Vilken påverkan sociala medier har på konsumenter finns idag etablerat, men vilken påverkan influencers specifikt har på konsumentens köpprocess är ett outforskat område. Därmed är syftet med studien att undersöka vilken påverkan influencers har på konsumenters köpprocess. Studien redogör för influencerns roll i konsumentens köpprocess och hur viktigt det är för konsumenten att känna någon form av relation och trovärdighet till denne för att kunna påverkas till köp. De teoretiska modeller som applicerats på resultatet är köpprocessen och Black Box modellen som berör själva processen och The Big Five modellen som berör individen, det vill säga konsumenten. Studien har en tvärsnittsdesign och består av både online enkäter och intervjuer, av orsaken att tillföra både bredd och djup till undersökningen. Studiens primära målgrupp är svenska män och kvinnor i åldrarna 18-30. Enkäten besvarades av 150 respondenter och intervjun bestod av nio deltagare. Ur resultatet framkommer det att konsumenten använder sig av influencers främst i köpprocessen andra och tredje steg, detta bygger på trovärdighet och relation, där konsumenten ser influencern som ett givet hjälpmedel. Det framkommer även att influencers både har en direkt och indirekt påverkan på konsumenten då många respondenter medger att de någon gång genomfört ett köp på grund av något de sett i social media eller att influencern sått ett frö för framtida köp. Studiens resultat bidrar med riktlinjer för hur modeföretag kan optimera sin marknadskommunikation genom influencers i sociala medier för att påverka konsumenter till köp. Studiens resultat bidrar till forskningen då influencerns påverkan på konsumenten belyses samt vilka faktorer som är avgörande under köpprocessens gång. Studien består av svenska deltagare och är begränsad till Sverige. / The effect that social media has on consumers is an established area, but the effect that influencers have on consumers and their buying process has yet to be discovered. Therefore, the purpose of this study is to examine the effect that influencers have on consumers buying process. The study describes the role of the influencer in the consumers buying process and the importance credibility and relation has for further impact on intention to buy. The theoretical models that were applied to the result were the consumer buying process and the Black Box model that refer to the process and The Big Five model which refers to the individual, i.e the consumer. The study has a cross-sectional design and implies both online surveys and structured interviews. The primary target group consists of Swedish men and women, ages 18- 30. The Survey was answered by 150 respondents and the interviews had nine participants. The result shows that consumers use influencers in the consumer buying process, mainly in the second and third step. This is built on credibility and a relation where the consumer sees the influencer a given tool in the process. It appears that influencers have a direct and indirect influence on the consumer since a majority of respondents admit to making a purchase because of a post they saw on social media, but also admit to the possibility of influencers planting a seed for future purchases. The result of the study contributes with guidelines for fashion companies on how to optimize their marketing communication through influencers on social media to stimulate consumers to purchase. The result of the study also contributes to research by representing influencers impact on consumers and establishes the crucial factors during the consumer buying process. The study is limited to Swedish participants and was conducted in Sweden. The study is written in Swedish.

Vaccine resistance is not a new phenomenon, skeptics have always existed since the very first vaccines became available. However, it has become clear since the Covid-19 pandemic that vaccine resistance is a widespread societal issue that is becoming increasingly widespread. Vaccine resistance is not only a threat to global health, in the light of the pandemic, the population's declining confidence in authorities has also been highlighted. This in terms of protests and criticism of the authorities, which are spread on, among other things, social media. The debate is polarized and mistrust is often directed at authorities and experts in the field, the image of Sweden as a country with high government confidence has been questioned since the corona pandemics outburst. The purpose of this investigation has therefore been to investigate how vaccine resistance in Sweden is expressed. The theoretical framework applied in the analysis of the collected material is Norman Fairclough's critical discourse analysis, Zygmunt Bauman's (2002) theory of the individualized society, Anthony Giddens' (1996; 1999) perspective on trust and risk and Paul Slovic's (2000) principle of asymmetry. The method is qualitative and the data collected consists of a discussion thread on the Flashback which is a forum freely available on the internet. The results of the investigation showed how vaccine resistance is both a matter of risk and trust. The majority of users showed skepticism towards the authorities, while others rather indicated fear and concern about potential side effects associated with vaccines. Based on the results of the investigation, it could be stated that the opposition was extensive in relation to those who described themselves as positive about vaccines. It is therefore important for authorities and other actors to meet the vaccine resistance on the internet with understanding and consideration, but also to deny incorrect information that is spread on these platforms. / Vaccinmotstånd är inget nytt fenomen, skeptiker har alltid funnits ända sedan de allra första vaccinen blev tillgängliga. Det har dock blivit tydligt i samband med Covid-19 pandemin att vaccinmotståndet är ett omfattande samhällsproblem som får allt större spridning. Vaccinmotståndet är inte enbart ett hot mot den globala hälsan, i ljuset av pandemin har befolkningens sviktande förtroende för myndigheter även synliggjorts. Detta i form av protester och kritik mot myndigheterna som sprids på bland annat sociala medier. Debatten är polariserad och misstro riktas ofta till myndigheter och experter inom området, bilden av Sverige som ett land med högt myndighetsförtroende har i samband med coronapandemin kommit att ifrågasättas. Syftet med denna utredning har därför varit att undersöka hur vaccinmotståndet i Sverige tar sig uttryck. Det teoretiska ramverk som applicerats vid analysen av det insamlade materialet är Norman Faircloughs kritiska diskursanalys, Zygmunt Baumans (2002) teori om det individualiserade samhället, Anthony Giddens (1996;1999) perspektiv på tillit och risk samt Paul Slovics (2000) assymetriprincip. Metoden är kvalitativ och det insamlade materialet utgörs av en diskussionstråd på Flashback forum fritt tillgänglig på internet. Resultatet av utredningen visade på hur vaccinmotstånd både är en fråga om risker och tillit. Flertalet användare visade på skepsis riktat till myndigheterna medan andra snarare antydde rädsla och oro för potentiella biverkningar i samband med vaccin. Utifrån utredningens resultat kunde det konstateras att motståndet var omfattande i relation till de som beskrev sig vara positiva till vaccin. Det blir därför av största vikt för myndigheter och övriga aktörer att möta vaccinmotståndet på internet med förståelse och hänsyn men även dementera felaktig information som sprids på plattformarna.

Syftet med denna kvalitativa rapport är att undersöka konsumenters förståelse, trovärdighet och attityd gentemot modeföretags gröna marknadsföring på Instagram. Utifrån det har vi förhoppningar om att våra resultat skall kunna bidra med insikter och kunskap om hur modeföretag kan legitimera sig på Instagram för att öka sin tillförlitlighet från ett konsumentperspektiv. Rapportens empiriska material samlades in genom semi-strukturerade intervjuer. Respondenterna delades in i två kategorier: respondenter med textil kännedom samt respondenter utan textil kännedom. Indelningarna gjordes av anledning att erhålla åsikter och tankar från två olika perspektiv. Sammanlagt utfördes 16 intervjuer som gav oss nödvändig data för vidare analys. Datan analyserades utifrån en analysmodell som utgick från vårt teoretiska ramverk. De aktuella modeföretagen i rapporten var slow fashion företaget FilippaK och fast fashion företaget Gina Tricot. Resultaten från rapporten påvisar att respondenternas trovärdighet samt attityd gentemot modeföretag stärks om den gröna marknadsföringen är tydlig och lättförståelig. Håller den gröna marknadsföringen en allmän grundnivå indikerar det på att fler individer förstår innebörden och inte endast de med bakgrundskunskap inom textil- och modeindustrin. Modeföretag bör således ta i beaktning hur det gröna språket i marknadsföringen kan bli mer tydligt och lättförståeligt för att öka trovärdigheten samt attityden från konsumenter. / The purpose of this qualitative report is to examine consumers' understanding, credibility and attitude towards fashion companies green marketing on Instagram. Based on this, we hope that our results will contribute with insights and knowledge about how fashion companies can legitimize themselves on Instagram to increase their reliability from a consumer perspective. The empirical material of the report was collected through semi-structured interviews. The respondents were divided into two categories: respondents with textile knowledge and respondents without textile knowledge. The divisions were made in order to obtain opinions and thoughts from two different perspectives. A total of 16 interviews were conducted which gave us the necessary data for further analysis. The data were analyzed from an analysis model based on our theoretical framework. The current fashion companies in the report were the slow fashion company Filippa K and the fast fashion company Gina Tricot. The results from the report show that the respondents credibility and attitude towards the companies is strengthened if the green marketing is clear and easy to understand. If green marketing maintains a general basic level, it indicates that more individuals understand the meaning and not only those with background knowledge in the textile and fashion industry. Fashion companies should therefore take into account how the green language in marketing can become clearer and easier to understand in order to increase the credibility and attitude of consumers.

I samband med den växande teknologiska utvecklingen har spridningen av internetbaserade recensioner, även kallat electronic-word-of-mouth (eWOM), fått en allt större betydelse för konsumenterna inför ett köpbeslut. Turismbranschen är ett exempel på en bransch där allt fler människor använder online recensioner vid val av hotell online. Syftet med denna studie var att undersöka hur den negativa spridningen av eWOM påverkar köpbeslutsprocessen hos svenska konsumenter vid onlinebokning av hotell. Studien baserades på teorier som belyser följande ämnen; köpbeslutsprocessen, trovärdighet och eWOM.  Studiens urval grundades på individer som har tidigare erfarenheter av hotellbokning online och använder online recensioner vid sin informationssökning samt är över 18 år gamla. Studien bestod av en kvalitativ undersökning där tio respondenter har intervjuats på ett semistrukturerat vis. Intervjufrågorna bestod av 35 frågeställningar som var tematiserade i fyra olika teman med sju subteman och utformade efter studiens frågeställningar samt syfte.  Resultatet påvisade att majoriteten av respondenterna i undersökningen ansåg att negativa recensioner är till hjälp inför deras köpbeslut. Detta gäller vid osäkerhet eller informationsbrist gällandes hotellet. Resultatet visade även att negativ eWOM har en större påverkan på konsumenternas köpbeslut än positiv eWOM.  Majoriteten av respondenterna tyckte att tvåsidig information var en viktig faktor inför deras köpbeslut, samt att recensioner skall vara detaljerade. Den uppfattade trovärdigheten ökade ifall webbplatsen var lättanvänd, allmänt känd och modern. / With regards to the global technological advancements and the effects of both external and internal factors on consumers' decision-making process. Consumers utilize online platforms to convey and to perceive other’s opinions, the act falls under the category electronic word of mouth (eWOM). The aim of this study was to reach a deeper understanding of how negative electronic word of mouth (neWOM) affects consumers' buyer decision process.  The study utilized theories that highlight the following areas: consumer buyer decision process, credibility, electronic word of mouth. With regards to these theories a qualitative research method was applied, and ten semi-structured interviews were carried out. The interview questions were divided into different themes, based on the previously stated theories.  The results indicated that negative reviews are of value for the participants of the study prior to purchasing decisions, especially during situations of insecurity and lack of information. It also showed that neWOM has an effect on their consumer buyer decision process. Their capability to trust certain webpages were based on the popularity, design and the navigational sense of ease or difficulty of the webpage. The results also showed that negative reviews were perceived as more trustworthy by most of the participants.

Today communication on social media takes place with a wide reach and from several different sources. This has made it more difficult for the user to perceive credibility than before. A current issue today is how we should consume food more sustainably because both humans and the environment are threatened. The study examined how the various components of credibility are perceived by a specific type of user on Youtube. The purpose was to contribute with an understanding of the extent to which a user with knowledge about sustainability perceives Youtube content about sustainable food as credible. Furthermore, the study aimed to highlight credibility in communication about sustainable food. The study applied a qualitative research method with collected empirical data from six semi-structured interviews. The Source of Credibility Model was used as a theoretical framework to contribute the study to investigate the dimensions within the perceived credibility from the user's perspective. Results of the study display that the perceived credibility of Youtube content are affected by various factors and that they can have an individual impact on the user. Honest, realistic, and relatable content enhances credibility. Furthermore, content based on facts and content from a person with experience are factors that increase credibility as well. The user's perceived credibility is also based on the person speaking in the video. In communication about sustainable food, credibility is increased if content comes from a relevant Youtube channel. / Idag når content på sociala medier ut till en bredare massa än tidigare och från flera olika avsändare. Det har lett till att användaren upplever svårigheter med att bedöma information som trovärdigt eller inte. En aktuell fråga idag är hur vi skall konsumera mat mer hållbart eftersom både människans och planetens miljö är hotad. Studien undersökte hur en specifik användare upplever content på Youtube sätt till trovärdighet. Syftet var att bidra med förståelse hur trovärdigt användare med kunskap inom hållbarhet upplever content om hållbar mat på Youtube. Vidare syftade studien till att belysa trovärdighet inom kommunikation om hållbar mat. Studien tillämpade en kvalitativ forskningsmetod med insamlad empiri från sex semistrukturerade intervjuer. The Source of Credibility Model användes som teoretiskt ramverk för att bidra till undersökning av faktorerna inom den upplevda trovärdigheten utifrån användarens perspektiv. Utifrån analys och diskussion av studiens resultat drogs slutsatserna att den upplevda trovärdigheten av Youtube content påverkas av olika faktorer och flera av dem kan ha en individuell påverkan för användaren. Vidare förhöjer ärligt, realistiskt och content som går att relatera till trovärdigheten. Ytterligare är faktabaserat content samt content från en person med erfarenhet faktorer som förhöjer trovärdigheten. Användarens upplevda trovärdighet är inte endast baserat på informationen i sig utan även på personen som talar i videon. I trovärdig kommunikation om hållbar mat förhöjs trovärdigheten om content kommer från en Youtubekanal med relevant inriktning.

I en värld där information delas på internet i en rasande takt har det blivit av allt större vikt att kunna avgöra om en webbsida är tillförlitlig eller inte. Vi gör ständigt bedömningar av webbsidor utifrån hur de ser ut, men vad är det som gör att vi väljer att lita på eller fördöma en webbsida efter bara några sekunder? Hur påverkar specifika designval upplevelsen av trovärdighet? Denna studie undersökte hur upplevelsen av trovärdighet påverkas av visuella egenskaper i en webbsidas grafiska design. Detta genom att utforma 12 versioner av en informativ webbsida, där egenskaperna kontrast, balans, grafik och text manipulerades. Varje egenskap manipulerades på tre olika sätt med hjälp av en parameter för vardera egenskap - färger för kontrast, placering av element för balans, mängd reklam för grafik och typsnitt för text. 21 deltagare blev presenterade för var och en av dessa 12 versioner under 10 sekunder. Deltagarnas uppgift var att bedöma hur trovärdig respektive version var på en skala från ett till nio. Resultatet visade att viss grad av kontrast, grafik och text påverkar upplevelsen av trovärdighet. Däremot hittades inget signifikant stöd för att varierande grad av balans påverkar upplevelsen av trovärdighet. Mer specifikt implicerar resultaten från denna studie att det är bättre att utforma en webbsida med för lite färger, för liten mängd reklam och ett för strikt typsnitt än tvärtom för att designa för trovärdighet. / In a world where information is spread rapidly on the Internet it is more important than ever to be able to determine if a website is trustworthy or not. We are constantly evaluating websites based on their appearance, but what makes us trust or condemn a website after only a few seconds? How do specific design choices affect the perception of trustworthiness? The present study investigated how the perception of trustworthiness on a website can be formed by visual properties in its graphical design. This was achieved by developing 12 versions of an informative website, where the properties contrast, balance, graphics and text were manipulated. Each property was manipulated in three different ways through one parameter  - color for contrast, position of elements for balance, amount of advertisement for graphics and typefaces for text. 21 participants were presented for each of the 12 versions during 10 seconds. Their task was to evaluate the trustworthiness of each version on a scale ranging from one to nine. The results showed that a certain degree of contrast, graphics and text have an impact on the perception of trustworthiness. Besides that, varying degrees of balance was not found to significantly affect the perception of trustworthiness. More specifically, the results suggest that it is preferable to design a website with few colors, a low amount of advertisement and a strict typeface rather than the opposite to design for trustworthiness.

Under de senaste decennierna har datorspel etablerats som ett legitimt forskningsområde. Inom denna forskning har den artificiella intelligensen (AI) varit av stort intresse framförallt i relation till de karaktärer inom spel som kallas för non-playable characters (NPC). Fokus har legat på att göra dessa karaktärer mer trovärdiga och på så sätt göra spel mer engagerande och potentiellt främja immersion. I och med detta bör alla aspekter av NPC:er utforskas för att säkerställa att alla bidragande faktorer har identifierats och kan därefter användas för att ytterligare utveckla dessa. Då social interaktion inom datorspel har tidigare kopplats till en spelares immersion är det viktigt att förstå alla komponenter som uppgör denna. Den mänskliga kommunikationen är grundad i både verbala och icke-verbala uttryck vilket tillsammans skapar den sociala interaktionen. Därför undersöker denna studie de aspekter av en karaktärs beteende som kan kategoriseras som icke-verbala uttryck. Detta utförs med hjälp av en kvalitativ observationsmetod för att identifiera vilka variationer som existerar, hur de uppfattas, samt om de påverkar karaktärers trovärdighet och därefter spelarens känsla av immersion. / In recent decades, computer games have been established as a legitimate area of research. In this research, artificial intelligence (AI) has been of great interest especially in relation to the characters in games called non-playable characters (NPCs). The focus has been on making these characters more believable and thus making games more engaging and potentially more immersive. In doing so, all aspects of NPCs should be explored to ensure that all contributing factors have been identified and can then be used to further develop them. As social interaction in computer games have previously been linked to a player's immersion, it is important to understand all the contributing components. Human communication is based on both verbal and non-verbal behaviors, which together create social interaction. Therefore, this study examines the aspects of NPC behavior that can be categorized as non-verbal expressions. This is achieved using a qualitative observation method to identify what variations exist, how they are perceived, and whether they affect the believability of characters and the player's immersion.

Syftet med studien var att undersöka svenska kvinnors och mäns erfarenheter av populärvetenskapliga dieter samt de Nordiska näringsrekommendationerna (NNR), deras kunskaper om kost och källor till kostinformation. Syftet var även att undersöka om det fanns några skillnader mellan kvinnor och män, samt mellan låg- och höginkomsttagare. Metoden är en kvantitativ, randomiserad tvärsnittsstudie som genomfördes genom spridning av en webbenkät via sociala medier. Totalt deltog 217 personer i studien. T-tester har genomförts, dels för att undersöka skillnaderna ur ett genusperspektiv, men även mellan olika socioekonomiska grupper. Resultatet visade att majoriteten av deltagarna inte kände till NNR eller att Livsmedelsverket utgår ifrån dessa och att NNR når inte ut i samma grad som populärvetenskapliga dieter via media och sociala medier. Tallriksmodellen var den kosthållning som ansågs mest tillförlitlig, men få hade tillämpat den i praktiken. LCHF och ViktVäktarna var de dieter som nådde ut bäst via media och sociala medier och det var även dessa dieter som flest deltagare hade provat. Fler kvinnor än män hade någon gång provat en diet och hade även provat ett högre antal dieter per person. Fler höginkomsttagare än låginkomsttagare hade provat någon diet, men antal dieter per person var högre bland låginkomsttagare. Höginkomsttagare uppgav i högre grad goda eller mycket goda teoretiska och praktiska kunskaper om kost jämfört med låginkomsttagare. Slutsatsen är att NNR skulle behöva nå ut bättre till allmänheten för att fler skulle kunna ta del av och tillämpa deras kostråd. Utövare inom hälsopromotion kan ha nytta av att förstå vad kvinnor och män samt personer inom olika socioekonomiska grupper använder sig av för källor till kostinformation för att kunna göra riktade hälsopromotiva insatser.

Sammanfattning Titel: Alvedon vs det generiska läkemedlet Pamol - En studie om konsumentens kännedom, trovärdighet och dess påverkan av prisskillnader inför ett köpbeslut. Datum: 2021-05-25 Nivå: Kandidatuppsats  Författare: Darja Faily & Nader Albanna Handledare: Christine Tidåsen Examinator: Klaus Solberg Søilen Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka konsumenters preferens och uppfattning av de generiska paracetamol-läkemedlen Alvedon och Pamol. Detta mäts genom att undersöka variablerna kännedom, trovärdighet och pris.  Forskningsfråga: “Finns det en skillnad på trovärdighet och kännedom mellan det generiska paracetamol-läkemedlen Pamol och Alvedon?” samt “Kan de generiska paracetamol-läkemedlen påverka konsumentens köpbeslut av dess stora prisskillnader?”.  Teoretiskt referensram: Tidigare forskning och teorier gällande kännedom, trovärdighet och prisets påverkan på konsumentens köpbeslut.  Metod: Primär- och sekundärdata har samlats in genom trianguleringsmetoden, det vill säga både av en kvalitativ och kvantitativ metod. De kvantitativa metoden genomfördes med en webbenkät, med urvalsstorleken 236 individer. I den kvalitativa metoden, genomfördes  fokusgruppsdiskussion med två grupper, bestående av fyra deltagare i respektive grupp.   Slutsats: Baserat på primär- och sekundärdata och hypotesprövningar kan vi dra slutsatsen att kännedomen och trovärdigheten förekom högst hos varumärket Alvedon, i jämförelse med Pamol. Dessutom att varumärkenas stora prisskillnad var en avgörande roll för konsumentens köpbeslut när pris förekom som en faktor. Nyckelord: Kännedom, Trovärdighet, Köpbeslut, Pris, Alvedon, Pamol, Generiska läkemedel / Abstract Title: Alvedon vs det generiska läkemedlet Pamol - En studie om konsumentens kännedom, trovärdighet och dess påverkan av prisskillnader inför ett köpbeslut Date: 2021-05-25 Level: Bachelor Thesis in Science in Business Administration and Economics and International Marketing  Author: Darja Faily & Nader Albanna Supervisor: Christine Tidåsen  Examiner: Klaus Solberg Søilen Purpose: The purpose of this study is to investigate consumers preferences and perceptions of the generic-paracetamol drugs Alvedon and Pamol. By examining the variables knowledge, credibility and price. To review whether consumers prefer the branded drug Alvedon or the generic drug Pamol.  Research question:  “Is there a difference in credibility and knowledge between the generic paracetamol- drugs Pamol and Alvedon?” and, “Can generic paracetamol drugs influence the consumer’s purchasing decision due to its large price differences?” Method: Primary and secondary data were collected by the triangulation method, by both a qualitative and quantitative method. The quantitative method was conducted with a web survey, with a sample size of 236 individuals. In the qualitative method, focus discussions were conducted with two groups, where they consisted of four participants in each group. Findings: Previous research and theories regarding knowledge, credibility and how price affects the outcome of consumers purchasing decisions. Conclusion: Based on primary and secondary data and hypothesis tests, we can conclude that the knowledge and credibility were highest at the Alvedon brand, in comparison with Pamol. In addition to the fact that the brands' large price difference was a decisive role in the consumer's purchasing decision when price appeared as a factor. Keywords: Knowledge, Credibility, Purchase Decision, Price, Alvedon, Pamol, Generic Drugs

Att företag använder sig av influencers som ett marknadsföringsverktyg på sociala medier blir allt vanligare att se. Precis som det engelska ursprungsordet influence betyder så handlar influencer marketing om att varumärken använder personer med stora nätverk av följare för att påverka andra konsumenter till varumärkeskännedom och köpbeslut. Syftet med denna studie är att undersöka hur varumärken använder sig utav influencers som ett marknadsföringsverktyg för att skapa trovärdighet genom samarbeten på sociala medier. Studien har undersökt vad det finns för möjligheter samt problem som denna typ av marknadsföringsverktyg kan innebära. För att undersöka frågeställningen har författarna intervjuat två medelstora influencers och två stora varumärken inom skönhet. Deras expertis och kunskap inom influencer marketing har bidragit till ett exceptionellt forskningsmaterial för denna studie. Slutsatsen visade på att varumärken som använder influencers som ett marknadsföringsverktyg gör det i syfte att stärka relationen till sina kunder, samtidigt som de vill öka sin varumärkeskännedom. Influencers som samarbetar med varumärken anser sig själva inspirera sina följare att prova nya varumärken, samtidigt som de ger en ärlig och rättvis recension. Detta sammanlänkar de tre delarna som ingår i marknadsföringsverktyget, vilket är influencer, mottagare och varumärke. / The fact that companies use influencers as a marketing tool on social media is becoming increasingly more common. Just as the English origin word influence means, influencer marketing is about brands using someone with a large number of followers and a power to affect and influence other consumers to brand awareness and purchasing decisions. The purpose of this study is to investigate how brands use influencers as a marketing tool to create credibility through collaborations on social media. The study will examine what opportunities there are as well as problems that this type of marketing tool can entail. To answer the research question, the authors have interviewed two medium-sized influencers and two major beauty brands. Their expertise and knowledge in influencer marketing have contributed to an exceptional research material for this study. The conclusion showed that brands that use influencers as a marketing tool do it, in order to strengthen the relationship with their customers, while at the same time increase their brand awareness. Influencers who work with brands consider themselves to inspire their followers to try new brands, while giving them an honest and fair review. This conclusion links the three parts included in the marketing tool, which are influencers, recipients and brands.