The Swedish Armed Forces’ Flying School has been training future pilots for a long time. For almost 60 years, the SK 60 aircraft (SAAB 105) has been used to train fixed-wing pilots. The Flying School has a flight simulator of type BITD (Basic Instrument Training Device), named FlightBook, as a tool to help students practise their flying and to learn through experience. Experiential learning is used in various kinds of education, one of which is flying training. David A. Kolb has developed a learning cycle that explains the process of experiential learning. The learning cycle starts with concrete experience followed by reflective observation, abstract conceptualization and active experimentation. This study analyses FlightBook using Kolb’s learning cycle to see if it is appropriate for use in flying training. The results of this study show that FlightBook is an effective tool for practising some elements of flying training. FlightBook is necessary for emergency training because of the high risk and it being impossible to conduct some of the training during actual flying. For landing an aircraft, FlightBook is not as suitable as it is for emergency training but is still an effective tool for the initial steps, prior to the final stage. For the final stage, when the aircraft is getting close to the runway, FlightBook does not have the credibility that flying instructors and students wish it had. In real flying, pilots use feel and balance to get things right before landing, which is not possible with FlightBook. Experience gained when practising with FlightBook is essential for future pilots so that the training can continue to be as effective as possible. Otherwise the training may be even more delayed and that will cause problems for the Swedish Armed Forces. / Försvarsmaktens flygskola har under en lång tid utbildat blivande piloter. I nästan 60 år har skolflygplanet SK 60 (SAAB 105) använts för utbildning av transport- och stridspiloter. Flygskolan har en flygsimulator av typen BITD (Basic Instrument Training Device - Grundläggande instrumentträningsstation), vid namn FlightBook, som hjälpmedel i flygutbildningen. I FlightBook lär sig flygeleverna genom erfarenhetsbaserat lärande. Erfarenhetsbaserat lärande används i flera utbildningar. Flygutbildningen är en av dem. David A. Kolb har skapat en modell som förklarar processen som sker under erfarenhetsbaserat lärande med hjälp av en lärcykel. Lärcykeln inleds med att konkreta erfarenheter samlas in och följs därefter av reflekterande observationer, abstrakta konceptualiseringar och aktivt experimenterande. Arbetet analyserar FlightBook med Kolbs lärcykel och resultatet visar att FlightBook är ett bra hjälpmedel för att öva vissa moment i flygträning. Vid övning av nödträning är FlightBook väsentlig, framförallt för flygsäkerheten, eftersom de flesta momenten inte är lämpliga att öva i verkligheten. Vid övning av landning är FlightBook inte lika lämplig som vid nödträning eftersom de sista momenten under landning skiljer sig från verkligheten. Trovärdigheten som lärare och elever önskar under de sista momenten saknas. I verkligheten använder sig piloterna av känsla och balans för att komma rätt inför landning vilket inte är möjligt i övning med FlightBook. Momenten inför landning är dock lämpliga att öva. Erfarenheterna som erhålls när eleverna övar i FlightBook är nödvändiga för att flygutbildningen ska fortsätta vara så effektiv som möjligt. Förseningar i flygutbildningen kan genom fortsatt effektivisering förhindras och därmed undvika problem för Försvarsmakten.

Tekniska framsteg fortsätter att förändra sättet människor lever på. Interaktion mellan människa och dator kan numera ske via naturligt språk. Denna interaktion har visat sig ha positiva effekter hos användaren vilket har lett till att den studeras inom nya tillämpningsområden. En av de innovationer som använder sig av interaktion med naturligt språk är konversationsagenter. Konversationsagenter har blivit mer aktuella inom e-handel och forskning tyder på att de kan användas för att övertyga användare till ett mer önskvärt beteende. Genom att designa in antropomorfiska designaspekter i konversationsagenter skapas förutsättningar för att övertyga användare. Denna studie är utförd med en designorienterad forskningsansats där datainsamlingen bestod av utvärdering av prototyper, think-aloud och semistrukturerade intervjuer. Designaspekterna transparens, mänsklig identitet, verbala signaler, icke verbala signaler och anpassade svar identifierades i litteraturstudien och fördelades i två prototyper. Prototyperna bestod av två olika konversationsagenter som var designade med både antropomorfiska designaspekter och designaspekter som bedömdes stå i motsats till de antropomorfiska designaspekterna. Detta för att kunna reflektera och undersöka de individuella designaspekternas inverkan på den upplevda övertygelsen. För att utvärdera den upplevda övertygelsen användes de tre utvärderingsteman upplevd mänsklighet, upplevd trovärdighet och upplevt inflytande. Resultatet av studien indikerar på att designaspekterna mänsklig identitet och verbala signaler både kan ha en positiv och negativ inverkan på den upplevda övertygelsen hos användare. Anpassade svar påvisade inga negativa reflektioner hos respondenterna och kan ses som oberoende av de andra designaspekterna. Studien pekar även på att designaspekten transparens bör användas tillsammans med de andra antropomorfiska designaspekterna för att inte förvilla och lura användaren.

Syfte: Syftet är att skapa förståelse för hur företag arbetar med CSR och om det är möjligt att använda sig av influencers som marknadsföringsverktyg när detta arbete ska förmedlas. Syftet är också att ta reda på om denna marknadsföring har några underliggande utmaningar och möjligheter.  Metod: Studien utgår från en kvalitativ metod med en induktiv forskningsansats. Den empiriska datainsamlingen omfattar tio semistrukturerade intervjuer genomförda med två urvalsgrupper, bestående av företag och konsumenter. Den empiriska insamlingen har analyserats med en tematisk analys och en SWOT-analys. Studiens diskussion har utförts genom att relatera empirin till teorin.  Resultat & slutsats: Resultatet har visat att företag inte arbetar enligt en traditionell utformning av CSR utan att snarare en uppdatering av begreppet som numera benämns som ”hållbarhet”. De tre dimensionerna som CSR består av utgör fortfarande grunden även i revideringen. Influencers går att använda i kommunikation av hållbarhet men det finns flertalet underliggande nyckelfaktorer som bör tas i beaktning innan verktyget implementeras.  Förslag till fortsatt forskning: Faktorerna har sammanställts i en SWOT-analys som förslag till vidare forskning. Framtida studier kan studera fler svenska företag och se om dessa funna faktorer instämmer med varandra. Vid ett sådant tillfälle kan en tydligare modellering göras för hur denna typ av marknadsföring bör genomföras. / Purpose: The aim is to create an understanding of how companies work with CSR and whether it is possible to use influencers as a marketing tool when CSR is being communicated. The purpose is also to find out if this communication has any underlying challenges or opportunities.  Method: The study is based on a qualitative method with an inductive research approach. The empirical data consists of ten semi-structured interviews conducted with two selection groups, consisting of companies and consumers. The empirical data has been analyzed with a thematic analysis, a SWOT-analysis and the study’s discussion has been done by relating the empirical material to the theoretical references.  Result & conclusion: The result has shown that companies do not work according to a traditional design of CSR, but with an updated version of the concept, now to be referred as ”sustainability”. The three fundamental dimensions in CSR is still the basis of the renewed CSR. Influencers can be used in the communication of CSR/sustainability but there are several underlying challenges and threats that should be considered before implementing the tool.  Suggestions for future research: The challenges and opportunities have been summarized in a SWOT analysis and the summary is the proposal for future research. Future studies can be to study other Swedish companies and see if these found factors agree with each other. If this is the case, a better– more developed – version of the model can be done for how this type of marketing should be carried out.

Redovisning av hållbarhetsaspekter är ett verktyg som varit under utveckling en längre tid. Bådesamhället och intressenterna har börjat ställa krav på att företag måste ta sitt ansvar och visaupp hur de redovisar hållbarhet. Allt fler företag väljer att upprätta någon form avhållbarhetsredovisning och år 2017 kom det ett EU-direktiv om att även större företag skulleupprätta en hållbarhetsrapport. Rapporterna var då menade att ge mer öppenhet ochjämförbarhet. De flesta företagen formar dock rapporterna på olika sätt. Det blir med andra ordsvårt för intressenter och samhället att jämföra de olika rapporterna mellan varandra, samtidigtsom det blir svårt att avgöra om rapporten är trovärdig eller inte. Granskningen av rapportenkan öka trovärdigheten. Granskningen av rapporten har även fallit under revisorns roll på grundav att de redan sköter den finansiella granskningen. När revisorn signerar hållbarhetsrapportenförväntar sig även intressenterna att innehållet ska vara trovärdigt.Då revisorernas roll och intresset kring hållbarhet ständigt utvecklas syftar vår studie att ta redapå om revisorernas utbildning kan bidra till en utvecklad profession inom hållbarhet. Vår studieutgår från professionsteorin samt tidigare studier som identifierade fyra huvudsakligautmaningar vid granskning av hållbarhetsrapporter i form av kvalitativ information,transparens, kunskapsglapp och trovärdighet. Vår studie utgår ifrån revisorernas utbildning somanses bidra till att revisorerna får kunskapsverktyg som kan användas undergranskningsprocessen för att hantera utmaningar. Det ger oss förståelse om framtida revisorerbehöver mer utbildning inom hållbarhet eller om revisorerna redan anser att de besittertillräcklig kunskap inom hållbarhet för att kunna bidra till en utvecklad profession inomgranskningen av hållbarhetsrapporten. Informationen har samlats in genom femsemistrukturerade intervjuer, där respondenterna är fyra revisorer och en är specialist inomhållbarhet.Slutsatserna i vår studie är att revisorernas utbildning inte kan bidra till en utvecklad professioninom hållbarhet i nuläget, då revisorer enbart behöver säkerställa att företagen har med derubrikerna som ska finnas med i hållbarhetsrapporten enligt Årsredovisningslagen. Det innebäratt ingen djupare granskning av den kvalitativa informationen behövs. Idag utförs en större delav granskningen med hjälp av erfarenhet och intern kunskapsdelning. Vidare är slutsatsen i vårstudie att hållbarhetsrapporten kräver en förändring och bör bli mer lik ett bestyrkande avhållbarhetsredovisningen. På sikt betyder det att revisorer behöver införskaffa sig merutbildning för att inneha de kunskapsverktyg som kan lösa utmaningarna och på så sätt uppnådet förtroende som professionen kräver för att binda samman den professionella yrkesutövarenmed sina intressenter. Det gör att en ökad nivå av utbildning, kunskap och förtroende måstesamspela för att uppnå en utvecklad profession inom granskningen av hållbarhetsrapporten. / Accounting for sustainability aspects is a tool that has been in development for a long time.Both society and stakeholders have begun to demand that companies must take responsibilityand show how they report sustainability. More and more companies are choosing to draw upsome form of sustainability accounting and in 2017 an EU directive was issued, regarding thateven larger companies should draw up a sustainability report. The reports were then meant toprovide more transparency and comparability. However, most companies shape the reports indifferent ways. In other words, it will be difficult for stakeholders and society to compare thedifferent reports between each other, while at the same time it will be difficult to determinewhether the report is credible or not. The review of the report can increase credibility. The auditof the report has also fallen under the role of the auditor since they are already conducting thefinancial audit. When the auditor signs the sustainability report, stakeholders also expect thecontent to be credible.As the role of auditors and interest in sustainability is constantly evolving, our study aims tofind out whether the auditors' education can contribute to a developed profession insustainability. Our study is based on professional theory and previous studies that identifiedfour main challenges when reviewing sustainability reports in the form of qualitativeinformation, transparency, knowledge gaps and credibility. Our study is based on the auditors'education, which is considered to contribute to the auditors receiving knowledge tools that canbe used during the review process to deal with challenges. This gives us an understanding ofwhether future auditors need more education in sustainability, or if the auditors already believethat they have sufficient knowledge in sustainability, to contribute to a developed professionwithin the review of the sustainability report. The information has been collected through fivesemi-structured interviews, where the respondents are four auditors, and one is a specialist insustainability.The conclusions of our study are that the auditors' education cannot contribute to a developedprofession in sustainability now, as auditors only need to ensure that companies include theheadings that should be included in the sustainability report according to the Annual AccountsAct. This means that no deeper examination of the qualitative information is needed. Today, alarger part of the review is carried out with the help of experience and internal knowledgesharing. Furthermore, the conclusion of our study is that the sustainability report requires achange and should be more like a certified sustainability report. In the long term, this meansthat auditors need to acquire more education in order to possess the knowledge tools that cansolve the challenges and achieve the trust that the profession requires to connect theprofessionals with their stakeholders. This means that an increased level of education,knowledge and trust must interact in order to achieve a developed profession within the reviewof the sustainability report.

More understanding is needed of how the visual design affects the user experience of trustworthiness in web design. Research has shown that the aesthetic part of web design is more important than previously thought and that more knowledge is needed in this area. The purpose of this study is therefore to investigate how the visual design affects the user’s experience of trustworthiness. This is to create an understanding of which parts of a websites visual appearance affect the users experience of trustworthiness more or less. This study was based on the Research Model (Figure 1) by Fasial et al. (2017), which was the result of a study that examined different kind of factors that affected trust, satisfaction and loyalty among website users. The Research model was in this study modified and supplemented with additional factors that were considered important based on what emerged regarding trustworthiness from previous research. Two different housing agency websites were studied as an attempt to capture the user’s true perception of trustworthiness, where a basis for credibility considered to be preconceived. As data collection, to capture conceivable situations, user tests were created with suitable scenarios in an attempt to capture possible situations and to get the flexibility required to capture user’s feelings and experiences. The analysis showed that the visual design evokes emotions such as frustration and that the web pages can be perceived cluttered due to the visual design. But the most important factors were the interaction and content parts of the website, where both housing agencies were less successful in this case. Although the findings show that the two websites in this study can improve their visual design within these parts – this study, as also previous research showed, that the factors in a way belong together and affect each other. Therefore, it is important to use the developed model as a tool to avoid missing important factors when creating/reviewing a website that may affect the user’s experience of trustworthiness / Inom webbdesign behövs det mer förståelse hur den visuella designen påverkar användarens upplevelse av trovärdighet. Forskning har visat att den estetiska biten inom webbdesign har en större betydelse än man tidigare tro och a det därför behövs mer kunskap inom dea område. Därför har den här studiens syfte varit a undersöka just hur en webbsidas visuella design påverkar användarens upplevelse av trovärdighet. Dea för a skapa en förståelse över vilka delar av det visuella som påverkar användaren mer eller mindre. Den här studien utgick från Research model (Figur 1) av Faisal et al. (2017), som var ett resultat av en studie som handlade om a undersöka faktorer som påverkade förtroende, tillfredsställelse och lojalitet hos användarna. Modellen modifierades och kompletterades med ytterligare faktorer som ansågs viktiga utifrån vad som kom fram gällande trovärdighet ur tidigare forskning. Som försök för a fånga användarnas verkliga trovärdighetsuppfaning studerades två olika bostadsförmedlingswebbsidor där en grund till trovärdighet ansågs vara förutfaad. För a fånga tänkbara situationer skapades användartest med passande scenarion som datainsamling för a få den flexibilitet som krävdes för a fånga användarnas känslor och upplevelser. Analysen visade a den visuella designen framkallar känslor som frustration och a webbsidor kan uppfaas röriga på grund av den visuella designen, men att interaktionen och innehållet var de viktigaste faktorerna där båda bostadsförmedlarna lyckades mindre bra. Även om fynden visade a just dessa två webbsidor kan förbära sin visuella design inom dessa delar - så visade denna studie, som även tidigare forskning visat, a faktorerna på e sä hör ihop och påverkar varandra. Därför är det till fördel a använda sig av den framtagna modellen som grund för a undvika a gå miste om viktiga delar vid skapandet/granskandet av en webbsida som kan påverka användarens upplevelse av trovärdighet.

Denna studie har undersökt cancelkulturen på sociala medier och hur detta påverkar företag respektive influencers. Syftet var att identifiera och skapa bättre förståelse för konsumenters interaktioner efter en varumärkesskandal och således jämföra konsekvenserna för de olika typerna av varumärken. Genom dessa insikter ämnar studien att öka kunskapen kring hur företag och influencers borde förebygga och hantera kriser. I undersökningen användes metoder av både kvalitativt och kvantitativt slag. En enkät med 200 respondenter genomfördes, där frågor kring användandet och agerandet på sociala medier samt deras inställningar till olika typer av skandaler besvarades. Efter insamlat material från enkäten skapades en fokusgrupp med sex respondenter, där kompletterande frågor ställdes och djupare diskussioner hölls. Resultaten från undersökningarna analyserades och kategoriserades för att belysa likheter och skillnader, dels mellan respondenternas interaktion gentemot varumärken efter en skandal, dels hur konsekvenserna ser ut för företag respektive influencers. Vi kunde utifrån resultatet identifiera att influencer drabbas hårdare av skandaler. De ansågs enklare att byta ut, då deras innehåll främst är underhållningsbaserat och utbudet av underhållning redan är stort. Företag, till skillnad från influencers, visade sig svårare att ta avstånd från, då motsvarigheter i utbud upplevdes besvärligt att finna, vilket ledde till att deras vanor övervann moralen. Influencer marketing som marknadsföringsmodell har börjat ifrågasätts på grund av misstro och brist på genuinitet, vilket hotar hållbarheten av affärsmodellens och branschens framtid. / This study has investigated the cancel culture on social media and how this affects companies and influencers respectively. The aim was to identify and create a better understanding of consumer interactions after a brand scandal and thus compare the consequences for the different types of brands. Through these insights, the study aims to increase knowledge about how companies and influencers should prevent and manage crises. Both qualitative and quantitative methods were used in the investigation. A survey with 200 respondents was conducted, where questions about the use and actions on social media as well as their attitudes to different types of scandals were answered. After collecting material from the survey, a focus group was created with six respondents, where supplementary questions were asked and deeper discussions were held. The results from the surveys were analyzed and categorized to highlight similarities and differences, partly between the respondents' interaction with brands after a scandal, partly how the consequences affect companies and influencers respectively. Based on the results, we could identify that influencers are more negatively affected by scandals. They were considered easier to replace, as their content is mainly entertainment based and the range of entertainment is already large. Companies, unlike influencers, proved more difficult to disassociate from, as equivalents in supply were perceived as difficult to find, which led to their habits overcoming morality. Influencer marketing as a marketing model has begun to be questioned due to distrust and lack of authenticity, which threatens the sustainability of the business model and the future of the industry.

Covid-19 pandemin har påverkat många länder runt om i världen. Folkhälsomyndigheten i Sverige införde restriktioner och rekommendationer för att skydda samhällets befolkning från att smittas av viruset. I samband med pandemin har det uppkommit ett överflöd av nyheter gällande covid-19 inom både traditionella och digitala medier. Syftet med studien är att undersöka om Folkhälsomyndigheten har påverkats utifrån de olika nyhetsmedier som informerat om covid-19 men även om det finns ett samband mellan studiens fynd och Folkhälsomyndighetens kommunikationsinsatser. Studien har använt sig av source credibility (Hovland et al. 1953) och media credibility (Westley & Severin, 1964; W.Roper, 1959; Bucy, 2003) teorierna som teoretiskt ramverk, relevanta forskningsstudier inom trovärdighet och medier och Folkhälsomyndighetens pandemiberedskapsrapport. Det empiriska underlaget i studien utgår från tolv semistrukturerade intervjuer som genomförts med respondenter inom två åldersgrupper, 20–25 år och 65–70 år. Det har genomförts en tematisk analys för att hitta likheter och skillnader mellan respondenternas svar vilket utformat teman, public service och trovärdighet, nyhetskomsumption, källhänvisning och trovärdighet, språk och det visuella i samband med trovärdighet, respondenternas bild av Folkhälsomyndigheten, massinformation, Folkhälsomyndighetens påverkan av nyhetsmedier, digitala och traditionella medier och Folkhälsomyndighetens expertis. Studiens resultat visar att det uppkommer en svårighet med att mäta respondenternas trovärdighet till Folkhälsomyndigheten genom nyhetsmedier då det uppkommer andra faktorer som är mer påtagliga än faktorerna expertis och tillförlitlighet inom source- och media credibility teorierna. Dessa faktorer är respondenternas livsstil, vanor, journalistik, visuell påverkan, källhänvisning och public service. Det fanns samband med faktorerna och Folkhälsomyndigheternas sex kommunikationsstrategier och genom att myndigheten tar hänsyn till åldersgruppernas faktorer för trovärdighet kan det gynna deras risk- och konsekvensbedömningar inom kommunikationsarbetet inför kommande pandemier. Slutsatsen är att Folkhälsomyndighetens bild inte har påverkats av nyhetsmedierna. Digitala och traditionella medier har inte varit avgörande för respondenternas uppfattning av Folkhälsomyndighetens trovärdighet. Studien belyser även komplexiteten med trovärdighetsbedömningar då respondenterna hade svårigheter med att särskilja avsändaren, meddelandet och mediet. / The Covid-19 pandemic has affected many countries around the world. The Swedish Public Health Agency introduced restrictions and recommendations to protect society's population from being infected by the virus. In connection with the pandemic, there has been an abundance of news regarding covid-19 in both traditional and digital media. The purpose of the study is to investigate whether the Swedish Public Health Agency has been affected based on the various news media that informed about covid-19, but also whether there is a connection between the study's findings and the Swedish Public Health Agency's communication efforts. The study has used the source credibility (Hovland et al. 1953) and media credibility (Westley & Severin, 1964; W. Roper, 1959; Bucy, 2003) theories as a theoretical framework, relevant research studies in credibility, media and the Public Health Agency's pandemic preparedness report. The empirical basis of the study is based on twelve semi-structured interviews conducted with respondents in two age groups, 20–25 years and 65–70 years. A thematic analysis has been carried out to find similarities and differences between the respondents 'answers, which designed themes, public service and credibility, news consumption, source reference and credibility, language and the visual in connection with credibility, respondents' image of the Public Health Agency, mass information, Public Health Agency's influence on news media, digital and traditional media, and the Swedish Public Health Agency's expertise. The results of the study show that there is a difficulty in measuring the respondents' credibility to the Public Health Agency through news media as other factors arise that are more obvious than the factors expertise and reliability within the source and media credibility theories. These factors are the respondents' lifestyle, habits, journalism, visual impact, source reference and public service. There were connections with the factors and the Public Health Authorities 'six communication strategies, and by the authority considering the age groups' factors for credibility, it can benefit their risk and impact assessments in the communication work before future pandemics. The conclusion is that the Public Health Agency's image has not been influenced by the news media. Digital and traditional media have not been decisive for the respondents' perception of the Public Health Agency's credibility. The study also highlights the complexity of credibility assessments as respondents had difficulty distinguishing between sender, message and medium.

Studien syftar till att undersöka hur influencer marketing påverkar konsumenternas attityd och trovärdighet gentemot marknadsförda Non-Fungible Token (NFT) projekt. Begreppet influencer marketing syftar till marknadsföringsstrategin som handlar om att utveckla relationer med influencers som sedan marknadsför en produkt eller varumärke för att påverka sina följare. Strategin används av företag inom olika marknadsområden för att kunna förmedla och rekommendera produkter på ett mer trovärdigt sätt. Många konsumenter upplever att marknadsföring av företag är för kommersiellt vilket leder till mindre trovärdighet. Genom att använda sig av influencers för att marknadsföra produkter, kan detta stärka trovärdigheten och information som förmedlas. Influencer marketing används även för att påverka konsumenter vid köp av NFT som blivit en populär trend att investera i eftersom det är en digital tillgång i form av konst och samlarobjekt. NFT köps online genom kryptovalutor och certifierar sedan en unik digital tillgång till sin ägare. Däremot finns det stora kunskapsluckor inom NFT vilket ställer högre krav på influencers expertis för att kunna få en högre trovärdighet av konsumenter, dessutom är NFT-marknaden volatil då priset korrelerar med Herding behavior och inlägg från sociala medier. Den instabila NFT-marknaden ihop med osäkerheten kring influencers trovärdighet skapar en försämrad effekt av förtroende i två olika led, dels influencer marketing och NFT. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med totalt 8 respondenter. Frågorna som formats i intervjuguiden har utgått från det teoretiska ramverket med teorier om influencer marketing, AIDA,  Source Credibility, Herding behavior och Electronic word-of-mouth. Teorierna är viktiga faktorer för att förstå och generera kunskap om hur konsumenter påverkas av influencers gällande NFT. Resultatet av studien visar att influencers har en tydlig och allmän stor påverkan på konsumenter. Dock är denna påverkan till en viss gräns och skiljer sig beroende på konsumenters tidigare erfarenheter. Om konsumenter är nya inom NFT har influencers haft en direkt påverkan på köpbeslut, medans för de kunniga konsumenterna, blir påverkan endast till att bli uppmärksamma konsumenterna om NFT-projekt som presenteras. Sedan tas egna analyser och beslut självständigt av konsumenterna. Resultatet visar även att expertis är en vital faktor för att öka influencers trovärdighet, samt att nyansering och perspektiv av NFT-projekt är något som uppskattas av konsumenter. / The purpose of this study is to investigate how influencer marketing affects consumers´ attitudes and credibility towards marketed Non-fungible Token (NFT) projects. Influencer marketing refers to the marketing strategy which develops relationships with influencers who market a product or brand to influence their followers. The strategy is used by companies to recommend products in a more credible way. Many consumers feel that marketing by companies is too commercial, which leads to less credibility. By using influencers to market products, it can strengthen credibility and information can be conveyed. Influencer marketing is also used to influence consumers´purchases of NFT which has become a popular trend to invest in because it is a digital asset in the form of art and collectibles. NFT is purchased online through cryptocurrencies and certifies a digital unique access to its owner. On the other hand, there are knowledge gaps within NFT, which places higher demands on the influence of influencers in order to gain a higher credibility from consumers. In addition, the NFT market is volatile as the price correlates with herding behavior and posts from social media. The unstable NFT market together with the uncertainty surrounding influencer credibility creates a deteriorating effect of trust in two different stages, influencer marketing and NFT. The study is based on qualitative interviews with a total of 8 respondents. The questions formed in the interview guide have been based on the theoretical framework with theories on influencer marketing, AIDA, source credibility, herding behavior and Electronic word-of-mouth. The theories are important for understanding and generating knowledge about how consumers are affected by influencers regarding NFT. The results of the study show that influencers have a clearly large impact on consumers. However, this impact is to a certain extent and differs depending on consumers previous experiences. If consumers are new to the NFT space, the effect on the consumers has led to direct purchase decisions, while for knowledgeable consumers, the influence is only to be made aware of NFT-projects that are presented. Then their own analyzes and decisions are made independently by consumers. The results also show that expertise is a vital factor in increasing the credibility of influencers and that the nuance and perspective of NFT-projects is something that is appreciated by consumers.

The luxury market has steadily grown from the industrial revolution and onwards. Changes in society, trends and the increased living standards has enabled more people to consume luxury goods. The world is going through a major economic crisis at the moment. Studies shows that companies that have focused on added value rather than lowering prices has survived past financial crisis. It is also obvious that companies act very different during times of crisis. Adding to the problem is trends that point to a more careful consumption and environmental awareness. Different source suggest different opinions on the situation and future for the luxury market. The purpose of the study is to answer what strategies are important for luxury brands during a financial crisis. To answer this a qualitative study is performed on Swedish luxury brands to analyse what their strategies are during the current economic crisis and compare that to how ”exclusive” or ”luxurious” they are considered. This to investigate if there is a relationship between a brands exclusiveness and chosen strategy.

This paper investigates the perception of dark posts in influencer whitelisting (IWL) and their impact on consumers’ trust compared to other forms of sponsored content on social media. The study employed a mixed-methods approach involving a survey with open-ended questions to gather data from participants across different generational cohorts - GenZ, Millennials and Gen-X. The findings indicate that dark posts are generally perceived as undisclosed advertisements, negatively impacting message trustworthiness and source credibility. Lack of authenticity and transparency from the social media influencer (SMI) and the brand were identified as key factors contributing to this perception. On the contrary, factors positively influencing consumers’ trust in dark posts included familiarity with the SMI, the brand, or the product, simple sponsorship disclosure, permanent content showcasing the product on the SMI’s feed, and authenticity in the influencer’s tone of voice and wording. The study contributes to the existing literature on influencer marketing and emphasises the importance for brands to find a balance between effective marketing strategies and consumer trust, particularly in the context of influencer whitelisting. Brands should consider factors of familiarity, authenticity, and transparency to impact source credibility in influencer whitelisting campaigns positively. / I den här artikeln undersöks hur dark posts uppfattas i influencer whitelisting (IWL) och hur de påverkar konsumenternas förtroende jämfört med andra former av sponsrat innehåll på sociala medier. Studien använde en blandad metod med en enkät med öppna frågor för att samla in data från deltagare i olika generationskohorter - Gen- Z, Millennials och Gen-X. Resultaten visar att mörka inlägg i allmänhet uppfattas som hemlig reklam, vilket har en negativ inverkan på budskapets trovärdighet och källans trovärdighet. Brist på autenticitet och transparens från influencern (SMI) och varumärket identifierades som nyckelfaktorer som bidrar till denna uppfattning. De faktorer som däremot hade en positiv inverkan på konsumenternas förtroende för dark posts var kännedom om SMI, varumärket eller produkten, enkel information om sponsring, permanent innehåll som visar produkten i SMI:s flöde samt autenticitet i influencerns tonläge och ordval. Studien bidrar till den befintliga litteraturen om influencer-marknadsföring och betonar vikten av att varumärken hittar en balans mellan effektiva marknadsföringsstrategier och konsumenternas förtroende, särskilt i samband med vitlistning av influencers. Varumärken bör ta hänsyn till faktorer som förtrogenhet, autenticitet och transparens för att påverka källans trovärdighet positivt i vitlistningskampanjer för influencers.