Statligt ägda bolag ska sedan 2007 hållbarhetsrapportera i enlighet med GRI eller annat internationellt ramverk. Detta för att öka bolagens transparens för dess intressenter och samhället. I statens ägarpolicyn är det av stor vikt för bolagen att verka transparenta, vilket innebär att såväl positiv som negativ information ska tas upp i hållbarhetsrapporterna. Syftet med denna studie har varit att undersöka i vilken omfattning svenska bolag med statligt ägande rapporterar negativ information och vilka företagsspecifika faktorer som kan påverka negativa avslöjanden. Den teoretiska referensram som har legat till grund för att förklara detta fenomen är Intressentteorin, Legitimitetsteorin, Konsumentskepticism och Two-Sided CSR. Undersökningens metodologiska tillvägagångssätt baseras på en innehållsanalys som vidare analyserades med stöd av korrelationsanalys och multipel regressionsanalys för att finna samband mellan studiens variabler. Resultatet kunde påvisa att bolag med statligt ägande rapporterar negativ information i högre utsträckning inom Sociala aspekter, där Miljöaspekter kom tätt efter. Studien konstaterade att den företagsspecifika faktorn Antal sidor kunde påvisa ett statistik samband till avslöjande av negativ information. / Since 2007, State-Owned Enterprises (SOE) must produce sustainability reports in accordance with GRI or another international framework. This is to increase the companies' transparency for its’ stakeholders and society. In the state's ownership policy, it is of great importance for the companies to appear transparent, which means that both positive and negative information must be included in the sustainability reports. The purpose of this study has been to investigate the extent to which Swedish State-Owned Enterprises report negative information and which company-specific factors can affect negative disclosures. The theoretical framework that has been used to explain this phenomenon is Stakeholder Theory, Legitimacy Theory, Consumer Skepticism and Two-Sided CSR. The methodological approach is based on a content analysis which was further analyzed with the support of correlation analysis and multiple regression analysis to find connections between the study variables. The results showed that State-Owned Enterprises report negative information to a greater extent in Social Aspects, where the Environmental Aspects came closely behind. The study states that the company-specific factor Number of pages could demonstrate a statistical significance to the disclosure of negative information.

Tekniska framsteg fortsätter att förändra sättet människor lever på. Interaktion mellan människa och dator kan numera ske via naturligt språk. Denna interaktion har visat sig ha positiva effekter hos användaren vilket har lett till att den studeras inom nya tillämpningsområden. En av de innovationer som använder sig av interaktion med naturligt språk är konversationsagenter. Konversationsagenter har blivit mer aktuella inom e-handel och forskning tyder på att de kan användas för att övertyga användare till ett mer önskvärt beteende. Genom att designa in antropomorfiska designaspekter i konversationsagenter skapas förutsättningar för att övertyga användare. Denna studie är utförd med en designorienterad forskningsansats där datainsamlingen bestod av utvärdering av prototyper, think-aloud och semistrukturerade intervjuer. Designaspekterna transparens, mänsklig identitet, verbala signaler, icke verbala signaler och anpassade svar identifierades i litteraturstudien och fördelades i två prototyper. Prototyperna bestod av två olika konversationsagenter som var designade med både antropomorfiska designaspekter och designaspekter som bedömdes stå i motsats till de antropomorfiska designaspekterna. Detta för att kunna reflektera och undersöka de individuella designaspekternas inverkan på den upplevda övertygelsen. För att utvärdera den upplevda övertygelsen användes de tre utvärderingsteman upplevd mänsklighet, upplevd trovärdighet och upplevt inflytande. Resultatet av studien indikerar på att designaspekterna mänsklig identitet och verbala signaler både kan ha en positiv och negativ inverkan på den upplevda övertygelsen hos användare. Anpassade svar påvisade inga negativa reflektioner hos respondenterna och kan ses som oberoende av de andra designaspekterna. Studien pekar även på att designaspekten transparens bör användas tillsammans med de andra antropomorfiska designaspekterna för att inte förvilla och lura användaren.

Redovisning av hållbarhetsaspekter är ett verktyg som varit under utveckling en längre tid. Bådesamhället och intressenterna har börjat ställa krav på att företag måste ta sitt ansvar och visaupp hur de redovisar hållbarhet. Allt fler företag väljer att upprätta någon form avhållbarhetsredovisning och år 2017 kom det ett EU-direktiv om att även större företag skulleupprätta en hållbarhetsrapport. Rapporterna var då menade att ge mer öppenhet ochjämförbarhet. De flesta företagen formar dock rapporterna på olika sätt. Det blir med andra ordsvårt för intressenter och samhället att jämföra de olika rapporterna mellan varandra, samtidigtsom det blir svårt att avgöra om rapporten är trovärdig eller inte. Granskningen av rapportenkan öka trovärdigheten. Granskningen av rapporten har även fallit under revisorns roll på grundav att de redan sköter den finansiella granskningen. När revisorn signerar hållbarhetsrapportenförväntar sig även intressenterna att innehållet ska vara trovärdigt.Då revisorernas roll och intresset kring hållbarhet ständigt utvecklas syftar vår studie att ta redapå om revisorernas utbildning kan bidra till en utvecklad profession inom hållbarhet. Vår studieutgår från professionsteorin samt tidigare studier som identifierade fyra huvudsakligautmaningar vid granskning av hållbarhetsrapporter i form av kvalitativ information,transparens, kunskapsglapp och trovärdighet. Vår studie utgår ifrån revisorernas utbildning somanses bidra till att revisorerna får kunskapsverktyg som kan användas undergranskningsprocessen för att hantera utmaningar. Det ger oss förståelse om framtida revisorerbehöver mer utbildning inom hållbarhet eller om revisorerna redan anser att de besittertillräcklig kunskap inom hållbarhet för att kunna bidra till en utvecklad profession inomgranskningen av hållbarhetsrapporten. Informationen har samlats in genom femsemistrukturerade intervjuer, där respondenterna är fyra revisorer och en är specialist inomhållbarhet.Slutsatserna i vår studie är att revisorernas utbildning inte kan bidra till en utvecklad professioninom hållbarhet i nuläget, då revisorer enbart behöver säkerställa att företagen har med derubrikerna som ska finnas med i hållbarhetsrapporten enligt Årsredovisningslagen. Det innebäratt ingen djupare granskning av den kvalitativa informationen behövs. Idag utförs en större delav granskningen med hjälp av erfarenhet och intern kunskapsdelning. Vidare är slutsatsen i vårstudie att hållbarhetsrapporten kräver en förändring och bör bli mer lik ett bestyrkande avhållbarhetsredovisningen. På sikt betyder det att revisorer behöver införskaffa sig merutbildning för att inneha de kunskapsverktyg som kan lösa utmaningarna och på så sätt uppnådet förtroende som professionen kräver för att binda samman den professionella yrkesutövarenmed sina intressenter. Det gör att en ökad nivå av utbildning, kunskap och förtroende måstesamspela för att uppnå en utvecklad profession inom granskningen av hållbarhetsrapporten. / Accounting for sustainability aspects is a tool that has been in development for a long time.Both society and stakeholders have begun to demand that companies must take responsibilityand show how they report sustainability. More and more companies are choosing to draw upsome form of sustainability accounting and in 2017 an EU directive was issued, regarding thateven larger companies should draw up a sustainability report. The reports were then meant toprovide more transparency and comparability. However, most companies shape the reports indifferent ways. In other words, it will be difficult for stakeholders and society to compare thedifferent reports between each other, while at the same time it will be difficult to determinewhether the report is credible or not. The review of the report can increase credibility. The auditof the report has also fallen under the role of the auditor since they are already conducting thefinancial audit. When the auditor signs the sustainability report, stakeholders also expect thecontent to be credible.As the role of auditors and interest in sustainability is constantly evolving, our study aims tofind out whether the auditors' education can contribute to a developed profession insustainability. Our study is based on professional theory and previous studies that identifiedfour main challenges when reviewing sustainability reports in the form of qualitativeinformation, transparency, knowledge gaps and credibility. Our study is based on the auditors'education, which is considered to contribute to the auditors receiving knowledge tools that canbe used during the review process to deal with challenges. This gives us an understanding ofwhether future auditors need more education in sustainability, or if the auditors already believethat they have sufficient knowledge in sustainability, to contribute to a developed professionwithin the review of the sustainability report. The information has been collected through fivesemi-structured interviews, where the respondents are four auditors, and one is a specialist insustainability.The conclusions of our study are that the auditors' education cannot contribute to a developedprofession in sustainability now, as auditors only need to ensure that companies include theheadings that should be included in the sustainability report according to the Annual AccountsAct. This means that no deeper examination of the qualitative information is needed. Today, alarger part of the review is carried out with the help of experience and internal knowledgesharing. Furthermore, the conclusion of our study is that the sustainability report requires achange and should be more like a certified sustainability report. In the long term, this meansthat auditors need to acquire more education in order to possess the knowledge tools that cansolve the challenges and achieve the trust that the profession requires to connect theprofessionals with their stakeholders. This means that an increased level of education,knowledge and trust must interact in order to achieve a developed profession within the reviewof the sustainability report.

Men's violence against women is a widespread problem in society and has been recognized as a violation of the human rights. To prevent and fight men's violence against women and to give them the support they need, the society and public actors have an important role to play. Sweden has a self-image of being one of the most equal and developed countries in the world. Despite this, Sweden has received criticism for its handling of men's violence against women, and the prevalence of violence is, according to the Committee on the Elimination of Discrimination against Women (CEDAW Committee), relatively high. The aim of this thesis is to investigate how chosen actors within the Swedish Public administration perceive their work regarding men’s violence against women and how it might be understood with the use of the normative theory “Good governance”. The thesis is focused on examining how the public actors experience their work through capacity, capability, transparency, as well as accountability. To examine this subject, qualitative interviews are made with representants from five different public actors, and where an idea analysis is applied to distinguish how the respondents perceive their work against men’s violence against women. The public actors, which are represented in the thesis: Länsstyrelsen, Nationell centrum för kvinnofrid (NCK), Polismyndigheten, Kriscentrum för kvinnor i Göteborgs Stad och Jämställdhetsmyndigheten. The results show that the public actors believe that there are areas of improvement in their work regarding men's violence against women. From a good governance perspective, capacity and capability must increase, and transparency, accountability and cooperation must improve for the work to live up to the requirements of good governance. / Mäns våld mot kvinnor är ett utbrett samhällsproblem och har erkänts som en kränkning av de mänskliga rättigheterna. För att förebygga och bekämpa mäns våld mot kvinnor och ge kvinnorna det stöd de behöver har samhället och de offentliga aktörerna viktiga roller. Sverige har en självbild av att vara ett av världens mest jämställda och utvecklade länder. Trots detta har Sverige fått kritik för sitt arbete med mäns våld mot kvinnor och förekomsten av våldet är enligt FN:s kvinnokommitté fortfarande relativt hög. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur utvalda aktörer inom den svenska offentliga förvaltningen upplever sitt arbete med mäns våld mot kvinnor och hur det kan förstås utifrån den normativa teorin good governance. Uppsatsen avgränsas till att undersöka hur aktörerna upplever sitt arbete utifrån kapacitet och kompetens, transparens samt ansvar. För att genomföra undersökningen används kvalitativa intervjuer med representanter från fem olika offentliga aktörer, där en idéanalys tillämpas för att urskilja hur respondenterna upplever sitt arbete med mäns våld mot kvinnor. De offentliga aktörer som representeras i uppsatsen är Länsstyrelsen, Nationellt centrum för kvinnofrid (NCK), Polismyndigheten, Kriscentrum för kvinnor i Göteborgs Stad och Jämställdhetsmyndigheten. I uppsatsen dras slutsatsen att aktörerna upplever att det finns brister och förbättringsområden i deras arbete med mäns våld mot kvinnor. Ur ett good governance perspektiv behöver kunskap och kapacitet höjas och transparens, ansvarsfördelning och samverkan bli tydligare för att arbetet ska leva upp till kraven om vad som är en god samhällsstyrning.

Social media usage in the B2B sector is increasing at a slower rate than B2C and the research literature sends a unanimous message; B2B firms would benefit in multiple ways using social media as a tool when establishing and entertaining business relationships. The concept of trust is proved to be of great importance in the construction of these relationships. With guidance of this thesis’ practical contribution,the model The Hourglass of Trust, displaying three categories of trust; creation, maintenance and destruction, this thesis will simultaneously highlight the theoretical contribution: aspects affecting trust, as well as the managerial contribution: aid B2B insocial media strategy planning for improved opportunities to build better business relationships on social media. A key finding and theoretical contribution, is the activity of switching channels from social media to other marketing channels such as email. Some B2B marketers use social media only as a storefront, a one-way promotion tool to create trust in order to reach an audience, create leads, stimulate interest or in the initial contact with another firm and then switch to the usage of other channels like email once the relationship has moved past the trust creation category. This finding is of particular interest since Sweden is a country built upon social trust and has a high social media penetration which may beviewed as counter intuitive when social media is used as a one-way-communication channel such as a storefront. B2B marketers in the empirical findings view social mediain a more positive light than earlier research, stating it is a powerful tool for building long-term business relationships. A second key finding is that personal values are associated with trust creation and trust maintenance in B2B, turning the spotlight from inter-organizational to interpersonal trust. Future research is encouraged to explore the reason for the switching of channels in B2B SMEs in Sweden as well as further explore the concept of trust in a B2B social media context testing the proposed model, The Hourglass of Trust (Fig. 2). / Användande av sociala medier inom B2B-sektorn ökar i lägre takt än inom B2C och forskningslitteraturens bidrag är unisont; B2B-företag skulle gynnas av att använda sociala medier som verktyg på flera sätt när de etablerar och underhåller affärsrelationer. Konceptet förtroende visar sig ha stor betydelse för att bygga affärsrelationer. Med ledning av uppsatsens praktiska bidrag, modellen The Hourglassof Trust (Fig. 2), som illustrerar tre kategorier av förtroende; skapande, underhåll och förstörelse, belyses uppsatsens teoretiska bidrag; aspekter som påverkar förtroende. Aspekterna kan bidra till den strategiska planeringen av B2B-marknadsföring i sociala medier och öka möjligheten att bygga bättre affärsrelationer. Ett huvudfynd och teoretiskt bidrag handlar om hur företag byter kanal från sociala medier till andra marknadsföringskanaler såsom mail. En del B2B-marknadsförare använder sociala medier enbart som ett skyltfönster, ett enkelriktat marknadsföringsverktyg för att skapa förtroende genom att nå ut, skapa leads, stimulera intresse eller endast i den inledande kontakten med ett annat företag för att sedan byta kanal och använda till exempel mail istället när relationen tagit sig förbi kategorinskapande av förtroende. Detta fynd är av särskilt intresse då Sverige som land bygger på socialt förtroende där sociala medier även har ett stort genomslag vilket gör att det kan betraktas som motsägelsefullt då sociala medier används som en kanal för envägskommunikation, likt ett skyltfönster. De empiriska resultaten visar att B2B-marknadsförares attityder är mer positiva till sociala medier än tidigare forskning visat och anser att det är ett kraftfullt kostnadseffektivt verktyg för att bygga långsiktiga i affärsrelationer. Ett andra huvudfynd är att personliga värderingar associeras med att skapa och underhålla förtroende i företagsrelationer, vilket vänder strålkastarljuset från interorganisatoriskt förtroende till interpersonellt förtroende. Vidare forskning uppmuntras att undersöka orsaken till att svenska B2B SMEs byter kanaler samt vidare undersöka B2B-förtroendet på sociala medier med hjälp av Hourglass of trust.

The continuous advances and prevalence of embedded systems, being systems consisting of both hardware and software put together, provides a great challenge for industrial companies. Due to the increasing need of complex products to meet the demands of customers, companies more often need to source software from external suppliers. Software has the characteristic of being a product which is difficult to specify as it has the ability to iteratively update itself according to the changing environment, making it hard to determine precisely what it will look like at the beginning of its development. As a result, traditional waterfall contracts, for which the intention is to set clear specifications early on, are often not suitable for developing systems including software. Therefore, the need for flexible contracts, called agile contracts, among industrial companies is emerging to support new technological applications. The purpose of this thesis was to examine what the main challenges are when implementing agile contracts in industrial companies who are purchasing embedded systems, and how these challenges can be mitigated or rectified. This was done by an empirical study in the form of interviews with various relevant actors. Firstly, employees from an industrial company looking to implement agile contracts within its procurement processes to support its embedded system purchases were interviewed. The respondents expressed their concerns and perceived challenges with introducing agile contracts to their business. Then, to answer the challenges interviews were conducted with people who were knowledgeable within the topic of agile contracts. Also, a benchmark, a literature review and a theoretical framework have been performed to analyse previous findings within this research area. This thesis identified nine main challenges being Risk Management, Payment Model, Time Aspect, Communication, Embedded Systems, IP-Rights, Supplier Management, Mindset & Knowledge and Future. Each of these challenges was answered separately, but it was found that some answers overlapped between different challenges. The most prevalent challenge was regarding communication, as a successful relationship built on sufficient collaboration and trust lays a foundation for all the other challenges to be managed more easily. Another recurrent theme was that all involved parties must understand precisely what an agile contract implies in order to make beneficial decisions to manage all the challenges. / De kontinuerliga framstegen för inbyggda system, som består av både hårdvara och mjukvara sammansatt innebär en stor utmaning för industriella företag. På grund av det ökade behovet av mjukvara för att möta kundernas efterfrågan behöver företag köpa in mjukvara från externa leverantörer. Mjukvara är svårt att specificera eftersom det har förmågan att iterativt uppdatera sig själv i enighet med den förändrade miljön. Detta gör det svårt att i ett tidigt skede av ett projekt fastställa exakt hur produkten ska vara utformad. På grund av detta är traditionella kontrakt, som ofta följer vattenfallsmodellen för vilken avsikten är att tidigt sätta tydliga kravspecifikationer, sällan lämpade för att köpa in inbyggda system. Därav uppstår behovet av agila kontrakt bland industriföretag för att stödja nya tekniska tillämpningar. Syftet med denna avhandling var att undersöka vilka de huvudsakliga utmaningarna är gällande att implementera agila kontrakt på ett industriföretag som köper in och utvecklar inbyggda system samt hur dessa utmaningar kan bemötas. Detta gjordes i form av en empirisk studie med relevanta aktörer, främst inom ett industriföretag som avser att implementera agila kontrakt i sin inköpsprocess för att effektivisera inköp av inbyggda system. Först intervjuades medarbetare som idag köper in inbyggda system. Dessa fick uttrycka sina tveksamheter och utmaningar kring att implementera agila kontrakt i sin inköpsprocess. Efter det utfördes mer strukturerade intervjuer med kunniga personer inom agila kontrakt med målet att hitta lösningar till de tidigare identifierade utmaningarna. Dessa intervjuer i kombination med en litteraturstudie, ett teoretiskt ramverk och en benchmark användes för att analysera och besvara de identifierade utmaningarna. Denna avhandling identifierade nio huvudsakliga utmaningar från de explorativa intervjuerna; Riskhantering, Betalningsmodell, Tidsaspekt, Kommunikation, Inbyggda System, IP-Rättigheter, Mentalitet & Kunskap samt Framtid. Dessa utmaningar har alla blivit besvarade separat men det fastställdes tidigt att de finns tydliga överlappningar mellan utmaningarna. Den vanligaste överlappningen var angående kommunikation då en framgångsrik relation byggd på samarbete och förtroende lägger grunden för att alla andra utmaningar lättare ska kunna bemötas och lösas. Ytterligare ett återkommande tema var att alla parter måste förstå exakt vad ett agilt kontrakt innebär och hur det fungerar för att kunna fatta rätt beslut och hantera övriga utmaningar.

Fastigheter identifieras av många som ett relativt illikvitt tillgångsslag vars information även ivissa avseenden kan anses vara opak för den öppna marknaden. Detta resulterar i långa ochkostsamma köp- och säljprocesser, där informationsasymmetrier mellan köpare och säljaremåste redas ut under en due diligence process. Fastighetsmarknaden präglas således av en delvisoönskad ineffektivitet orsakad av traditionella och konservativa processer. I en tid av storteknisk utveckling finner vi allt fler kreativa lösningar på problem vi tidigare inte mäktade medatt ta oss an. Blockchain har identifierats som en av de tekniker som potentiellt kan komma attförbättra såväl fastighetsmarknadens likviditet som transparens. Närmare bestämt diskuterarman en standardiserad informationshantering för fastigheter i form av digitala identiteter, menäven möjligheten att fragmentera ägandet och tillgängliggöra momentan handel viablockchainbaserade tokens. Dessa begrepp är ännu relativt outforskade och utgör såledesstudieämnet. Syftet med denna studie är därmed att redogöra för hur fastighetsmarknadenslikviditet- och transparensproblematik potentiellt kan avhjälpas genom ett fragmenterat ochtransparent fastighetsägande placerat på blockchain.Studiens akademiska förankring grundar sig i en omfattande litteraturstudie av begreppenlikviditet och transparens, men även bena ut betydelsen av due diligence och blockchain somhelhet. Resultatinsamlingen genomfördes via kvalitativa studier, där semistruktureradeintervjuer utgjorde mediet från vilken denna information insamlades. I studienidentifierades likviditet och transparens som två grundförutsättningar för en fungerande ocheffektiv marknadsplats. I fastighetsmarknaden finns det tydliga tecken på att problematiken gersig tillkänna i trögrörliga DD-processer och undanhållen informationen av hyresdata. Slutsatsenav studien kan sammanfattas som en brett överenskommen bild av potentialen hos såväl tokenssom digitala identiteter för att effektivisera marknaden och lösa dessa problem.Marknadsaktörerna menar dock att tekniken omges av för många orosmoln för att våga kastasig in med båda fötterna före. Med det sagt menar man inte att tekniken saknar framtid i branschen, snarare att fler tillämpade exempel samt ett tydligt ramverk för utförandet avtransaktioner i den nya marknadsmiljön måste bestämmas för att på så sätt etablera en trygghethos investerare. / Real estate is defined as a relatively illiquid asset, with a rather opaque and inaccessible flowof information. The result is long and costly acquisition and divestment processes, in whichinformational asymmetries is to be erased during the due diligence process. Real estate is thuscharacterized by a partially unwanted inefficiency caused by traditional and conservativeprocesses. However, in a time of rapid and extensive technological change, we seem to find anever-increasing amount of creative solutions to problems we previously could not manage.Among these alleged solutions we find blockchain, which by many has been identified as meanto improve both liquidity and transparency in real estate as an asset class. More specifically, thetopics of discussions have been digital identities and tokenization of real estate. Two termspossessing the potential to create standardized information management and fragmentedownership, which would enable instantaneous trade. These terms remain rather unchartedterritory and hence constitutes the subject of this study. The aim of this study is therefore todepict how the liquidity and transparency problems may be redressed by a fragmented andtransparent ownership structure placed on blockchain.The academic anchoring of the study is grounded in an extensive literature study aimed to definethe terms liquidity and transparency, but also define the meaning of due diligence andblockchain technology as a whole. The results were gathered through qualitative studies, inwhich semi-structured interviews constituted the instrument from which the information wascollected. The study identified liquidity and transparency as two cornerstones of a functioningand effective market. The evident problems related to liquidity and transparency in real estate,are to a great extent expressed via slow paced due diligence processes and non-disclosed rentalinformation. The study may be concluded as a broadly agreed upon view on the potential ofboth tokenization of real estate, as well as digital identities as effective means to enhanceliquidity and transparency. The respondents did however emphasize the current uncertaintyregarding blockchain as a severe hindrance for having enough confidence to whole-heartedly embrace the technology as a key element of the real estate market. With this being said, theydo not doubt its potential, rather inquiring an increased number of applied and successful usecases accompanied by a distinct regulatory framework for the conducting a transaction in thenew market environment. This would be an essential factor to instill the level of trust intransacting that investors require.

Artificial Intelligence (AI) is a popular topic in different areas of the current world. Thus, it is natural that its use is considered in the public sector. AI brings many opportunities for public institutions and citizens, like more attractive, accessible and flexible services. However, existing stories also show that the unethical or opaque use of AI can reduce significantly citizens’ trust in responsible public institutions. As it is important to maintain such trust, trustworthy AI services are gaining more and more interest. This work aims to answer the question of what needs to be taken into consideration while designing trustworthy public sector AI services. The study was done in Finland. The design process was used as a study method and it consisted of qualitative interviews, design workshop and validation with user testing. Altogether more than 30 Finnish residents participated in the study. Currently, there are more positive than negative voices about the usage of AI in the public sector, however, the number of the latter is significant. The most negative voices were coming from older people of low education and from younger AI specialists. Moreover, strong trust exists in the public sector. Nevertheless, citizens are voicing multiple concerns, such as security or privacy. It is important to keep the public sector services transparent, in order to keep trust in the public sector and build trust in AI. Citizens need to know when AI is used, how and for what purpose, as well as, what data is used and why they receive specific results. Citizens’ needs and concerns, as well as ethical requirements, ought to be addressed in the design and development of trustworthy public sector AI services. Those are, for example, mitigating discrimination risks, providing citizens with control over their data and having a person involved in AI processes. Designers and developers of trustworthy public sector AI services should aim to understand citizens and ensure them about their needs and concerns being met, through the transparent service and the positive experience of using the service. / Artificiell intelligens (AI) är ett populärt ämne inom olika områden i världen. Således är det naturligt att dess användning beaktas i den offentliga sektorn. AI ger många möjligheter för offentliga institutioner och medborgare, som till exempel, mer attraktiva, tillgängliga och flexibla tjänster. Men befintliga berättelser från användare visar också att oetisk eller ogenomskinlig användning av AI kan avsevärt minska medborgarnas förtroende för ansvariga offentliga institutioner. Eftersom det är viktigt att upprätthålla ett sådant förtroende, får pålitliga AI-tjänster mer och mer intresse. Detta arbete syftar till att svara på frågan om vad som måste beaktas vid utformningen pålitliga AI-tjänster inom offentlig sektor. Studien gjordes i Finland.  Forskningsmetoden som användes var en designprocess och den bestod av kvalitativa intervjuer, en design workshop samt validering med användartestning. Sammanlagt deltog mer än 30 finländska invånare i studien. För närvarande finns det mer positiva än negativa röster om användningen av AI i den offentliga sektorn, dock är antalet i den senare kategorin betydande. De mest negativa rösterna kommer från äldre personer med låg utbildning och från yngre AI-specialister. Dessutom finns starkt förtroende för den offentliga sektorn. Ändå uttryckte medborgarna flera problem, såsom säkerhet eller integritet. Det är viktigt att offentliga tjänster är transparenta för att behålla förtroendet för den offentliga sektorn och bygga förtroende för AI.  Medborgarna behöver veta när AI används, hur och i vilket syfte samt vilka uppgifter som används och varför de får specifika resultat. Medborgarnas behov och bekymmer, såväl som etiska krav, borde tas upp i utformningen och utvecklingen av en pålitlig AI-tjänster i offentlig sektor. Exempelvis genom att mildra diskrimineringsrisker, ge medborgare kontroll över sina uppgifter och att ha en person involverad i AI processer. Utformare och utvecklare av pålitliga AI-tjänster inom offentlig sektor bör syfta till att förstå medborgarna och säkerställa dem om deras behov och bekymmer genom den transparenta tjänsten och den positiva upplevelsen att använda tjänsten.

The real estate industry is one of the global sectors that have a strong relation to economic growth, where the commercial real estate (CRE) market has a significant impact in financial stability. Commercial real estate has several unique features that characterize the asset. Some of these are the stable cash flow, the stable demand and the low volatility, which contributes to the underlying value. However, the industry is considered to be illiquid due to the lack of transparency in its transactions, such as in commercial leasing, where trust in the commercial leasing processes and between an CRE owner and their tenants has been lacking. Nowadays, there are an increased number of actors involved in these processes, both from the tenant side and the owner side, to decrease the information asymmetries between both sides. This has complicated the market, leading to information loss in the communication pathways. Blockchain is viewed to be a disruptive innovative technology that will revolutionize the real estate industry with several applications, such as tokenization, smart contracts and digital identities. In previous research, blockchain has been studied as a financial approach and how it relates to real estate as a legal instrument and as an application on the transaction market to increase transparency and liquidity. The aim of this thesis is to investigate how blockchain can be applied in the commercial real estate leasing market from an CRE owner perspective. In order to answer the research questions and the research aim, the study took form of a qualitative research, with an inductive approach. The collected data was collected through a literature review and through semi-structured interviews with relevant actors for the research aim. The results illustrate that blockchain can be applied in the leasing processes for commercial real estate owners through tokenization, smart contracts and digital identities. In particular, the ability to store and validate information has been the major argument for implementing the technology as the market is in an acclimatizing position, where traditional analog business processes are shifting towards being increasingly digital. / Fastighetsbranschen är en av de globala sektorerna som har en stark korrelation till ekonomisk tillväxt, där den kommersiella fastighetsmarknaden har en betydande inverkan för finansiell stabilitet. Kommersiella fastigheter har flera unika egenskaper som kännetecknar tillgången. Några av dessa är det stabila kassaflödet, den stabila efterfrågan och den låga volatiliteten, vilket bidrar till det underliggande värdet. Dock anses branschen vara illikvid på grund av bristande transparens i dess transaktioner, exempelvis inom kommersiella uthyrningar, där förtroendet för de kommersiella uthyrningsprocesserna och mellan fastighetsägare samt deras hyresgäster har varit bristande. Nuförtiden finns det ett ökat antal aktörer involverade i dessa processer, både från hyresgästen och från hyresvärden, för att minska på informationsasymmetrin mellan båda sidor. Detta har komplicerat marknaden, vilket har lett till att information försvinner via kommunikationsvägarna. Blockkedjan anses vara en innovativ teknik som kommer att revolutionera fastighetsbranschen med dess applikationer, där tokenisering, smarta kontrakt och digitala identiteter utgör några av dessa. I tidigare forskning har blockkedjan studerats som ett finansiellt verktyg och hur tekniken relaterar till fastigheter som ett rättsligt instrument, men även som en applicering på transaktionsmarknaden, i syfte att öka transparensen samt likviditeten. Syftet med denna avhandling är att undersöka hur blockkedjan kan tillämpas på den kommersiella uthyrningsmarknaden ur ett ägarperspektiv. För att kunna besvara forskningsfrågorna och syftet har avhandlingen strukturerats som en kvalitativ studie, med ett induktivt tillvägagångsätt. Empirin samlades in från en litteraturstudie samt genom semi-strukturerade intervjuer med relevanta aktörer i marknaden. Resultatet visar att blockkedjan kan appliceras i de kommersiella uthyrningsprocesserna ur ett ägarperspektiv genom tokenisering, smarta kontrakt och digitala identiteter. I synnerhet har teknikens egenskap att kunna lagra och validera information på ett säkert och förtroendegivande sätt varit det viktigaste skälet till att implementera tekniken då marknaden befinner sig i en acklimatiserande fas, där traditionella analoga affärsprocesser skiftar till att bli alltmer digitala.

The environmental problem has become more prominent in the last decade, and in the recent years there has been a number of alarming reports published on this topic. In order to fight the climate change, the financial industry can play a key role by directing their investments towards green projects and sustainable companies, pushing companies to participate in the transformation to a sustainable world. The development of issued green bonds is evidence on that the financial market has started to allocate more money in the green market, and this development is expected to continue going forward. The development is mainly driven by institutional capital, with only very little support from the Retail segment. Hence, the aim of this thesis is to provide the market with possible solutions on how to enhance the volume of capital invested in green products from this segment. Semi-structured interviews with 8 stakeholders on the market, together with seminar discussions on a TBLI Sustainability conference and thoughts obtained through a Sustainable Advisory Board at Nasdaq constitutes the foundation of this report in order to deduce patterns to why investors choose to invest or not invest in green instruments, as well as deducing the existing problems with the current market. The opinions are compiled and discussed in aspects concerning framework issues, definition issues, future outlook and policies. Our commissioner Nasdaq has helped guided the focus of this thesis. Our interviews combined with current literature works as the foundation to the findings on the specific area which could be of interest to all stakeholders on the financial market, but more specifically to investors, financial institutions and the government. Key findings of this thesis shows that the market in general is in need of clear guidance from the government in order to be able to adapt to the changing world. Further, the lack of a standardised framework and assessment of green investments leads to low transparency and problems with measuring impact. This describes why private investors say they do value sustainability, but fail to invest in it. Better transparency and reporting would make it easier showing the impact of the investment, which ultimately would affect private investors in a positive way as investors valuing sustainability would obtain a tangible sustainability measure on their investment, resulting in that their utility from the investment is maximised. In order to enhance the market in the current state, the authors of this report states that government support towards fintech companies contributing to the development of transparency, reporting and impact would be of interest. The authors see that such a subsidy would yield a lot of value to all stakeholders on the market, including the Retail sector. / Miljöproblemen har blivit allt mer framträdande under det senaste decenniet, framförallt under de senaste åren då flertalet alarmerande rapporter har publicerats inom detta område. För att motverka klimatförändringarna kan finansbranschen spela en nyckelroll genom att styra investeringarna mot gröna projekt och hållbara företag, och därmed driva företag till att vara med i omvandlingen till en hållbar värld. Utvecklingen av emitterade gröna obligationer är ett bevis på att finansmarknaden börjar investera mer pengar på den gröna marknaden, vilket förväntas fortsätta i framtiden. Utvecklingen drivs huvudsakligen av institutionellt kapital, med endast liten uppbackning av Retail-segmentet. Syftet med denna avhandling är därför att presentera möjliga lösningar på hur man kan öka volymen av investerat kapital i gröna produkter från detta kundsegment. Semi-strukturerade intervjuer med 8 intressenter på marknaden tillsammans med seminariediskussioner på en TBLI hållbarhetskonferens och tankar från Sustainable Advisory Board på Nasdaq utgör grunden för denna rapport. Baserat på detta härleds mönster till varför investerare väljer, eller inte väljer, att investera i gröna instrument, samt befintliga problem med den nuvarande marknaden. Åsikterna sammanställs och diskuteras rörande frågor om ramverk, definitioner, framtidsutsikter och marknadsfrämjande åtgärder. Vår uppdragsgivare Nasdaq har bidragit till att utforma inriktningen på detta arbete. Våra intervjuer i kombination med aktuell litteratur fungerar som grunden för resultaten i denna studie, vilka kan vara av intresse för alla intressenter på finansmarknaden, men specifikt för investerare, finansinstitut men också regeringen. De viktigaste resultaten visar på att marknaden i allmänhet behöver tydlig vägledning från regeringen för att kunna anpassa sig till den föränderliga världen. Vidare leder bristen på ett standardiserat ramverk och frånvaron av hur man bedömer gröna investeringar till låg transparens och problem med mätning av effekter. Detta beskriver varför privata investerare säger att de värderar hållbarhet, men misslyckas med att investera i det. Högre transparens och bättre rapportering skulle göra det enklare att visa effekten av investeringen, vilket i slutändan skulle påverka privata investerare på ett positivt sätt, eftersom investerare som värderar hållbarhet skulle få ett konkret mått på sin investerings bidrag, vilket leder till att den personliga nyttan av investeringen kan maximeras. För att förbättra marknadens nuvarande tillstånd påstår författarna till denna rapport att statligt stöd till fintech-bolag som bidrar till utveckling av transparens, rapportering och inverkan skulle vara intressant. Författarna ser att en sådan subvention skulle bidra med ett stort värde för alla intressenter på marknaden, inklusive den privata sektorn.