead during forced remote work. The study has used an abductive approach and a qualitative research strategy was chosen to capture the leaders’ experiences of the forced remote work that was a consequence of the pandemic. A thematic analysis was used to analyse the empirical data in order to find important the mesin the respondents’ statements, as well as finding similarities and differences between the respondents’ experiences linked to the purpose of this study. The theory section in this study is based on scientific articles that are focusing on the study’s keywords; pandemic, remote work and transformational leadership. The empirical material consists of semistructured interviews conducted with seven first-line managers in various industries. This study shows that the respondents, with some adaptations, still have the possibility to exercise transformational leadership during forced remote work. Based on the theory in this study, the adjustments that the respondents have made have been identified as transformational leadership behaviors. Which among other things have meant that the respondents have developed the communication in order to have on going follow-ups tosee how employees are doing. This clearly indicates that a leader with a transformational leadership style, when working remotely, can contribute with opportunities for employees to find a good balance between work and private life.

I syfte att kontrollera smittspridningen av det nya Coronaviruset hänvisades medarbetare på många arbetsplatser till distansarbete. Det råder delade meningar om distansarbete på grund av individuella skillnader och preferenser. Samtidigt har det visat sig att mellanchefer inte får tillräckligt med stöd och vägledning från ledningen samt att de inte har lärt sig arbeta effektivt med virtuella team. Detta innebär att distansledarskapet behöver anpassas efter den rådande situationen. Tidigare forskning på ämnet är begränsad och det råder oenigheter kring mellanchefers roll vid distansarbete men även gällande huruvida transformativt ledarskap fungerar på distans och vid ledarskap i mellanled. Studiens syfte är att skapa förståelse för distansledarskap på mellanchefsnivå och hur medarbetare upplever sina mellanchefers distansledarskap under Coronapandemin. Baserat på detta resulterar studien i förslag på hur mellanchefer kan agera för att utöva framgångsrikt distansledarskap i Coronapandemin utifrån ett medarbetarperspektiv. Studien inriktar sig på finansbranschen med anledning av den höga digitaliseringstakten samt en offentlig myndighet för att skapa en övergripande bild av distansledarskap. Respektive sektor har dessutom en samhällsviktig funktion som upprätthåller ett socialt och ekonomiskt skyddsnät för det svenska folket under rådande pandemi. För att kunna besvara studiens frågeställning bygger studien på en kvalitativ metod där data samlas in genom Zoom-intervjuer med 18 medarbetare från Folksam, Nordea och Skatteverket.  Studien resulterar i en reviderad analysmodell som tar upp de centrala delarna av mellanchefers framgångsrika distansledarskap utifrån ett medarbetarperspektiv. Det transformativa ledarskapet visar sig passa i situationer där det sker organisatoriska förändringar som övergången till distansarbete då det kräver ett individuellt förhållningssätt till medarbetarna. Vidare anses att transformativt ledarskap till stor del motsvarar vad medarbetarna efterfrågar av distansledarskapet under Coronapandemin då det handlar om att ha kontinuerlig dialog och vara lyhörd för medarbetarnas åsikter. Det gäller att identifiera samt förstå individuella preferenser och behov och utifrån det anpassa sitt tillvägagångssätt som distansledare. Anledningen till detta är dels att enskilda medarbetare har olika förutsättningar att klara den rådande pandemin och därav har påverkats de i olika omfattning, dels att medarbetarna har olika preferenser kring arbetssättet och distansledarskap. Exempelvis vill vissa personer att en mellanchef på distans ska vara stöttande, uppmuntrande och engagerad medan andra trivs med att arbeta på egen hand utan att involvera sina mellanchefer eller ha tät kontakt med sina kollegor. Således resulterar studien i att det transformativa ledarskapet som är av relationskapande karaktär bör kombineras med en ledarskapsstil som är av en mer uppgiftsorienterad karaktär när arbete sker på distans. Det förekommer dock vissa begränsningar i mellanchefers maktbefogenheter vilket leder till att transformativt ledarskap riskerar att inte kunna nyttjas till fullo.

Building on previous research into the relationship between Leader-Member Exchange Theory and Transformational Leadership as well as decades’ worth of LMX-research, this study sets out to investigate the connection between high-quality leader-member exchanges and developmental leadership. The need for such a study arose from the lack of critical examination of the current leadership within the Swedish Armed Forces, as well as the central position given to the Developmental Leadership Theory. In order to examine the correlation between LMX and developmental leadership a questionnaire based on LMX-7 and the Developmental Leadership Questionnaire was constructed. Conscripts from the 1st Marine Regiment, the Artillery Regiment, the Life Guards Regiment and the Norrbotten Regiment were chosen as the study’s sample. Because of late rescheduling, ongoing field exercises and current restrictions due to the ongoing pandemic, only conscripts from the Norrbotten Regiment were able to partake in the study. Using data from 31 conscripts, this study found that there is a positive correlation between high-quality LMX-exchanges and subjection to developmental leadership. The data analysis of Pearson’s correlation coefficient resulted in r=0,66, denoting a moderate correlation. Due to the lacking response rate this result cannot be considered statistically significant, though. As a result, further studies into the relationship between Leader-Member Exchange Theory and Developmental Leadership Theory are required. The questionnaire used in the current study needs further evaluation and would benefit from being subjected to translation and back-translation procedures in order to verify its validity.

Sammanfattning I slutet av 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus, Covid-19. För att undvika smittspridning infördes olika restriktioner och det rekommenderades bland annat hemarbete. Syftet med denna studie är att genom semistrukturerade intervjuer med ett antal chefer utröna om det finns något mönster i hur de har använt sitt ledarskap i denna extraordinära situation som spridningen av Covid-19 inneburit. Studien utgår från tre teorier om ledarskap med fokus på motivation, styrning och kommunikation. De tre valda teorierna för studien är Transformativt ledarskap, Tillitsbaserat ledarskap samt Ledarskapsmodellen. Resultatet visar att cheferna i studien använder sig av ledarbeteenden som återfinns i samtliga teorier och att ingen av dem har en mer framträdande roll. Däremot visar resultatet på gemensamma skillnader i ledarskapet innan och under pandemin där fokus har flyttats från att leda gruppen till ett mer individanpassat ledarskap. Studien belyser även vikten av det fysiska mötet för ledarskap och teamkänsla.

Syftet med denna studie är att undersöka hur ledarskapsbeteendet på en arbetsplats påverkar arbetsmotivationen, det psykosociala välbefinnandet och prestationen hos medarbetare och jämföra hur detta upplevs i en kvinnodominerad respektive mansdominerad bransch. Metoden som används för denna studie är en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer och en kvantitativ metod i form av en enkätundersökning. Den huvudsakliga teorin som kommer användas är självbestämmandeteorin. Resultatet av studien visar bland annat att medarbetarna inom båda branscherna känner en starkare motivation om de har en ledare som har ett relationsorienterat och ett transformativt ledarskap. Studiens resultat visar även att medarbetare och ledare inom sjukvården är överens om att ett relationsorienterat och transformativt ledarskap motiverar medarbetare och bidrar till ett bra välbefinnande, och ledarna och medarbetarna inom byggbranschen är överens om att ett transformativt ledarskap bidrar till medarbetares motivation och välbefinnande. Skillnaden som finns mellan branscherna är att sjukvården använder sig mer av feedback, peppning samt regelbundna medarbetarsamtal och visar på ett relationsorienterat och transformativt ledarskap. Byggbranschen är mer mål och uppgiftsinriktad men också familjära, vilket tyder på en blandning mellan transformativt-, transaktionellt och uppgiftsorienterat ledarskap. / The purpose of this study is to analyze how leadership behavior in a workplace affects work motivation, the psychosocial well-being and performance of employees and to compare how this is experienced in a female-dominated and a male-dominated industry. The method used for this study is a qualitative method in the form of semi-structured interviews and a quantitative method in the form of a survey. The main theory that will be used is the self-determination theory. The results of the study show, among other things, that the employees in both industries feel stronger motivation if they have a leader who has a relationship-oriented and transformative leadership. The results of the study also show that employees and leaders in healthcare agree that a relationship-oriented and transformative leadership motivates employees and contributes to good well-being, and the leaders and employees in the construction industry agree that a transformative leadership contributes to employee motivation and well-being. The difference that exists between the industries is that healthcare uses more feedback, encouragement and regular employee meetings and demonstrates a relationship-oriented and transformative leadership. The construction industry is more goal and task oriented but also familial, which indicates a mix between transformative, transactional and task oriented leadership.

Denna studie fokuserar på chefers, inom den offentliga sektorn, ledarskap vid ett fortsatt hemarbete efter covid-19 samt hur deras chefsroll har påverkats, ur ett ledarskapsperspektiv, i och med detta. Syftet med denna kvalitativa studie är därmed att öka förståelsen för om man har anpassat sitt ledarskap samt se vilka områden som blir mest påverkade och hur man arbetar vidare med dessa. Detta ansågs vara viktigt att forska för att se de utmaningar och möjligheter cheferna står inför vid ett fortsatt hemarbete. Den teoretiska referensramen som använts för att analysera den insamlade data är teorier kring det transformativa, utvecklande och tillitsbaserade ledarskapet som tillsammans kunnat identifiera viktiga egenskaper hos chefernas ledarskap. Detta tillsammans med tidigare forskning kring ledarskapsbeteenden och kombinationen mellan hemarbete och kontorsarbete. Metoden som använts är en kvalitativ med semistrukturerade intervjuer med fyra chefer över olika arbetsområden inom en statlig myndighet. Under samtliga intervjuer användes en intervjuguide kopplat till den teoretiska referensramen samt studiens syfte. Resultatet tyder på att ett transformativt och tillitsbaserat ledarskap redan verkställt i organisationen har gjort övergången till hemarbete lättare. Dessutom tyder resultatet på flera faktorer hos chefernas ledarskap som gör det framgångsrikt. Studien visar även hur rollen som chef har påverkats, rollen handlar om att coacha, uppmuntra och skapa förutsättningar för att medarbetarna ska kunna göra sina arbetsuppgifter. Även att man skapar en stark kultur och tydlig förväntan hos medarbetarna. Man har även fått ändra fokusen då motverkan av distansering och arbetet kring samhörighet har blivit centrala. Arbetsmiljöansvaret har även påverkats för cheferna. Studiens resultat är betydande då hemarbete är här för att stanna och arbetet kring hur den ska vara uppbyggd fortsätter än.