Horovitz, M (2010). Drama som magiskt möte – en undersökning med förskolebarn i fokus. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.Abstract Den här uppsatsen handlar om ”magiaspekten” i det dramapedagogiska arbetet med barn i förskoleåldern. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur dramapedagoger går till väga för att skapa ”magiska moment”, samt hur de beskriver detta.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av teorier om lek och Csikszentmihalyis begrepp flow, flödande tillstånd, då man är absorberad av sin upplevelse och allt tycks vara möjligt.Den estetiska dimensionen av dramapedagogiskt arbete med barn i förskoleåldern ligger även till grund för min undersökning.Studien bygger på tre intervjuer med olika dramapedagoger samt ett observationstillfälle med en utövande dramapedagog. En hermeneutisk analys utfördes på observationen medan en fenomenologiskt inspirerad forskningsansats låg till grund för analysen av intervjuerna.I analysen av det empiriska materialet framträder ett flertal kategorier som beskriver hur dramapedagogerna agerar för att skapa ”ett magiskt tillstånd” i sina barngrupper. Resultatet visar att faktorer som närvaro och engagemang kan bidra till att skapa en förtätad stämning där barn uppslukas av de dramatiskt laddade handlingarna. Då kan inträdandet i den andra världen, fiktionsvärlden, ”bli verkligt.” Här föds ”magin.”Nyckelord: drama, förskolebarn, dramapedagogiskt arbete med små barn, närvaro, transcendens, fiktionsvärld, transformering, lek och lektillståndHorovitz, M (2010). Drama som magiskt möte – en undersökning med förskolebarn i fokus. C-uppsats i dramapedagogik, Akademin för utbildning och ekonomi, Högskolan i Gävle.AbstractDen här uppsatsen handlar om ”magiaspekten” i det dramapedagogiska arbetet med barn i förskoleåldern. Syftet med uppsatsen är att få kunskap om hur dramapedagoger går till väga för att skapa ”magiska moment”, samt hur de beskriver detta.Den teoretiska utgångspunkten utgörs av teorier om lek och Csikszentmihalyis begrepp flow, flödande tillstånd, då man är absorberad av sin upplevelse och allt tycks vara möjligt.Den estetiska dimensionen av dramapedagogiskt arbete med barn i förskoleåldern ligger även till grund för min undersökning.Studien bygger på tre intervjuer med olika dramapedagoger samt ett observationstillfälle med en utövande dramapedagog. En hermeneutisk analys utfördes på observationen medan en fenomenologiskt inspirerad forskningsansats låg till grund för analysen av intervjuerna.I analysen av det empiriska materialet framträder ett flertal kategorier som beskriver hur dramapedagogerna agerar för att skapa ”ett magiskt tillstånd” i sina barngrupper. Resultatet visar att faktorer som närvaro och engagemang kan bidra till att skapa en förtätad stämning där barn uppslukas av de dramatiskt laddade handlingarna. Då kan inträdandet i den andra världen, fiktionsvärlden, ”bli verkligt.” Här föds ”magin.” Nyckelord: drama, förskolebarn, dramapedagogiskt arbete med små barn, närvaro, transcendens, fiktionsvärld, transformering, lek och lektillstånd

Denna studie syftar till att belysa hur några förskollärare ser på begreppet undervisning och koppla detta till rådande styrdokument. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare har genomförts och data har bearbetats med kvalitativ innehållsanalys och analyserats med hjälp av läroplansteori. Resultatet pekar mot två teman som utgör både förskollärarnas transformering av undervisningsbegreppet utifrån deras egna praktiker men samtidigt deras negativa inställning till begreppet och deras syn på det som ett krav från den statliga nivån. Med detta i åtanke förstår vi att undervisningsbegreppet ännu inte har tagits emot i förskolan, vilket är förståeligt då det ännu inte har översatts till att passa i förskolan och framför allt att förskollärarna i studien inte har fått formulera sig kring vad begreppet betyder för dem tidigare. Vår slutsats är därför att förskollärare behöver få formulera sig kring vad undervisning är för dem samt att fortbildning behövs om undervisningsbegreppet ska kunna implementeras i förskolan.

Syftet med denna studie var att få en förståelse kring hur specialidrottselever upplever ämnesinnehållet i idrott och hälsa. Målet med studien var även att se hur elevernas upplevelser kring innehållet är i förhållande till den definierade ämnesplanen, det vill säga om undervisningen exempelvis anpassats utefter eleverna som specialidrottsklass. För att uppnå detta användes en kvalitativ intervjustudie för att på bästa sätt belysa hur respondenternas tankar och uppfattningar tedde sig utifrån idrott och hälsas innehåll. Där resultatet framhävde viktiga delar av respondenternas tankar såsom variationen av idrotter, korsning av fälten och anpassning av specialidrottselever som grupp. Intressant är deras skildring av hur lärarna inte förmedlar och bearbetar ämnesplanen tillsammans med dem. Därefter skildrades resultatet i en analys samt diskussion utifrån läroplansteori och den tidigare forskning som fanns tillgänglig. Några saker som diskuterades var dels hur deras lektioner var anpassade efter dem som specialidrottsklass, dels hur lektionerna var upplagda som ett smörgåsbord av aktiviteter, dels hur lika deras upplevelser av innehållet i idrott och hälsa var jämfört med deras diverse idrotter och dels deras okunskap om ämnesplanen för idrott och hälsa. Vidare visade det sig även att respondenternas tankar i mångt och mycket stod i linje med det som tidigare forskning sagt.

Syftet med denna studie har varit att undersöka och tolka förskollärares uppfattningar om utomhusmiljön som ett verktyg för lärande. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi använde halvstrukturerade intervjuer som metodval. Intervjuerna genomfördes med 8 stycken utbildade förskollärare som arbetar på olika förskolor inom samma kommun. Intervjuerna spelades in och det insamlade materialet analyserades med kodning. Under analysarbetet växte två olika huvudrubriker fram; uppfattningar om läroplanens formuleringar om utomhusmiljön och utevistelse samt uppfattningar om förskollärares roll i utomhusmiljön. I resultatet framkom det att det fanns skilda uppfattningar om läroplanens formuleringar samt att det låg i förskollärares uppdrag att tolka läroplanen utifrån förskolans förutsättningar. Det framgår även i vårt resultat att förskollärarens roll i utomhusmiljön har flera aspekter, att vara medforskande, observatör samt att skapa lärmiljöer. / <p>Betyg i Ladok, 201221.</p>

Fritidshemsverksamheten har sedan år 2016 fått ett eget kapitel i den svenska läroplanen för grundskolan (Skolverket, 2019a). Detta kapitel har medfört en större konkretisering av läraren i fritidshemmets yrkesuppdrag med beskrivning av syfte och ett centralt innehåll för verksamhetsplanering. Denna studie undersöker hur fyra lärare i fritidshem uppfattar sitt uppdrag utifrån fritidshemmets kapitel i läroplan, hur de konkretiserar läroplanens innehåll och vilka förutsättningar de har att arbeta utifrån denna i sin verksamhet. Studien är baserad på en kvalitativ metod där insamling av empiri har varit via genomförande av semistrukturerade intervjuer. För att analysera vårt datamaterial har vi utgått ifrån Lundgrens (1989) läroplansteori med vidareutveckling av Lindes (2021) uppdelning av läroplanens process från formulering av styrdokument till konkreta läroplanshändelser i tre olika steg. Resultatet visar att det finns olika tolkningar och värderingar av fritidshemmets uppdrag utifrån kapitel fyra i Lgr 11 (Skolverket, 2019a). Vidare visar resultatet på skilda sätt att arbeta med läroplanen i verksamheten och flera yttre förutsättningar som har en påverkan på genomförandet av läroplanens innehåll.

Denna systematiska litteraturstudie syftar till att undersöka hur och med vilken effekt Excel implementeras i matematikundervisning, främst statistikundervisning, i gymnasieskolan eller motsvarande skolnivå internationellt. Studien identifierar Excelimplementeringen i ersättande, förstärkande och/eller transformerande syfte, och identifierar vidare vilka lärar- och eleverfarenheter, positiva och negativa, som synliggörs i förhållande till de tre typerna av Excelanvändning. Databaserna UniSearch, ERIC och Taylor &amp; Francis Online användes för att hitta forskningslitteratur för studien. Artiklar till studien valdes ut efter vissa urvalskriterier. Artiklarna sammanfattades och analyserades sedan genom att identifiera Excelimplementeringen som ersättande, förstärkande och/eller transformerande samt lärar- och eleverfarenheter i samband med olika typer av implementering. Resultatet visar att Excel i statistikundervisningen upplevs övervägande positiv och kan främja elevers kunskap och engagemang. Vidare visar resultatet att Excel som förstärkande verktyg förknippas med flest positiva lärar- och eleverfarenheter. / The aim of this study is to examine by which means and the effect on student learning of using Excel in mathematical statistics education within the ages of 14 to 19. The study identifies three different ways that Excel is used in the classroom which are; replacing, enhancing or transforming use of Excel. Furthermore, the study examines positive and negative, teacher and students’ experiences in relation to the way Excel is used in the classroom. To obtain data for the study the authors used three databases; UniSearch, ERIC and Taylor &amp; Francis Online, along with manual searching. The obtained articles were compared to certain criteria that needed to be fulfilled in order for the article to be used. The articles were then analyzed with a set goal to identify Excel used as replacement, enhancing or transforming tool. The results show that using Excel in statistical mathematical education satisfy both student learning as well as effort, where the most often used method was enhancing use of Excel which is also the type of usage that we promote. It has also come to the authors attention that Excel is looked upon in a positive manner by both students and teachers.

Denna kvantitativa enkätundersökning avser att kartlägga matematiklärares vanor och erfarenheter av att använda Excel i den gymnasiala statistikundervisningen. Studien tar sin grund i Hughes, Thomas och Scharbers teoretiska ramverk The RAT Framework som beskriver hur digitala verktyg kan användas i undervisningen med en ersättande, förstärkande och transformerande funktion. Studien ämnar undersöka hur lärares användning av Excel utifrån de tre begreppen kan sättas i relation till relevanta attribut. Undersökningen utfördes med en digital enkät som skickades ut till verksamma gymnasiematematiklärare i Östergötland. Urvalspopulationen nåddes genom ett bekvämlighetsurval. Enkätsvarens slutna frågor analyseras därefter genom univariat och bivariat analys, och de öppna frågorna genom en innehållsanalys. Resultatet av undersökningen visar att 79,2 % av de medverkande lärarna använder Excel i statistikundervisningen, där en förstärkande användning av undervisningen är vanligast. Lärare uppger i undersökningen att det finns ett behov av kompetensutbildning och insatser från skolledning för att framgångsrikt kunna bedriva statistikundervisning med Excel. Slutligen fastställer studien att användning av Excel i statistikundervisningen ökar elevernas engagemang och attityd såväl som kunskapsnivå. / The aim of this quantitative survey is to explore and map the habits and experiences of mathematical teachers’ use of Excel in high schools in Sweden. The research is based on Hughes’s, Thomas’s and Scharber’s report “The RAT Framework”, which explains how Excel can be used within mathematical education as a replacing, amplifying and transforming tool. The study aims at determining what teacher characteristics can be associated with the three different uses of Excel. The digital survey was distributed to in service mathematical teachers of the Swedish county Östergötland. The sample population was reached through convenience selection. They survey's closed questions are analyzed by univariate and bivariate method whilst the open questions are analyzed through content analysis. The research results show that 79,2% of the participating in service mathematical teachers are using Excel where the most common type of use is the amplifying use of Excel. Teachers express a need of further education, as well as efforts from the school board, to successfully maintain and develop education with Excel. Finally, the report concludes that the use of Excel in statistical education enhances the commitment, attitude and knowledge of the students.

Denna studie grundar sig i frågeställningen ’Hur påverkas SO-lärares prioriteringar i det centrala innehållet och undervisningen av samhällsförändringar?’. Frågeställningen besvaras genom att analysera tidigare forskning och en empirisk undersökning i form av tre intervjuer med SO-lärare i den svenska grundskolan. Läroplanen är en styrande faktor för all undervisning i den svenska grundskolan, men det finns även andra påverkansfaktorer. Samhällsförändringar kan vara en sådan påverkande faktor. Transformeringen av läroplanen är en annan faktor, det vill säga hur läraren tolkar den skrivna kursplanen för sitt ämne till den faktiska undervisningen. Centrala tankegångar i den teori som studien använder sig av, läroplansteori, är vad som anses vara viktig kunskap vid en viss tidpunkt men även hur detta synliggörs i undervisningen. Vilket kan liknas vid de didaktiska centrala frågeställningarna vad, hur och varför? Resultatet visar att samhällsförändringar påverkar både läroplanens innehåll och själva undervisningen, men på olika sätt. Samhällsförändringar är endast en av flera påverkande faktorer för undervisningen och det är bland annat lärarens intressen som påverkar hur denne väljer att koppla sin undervisning till aktuella händelser och samhällsförändringar.

Att ett ämne som samhällskunskap ständigt är i förändring kan både vara ett problem och samtidigt berika lärarens undervisning. I den tidigare forskningen som jag presenterar framkommer det en tydlig problematik när det gäller skolämnet samhällskunskap på mellanstadiet. Samhällskunskap är ett stort och brett ämne där en stor mängd stoff skall bearbetas i undervisningen, men vilka faktorer är det då som påverkar hur mellanstadielärare prioriterar det centrala innehållet i ämnet? Syftet med detta examensarbete är att utföra en egen undersökning med utgångspunkt i vad det är som styr hur mellanstadielärare prioriterar det centrala innehållet i ämnet samhällskunskap. Både vad det gäller innehållet och i vilken ordning innehållet prioriteras samt om det finns särskilda faktorer som spelar in. För att kunna analysera den insamlade datan i undersökningen utgår jag från läroplansteorin. Hos den enskilda läraren sker det ständigt en transformering av läroplanen, vilket i sin tur påverkar hur lärarna prioriterar i det centrala innehållet. Samhällskunskap är även ett av flera ämnen som har en svag avgränsning, vilket gör det svårare att kontrollera. Metoden som valdes för att kunna genomföra undersökningen är semistrukturerade intervjuer med fyra olika mellanstadielärare. Intervjuerna bestod alltså av ett par öppna frågor och kunde följas upp av eventuella följdfrågor. Semistrukturerade intervjuer bidrar till att samtalet kan bli både mer öppet och få ett större djup. Resultatet visar bland annat på att samtliga lärare anser att samhällskunskap både är ett av de viktigaste ämnena och ett av de roligaste. Flera av de intervjuade lärarna lyfter, i likhet med tidigare forskning, att det är ett väldigt stort ämne som även kan ge viss frihet. Vad det innebär att vara källkritisk är något som flera av lärarna värderar högt i sin undervisning. Det framkommer även att både läromedel, elevinflytande och aktuella händelser kan ha ett finger med i spelet när det gäller vilka faktorer som påverkar urvalet.

Denna studie är ett utvecklingsinriktat arbete som använder aktionsforkning som metod för att utveckla lärmijön i förskolan. Fantasilek och konstruktionslek hanteras ofta separat, men i vår studie avser vi i stället använda en kombination genom att fokusera på den tredje pedagogen, det vill säga lärmiljön. Syftet är att dokumentera och utvärdera ett aktionsforskningsprojekt med målet att förändra förutsättningarna för barnens lek på en förskola, så att avdelningens barn kan känna sig välkomna, trygga och därmed vill leka i rummet. I aktionsforskningsprojektets båda aktioner användes loggbok, observationer och reflektionsmöten för att dokumentera processen. Resultatet visar att lärmiljön i rummet Gläntan utvecklades genom de båda aktionerna. Kombinationer av konstruktions- och fantasilek kom till uttryck i barnens lek. Dessutom såg alla deltagare att barnen tycktes känna sig trygga och säkra i sina lärmiljöer. Viktigt i den här typen av aktionsforkningsprojekt är att även personalen ges tid för reflektion tillsammans med studenterna och att hänsyn tas till förskolans planering av verksamheten.