Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka generation Z:s uppfattning om trovärdig grön marknadsföring från kläd- och modeföretag, vilka faktorer som påverkar den samt hur marknadsföringen kan utformas för att öka trovärdigheten. Det empiriska materialet samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Populationen för studien är generation Z, vilket innefattar individer födda mellan år 1995 och år 2010. Vi såg potentiella svårigheter att kunna samla in meningsfull kvalitativ data från alla årskullar inom generationen. Utifrån detta resulterade en avgränsning av urvalet till den grupp inom generation Z med individer födda mellan år 1995 och år 2000. Vidare utfördes sju intervjuer som gav oss nödvändig data för analys. Genom tematisk kodning fann vi gemensamma teman och underkategorier i uttalanden från respondenterna Resultaten från studien visar att respondenterna anser att de finns en brist på kunskap kring hållbart mode, men också en avsaknad av grön marknadsföring kring det. Modeföretag borde kommunicera information som ökar kunskapen om miljömässig hållbarhet hos konsumenterna för att således skapa trovärdighet, där transparens visade sig vara ett viktigt verktyg. Att inkludera fakta, statistik, tredjepartscertifiering i form av miljömärkning och förklara tillverkningsprocesser påverkar den uppfattade trovärdigheten av modemarknadsföringen. Då transparens är frånvarande misstänker generation Z, likt våra respondenter, gröntvättning. Den gröna marknadsföringen borde innehålla förklarande koncisa texter i kombination med video eller bilder. Produkten borde även ha en central roll i marknadsföringen för att visa konsumenten vad hen betalar för. Att förklara varför produkten är miljövänligt istället för att endast påstå det ökar trovärdigheten. / The purpose of this qualitative study is to investigate generation Z’s perception of crediblegreen marketing from the fashion industry, as well as understand which factors affect thecredibility of what is communicated. Furthermore, we look at how the green marketing couldbe designed in order to be perceived as credible as possible by generation Z.The data was collected through semi-structured interviews. Our population was generation Z,which constitutes an age span from 1995 to 2010 according to the literature, but to obtainmeaningful data we chose to make a delimitation to individuals born between 1995 and 2000.This resulted in seven interviews that gave us the necessary data which was then transcribedand analyzed. Through thematic coding, common themes and patterns were identified fromthe respondents.The result of the study shows that our respondents consider that there is a lack of bothknowledge about sustainable fashion and exposure to green marketing. Fashion companiesshould communicate information that leads to increased consumer knowledge ofenvironmental sustainability in order to create credibility. Another important factor toincrease their credibility is for fashion companies to be transparent in their green marketing.To include facts, numbers, third party certification (environmental labeling) and theexplanation of processes positively affects the perceived credibility. In the absence oftransparency generation Z, including our respondents, suspect greenwashing. The greenmarketing should contain short texts with explanatory and easily understandable concepts incombination with films or pictures. The product should have a central role in marketing inorder for the consumer to see what they pay for. Explaining why the products areenvironmentally sustainable, rather than simply stating that they are, increases the credibilityof the green fashion marketing.

Automated decision making (ADM) is not a new phenomenon within public administration. Millions of automated decisions are made each year, including matters on parental benefits, social security benefits and income tax. ADM is used increasingly within both government agencies and municipal agencies. In light of this development, it becomes vital to have legal mechanisms in place which ensure transparency in automated decision making. This is to make sure that decisions are correct and that the systems work in compliance with procedural safeguards such as objectivity and impartiality. This begs the question of whether new legal solutions are needed to secure transparency of automated decisions. Current ADM systems within public administration are based on static algorithms that cannot change unless they are programmed to do so. Robotic Process Automation (RPA) is such a technology, commonly used by municipal agencies. Given the development within artificial intelligence (AI), ADM systems based on AI might be the next step. Then again, taking into account the extensive problems with the non-transparency of the “black box” of AI makes this technology rather unfit for decision making within public administration. The legal system provides different ways for citizens to obtain insight into and control of public administration. The principle of public access to information provides a right for all to access official documents. The Administrative Procedure Act (2017:900) provides access to information for the party concerned with a matter and the General Data Protection Regulation (GDPR) of the EU gives a right to information for data subjects. These rights to information can be restricted, for example by provisions on secrecy. However, the legal rights to information do not secure a comprehensive or direct transparency of the workings of ADM systems within public administration. The kind of transparency provided is rather a transparency by proxy, an indirect transparency that substitutes for a direct and functional one. For example, the provisions of the Administrative Procedure Act are not adapted to ADM, and the application of the right to access official documents entails inconsistencies. If information is provided to a citizen, there is no guarantee of understanding for example a description of an algorithm. To create a direct and functional transparency of automated decisions and the workings of ADM systems, it is vital for law and technology to evolve in interplay. A general discussion of public access to ADM systems and their implications on public trust and the rule of law is also of the essence.

Modeindustrin har länge fått utstå kritik för att vara en ohållbar bransch med bristande transparens och spårbarhet när det gäller hur och under vilka villkor klädesplaggen har tillverkats. Transparens och spårbarhet är två skilda begrepp, men båda är avgörande faktorer för att uppnå en mer hållbar, rättvis och ansvarsfull modeindustri. Spårbarhetskommunikationen som presenteras för konsumenter vid onlineköp av kläder är i nuläget knapp, men under utveckling. Studiens syfte har därför varit att undersöka dagens konsumentbeteende relaterat till transparens och spårbarhet i den textila värdekedjan, men även konsumenters framtida köpbeteende och attityd till området. Vidare behandlar studien även vilken typ av spårbarhetsinformation konsumenterna efterfrågar vid klädinköp. Detta bidrar i sin tur till att hjälpa modeföretag att anpassa sin kommunikation av spårbarhetsinformation vid onlineförsäljning av kläder, och samtidigt öka sin trovärdighet som mer hållbara aktörer. En kvantitativ enkätundersökning utformades för att samla in data och kunskap om konsumenters köpbeteende och attityd kring spårbarhet. En egenkonstruerad undersökningsmodell kopplad till den teoretiska referensram utgör också grunden för studien. Resultaten av studien visar att konsumenters kunskap om spårbarhet i nuläget brister. Trots detta tar en betydande del av konsumenterna del av den information som finns tillgänglig via modeföretagens digitala plattformar under köpprocessen. Studien visar också att konsumenterna är intresserade av och positiva till en ökning av kommunikation kring spårbarhet vid onlineköp av kläder i framtiden. Både social- och miljömässig spårbarhetsinformation anses också vara lika viktigt att presentera och inom dessa områden är arbetsmiljö och miljö- och hälsofarliga kemikalier den information som konsumenterna allra helst skulle vilja ta del av i framtiden. Det är därför av största vikt att modeföretag kommunicerar detta på ett tydligt vis vid onlineförsäljning av kläder i framtiden, för att konsumenter ska få möjligheten att göra mer hållbara val. / The fashion industry has faced extensive criticism due to its unsustainable practices and lack of transparency and traceability in terms of the production processes and working conditions associated with garment manufacturing. Transparency and traceability are two distinct concepts, but both are crucial factors in achieving a more sustainable, fair, and responsible fashion industry. The traceability communication provided to consumers during online clothing purchases is currently limited but evolving. Therefore, the purpose of this study has been to examine current consumer behavior, as well as future purchasing behavior and attitudes, related to traceability in the textile value chain. The study also investigates the type of traceability information consumers look for when buying clothes. This, in turn, contributes to helping fashion companies tailor their communication of traceability information during online clothing sales and increase their credibility as more sustainable actors. A quantitative survey was designed to gather data and insights into consumer purchasing behavior and attitudes towards traceability. Additionally, a self-constructed research model linked to the theoretical framework forms the foundation of the study. The results of the study indicate a current lack of consumer knowledge about traceability. Nevertheless, a significant portion of consumers engage with the available information on fashion companies' digital platforms during the purchasing process. The study also reveals that consumers are interested in and receptive to increased communication about traceability during online clothing purchases in the future. Both social and environmental traceability information are considered equally important to present, with working conditions and environmentally hazardous chemicals being the information consumers would most prefer to access in the future. Therefore, it is of utmost importance for fashion companies to communicate this information clearly during online clothing sales in the future, enabling consumers to make more sustainable choices. This study is written in Swedish.

Denna studie kommer att utforska hur dolda bud påverkar tilliten till budgivningsprocessen, där syftet med studien är att undersöka påverkan på förtroendet hos köpare, säljare och potentiella köpare på bostadsmarknaden. Med denna undersökning vill vi ta reda på vilka utmaningar dolda bud skapar för att tillföra kunskap och lärdomar för mäklarbranschen. I arbetet diskuteras det hur dolda bud har bidragit till en opålitlig budgivningsprocess, där de inblandade aktörerna ofta misstänker att mäklaren har undanhållit information. Detta sker trots att Fastighetsmäklarlagen inte innefattar en reglerad budgivning ännu, där säljaren i nuläget avgör om budgivningen ska hållas öppen eller vara stängd. Forskningsstudiens teoretiska ramverk består av tillit, risk och osäkerhet, transparens och asymmetrisk information. Påverkan på transaktionskostnader och det marknadsmässiga perspektivet behandlas även i det teoretiska ramverket. Arbetet baseras på en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjuteknik som består av nio genomförda intervjuer. Dessa baseras på deltagare som tidigare varit i kontakt med dolda bud i en försäljningsprocess. Resultatet av studien visar att det finns en stor okunskap om fenomenet dolda bud vilket i sin tur skapar missförstånd och misstro. Slutligen visar forskningen på att det finns en rad faktorer som påverkas negativt av de dolda buden med ett fåtal skillnader mellan de inblandade aktörerna. De främsta slutsatser som framhävs i forskningsrapporten är förtroendets påverkan hos de olika parterna, då ett flertal vann medan andra förlorade i budgivningsprocesserna. / This study will investigate how hidden bidding affects trust in the bidding process where the aim of the study is to investigate the impact on the trust of buyers, sellers and potential buyers in the housing market. With this survey, we want to find out what challenges hidden bids create in order to add knowledge and lessons for the brokerage industry. The work discusses how hidden bids have contributed to an unreliable bidding process where the parties involved often suspect that the broker has withheld information. This is despite the fact that the Real Estate Agents Act does not yet include regulated bidding, where the seller currently decides whether the bidding should be kept open or closed. The research study's theoretical starting points consist of trust, risk and uncertainty, transparency, and asymmetric information. The impact on transaction costs and the market perspective is also addressed in the theoretical framework. The work is based on a qualitative survey with a semi-structured interview technique consisting of nine completed interviews. These are based on participants who have previously been in contact with hidden bids in a sales process. The results of the study show that there is a great deal of ignorance about the phenomenon of hidden bids, which creates misunderstandings and mistrust. Finally, the study shows that there are several factors that are negatively affected by the hidden bids with a few differences between the parties involved. The main conclusions that are highlighted are the impact of trust on the part of the various parties, as several won while others lost in the bidding processes.

Fairness, accountability and transparency (FAccT) in machine learning is an interdisciplinary area that concerns the design, development, deployment and maintenance of ethical AI and ML. Examples of research challenges in the field are detecting biased models, accountability issues that arise with systems that make decisions without human intervention or oversight, and the blackbox issues where decisions made by an AI system are untraceable. Whereas previous research within the FAccT domain typically only uses one perspective to investigate and research ethical AI, this paper takes the opposite approach of considering all three perspectives and uses them together to conduct a holistic case study. The aim of this paper is to provide tangible insights into how organizations can work with ethical AI and ML. The empirical evidence is gathered from the advanced data analytics (ADA) team at the Swedish Tax Agency in the form of interviews and quantitative data from a model developed by the team. Most notably, the quantitative and qualitative results show that: the data set used to train the model is biased, and there are risks with the current modus operandi due to (1) disagreeing views on accountability and (2) differences in literacy and understanding of ML and AI. Furthermore, this paper also features examples of how newly proposed frameworks such as SMACTR (a large scale AI systems audit framework), data sheets and model cards can be used by ADA in the development process to address these issues, and the potential benefits and caveats of the frameworks themselves. We also showcase how theoretical models such as Larssons 7 nuances of transparency and Bovens accountability framework can be applied in a practical setting and provide supporting evidence that shows their respective applicability. Finally, the implications of taking a collective approach to FAccT, the importance of ethics and transparency, and comparisons of different used frameworks are discussed. / Rättvisa, ansvarsskyldighet och transparens (eng. Fairness, accountability and transparency (FAccT) inom maskininlärning (ML) är ett tvärvetenskapligt område som berör designen, utvecklingen, implementeringen och underhållet av etisk AI och ML. Exempel på områdets forskningsutmaningar är att upptäcka partiska modeller, ansvarighetsfrågors som uppstår med system som fattar beslut utan mänskligt ingripande eller översikt, och black-box frågor där beslut som fattas av ett AI-system inte kan spåras. Medan tidigare forskning inom FAccT-domänen oftast använder ett av de tre tidigare nämnda perspektiven för att undersöka och utforska etisk AI tar denna artikel en motsatt strategi genom att beakta alla tre perspektiv för att tillsammans kunna genomföra en heltäckande fallstudie. Syftet med denna uppsats är ge konkreta insikter för hur organisationer kan arbeta med etisk AI och ML. De empiriska bevisen samlas in med hjälp av det avancerade dataanalysteamet (ADA) på Skatteverket via intervjuer. Kvantitativ data samlas även in från en modell som har utvecklats och används av ADA. De kvalitativa och kvantitativa resultaten visar att: datasetet som används för att träna modellen är partisk och det finns risker med den nuvarande modus operandi på grund av (1) oeniga åsikter om ansvarsskyldighet och (2) skillnader i läskunnighet och förståelse för AI och ML. Vidare så innehåller denna uppsats också exempel på hur nyligen utvecklade ramverk såsom SMACTR, datasheets och model cards kan användas av ADA i utvecklingsprocessen för att motverka dessa problem, samt de potentiella fördelarna och varningarna som ramverken har och ger. Vi visar även hur teoretiska modeller såsom Larssons 7 nyanser av transparens och Bovens ramverk för ansvarsskyldighet kan tillämpas i en praktisk miljö och ger underlag för deras respektive användbarhet. Slutligen diskuteras konsekvenserna av att ta en kollektiv inställning till FAccT, vikten av etik och transparens och en jämförelse av olika ramverk görs.

Transparens är avgörande för att förbättra hållbarheten förmikrotransaktioner i spel, eftersom det gör det möjligt för spelarna att fattainformerade beslut. Men det är viktigt att ha en balans eftersom för myckettransparens kan ha negativa ekonomiska konsekvenser för företagen, då detkan avskräcka köp. Syftet med studien är att skapa förståelse kring hurtransparens kan användas som ett verktyg för att spelutvecklare ska kunnadesigna hållbara mikrotransaktioner. I studien genomfördes intervjuer medåtta spelare och fyra spelutvecklare. Dessutom användes en probe för attfördjupa den empiriska insamlingen av upplevelser kring transparens. Istudien definieras även hållbart spelande, genom att fokusera på att designamikrotransaktioner utefter ett hållbart spelande kan datorspelsindustrin bidratill en ökning av den sociala och ekonomiska hållbarheten. Fem temanidentifierades genom en tematisk analys där transparens kan stödjainformerade beslut: valuta, värde, varningar, kommunikation och tillit.Studiens resultat kan användas av spelutvecklare och andra aktörer inomdatorspelsindustrin för att främja informerade beslut med en mer transparentoch hållbar spelkultur. / Transparency is crucial to improving the sustainability of microtransactionsin gaming, as it enables players to make informed decisions. However, it isimportant to strike a balance because excessive transparency can havenegative economic consequences for companies, as it may discouragepurchases. The purpose of the study is to generate an understanding of howtransparency can be used as a tool for game developers to design sustainablemicrotransactions. The study involved interviews with eight players andfour game developers. Additionally, a probe was used to further enhance theempirical collection of experiences related to transparency. The study alsodefines sustainable gaming, as designing microtransactions based onsustainable gaming can contribute to increased social and economicsustainability within the gaming industry. Five themes were identifiedthrough a thematic analysis where transparency can support informeddecision-making: currency, value, warnings, communication, and trust. Thefindings of this study can be utilized by game developers and otherstakeholders in the gaming industry to promote informed decision-makingand foster a more transparent and sustainable gaming culture.

Nyligen har forskning inom marknadsföring fokuserat på konsumenternas köpbeteende och köpmönster, vilket har haft stor inverkan genom digitaliseringen i samhället och runt om i världen. Allt fler vetenskapliga studier forskar om konsumenternas personliga integritet och hur den kan påverkas av personliga erbjudanden från företag, till exempel genom marknadsföringsmetoden 'Retargeting'. Personliga erbjudanden, även kallade skräddarsydda erbjudanden, blir alltmer synliga i B2C för att "sticka ut" från klustret av personaliserade erbjudanden och öka företagens försäljning och vinst genom att sälja produkter och tjänster. Konsumenterna kan dock uppleva både en positiv och en negativ upplevd respons baserat på dessa personaliserade erbjudanden från företag. Fem (5) tydliga faktorer som kan kopplas till konsumenternas upplevda respons är; (1) reaktans, (2) irritation, (3) bojkott, (4) integritetsoro samt (5) attraktion, varav endast den senare uppfattas som positiv. Anledningen till dessa kan bero på tre (3) nyckelfaktorer som kan påverka effekten av anpassade erbjudanden på konsumenterna; graden av (1) förtroende, (2) graden av kontroll och (3) graden av transparens. Flera vetenskapliga studier inom detta område diskuterar både likheter och skillnader mellan effekterna och konsekvenserna som uppstår och hur de utmanar balansen mellan företag och konsumenter. Å ena sidan får konsumenter personifierade erbjudanden som företag antar att konsumenter upplever som attraktiva, å andra sidan samlar företag, lagrar och använder konsumenternas personliga data i en omfattande utsträckning eftersom ett mer digitalt samhälle ständigt kräver att konsumenter alltmer kopplar upp sig digitalt, till exempel via sociala medier och företagswebbplatser. Denna studie undersöker därför de tre nyckelfaktorerna separat men också interaktionen mellan dessa och hur de påverkar personliga erbjudanden från företag i förhållande till konsumenternas upplevda respons. Förtroende upplevdes som en avgörande faktor som kan förbättra relationen mellan företag och konsument, däremot ansågs den även som en skör tråd då ett minskat eller förlorat förtroende kan leda till negativa konsekvenser. Graden av kontroll ansågs som tillräcklig till en viss nivå, då det konstaterades att valmöjligheter för konsumenten att kunna kontrollera den personliga informationen om de vill var nödvändigt. Graden av transparens konstaterades som en väsentlig faktor för att skapa en ökad förståelse och insyn i företagens hantering av den personliga data som konsumenterna delar med sig av, vilket företagen samlar in, lagrar och använder i deras personaliserade erbjudanden för att matcha konsumenternas upplevda behov. / Research in marketing is heavily focused on consumers' buying behaviour and buying patterns, which has had a major impact through the advancement of digitalisation in society and around the world. More and more scientific studies are being conducted regarding consumers' personal integrity and how it can be affected by personalised offers from companies, for example through the marketing method 'Retargeting'. Personalised offers, also called tailored offers, are becoming increasingly visible in Business-to-Consumers (B2C) companies to "stand out" from everyday offerings and increase the companies' sales and profits by selling targeted products and services to individual users. There are five unique factors that can determine a consumers' perceived response: (1) reactance, (2) irritation, (3) boycott, (4) concern for integrity and (5) attraction, of which only the latter is perceived as positive. The reason for these is due to three key factors that will affect the effectiveness of personalised offers on consumers: (1) the degree of trust, (2) the degree of control and (3) the degree of transparency. Several scientific studies in this area discuss both similarities and differences between the effects and the consequences that arise and how they challenge the balance of purchasing between companies and consumers. On the one hand, companies provide consumers with personalised offers which can been perceived as attractive to the buyer, on the other hand, companies collect, store, and use consumers' personal data for company gains regardless of conduct of use. We live in an age where consumers are constantly connecting to the digital society and companies can collect and store the data from social media, and websites. This study therefore examines the three key factors: trust, control, and transparency. Additionally, the interaction between these and how they affect personalised offers from companies in relation to consumers' perceived response. Trust was perceived as a decisive factor that can improve the relationship between companies and consumers, however, trust was also considered as a fragile factor in case of reduced or lost trust which can lead to negative consequences. The degree of control was considered sufficient to a certain level, as it was found that the consumers’ choices regarding to be able to control their personal information were perceived as necessary. The degree of transparency was identified as an essential factor in creating a greater understanding and transparency in companies management of the personal data that consumers share, which companies collect, store and use in their personalised offerings to match consumers' perceived needs.

Datorstyrda maskiner som både kan styra sina egna aktiviteter och som har ett stort rörelseomfång kommer snart att dela vår fysiska miljö vilket kommer innebära en drastisk förändring för vår nuvarande mänskliga kontext. Tidigare olyckor som skett mellan mänskliga förare och automatiserade fordon kan förklaras genom en bristande förståelse för de automatiserade fordonets beteende. Det är därför viktigt att ta reda på hur människor förstår automatiserade fordons förmågor och begränsningar. SAE International, en global yrkeskår får ingenjörer verksamma inom fordonsindustrin, har definierat ett ramverk som beskriver funktionaliteten hos automatiserade fordon i 6 olika nivåer. Den rapporterade studien undersökte med utgångspunkt i detta ramverk vilken automationsgrad deltagarna antar att en självkörande buss har genom deltagarnas upplevelse av fordonet. Inom ramarna för studien färdades deltagarna en kort sträcka på en självkörande buss och besvarade en enkät om hur de ser på bussens förmågor och begränsningar både före och efter färden. Studieresultatet visade att hälften av deltagarna överskattade bussens automationsgrad. Efter att ha färdats med bussen justerade deltagarna ner sina förväntningar på fordonets körförmåga vilket stämde bättre överens med bussens förmågor och begränsningar. Deltagarna rapporterade även att de var mer säkra i sina bedömningar efter erfarenhet av fordonet. Sammanfattningsvis tyder resultatet på att (1) människor tenderar att överskatta automatiserade fordons körförmåga, men att (2) deras uppfattning justeras i samband med att de kommer i kontakt med det automatiserade fordonet i verkligheten och att (3) de då även blir mer säkra i sina bedömningar. Detta borde tas i beaktning vid utveckling av självkörande fordon för att minska risken för olyckor i trafiken.

There is an increasing number of construction products that are manufactured globally through complex supply chains. The results of this is that quality requirements are increasing and the construction industry look towards ways to reassure the sustainability of the materials in their supply chains. The aim of this study is to explore how the new blockchain technology may be used to meet today´s and future requirements of the construction industry and analyze the potential consequences of using the technology. Our work examine how the blockchain technology can support supply chain transparency and material traceability. To explore and analyze how the technology may affect the supply chain of a specific material a case study has been carried out. The task has been focused on how a specific material is handled throughout a suppliers supply chain, from where it originates until final use by a contractor. A hypothetical supply chain has been set-up and analyzed in terms of transparency, traceability and the potential consequences of using the blockchain technology. We have specifically focused on how the blockchain system could be set-up, who should own the blockchain system and what are the sustainable aspects of using blockchain.  The conclusion is that blockchain technology can improve the transparency throughout the entire supply chain. However the need for a complementary technology is needed in order to handle all the problems with traceability. One example of this complementary technology is RFID tagging. Furthermore, some of the consequences that has been identified are; it improves the way to handle supply chain documentation, the reputation of the industry improves, the possibility to remove third party organs increases. / Med ökat antal byggmaterial som tillverkas genom globala komplexa försörjningskedjor ökarkvalitetskraven inom byggbranschen samt behovet att säkerställa hållbarheten hos dessamaterial. Syftet med denna studie är att bedöma hur blockkedjeteknik kan användas för attsäkerställa dagens och framtidens krav på byggindustrin och analysera dess potentiellakonsekvenser vid ett användande av tekniken. Detta arbete undersöker följaktligen hurblockkedjeteknik kan stödja transparens och spårbarhet i leverantörsledet.För att analysera hur tekniken kan påverka en typ av byggmaterial har en fallstudie utförts isyfte att kartlägga ett leverantörsled. Fallstudien har fokuserat på hur materialet hanteras, fråndess ursprung tills att det anländer till byggarbetsplatsen. En hypotetisk leverantörskedja harkonstruerats och analyserats i termer av transparens, spårbarhet och vilka olika konsekvenserdet kan medföra. Vi har speciellt fokuserat på hur blockkedjesystemet kan konstrueras, vemsom ska äga systemet och hållbara aspekter.Slutsatsen är att blockkedjeteknik kan öka transparensen genom hela leverantörsledet. Detfinns emellertid ett behov av komplimenterande teknik att lösa spårbarhet. Ett exempel pådenna komplimenterande teknik är RFID taggning. Slutligen har ett antal konsekvenserfastställts vid ett användande som är; hanteringen av dokumentationen förbättras, ryktet inomindustrin förbättras och möjligheten att ersätta tredjepartsorgan ökar.

Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur svenska modeföretag arbetar med transparens av sin värdekedja för att kommunicera de sociala- och miljömässiga avtryck som verksamheten medför. Studiens resultat kan förhoppningsvis bidra till ökad kunskap om hur trovärdighet och tydlighet kan uppnås/användas för att förbättra kommunikationen från företag till konsument. Metod: Studien har en kvalitativ metod med en deduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer har utförts för insamling av empiri. Intervjuguiden har baserats på de definierade centrala begreppen utifrån studiens forskningsfrågor som innehåller begreppen transparens, värdekedja, kommunikation, ansvar och framtid. Resultat: Samtliga företag i studien strävar efter transparens i hela sin värdekedja, vilket omfattar fibertillverkning, tygtillverkning, produktion, färgning och transporter. Genom webbplatser, hållbarhetsrapporter, certifieringar och sociala medier kommunicerar företagen transparens till slutkonsument. Samtliga företag i studien anser att det är nödvändigt att skapa förändring och förbättra delar av sin värdekedja för att bidra till en mer hållbar framtid. Även att kommunicera mer till slutkund angående cirkulariteten hos en modeprodukt och hur företagen i studien kan samarbeta med andra företag för att bygga en bättre och mer hållbar framtid. Relevans: Studien bidrar med relevanta utgångspunkter för hur företag bör arbeta med transparens av sin värdekedja för att bidra till en så hållbar textilbransch som möjligt. Relevansen förstärks då studien ligger rätt i tiden med med konstanta förändringar för hållbarhet inom textilbranschen och där transparens är grundstenen. / Purpose: The aim of the study is to look into how Swedish fashion firms use transparency throughout their value chain to explain and communicate the social and environmental impact of their activities. The result of the study can help to increase knowledge about how to develop trustworthiness and reliability in order to improve business-to-consumer communication. Method: The study has a qualitative method with a deductive approach based on semi-structured interviews that have been conducted for collecting the empirical data. The interview guide is based on the study's research questions' stated keywords, which include topics like transparency, value chain, communication, responsibility, and the future. Findings and conclusion: All five companies strive for transparency across their value chain, which includes fiber production, fabric manufacture, production, dyeing and transportation. Through websites, sustainability reports, certifications and social media, the companies communicate transparency to the end consumer. All businesses believe that changing and improving sections of their value chain is necessary to contribute to a more sustainable future. Also, communicate with their end customers more about the circularity of a fashion product and how to collaborate with other companies to build a better future and be more sustainable. Relevance: The study contributes relevant points on how companies should work with transparency within their value chain in order to contribute towards a more sustainable textile industry. The study's relevance is enhanced by the fact that it is timely, given the ongoing changes in the textile industry and transparency is a central part for that development.