Bakgrund: Krav på ökad information och transparens i årsredovisningar har varit ett debatterat ämne de senaste åren. International Financial Reporting Standard (IFRS) har uppmärksammats med anledning av de ökad krav på upplysningar som standarden ställer däribland genom reglerna i IFRS 7 Finansiella Instrument: Upplysningar. Användandet av IFRS 7 blev lag år 2007 och gäller vid upprättande av en koncernredovisning. Kraven i IFRS 7 syftar till att visa företags hantering av finansiella instrument och därmed öka redovisningens transparens. Med anledning av de ökade krav som ställs på företag vill denna studie se hur noterade bolag har anpassat och förändrat sin redovisning enligt standarden.    Syfte: Studiens syfte är att analysera bolag noterade på OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap och deras redovisning enligt IFRS 7 för att se om någon förändring skett i mängden upplysningar som lämnats i årsredovisningar för år 2010 jämfört med år 2007. Metod: Den kvantitativa metoden har använts för att genomföra undersökningen. Den positivistiska inriktningen har varit i fokus då antaganden som gjorts på förhand blivit erkända eller förkastade genom en objektiv granskning av de kvantitativa data som samlats in. I undersökningen ingår 37 bolag och totalt har 74 årsredovisningar granskats. Följande punkter valdes ut och undersöktes sedan i de aktuella årsredovisningarna: Punkt 8 Rapport över finansiell ställning, Punkt 20 Rapport över totalresultat, Punkt 33 Kvalitativa upplysningar, Punkt 36-37 Kreditrisk, Punkt 39 Likviditetsrisk och Punkt 40-42 Marknadsrisk. Materialet som samlats in har förts in i kodningstabeller skapade i SPSS för att sedan analyseras. Slutsats: Det har sedan införandet av IFRS 7 år 2007 skett en förändring i redovisningen enligt de undersökta punkterna. Mängden ord som redovisas i samband med de undersökta punkterna har i årsredovisningarna för år 2010 ökat jämfört med mängden ord som redovisades år 2007. En ökning har också skett med avseende på antalet punkter som följs fullt ut. Flera av bolagen har också gjort någon typ av ändring beträffande placering, framställning, rubrik, borttagning eller tillägg av information vid redovisning enligt IFRS 7 år 2010. / Background: Requirements for increased information and transparency in annual reports has in recent years been a debated topic. International Financial Reporting Standards (IFRS) has been a discussed standard in response to the amount of disclosure requirements it contains. IFRS 7 Financial Instruments: Disclosures is one standard included in IFRS which since year 2007 requires listed companies to report their management of financial instruments and thereby increase the transparency. IFRS 7 was standardized in the year 2007 for companies that prepare consolidated financial statements. Due to the increased demands placed on listed companies this study wants to see how the companies have adapted and changed their accounting in accordance with the standard. Purpose: The purpose of this study is to analyze public companies listed on OMX Nordic Exchange Stockholm Large Cap and their accounting in accordance with IFRS 7 in order to see if any changes are made in the amount of information provided in the financial statements for the year 2010 compared to 2007. Methodology: The quantitative method has been used to conduct this study and the positivistic objective has been in focus. The study sample included 37 companies and a total of 74 annual reports. The following parts were selected from IFRS 7 and examined in the annual reports: Paragraph 8 Balance sheet, Paragraph 20 Income statement and equity, Paragraph 33 Qualitative disclosures, Paragraph 36-37 Credit risk, Paragraph 39 Liquidity risk and Paragraph 40-42 Market risk. The information collected from the annual reports have been put in to a coding system created in SPSS and then analyzed.       Conclusion: Since the standardization of IFRS 7 in year 2007 there has been a change in the way listed companies account in accordance with the examined parts. The amount of words related to the examined parts in the annual reports of year 2010 has increased compared to the amount of words disclosed in year 2007. The study also shows that more of the examined parts are accounted for. Several of the investigated companies have also made changes regarding the placement and the presentation of the information. Change of headline and removal of information also occurred. Additionally some companies added new information

Uppsatsen behandlar vårdföretaget Carema Cares två bloggar som skapades i och med krisen som uppstod kring företaget år 2011. Detta görs genom en granskning av argumentationen Carema Care för på bloggarna utifrån kriskommunikationsstrategier och retoriska strategier.

Syftet med vår studie är att kartlägga och förklara hur transparenta svenska börsbolag är vid redovisningen av utfallet samt bakgrunden till kortsiktig rörlig ersättning för den verkställande direktören, samt att identifiera potentiella förklaringar och bakomliggande orsaker till transparensen. Vi har valt att studera de 29 bolag som representerar de 30 mest omsatta aktierna på Stockholmsbörsens Large Cap lista (OMXS30). Metodmässigt kan studien delas in i två huvudsakliga delar. I den ena delen av studien använder vi en kvantitativ ansats och tillämpar ett positivistiskt synsätt. I den andra delen av studien använder vi en kvalitativ ansats och tillämpar ett hermeneutiskt synsätt. Vid insamlingen av datamaterialet har vi inspirerats av en tvärsnittsdesign där huvudsakliga syftet har varit att samla in relevant information för att kunna bedöma transparensen utifrån en egen framtagen modell. Modellen utgörs av fem kriterier inspirerade av Ersättningsakademiens riktlinjer för rapportering av ersättning och syftar till att ge en samlad bedömning av de studerade bolagens transparens. Vi har även identifierat ett antal potentiella förklarande variabler utifrån vilka vi har studerat orsakssamband till transparensen. Vi har dessutom analyserat kommunikationen utifrån ett legitimitetsperspektiv med avsikt att få en förståelse för bolagens val av rapportering. Utifrån resultatet av vår studie kan vi finna stöd till den kritik som riktats mot en bristande transparens vid rapportering av rörlig ersättning till verkställande direktören. Vi kan även se tendenser till att det orsakssamband som tidigare studier belyst mellan transparens och styrelsens oberoende, kan gälla även för svenska börsnoterade bolag. / The purpose of this study is to describe and explain the transparency of Swedish public companies when it comes to the reporting of short term bonus payment to the chief executive officer. Furthermore we intend to identify possible explanations and underlying causes regarding the transparency. We have selected the 29 companies that represent the 30 most traded stocks on the Stockholm Stock Exchange (OMXS30). Methodology, the study can be divided into two primary parts. In the first part of the study we use a quantitative approach and apply a positivistic view. In the second part of the study we use a qualitative approach and apply a hermeneutic view. When it comes to collecting data we have been inspired by a cross section design and the primary focus has been to collect relevant information to allow an assessment of the transparency with a model we have developed. This model consists of five criteria inspired by the Ersättningsakademiens (Compensation Academy) guidelines regarding the reporting of compensation and is designed to provide an overall assessment of the studied company’s transparency. We have also identified a number of possible explanatory variables from which we have studied underlying causes to the transparency. Furthermore we have analyzed the communication from a perspective of legitimacy with the intent to obtain an understanding regarding the company’s choice of reporting. From the result of the study we find support to previous criticism regarding lacking transparency on the matter of the reporting of short term bonus payments to the CEO. We can also see tendencies to the fact that the causation that previous studies pointed out between transparency and the independence of the board, may exist in Swedish publicly traded companies as well.

Den svenska marknaden för kommersiella fastigheter är het och har varit det under lång tid. Bland annat konstateras i en undersökning från revisionsbolaget Pricewaterhouse Coopers och Urban Land Institute att Stockholm, efter London och Paris, just nu rankas som Europas tredje mest attraktiva stad för utländska investerare att köpa och äga fastigheter i. Detta väckte vår nyfikenhet att konkretisera de faktorer som kan ha lett fram till att utländska fastighetsinvesterare attraheras av den svenska fastighetsmarknaden. Genom att vända oss till företag med stor inblick i de förhållanden som råder på den svenska fastighetsmarknaden fick vi intervjusvar från fem representanter. Arbetet med teorin gjorde att vi förväntade oss ett visst svar men intervjuerna gav oss ett helt annat resultat. Denna uppsats belyser många faktorer som gör Sveriges fastighetsmarknad lättillgänglig. Dock påvisar vår studie att framförallt transparensen och likviditeten på den svenska fastighetsmarknaden är det som gör den så intressant för utländska investerare. Transparensen på den svenska fastighetsmarknaden, som är en stor konkurrensfördel på den globala marknaden, hotas av skattetekniska konstruktioner. Att inte förlora denna fördel på den internationella investeringsmarknaden är ett problem som måste lösas. Hur detta ska ske är ett uppslag för en fortsatt studie. / The Swedish market of commercial real estate is really sizzling and has been so for some years now. In an analysis made by the audit company Pricewaterhouse Coopers and Urban Land Institute it was stated that Stockholm, succeeding London and Paris, is ranked as the third most attractive city for foreign investors in terms of buying and owning real estate property. This made us curious to try to pin-point any factors which might have lead to foreign investors interest in the Swedish real estate market. By turning to companies with very good insight in the business and knowledge about the conditions concerning the Swedish real estate market, we are grateful for received interview results by courtesy of five representatives. Our work with background theories lead us to expect a certain answer, but the results of our survey surprised us with a different result. This thesis highlights many factors making the Swedish real estate market so favourable to investors, but the most prominent elements are the facts that the Swedish market is very transparent with a high level of liquidity. For the Swedish real estate market the big advantage in global competition is named transparency, but this advantage is threatened by taxation techniques to maximise profit. Not to loose this Swedish benefit on the international investment market is a problem yet to be solved.

Social media is a relatively new phenomenon that has had a huge impact in the way we communicate in recent years. Today it is used daily by almost everyone and has become a billion dollar industry where corporate existence is increasing by every day. But there is not entirely safe to work with social media since customers and visitors can make comments and investigate what others are writing about the brand and form their own opinion. The purpose of this study is to explain the potential advantages and disadvantages for organizations in vulnerable industries with a focus on insurance companies who works with Facebook. The paper takes its starting point in the convergence culture that explains a cultural shift where consumers are encouraged to search for new information and combine content from different media. This is supplemented by a study by de Vries et al. (2012) who has analyzed what factors determines the popularity of a brandpost. In addition, brand-building theory, communication theory, relationship marketing and transparency is utilized to answer the essays questions and achieve the purpose of this study. The study was made with the help of a triangulation-method including interviews, qualitative analysis and a quantitative method. By performing a triangulation, the combination of these methods creates a greater understanding of the industry and more reliable data. The results of the study show that all insurance companies have a positive attitude to social media and understand the increasing transparency it brings by working with Facebook. In addition, the study shows that an integration of social media in the marketing mix should be prioritized so all elements are working to achieve the same objective. To create a successful posting in number of like-markings the study shows that it needs uniqueness, a unique date or event. In order to create more awareness for these unique posts, it should be published with a photo or video. Furthermore, the quantitative results shows that having a strong brand creates no obvious successes in social media, what mainly matters is the work being performed.

I en konkurrenskraftig marknad söker sig multinationella företag till lågskatteländer för attmaximera vinsterna. Luckor i lagstiftningen samt utvecklingsländer som söker kapital harfrämjat att många multinationella företag bedriver strategier för att undvika eller undgåbeskattning. Dessa strategier är inget som företag väljer att presentera i deras årsredovisning.Det samma gäller de sociala konsekvenser som skatteplanering kan medföra. Det finns delademeningar huruvida företagens beskattning borde ses som en del av företagens ansvar. Syftetmed studien är därför att lyfta fram hur transparenta multinationella företag är i sinårsredovisning kring beskattning och internprissättning till följd av skärpta riktlinjer. Baseratpå rekommendationerna i BEPS action 13 vill vi skapa en medvetenhet i hur bristandetransparens av beskattning samt internprissättning hos multinationella företag kan ses som ettCSR-problem. Studien grundar sig i en tvärsnittsstudie med en kvalitativ ansats. Genom eninnehållsanalys har vi samlat in datamaterial i form av årsredovisningar från ett urval av sexmultinationella företag. Utifrån den teoretiska referensramen har empirin analyserats vilkethar gett en förståelse huruvida företagen är transparenta kring sin beskattning ochinternprissättning. Resultatet visade på att det fanns en variation huruvida företag ärtransparenta i sin årsredovisning, generellt sätt höll sig samtliga företag på en låg nivå avtransparens. Vi kan konstatera att samtliga företag uttryckte att beskattningen utsatteföretagen för en riskexponering. Ett flertal av företagen uttryckte vidtagna åtgärder i och medimplementeringen av BEPS action 13, ändå var det bara två företag som såg beskattningensom en del av CSR. / In a competitive market, multinational companies are using low-tax countries to maximizetheir profits. Gaps in the legislation and developing countries searching for capital are twofactors why many multinational companies are undertaking strategies to avoid taxation. Thesestrategies are not disclosed in their annual report. The same applies to the social consequencesthat tax planning can entail. There are divided opinions whether corporate taxation should beseen as part of the corporate responsibility. The purpose of the study is therefore to highlightwhether multinational companies are transparent in their annual report regarding taxation andtransfer pricing as a result of new guidelines. Based on the recommendations in BEPS action13, the study aims to raise awareness of how insufficient transparency of taxation as well astransfer pricing of multinational companies can be seen as a CSR problem. The study is basedon a cross-sectional method with a qualitative approach. Through a content analysis data wascollected in the form of annual reports on a selection of six multinational companies. Basedon the theoretical framework, the empirical study has been analysed in order to determinewhether the companies are transparent about taxation and transfer pricing. The result showedthat generally all companies held a low level of transparency within their annual reports.However, all companies expressed that the taxation exposed the companies to a risk. Amajority of the companies expressed taking action as a result of the implementation of BEPSaction 13. However, only two companies saw the taxation as part of CSR.This thesis will continue in Swedish.

Parallel to new technological advancements, including the development of interactive recommender systems, digital music services on the Internet, such as Spotify, have in a short time span gradually replaced former physical media such as CDs and MP3-players and become pioneers on a market with an otherwise uncertain future. By subscribing to the service, users have access to a vast library of music and from any device with Internet access. In order to provide a satisfactory and useful musical experience, different ways of coping with the vastness is required - which is precisely what recommender systems are for. Improved filtering techniques and use of devices built in sensors, make way for new opportunities of more precise and contextually tailored suggestions for track selection, which in turn leads to potential privacy issues when using interactive music services. But where do we stand today? By compiling, exemplifying and discussing three different perspectives with relating to the development of interactive music recommender systems, the objective for this paper is to provide a for science, industry and user, objectively nuanced account of current potentials and expectations. A conducted survey among Swedish-speaking Spotify users as well as a performed asynchronous interview with an industry expert at Spotify, make up the foundation for an analysis based on dimensions and qualities of satisfaction related to the evaluation process of recommender systems. The study shows that users' are somewhat cautious toward future technological implementations, which may potentially infringe on their privacy, yet still accepting, due to the potential of a more personalized music experience. From an industry perspective, the possibility of offering contextualized recommendations is considered potentially valuable. Thus, conditions for realizing a more accomplished recommender system exists, but with some reservations - primarily requests for increased transparency regarding what information recommendations are based upon, and the ability for users to self-regulate what information is made available to the service - which in turn the recommendations shall be based on. / Parallellt med nya tekniska förutsättningar, däribland utvecklingen av interaktiva rekommendationssystem, har digitala musiktjänster på Internet, som Spotify, successivt ersatt den tidigare fysiska CD-skivan och MP3-spelaren och blivit världsledande aktörer på en marknad med annars oviss framtid. Genom prenumerationer erbjuds användare tillgång till ett oändligt bibliotek av musik och från flertalet olika enheter. För att tillgodose en användbar musikupplevelse, förutsätts möjligheten, både för bransch och som användare, att på olika sätt hantera denna oändliga mängd musik – vilket just är rekommendationssystemens uppgift. I takt med förbättrade filtrerings-tekniker och nyttjandet av enheters olika sensoriska data, finns möjligheter för mer precisa och kontextuellt anpassade förslag på musikspår, vilket föranleder potentiella integritetsaspekter i anslutning till användning av interaktiva musiktjänster. Men var står utvecklingen idag? Genom att sammanställa, exemplifiera och diskutera tre olika perspektiv på utvecklingen, är målsättningen att bidra till en för vetenskapen, bransch och användare gemensam, objektivt nyanserad redogörelse att förhålla sig till gällande utvecklingen av framtidens rekommendationssystem för interaktiva musiktjänster. Mot basis av aktuell forskning på området genomfördes en attitydundersökning bland svensktalande spotify-användare och en asynkron intervju med branschinsatt på Spotify, vilka analyserats utifrån dimensioner och kvaliteter av tillfredsställelse kopplade till utvärderingsprocessen av rekommendationssystem. Av studien framgår att användares inställning till framtida tekniska implementeringar, som potentiellt kan inkräkta på den egna integriteten, är något avvaktande men ändå accepterande då en mer personaliserad musikupplevelse ses som positiv. Branschen anser möjligheten att i tjänsteutbudet kunna erbjuda kontextualiserade rekommendationer som potentiellt värdefullt. Förutsättningar finns därmed för utveckling av ett mer fulländat rekommendationssystem, men med visst förbehåll – primärt önskas ökad transparens där det framgår vilken information som rekommendationer baseras på och att man som användare har möjlighet att själv reglera vilken information som görs tillgänglig för tjänsten – tillika rekommendationer ska baseras på.

Utvecklingen av dagens teknik tilltar i en otrolig hastighet ochvärlden definieras mer och mer av globalisering, digitalisering,uppkoppling och omgående tillgång till information, produkter ochtjänster. Digitaliseringen har en stark inverkan på den finansiellasektorn då många produkter på den finansiella marknaden idag ärinformationsbaserade. Fintech skapar ett nytt paradigm därinformationsteknik fungerar som drivmedel och driver innovationinom finansbranschen. Fenomenet beskrivs som en “gamechanger”, disruptivt och antas bidra grundläggande förändringarinom traditionella finansiella marknaden. Blockchainteknologin ären av många Fintechinnovationer som har gjort avtryck påfinansiella aktörer världen över och sägs ha potential attrevolutionera den finansiella sektorn. Dock så är det fortfarande enrelativt outforskad teknologi. / The development of today's technology is increasing withincredible speed and the world is more and more defined byglobalization, digitization, connectivity and immediate access toinformation, products and services. Digitalization has a strongimpact on the financial sector, as many products in the financialmarket today are information-based. Fintech creates a newparadigm where information technology acts as a fuel and drivesinnovation in the financial industry. The phenomenon is describedas a "game changer", disruptive and supposed to contribute tofundamental changes in the traditional financial market. Theblockchain technology is one of many Fintech innovations that hasimpressed financial players worldwide and is said to have thepotential to revolutionize the financial sector. However, it is still arelatively unexplored technology.

Bakgrund: Revisorn har till uppgift att kvalitetssäkra sitt klientföretags redovisning, vilket ger en ökad pålitlighet för allmänheten. Att revisorn har en relation till sitt klientföretag som präglas av förtroende har visat sig vara viktigt för att få ut nödvändig information och kunna utföra revisionen på ett korrekt sätt, men samtidigt har revisorn krav på sig om att vara helt oberoende mot företaget de reviderar. De står inför påtryckningar från allmänheten om mer öppenhet och information om företaget, vilket kan ställas i relation till dess tystnadsplikt. Utifrån dessa dilemman har vi genomfört vår studie, där vi undersöka kommunikationen och relationen mellan revisorn och klientföretaget. Syfte: Att bidra till kunskap om den kommunikation som sker mellan revisor och företagsledning och deras uppfattningar kring det. Metod: För att genomföra vår studie har vi använt en deduktiv ansats där vi utgått från befintlig teori som sedan legat till grund för vår empiriska studie. Vi har genomfört intervjuer med revisorer och representanter från företagsledningar, och materialet härifrån har vi sedan analyserat för att få fram vårt resultat. Resultat: Det som både revisorer och representanter för företagsledningarna anser vara mest centralt för att bygga förtroende, är revisorns oberoende, tystnadsplikt och kompetens. Studien har också visat att revisionsberättelsen, som är revisorns kommunikation ut till allmänheten, till stor del förlorar sin nytta om den till största del består av standardtext, vilket gör att revisorn inte alltid uppfyller allmänhetens förväntningar. I relationen mellan revisor och företagsledning, upplevs ingen misstro mellan parterna, vilket blir en positiv effekt av det uppbyggda förtroendet. / Background: The auditor is responsible for quality assurance of his client company's accounts, which gives increased public confidence. That the auditor has a relationship with his client which is based on trust has proven to be important in order to obtain the necessary information and to be able to perform the audit properly, but at the same time the auditor is required to be completely independent of the company they are auditing. They are faced with pressure from the public regarding more transparency and information about the company, which may be in conflict to its confidentiality. Based on these dilemmas, we have conducted our study, examining the communication and relationship between the auditor and the client company. Purpose: To contribute knowledge about the communication between auditor and the top management team and their perceptions about it. Method: In order to complete our study, we have used a deductive approach, based on existing theory which has been the foundation of our empirical study. Conclusions: What both auditors and representatives of the top management teams consider to be most central to building trust are the independence of the auditor, confidentiality and competence. The study has also shown that the audit report, which is the auditor's communication to the public, largely loses its usefulness if it consists mostly of standard text, which means that the auditor does not always meet the public's expectations. In the relationship between the auditor and management, no mistrust is experienced between the parties, which will be a positive effect of the build-up of confidence.

Markets in Financial Instruments Directive I är ett direktiv framtaget av Europakommissionen som reglerar den finansiella marknaden i Europa, som ett resultat av finanskrisen som uppkom 2007. Direktivet har implementerats i hela Europa Unionen och infördes i Sverige 2007. Finanskrisen har lagt grunden för ytterligare skärpta regleringar för en effektivare tillsyn, eftersom det tidigare fanns reguljära brister på den finansiella marknaden. Från januari 2017 implementerades Markets in Financial Instruments Directive II och träder i lag i Sverige januari 2018. MiFiD II syftar till att täppa till de brister som funnits i det första direktivet. Syftet med studien är att undersöka om direktivet kan bidra till förändrade förutsättningar gällande konkurrens mellan aktörer som verkar på den finansiella marknaden samt vilka fördelar och nackdelar direktivet medför. En kvalitativ forskningsstrategi har tillämpats och semistrukturerade intervjuer har genomförts. Utvalda aktörer som verkar på den finansiella marknaden har intervjuats både personligt men också online. Ytterligare information om direktivet har samlats in från vetenskapliga artiklar, litteratur samt dokument från myndigheters hemsidor. Resultatet av studien visar att samtliga aktörer är positivt inställda till direktivet men att det fortfarande finns oklarheter gällande dess implementering, hur direktivet ska tolkas samt hur ett enhetligt utförande ska ske inom alla EU-länder. MiFID II syftar till att främja konkurrensen ytterligare, men baserat på respondenterna tenderar åtstramningarna att leda till ökade inträdesbarriärer, risk för stordriftsfördelar samt att mindre aktörer kan missgynnas. / Markets in Financial Instruments Directive I is a directive established by the European Commission that regulate the financial market in Europe as a result of the financial crisis that occurred in 2007. The Directive has been implemented in the European Union and introduced in Sweden in 2007. The financial crisis has laid the foundation of harder regulations and for supervision to be more effective, because of the previous shortcomings on the financial market. Markets in Financial Instruments Directive II were implemented in January 2017, and will be established as a law in Sweden in January 2018. The purpose of MiFID II is to overcome the shortcomings that have been identified in the first directive. The purpose of the study is to examine whether the directive can contribute to changing conditions for competition between players on the financial market and the advantages and disadvantages of the directive. The study has a qualitative research strategy, with a focus on semi-structured interviews. A number of players on the financial market have been interviewed both personally and online. Further, information on the directive has been collected from scientific articles, literature and documents from government websites. The result of the study shows that all respondents are positive to the directive but that there still are uncertainties about its implementation, how the directive should be interpreted and how all the EU countries should implement the directive in a uniform way. MiFID II aims to continue to improve the competition, but based on the respondents, harder requirements tends to increase barriers to entry, risk of economies of scale, and smaller players to be exposed.