Influencers has developed to be our times opinion leaders and social media has become an arena for political information and discussion. In the most recent years they’ve also become an important part of our current political parties' marketing strategies. This has opened up both great opportunities as well as challenges. Within political advertising, there’s unlike commercial advertising, no regulations regarding transparency, which means that influencers have no obligations to label their collaborations with political parties. The distinction has faded between when information is reliable facts or when it’s partial,  biased and based and someone's personal opinion. This has resulted in weakened preconditions for the public to assess and acknowledge reliable sources. The need has increased regarding media competence among citizens in terms of being able to critically review, evaluate and question all the information we encounter. Influencers that spread hidden political advertising is a relatively new phenomenon and has been described as a way for parties to buy political opinions for money, as influencers can be considered to use their trust capital to influence its audience. The experiment in this study is based on theories of credibility and critical thinking, and aims to investigate how young adults perceive political messages in collaborations with influencers depending on the degree of transparency in the media content. The same base  material will be shown in three different experimental groups, but the degree of transparency will vary. In the first experimental group it will not appear at all that it is a collaboration, in the second group it will be only say it is a collaboration and in the third group it will be clearly stated that it is a paid collaboration between a political party and an influencer and that the collaboration is a part of the political parties PR-campaign for the upcoming election. The essay's questions are: To what extent is it possible to discern a connection between the degree of transparency and the credibility of the collaboration? To what extent is it possible to discern a connection between the degree of transparency and the audience's critical thinking? And lastly to what extent does political leaning have an impact on the results of the study? The results of the study shows that an increased transparency on political social media content also increases media users' critical approach. The result of the study could not determine whether or not there is a strong correlation between transparency and the credibility of the content. The study did show strong correlations between political leaning and the answers of the respondents. / Sociala medier har blivit en arena för politisk information och influencers har fått en betydande roll som vår tids nya opinionsledare. På senare år har influencers blivit en del av de politiska partiernas marknadsföringsstrategier, vilket medfört såväl möjligheter som utmaningar. När det kommer till just politisk reklam finns det till skillnad från kommersiell reklam inga krav på transparens, vilket innebär att influencers inte behöver reklammärka samarbeten med politiska partier. Gränsen mellan fakta och åsikt, samt vad som är partisk information eller objektiv fakta är därmed inte lika självklar. Detta har resulterat i att allmänhetens möjligheter till att bedöma mediainnehållets tillförlitlighet har försämrats och förutsättningarna för pålitlig information minskat. Det har uppkommit nya behov av mediekompetens hos medborgare vad gäller att kunna kritiskt granska, värdera och ifrågasätta all den information de möts av. Att influencers sprider dold politisk reklam är ett relativt nytt fenomen och har beskrivits som ett sätt för partier att köpa politiska åsikter för pengar, då influencers kan nyttja sitt förtroendekapital för att påverka sin publik.  Experimentet i studien bygger på teorier om trovärdighet och kritiskt tänkande, och ämnar att undersöka om en ökad transparens i politiska samarbeten har en effekt på unga vuxna. Experiments material består av ett youtubeklipp där en influencer intervjuar två politiker. Ett och samma grundmaterial visas i tre olika experimentgrupper men där graden av transparens gällande samarbets innebörd varierar. I den första experimentgruppen inkluderas ingen vidare information i transparensmeddelandet. I den andra gruppen kommer transparensmeddeladet informera om att videon är ett samarbete mellan influencern och de medverkande parti-representanterna. I den tredje gruppen kommer det tydligt framgå att det är ett betalt samarbete mellan ett politiskt parti och en influencer samt att politikernas medverkan är en del i deras PR-kampanjer inför valet. Uppsatsens frågeställningar lyder: I vilken utsträckning går det att urskilja ett samband mellan grad av transparens och publikens kritiska tänkande? , I vilken utsträckning går det att urskilja ett samband mellan grad av transparens och samarbetets trovärdighet? samt i vilken utsträckning har politisk lutning en påverkan på resultatet?  Resultatet i studien visar att en ökad transparens vid politiska samarbeten underlättar för publiken att ställa sig kritisk till medieinnehållet de möter. När transparensen ökar uppvisade respondenterna en högre grad av kritiskt tänkande. Det gick dock inte att statistiskt fastställa transparensens effekt på materialets trovärdighet. Däremot gick det att urskilja ett tydligt samband mellan politisk lutning och studiens resultat.

Bakgrund och problemformulering: Hållbarhetsrapporter blir allt viktigare för företag över hela världen till följd av samhällets fruktan och oro för miljöförstöringar, växthuseffekten, klimatförändringar och även mänskliga rättigheter där metoder rörande ett socialt ansvar uppmuntrats. Skogen framstår som viktig för hållbara material och produkter då den redogörs som väsentlig i klimatomställningen. Ett problem som har påvisats utifrån tidigare studier är kvaliteten på rapporterna. Kritik gentemot rapporterna har uppkommit där det föreligger en avsaknad av både trovärdighet och relevans.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka kvaliteten i hållbarhetsrapporter i form av trovärdighet och relevans och få en djupare kunskap om kvaliteten i företagens hållbarhetsarbete. Vidare jämförs förändringar i kvaliteten i de valda företagens hållbarhetsrapporter mellan åren 2017-2021.  Forskningsfråga: Har kvaliteten i hållbarhetsrapporter utifrån trovärdighet och relevans inom skogsbranschen förändrats mellan åren 2017-2021? Metod: Denna studie är en komparativ och en longitudinell studie som bygger på en kvalitativ forskningsdesign med kvantitativa inslag i form av en innehållsanalys. För att undersöka kvaliteten i företagens hållbarhetsrapporter har ett kodningsschema med ett poängsystem tillämpats som baseras på trovärdighet och relevans.   Analys och slutsats: Resultatet visar en ökning av kvaliteten i hållbarhetsrapporterna mellan åren 2017-2021, där både trovärdigheten och relevansen har ökat. Hållbarhetsrapporternas trovärdighet översteg relevansen i de undersökta rapporterna. / Background and problem formulation: Sustainability reports are becoming increasingly important for companies all over the world as a result of society's fear and concern about environmental degradation, the greenhouse effect, climate change and also human rights where social responsibility practices have been encouraged. The forest appears to be important for sustainable materials and products as it is described as essential in climate change. A problem that has been demonstrated based on previous studies is the quality of the reports. Criticism of the reports has arisen where there is a lack of both credibility and relevance. Purpose: The purpose of this study is to investigate the quality of sustainability reports in terms of credibility and relevance and to gain a deeper knowledge of the quality of the companies' sustainability work. Furthermore, changes in the quality of the selected companies' sustainability reports between the years 2017-2021 are compared. Research question: Has the quality of sustainability reports based on credibility and relevance in the forest industry changed between the years 2017-2021? Method: This study is a comparative and a longitudinal study based on a qualitative research design with quantitative elements in the form of a content analysis. To examine the quality of the companies' sustainability reports, a coding scheme with a scoring system based on credibility and relevance has been applied. Results and conclusion: The result shows an increase in the quality of the sustainability reports between the years 2017-2021, where both credibility and relevance have increased. The credibility of the sustainability reports exceeded the relevance of the investigated reports.

Denna undersökning har studerat hur förekomsten av nyheter, information och desinformation på Instagram påverkar unga vuxnas uppfattning om källor och avsändares trovärdighet. Syftet var att ta reda på vilken typ av källor och avsändare på Instagram unga vuxna väljer att tro på och varför. Därtill undersöks i vilken utsträckning unga vuxna påverkas av källor och avsändares position i förhållande till källkritik, samt vilka metoder som används för att ta reda på en källas tillförlitlighet. För att undersöka unga vuxnas syn på källkritik och förmåga att identifiera desinformation har det genomförts tre fokusgruppsintervjuer. För att analysera materialet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys, där diskussionerna från fokusgrupperna kategoriserades utifrån identifierade teman. Dessa teman jämfördes med varandra för att finna likheter och skillnader, samt för att kunna bilda lämpliga underkategorier. Resultatet visade att det finns flertalet faktorer som påverkar trovärdigheten på Instagram såväl positivt som negativt. Innehåll som är publicerat av public service har en hög trovärdighet, medan influencers trovärdighet skiljer sig beroende på användarens uppfattning. Delade politiska åsikter mellan avsändare och mottagare behöver inte innebära högre trovärdighet. Däremot visar resultatet att unga vuxna ser på politiskt innehåll på Instagram med viss försiktighet. Resultatet visade även att unga vuxna har svårt att identifiera desinformation, men samtidigt har ett källkritiskt tänk. / Following study examines how the presence of news, information and disinformation on Instagram can have an effect on young adults´s perception of source and sender credibility. The purpose of the study was to find out what kind of sources and senders on Instagram young adults choose to believe and why. In addition to investigating the extent to which young adults are influenced by sources and senders' position in relation to source criticism, as well as what kind of methods are used to find out the reliability of a source. In order to investigate young adults' view of source criticism and ability to identify disinformation, three focus group interviews have been conducted. To analyze the material, a qualitative content analysis was carried out, where the discussions from the focus groups were categorized, based on identified themes. These themes were compared to find similarities and differences, as well as to be able to form suitable subcategories. The results showed that there are several factors that affect credibility on Instagram, both positive and negative. Content published by public service showed a high credibility, while the credibility of influencers differs depending on the user's perception. Shared political views between senders and receivers does not necessarily mean higher credibility. However, the results show that young adults view political content on Instagram with certain caution. The results also showed that young adults have difficulties identifying disinformation, but at the same time have a source-critical mindset.

Syftet: Uppsatsens syfte är att beskriva hur influencers kan framstå som trovärdiga för att kunna motivera konsumenternas köpintentioner i elektroniskt word of mouth (EWOM). Uppsatsens syfte ska även beskriva om influencers trovärdighet styr konsumentens uppfattning för varumärken som därigenom påverkar köpintention.  Metod: En kvantitativ metod som utfördes genom en enkätundersökning distribuerades via sociala medier. Uppsatsen innefattar granskade vetenskapliga artiklar och datainsamling från enkätundersökningen. De har analyserats för att förstå influencer marketing i form av trovärdighet och hur det motiverar konsumenternas köpintention inom EWOM.  Slutsats: Influencers trovärdighet är nödvändig för att motivera konsumentens köpintention, dessvärre anser inte respondenterna att influencer är trovärdiga. Tre faktorer är väsentliga för influencers trovärdighet; pålitlighet, informationskvalitet och likhet. På grund av brist på trovärdighet, har influencers ingen inverkan på sambandet mellan varumärke och influencer.  Begränsningar: Personer som använder sociala medier och följer influencers. Majoriteten av respondenterna var från ålder 18 till 30 år. / Purpose: The purpose of the essay is to describe how influencers can appear as credible for consumers to motivate their buying intentions in EWOM. The essay's purpose also proceeds to describe if influencers' credibility control the consumers' trust to brands which in turn motivates the buying intention.   Methodology: It is a quantitative study where a survey has been sent out through social media to respondents. This study is based on previous peer- reviewed articles with and data collection from the survey, which is analyzed to understand influencer marketing in terms of trust and effect on consumer buying intention in EWOM. Conclusion: Influencers credibility is a necessity to affect the consumers buying intentions, unfortunately the respondents on the survey do not view influencers as credible. Three factors were important attributes for influencers to maintain, trust, similarity, and information quality. The results of influencers' low credibility, makes strong brands more credible in influencer marketing for the respondents. Influencers do not control the relationship between strong brands and consumers' buying intention because of low credibility. However, because of its role in EWOM it can bring brands to attention which leads to affecting consumers buying intention, because of the high credibility the brands have.  Limitations: Social media users following influencers. Majority of the respondents are from age 18 to 30.

Consuming news and defining its credibility play a large role in our everyday lives. The digitalisation of news has enabled new interactions with the medium, that have yet to be analysed in their impact on credibility. This study aims to investigate the effects interactivity has on perceived credibility and how user interactions can be applied to the digital news medium. The analysis is done through a user -centric approach using both qualitative and quantitative methods based on design thinking. The methods used include a digital questionnaire, user interviews and prototype testing. Using these methods we find that no strong association can be made between the frequency of use of specific digital interactions such as sharing, liking and commenting and perceived credibility. While most users see an added benefit in having more interactive elements on a digital platform, it cannot be concluded that overall higher levels of interactivity lead to higher credibility. However, if interactivity is used to enable people to voice their opinion an increase in trust can be built, which subsequently increases credibility. / Att konsumera nyheter och definiera deras trovärdighet spelar en stor roll i vår vardag. Digitaliseringen av nyheter har möjliggjort nya interaktioner med mediet, som ännu inte har analyserats i deras inverkan på trovärdigheten. Denna studie syftar till att undersöka effekterna som interaktivitet har på upplevd trovärdighet och hur användarinteraktioner kan tillämpas på det digitala nyhetsmediet. Analysen görs genom en användarcentrerad metod med både kvalitativa och kvantitativa metoder baserade på designtänkande. Metoderna som används inkluderar ett digitalt frågeformulär, användarintervjuer och prototyptestning. Med hjälp av dessa metoder finner vi att ingen stark koppling kan göras mellan frekvensen för användning av specifika digitala interaktioner som att dela, gilla och kommentera och upplevd trovärdighet. Medan de flesta användare ser en extra fördel med att ha fler interaktiva element på en digital plattform, kan man inte dra slutsatsen att övergripande högre nivåer av interaktivitet leder till högre trovärdighet. Men om interaktivitet används för att göra det möjligt för människor att uttala sig, kan man öka förtroendet, vilket därefter ökar trovärdigheten.

Arbetet utfördes på Södersjukhusets vuxenakut och utredde avdelningens tympaniska termometrar. Det finns två sorters tympaniska termometrar på vuxenakuten, Genius 2 från Philips och ThermoScan PRO 6000 från Braun. Genius 2 är uppkopplad till patientövervakningssystemet IntelliVue och ThermoScan PRO 6000 är mobil. Arbetet utfördes på förfrågan av Södersjukhuset då personalen på vuxenakuten var missnöjda med Genius 2-termometrarna, detta på grund av att de inte ansågs vara tillförlitliga. Arbetet ämnade att utreda orsaken till Genius 2-termometrarnas höga mätosäkerhet samt vad den generella bilden av termometern var hos personalen.  För att undersöka Genius 2-termometrarna och orsakerna till problematiken på vuxenakuten utfördes fyra olika moment. Utredningens första del började med intervjuer av vuxenakutens sjuksköterskor och undersköterskor. Målet med intervjuerna var att få en bild av problemet från personalens perspektiv för att sedan kunna undersöka problematiken med hjälp av kalibreringar och två termometertest. Del två av undersökningen gick ut på att kalibrera termometrarna för att säkerställa att de termometrar som deltog i termometertesten fungerade på ett korrekt sätt. Den tredje delen gick ut på att utföra två termometertest. Målet med det första termometertestet var att utreda variationen inom och mellan termometrarna Genius 2 och ThermoScanPRO 6000. I detta test var försökspersonerna och användarna densamma och termometrarna varierades. Målet med det andra termometertestet var att undersöka huruvida handhavandet påverkade mätvärdena. I detta test var försökspersonerna, en Genius 2-termometer och en ThermoScan PRO 6000-termometer densamma medan användaren varierades. Den sista delen av undersökningen gick ut på att utreda huruvida kalibreringen av Genius 2-termometrarna var hållbara ur ett tidsperspektiv. Termometrarna som en månad tidigare hade kalibrerats och fått ett godkänt resultat kalibrerades därför igen. Detta för att undersöka vilka termometrar som fortfarande fick ett godkänt resultat.  Resultatet påvisade att Genius 2-termometrarna har mycket större variation både inom och mellan termometrarna jämfört med ThermoScan PRO 6000. Variationen var dock inte så stor att det påverkade patientsäkerheten. Resultatet visade även att handhavandet påverkade mätvärdena och att delar av personalen utförde temperaturmätningar på ett mer komfortabelt sätt för patienten, detta gav också mätvärden som ansågs vara mer korrekta. Från resultatet framkom det att 20 % av termometrarna som tidigare hade klarat kalibreringen fick ett underkänt resultat när kalibreringen kontrollerades en månad senare. Detta innebär att Genius 2-termometern inte uppfyller de krav som finns för att säkerställa att den kan fungera på ett korrekt sätt. Tidigare nämnda resultat medför att personalen på vuxenakuten får arbeta med utrustning som inte lever upp till de förväntningar och krav som finns. Detta medför ineffektivitet, dubbelarbete och en minskad tillförlitlighet för Genius 2-termometern. Alla termometrar som fanns på vuxenakuten deltog inte i testerna och därför finns det behov av att vidare undersöka detta problem. / The investigation was done at Södersjukhuset’s emergency department where two types of tympanic thermometers were investigated. Genius 2 from Philips, which is connected to a patient monitor called IntelliVue and ThermoScan PRO 6000 from Braun, which is mobile. The investigation was done at the request of Södersjukhuset because the staff at the emergency department considered Genius 2 not to be reliable. The intent of the investigation was to determine the cause of Genius 2’s measurement uncertainty and to understand what the general opinion of the thermometer is among the employees.   The investigation began with interviews with nurses and assistant nurses. The goal was to get the general opinion and thereafter investigate the problems using calibrations and thermometer tests. After the interviews, all thermometers that were intended for the tests were calibrated. The calibrations were done to ensure that only working thermometers were included in the tests. The first thermometer test was intended to investigate the variation within and between the Genius 2 and ThermoScan PRO 6000 thermometers. The subjects and the users were constant while the thermometers were varied. The second thermometer test was intended to investigate whether the handling of the thermometers affected the measured values. In this test, the subjects, a Genius 2 thermometer and a ThermoScan PRO 6000 thermometer stayed the same while the user was varied. The last part of the investigation was intended to investigate whether the calibration of the Genius 2 thermometers was consistent after one month.  The results showed that Genius 2 had greater variation within and between the thermometers, compared to ThermoScan PRO 6000. However, the variation was not so great that it affects patient safety. The results also showed that the handling of the thermometers affects the results and that part of the staff were able to execute the temperature measurements in a more comfortable way for the patient. This gave measured values that were considered to be more accurate. The results showed that 20% of the thermometers that had previously undergone calibration failed when the calibration was redone a month later. This means that the Genius 2 thermometer does not meet the existing requirements to ensure that it functions properly. Not all thermometers were included in the investigation which is why our recommendation is to further investigate the problems.

Forskningsfrågor: 1. Hur påverkar den upplevda attraktiviteten hos influencers köpintentionen hos deras följare? 2. Vilka faktorer i relationen mellan influencers och konsumenter leder till en ökad upplevd attraktivitet hos influencers? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka och få en djupare förståelse för vad som påverkar influencers upplevda attraktivitet. Vidare kommer uppsatsen att undersöka vilka faktorer i konsumenters relation till influencers som leder till köp med attraktivitet i fokus. Följande faktorer som undersökts är attraktivitet, expertis, trovärdighet, community, autenticitet och köpintention. Genom att analysera dessa faktorer i relationer mellan konsumenter och influencers kan studien bidra med insikter som kan ligga till grund för framtida marknadsföringsstrategier. Metod: Studien har utgått från en kvantitativ undersökning där data har samlats in med hjälp av en enkätstudie med 355 respondenter. Vidare har data analyserats med hjälp av analysverktyget SPSS Statistics. I analysprogrammet har korrelationsanalyser, korstabuleringar, Cronbach’s reliabilitetsanalyser och regressionsanalyser genomförts för att tolka insamlad data.  Slutsats: Studien visar att det finns ett mycket signifikant och säkert positivt samband mellan attraktivitet och köpintention. Attraktivitet påverkas dessutom av expertis, trovärdighet, community och autenticitet. Kunder som känner attraktion till sin influencer i den mån att de har liknande intressen och värderingar kommer påverkas av marknadsföring från sin influencer på ett positivt sätt. Företag bör ha det i beaktning när de väljer influencers som ska marknadsföra deras varor. / Research questions: 1. How does the perceived attractiveness of influencers affect the purchase intention of their followers? 2. Which factors in the relationship between influencers and consumers lead to an increased perceived attractiveness of influencers? Purpose: The study aims to investigate and gain a deeper understanding of what affects the perceived attractiveness of influencers. Furthermore, the study will be researching which factors in the consumers' relationship with influencers lead to increased purchases intention, with attractiveness in focus. The following factors investigated are attractiveness, expertise, trustworthiness, community, authenticity and purchase intention. By analyzing these factors in relationships between consumers and influencers, the study can contribute with insights that can form the basis of future marketing strategies. Method: The study has been based on quantitative research where data has been collected using a questionnaire study with 355 respondents. Furthermore, the data has been analyzed using the analysis tool SPSS Statistics. In the analyses program, correlation analyses, cross-tabulations, Cronbach's reliability analyses and regression analyses have been carried out to interpret the collected data. Conclusion: The study shows that there is a very significant and certainly positive relationship between attractiveness and purchase intention. Attractiveness is also influenced by expertise, trustworthiness, community and authenticity. Customers who feel attraction to their influencer to the extent that they have similar interests and values will be affected by marketing from their influencer in a positive way. Companies should take this into consideration when choosing influencers to promote their products.

Den snabba utvecklingen av generativ AI har lett till en utbredd, och ibland okritisk, användning av tekniken. Behovet av att kontinuerligt och hastigt uppdatera arbetsmetoder kan leda till att etiska överväganden förbises. Generativ AI erbjuder visserligen stora möjligheter för utveckling av tillvägagångssätt, men dess snabba introduktion kan också medföra konsekvenser som potentiellt underminerar allmänhetens förtroende för offentliga institutioner. Denna studie syftar till att undersöka hur kommuner i Gävleborgs län hanterar de etiska utmaningar som uppstår vid implementeringen och användningen av generativ AI inom kommunikationsarbetet. Den undersöker om kommunikationsavdelningarna för etiska resonemang och om de anser sig ha tillräckligt med kunskap för hantering av generativ AI på ett etiskt hållbart sätt. Studien eftersträvar även att ta reda på hur synen på riktlinjer skiljer sig åt mellan de aktuella kommunerna. För att besvara dessa frågor genomfördes intervjuer med nio respondenter från sju kommunala kommunikationsavdelningar i Gävleborgs län.  Resultatet visar skiljaktigheter i hur kommunikatörerna i de olika organisationerna hanterar etiska frågor kopplade till generativ AI, där tilliten till den egna kompetensen och synen på riktlinjer varierar mellan kommunerna. Samtidigt finns en trygghet i att de kunskaper man redan har som kommunikatörer är både relevanta och nödvändiga för att möta de etiska frågor som användningen av de nya teknikerna kommer att innebära för organisationerna. Studien indikerar ett starkt intresse och en medvetenhet om de etiska utmaningarna som generativ AI medför, men också en tydlig vilja att upprätthålla medborgarnas förtroende för sina organisationer genom noggrant övervägda arbetsmetoder. / The rapid development of generative AI has led to widespread, and sometimes uncritical, use of technology. The need to update working methods continuously and quickly can lead to ethical considerations being overlooked. Although generative AI offers great opportunities for the development of approaches, its rapid introduction can also bring consequences, potentially undermining public trust in public institutions. This study aims to investigate how municipalities in Gävleborg county handle the ethical challenges that arise in the implementation and use of generative AI in communication work. It also examines how the communication departments are reasoning and whether they consider themselves to have sufficient knowledge to manage generative AI in an ethically sustainable way. The study also seeks to find out how the view of guidelines differs between the municipalities in question. To answer these questions, interviews were conducted with nine respondents from seven municipal communication departments in Gävleborg.  The results show differences in how the communicators in the various organizations handle ethical issues linked to generative AI, where the trust in their own competence and the view of guidelines varies between the municipalities. At the same time, there is security in the fact that the knowledge one already has as communicators is both relevant and necessary to face the ethical questions that the use of the new technologies will entail for the organizations. The study indicates a strong interest and an awareness of the ethical challenges posed by generative AI, but also a clear desire to maintain citizens' trust in their organizations through carefully considered working methods.

The aim of this study was to examine which sources people turn to in order to find information about food and diets. Another aim was to find out how reliable people thought the various sources to diet – related information was. The method used to collect data was a web-based survey which was published on the writers private Facebook page. The total number of respondents was 48, between the ages of 18 and 55. The results showed that the most reliable source of information, was not the most likely first hand choice that the respondents would turn to, in order to find information. The conclusion of this study was that it is necessary to continue research among the public regarding their views on credibility of their sources of information, not least on the internet / Studiens syfte var att undersöka vilken typ av källa deltagarna vänder sig till för att få information om kost och livsmedel. Syftet var också att ta reda på hur trovärdiga de ansåg att olika källor till kostrelaterad information var. Undersökningen gjordes i form av en web-baserad enkät som publicerades via uppsatsskrivarens privata sida på Facebook. Det totala antalet deltagare var 48 stycken, 34 kvinnor och 14 män, dock så slutförde inte alla deltagare hela enkäten. Resultatet från studien visade att den källa som respondenterna ansåg vara den mest trovärdiga, inte självklart var den källa man vände sig till i första hand för att få information om kost och livsmedel. Störst andel av deltagarna vände sig i första hand till vänner och familj i sökandet efter information. På frågan vilken källa som ansågs vara mest pålitlig så hamnade Statens Livsmedelsverk högst upp bland deltagarna men endast 2 av 29 svarande vände sig till denna källa i första hand. Vart deltagarna vände sig i sista hand svarade flest dagstidningar vilket också var den källan som ansågs vara minst trovärdig bland de olika alternativen i enkäten. Slutsatsen är att det krävs mer forskning för att undersöka hur människor resonerar och förhåller sig till källkritik och kunskapssökande. Inte minst kring de källor och information som finns online.

Abstract This study aims to describe and analyse how victims and credibility are constructed in the government bill and verdicts concerning the new sexual offence law in Sweden that became effective 1 July 2018. A qualitative content analyse has been used to answer the purpose of the study and the result has been analysed using Christies theory of the ideal victim. The results show that the construction of the victim is not consistent with Christies theory of the ideal victim. If the victim has acted with resistance is no longer considered significant. The perpetrator is described to have responsibility to assure that the victim participated with free will. However, victim reactions after the assault are described as important for the victims credibility. The victim is constructed as more credible if acting with sadness, crying and being jumpy. Results also show that it is important for the credibility that the victim leaves a consistent, truthful story and make a clear distinction of what is a clear memory and what is unsure. The main finding is that there has been a change in how the victim is constructed and what is needed for the victim to seem as credible.