Utvecklingen av ny kommunikationsteknik, digital teknik, har gett upphov till tillväxten av digitalisering med potential att förespråka förändring inom organisationer. Trots detta kämpar tillverkande företag aktivt med förståelsen för hur digitalisering kan integreras inom produktionen för att ta del av dess fördelar. Den pågående utvecklingen medför dessutom allt högre krav på anpassning inom tillverkning för att möta konsumenters växande behov, vilket i många fall bidrar till en produktion karaktäriserad av komplexitet. Ett ökat fokus på anpassning i produktion påverkar framväxten av hur digitalisering bör bemötas och därför bör en större andel företag undersöka digitaliseringen i syfte att optimera nyttjandet av dess potential. Studiens syfte är därför att skapa en ökad förståelse för hur digitalisering kan förändra komplexa produktionsprocesser inom tillverkande företag, för att ge stöd åt digitaliseringsinitiativ. En kvalitativ fallstudie genomfördes med semistrukturerade intervjuer och observationer som angreppssätt för studiens datainsamling. Resultaten från studien återspeglade behovet av kunskap för digitaliseringens integrering inom produktion och lyfter fram fallstudieföretagets dimensioner av möjligheter och utmaningar att beakta vid digitaliseringsprocessen. För att stödja digitaliseringsprocessen påvisade resultaten att företag med komplex produktion måste beakta digitalisering som förändringsprocess, förändringsledning med vikten av organisatorisk förankring, produktionskontroll, informationshantering, resurssäkring, komplexitet och tekniska överväganden. Slutligen motiverade resultaten digitaliseringens potential att förbättra och ge stöd för komplexa processer i produktion. Studien utökar befintlig forskning och för en resultatrik digitalisering närmare praktiken för tillverkande företag inom den studerade kontexten.

Detta arbete syftar till att undersöka hur fyra F-3 lärare realiserar kursplanens centrala innehåll i religionskunskapsundervisning och vilka svårigheter och möjligheter lärare upplever med att undervisa i ämnet. Med hjälp av en kvalitativ metod har lärare intervjuats och ett resultat presenterats. I resultatet framkommer det att religionskunskapsundervisning ökar elevernas förståelse för varandra. Dock kan svårigheter uppstå i extremfall gällande föräldrar och vårdnadshavares åsikt om huruvida religion ska undervisas eller inte. Trots att lärare upplever svårigheter med att undervisa i religion, går det ofta att vända dessa till något positivt, vilket anges i vår slutsats.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare, speciallärare och specialpedagoger arbetar i ämnet svenska med elever som har diagnosen dyslexi. Den teorin som arbetet grundar sig på är The Simple View of Reading, The Simple View of Writing och specialpedagogiska perspektiv vilka förklarar svårigheterna med diagnosen dyslexi samt vad eleverna behöver hjälp med. Genom att använda en kvalitativ forskningsansats och då i form av intervjuer, semistrukturerade intervjuer, har en djupare förståelse för undervisningsmetoder, anpassningar och former av särskilt stöd och hur de används i praktiken erhållits. De personer som har intervjuats är svensklärare, speciallärare och specialpedagoger och samtliga av de 12 respondenterna är verksamma inom årskurserna 6-9. Resultatet av studien visade att elever med dyslexi måste få hjälp i tid för att inte en större problematik ska uppstå och att de inte hamnar mer efter. Intervjuerna visade också en skillnad i hur insatta olika lärare är i diagnosen dyslexi och digitala verktyg som hjälpmedel, även en skillnad mellan svensklärare och speciallärare och specialpedagoger tydliggjordes. De sistnämnda ansåg sig mer kompetenta inom ämnet. Vidare används digitala verktyg i undervisningen, detta trots att kunskapen om digitala verktyg också den varierade bland de intervjuade pedagogerna. Slutligen kan nämnas att tidsbrist var en faktor som påverkade undervisningen, en elev med dyslexi behöver mer tid för att exempelvis färdigställa en uppgift eller då eleven har prov kan det delas upp i flera delar som görs vid olika tillfällen.    Nyckelord: anpassningar, digitala verktyg, dyslexi, kvalitativ forskningsansats och samarbete

Denna uppsats undersöker hur en roman transformerats till film utifrån ett intersektionellt perspektiv. Detta har gjorts med avstamp i frågeställningar rörande hur kön och ålder framställs i romanen samt hur adaptionen påverkat framställningen av dessa kategorier, utifrån porträtterandet av karaktärerna och deras utveckling i filmmediet. Undersökningen har genomförts med intermedial och intersektionell analys som metod. Studiens resultat visar hur ålder och kön samspelar i framställningen av normer som präglar romanens karaktärer samt hur generationer och vägledande förebilder även framkommer som betydelsefulla för karaktärerna i deras utveckling. Resultaten visar även att normerna är liktydiga i roman och film men att transformeringen och adaptionen kan ha påverkat hur vissa skillnader framställs i karaktärernas beteenden och i uppfattningen av deras ageranden.

En av utmaningarna inom förskolan är att läroplanen tolkas olika bland pedagogerna på grund av olika erfarenheter och intressen. Detta kan medföra att utbildningen i förskolan inte blir likvärdig. Syftet med denna studie var att undersöka förskollärares uppfattningar om hur barn ges förutsättningar till fysisk aktivitet i förskolan. Denna kvalitativa studie utgår utifrån ett läroplansteoretiskt perspektiv och genomfördes genom intervjuer med sju förskollärare. Resultatet i denna studie visade att tolkningen av läroplanen, personlig inställning och begränsningar hos pedagogerna påverkade möjligheterna till fysisk aktivitet i förskolorna. Förskollärarna såg många fördelar med fysisk aktivet och hade en bred syn på vad fysisk aktivitet är. Vidare upplevde förskollärarna att de var i behov av mer tid till att tolka läroplanen tillsammans i arbetslaget för att få en samsyn kring vad de definierar som fysisk aktivitet. / <p>Betyg i Ladok 230619.</p>

This study inquires to show how civic-teachers in the Swedish upper secondary school interprets, transforms and educates about power in civics. It’s written in the civics curriculum that the education will teach the students about power in relation to different social issues. To find out how this works in practice, a qualitative study has been made with three interviews with civic-teachers at schools in the Southern of Sweden. The purpose with this study is to get a better understanding of the process of the education that teachers face every day. Since there’s so few studies about how power is educated in the school’s civic studies, this study’s vision is to enlarge the field of research and show one view of how the interpretation, transformation and education is made about power. The study focuses on two main fields, the formal and the informal power. The formal power is about politics and for example the allocated power that a politician holds in a government. The informal power on the other hand is more obscure, it is about the power that exists in our every-day lives between people or organisations having more influence because of societies norms or of our own unwritten rules. Power is a returning subject during the entire civic studies. All interviewed teachers agree that power is an important and frequently discussed part of the subject even though it might not always be expressed explicitly. The knowledge about power is important for the students’ capability to understand the society and different social issues. The interviews also show that the students need to be able to see the concept of power in relation to other civic terms. But in general, the teachers think their students have a good understanding about power and especially the power that exists in their own surroundings. The study also show that the interviewed teachers work hard to create good knowledge about power by putting the education close to the students every-day life. This creates a solid ground for getting better understanding in the entire subject. The teachers have different ways of doing this, but a common teaching method that recurs is roleplaying. Usually during this method, the formal power is mainly the focus of the practice. Another common method is to work with the students’ own identity and through that see norms and their effect on themselves and the society around them. In this kind of work the informal power is the most important. / Denna uppsats undersöker hur samhällskunskapslärare på gymnasiet tolkar, transformerar och undervisar om begreppet makt. I läroplanen för gymnasieskolan står att undervisningen ska ge eleverna kunskaper kring bland annat makt kopplat till olika samhällsfrågor. För att reda ut detta genomförs i praktiken har en kvalitativ metod använts i form av tre semistrukturerade intervjuer från skolor i södra Sverige. Intervjuerna syftar till att skapa förståelse för hur denna process kan se ut i undervisningen. I och med att det saknas mycket forskning kring hur begreppet makten undervisas om i samhällskunskapen syftar denna undersökning till att vidga det forskningsfältet och ge en bild av hur tolkning, transformering och undervisning kan se ut. Studien har två huvudfält av makten, den formella och den informella makten. Den formella makten handlar bland annat om politik och den makt som exempelvis en förtroendevald har genom sin tilldelade position. Den informella makten däremot innefattar den makt som finns runt omkring oss i vår vardag där vissa människor eller organisationer har mer makt än andra på grund av samhällets normer eller de osynliga regler vi själva skapat. Makten är återkommande i hela samhällskunskapen och samtliga lärare trycker på att makten finns med överallt, däremot är den inte alltid uttryckt explicit. Det är viktigt för eleverna att ha kunskaper kring makt för att förstå sig på samhället i stort. Utifrån intervjuerna syns att eleverna behöver se begreppet makt i relation till andra begrepp, men att de generellt sett har en god förståelse för makten, speciellt för den som finns i deras närhet. I undersökningen framkommer även att de tre intervjuade lärarna arbetar aktivt med att skapa förståelse om makt genom att knyta undervisningen nära till elevernas vardag. Detta skapar en god grund för att förstå samhällskunskapen. Lärarna arbetar på olika sätt för att nå dit men ett sätt som nämns återkommande är rollspel. I detta område blir den formella makten den mest centrala. Även arbetsområden om elevernas egna identitet används återkommande där framförallt den informella makten blir synlig i form av normer och osynliga regler.

Det offentliga rummet pekas ut som allt mer betydelsefull för stadens tillväxt och välstånd vilket har skapat ett intresse av att utveckla och förändra det. Studien problematiserar en ökad fokusering på det offentliga rummet, både bland offentliga och privata aktörer. Nya typer av miljöer skapas som en följd av olika typer av stadsförnyelseprogram och samhällsstyrning. Genom fallstudier i Rotterdam, Calgary och Karlskrona så belyses olika typer av privatiseringar som har skett samt olika motiv och strategier som föranleder denna utveckling.

Syftet med den här fallstudien är att undersöka vilken roll det fysiska materialet och den fysiskamiljön kan ha i barnens lek på en förskoleavdelning, samt reflektera över vilken roll pedagogernasförhållningssätt får i samband med barnens lek och det fysiska materialet och det fysiska rummet.Utifrån den tidigare forskningen vi tagit del av i samband med denna studie så beskrivs det hur viktigden pedagogiska medvetenheten är hos pedagoger när det kommer till barns vistelse i verksamheten.Pedagogernas förhållningssätt och kunskaper om hur materialet och miljön inverkar på barnens leksamt att deras egen påverkan har betydelse för barns lek. Studien bygger huvudsakligen pågemensamma observationer med ett icke-representativt urval som genomfördes på enförskoleavdelning där barnens ålder är mellan 3-5 år. Studiens resultat visar att den fysiska miljön ochdess material har betydelse för barnens val av lekar och deras användning av materialet påavdelningen. Vi fick bland annat se att barnen använde lekmaterial på olika sätt och av olikaanledningar i sin lek. Vi fick även se hur pedagogernas förhållningssätt påverkade barnens lekar. Idiskussionen analyserar vi resultatet tillsammans med den tidigare forskning vi tagit del av och därhar vi kunnat urskilja likheter mellan tidigare forskning och det resultat vi fått av vår studie. Blandannat har vi diskuterat att beroende på vilket material som finns tillgängligt för barnen så stimulerardet till olika lekar, vilket både tidigare forskning och vårt resultat visar exempel på. / <p>Godkännande datum:2019-01-04</p>

Syftet med studien har varit att studera samt problematisera hur förskolans olika fysiska lärmiljöerpåverkar barns lek och samspel. Hur lek och samspel kommer till uttryck i relation till de olikarummen. Studien bygger på observationer samt intervjuer, där vi på en förskola i mellersta Sverigehar följt en mindre barngrupp i två olika fysiska lärmiljöer. I analysen av empirin har det framkommitatt de två miljöerna påverkar barnens lek och samspel på olika sätt. I resultatet framkommer det attbarnen gärna kombinerar olika material och miljöer och vi får uppfattningen att det gynnar barnensfantasi, lek och samspel både med varandra och med miljön. Det framgår också i vårt resultat att bådamiljöerna behövs på en förskola för att på så vis främja alla barns olika intressen, tillfredsställa allabarns behov samt erbjuda barnen de bästa förutsättningarna till lärande och utveckling. Detframkommer att olika miljöer och material kommunicerar med oss på olika sätt, då rummen sänder utolika budskap om hur man förväntas agera i rummen. Olika miljöer och material i förskolan kanskapa både möjligheter och begränsningar för barnen. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

<p>Horovitz, M (2010). Drama som magiskt möte – en undersökning med förskolebarn i fokus. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.Abstract</p><p>Den här uppsatsen handlar om ”magiaspekten” i det dramapedagogiska arbetet med barn i förskoleåldern. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur dramapedagoger går till väga för att skapa ”magiska moment”, samt hur de beskriver detta.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av teorier om lek och Csikszentmihalyis begrepp flow, flödande tillstånd, då man är absorberad av sin upplevelse och allt tycks vara möjligt.Den estetiska dimensionen av dramapedagogiskt arbete med barn i förskoleåldern ligger även till grund för min undersökning.Studien bygger på tre intervjuer med olika dramapedagoger samt ett observationstillfälle med en utövande dramapedagog. En hermeneutisk analys utfördes på observationen medan en fenomenologiskt inspirerad forskningsansats låg till grund för analysen av intervjuerna.I analysen av det empiriska materialet framträder ett flertal kategorier som beskriver hur dramapedagogerna agerar för att skapa ”ett magiskt tillstånd” i sina barngrupper. Resultatet visar att faktorer som närvaro och engagemang kan bidra till att skapa en förtätad stämning där barn uppslukas av de dramatiskt laddade handlingarna. Då kan inträdandet i den andra världen, fiktionsvärlden, ”bli verkligt.” Här föds ”magin.”Nyckelord: drama, förskolebarn, dramapedagogiskt arbete med små barn, närvaro, transcendens, fiktionsvärld, transformering, lek och lektillståndHorovitz, M (2010). Drama som magiskt möte – en undersökning med förskolebarn i fokus. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.AbstractDen här uppsatsen handlar om ”magiaspekten” i det dramapedagogiska arbetet med barn i förskoleåldern. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur dramapedagoger går till väga för att skapa ”magiska moment”, samt hur de beskriver detta.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av teorier om lek och Csikszentmihalyis begrepp flow, flödande tillstånd, då man är absorberad av sin upplevelse och allt tycks vara möjligt.Den estetiska dimensionen av dramapedagogiskt arbete med barn i förskoleåldern ligger även till grund för min undersökning.Studien bygger på tre intervjuer med olika dramapedagoger samt ett observationstillfälle med en utövande dramapedagog. En hermeneutisk analys utfördes på observationen medan en fenomenologiskt inspirerad forskningsansats låg till grund för analysen av intervjuerna.I analysen av det empiriska materialet framträder ett flertal kategorier som beskriver hur dramapedagogerna agerar för att skapa ”ett magiskt tillstånd” i sina barngrupper. Resultatet visar att faktorer som närvaro och engagemang kan bidra till att skapa en förtätad stämning där barn uppslukas av de dramatiskt laddade handlingarna. Då kan inträdandet i den andra världen, fiktionsvärlden, ”bli verkligt.” Här föds ”magin.”</p><p>Nyckelord: drama, förskolebarn, dramapedagogiskt arbete med små barn, närvaro, transcendens, fiktionsvärld, transformering, lek och lektillstånd</p>