Studien hade till syfte att få förståelse för om stödbehovet för undersköterskorna inom hemtjänsten förändrats efter utbrottet av Covid-19 pandemin. Den hade även till syfte att undersöka om ledarskapsstilen hade möjlighet att tillgodose undersköterskans behov av stöd. Denna kvalitativa studie baserades på sex individuella semistrukturerade intervjuer med undersköterskor och enhetschefer inom kommunal hemtjänst i Mellansverige. Materialet analyserades tematiskt utifrån olika teorier som systemteori samt transformativt och transaktionell ledarskapsteori. Genom resultatet framgick det ett utökat stödbehov, och då i form av exempelvis information, handledning samt tydliga arbetsrutiner. Resultatet förordar även transformativt samt transaktionellt ledarskap för att stötta undersköterskorna.

Studien behandlar upplevelser och erfarenheter av den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för undersköterskor arbetandes på sjukhus, samt hur undersköterskorna erfar interaktionen med patienter, anhöriga och andra yrkeskategorier. Detta ställts i kontrast till hur undersköterskeyrket presenteras utåt, via bilder och utbildning. Studien bygger på en fenomenologisk ansats och data har insamlats via semistrukturerade intervjuer. De teorier som applicerats i bearbetningen av materialet är Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv, samt Arlie Russell Hochschilds känsloarbete. Ur intervjuerna har det framkommit att undersköterskan ofta befinner sig i den främre regionen, trots att de i relation till vissa grupper och situationer befinner sig i den bakre regionen, samt att bristande kunskaper i språk ofta leder till missförstånd mellan undersköterskor samt mellan undersköterska och patient. De olika rollerna som undersköterskorna tar på sig hamnar ibland i konflikt med varandra med stresspåslag som följd och en känsla av att vara behövd på fler ställen samtidigt. Det kollegiala stödet mellan undersköterskorna är stort och det är en förutsättning för att undersköterskan ska trivas på arbetsplatsen. / The study deals with experiences of the organizational and social work environment for assistant nurses working in hospitals, as well as how the assistant nurses experience the interaction with patients, relatives and other professional categories. This in contrast to how the assistant nursing profession is presented to the outside world, via pictures and education. The study is based on a phenomenological approach and data have been collected via semi- structured interviews. The theories applied in the processing of the material are Erving Goffman’s dramaturgical perspective, and Arlie Russell Hochschild’s emotional work. From the interviews it has emerged that the assistant nurse is often in the front stage, even though they are in the backstage in relation to certain groups and situations, and that a lack of language skills often leads to misunderstandings between assistant nurses and between assistant nurses and patient. The different roles that the assistant nurses take on sometimes end up in conflict with each other with stress surges as a result and a feeling of being needed in more places at the same time. The collegial support between the assistant nurses is great and it is a prerequisite for the assistant nurses to thrive in the workplace.

Under 1990-talet skedde stora förändringar inom vård och omsorg i kommunal verksamhet på grund av kommunallagsändringen vilket innebar omorganiseringar, nedskärningar och effektiviseringar. Detta bidrog till sämre arbetsmiljö särskilt inom vård och omsorg. Belastningsskador och stress ökade. Syftet med denna studie var att undersöka enhetschefers möjlighet att utöva närvarande ledarskap samt deras och medarbetares upplevelser av ledarskap och psykosocial arbetsmiljö och hälsa. Två äldreboenden i Umeå kommun ingick i studien i sammanlagt tre fokusgruppsintervjuer, en med enhetschefer och två med medarbetare totalt 12 deltagare. En abduktiv kvalitativ innehållsanalys genomfördes. Resultatet utmynnade i sju teman och visar att enhetscheferna upplevde att de inte har någon möjlighet att vara närvarande, att det är hög arbetsbelastning för både enhetschefer och medarbetare, att det upplevs saknas socialt stöd för enhetschefer och mellan enhetschef och medarbetare, att det brister i kommunikationen, delaktighet och rättvisa. Hälsan påstods vara bättre för enhetschefer än medarbetare men trivseln är bra i båda grupperna. Närvarande ledarskap ansågs i dagsläget svårt att utöva då det saknas både tid och stöd och det finns brister i den psykosociala arbetsmiljön som påverkar medarbetarnas hälsa negativt. / In the 1990s, major changes took place in elder care in municipal activities due to changes in the municipal law which led to reorganizations, downsizing and streamlining. This contributed to poor working environment especially in health care and musculoskeletal disorders and stress increased. The purpose of this study was to examine the unit managers’ opportunity to exercise present leadership and how the psychosocial work environment is perceived by unit managers and their employees. Moreover, how leadership is perceived by the employees and how psychosocial working environment and health is investigated. Two nursing homes in Umeå municipality were included in the study. In total, three focus group interviews were conducted, one with managers and two with employees, 12 participants in total. An abductive qualitative content analysis was performed. Seven themes were found in the material. These show that the unit managers perceive that they have no opportunity to be present, and that both managers and employees perceive a high workload, lack of social support for unit managers and between unit manager and employees, and lack of communication, participation and justice. Health was perceived to be better among unit managers than employees. However, job satisfaction was reported to be good in both groups. Present leadership is in the current situation difficult to exercise due to lack of both time and support and there are deficiencies in the psychosocial work environment affecting employee health negatively. / Hälsofrämjande arbetsplats

Undersköterskans välbefinnande och hälsa kan påverkas av arbetsmiljön där inflytande och påverkan på arbetsinnehåll har betydelse. Tid för återhämtning kan vara svårt att få till stånd då undersköterskan arbetar oregelbundna arbetstider. Arbetsuppgifter som kan leda till en god hälsa och arbetsmiljö kan vara känslan av delaktighet och inflytande. Syftet med detta examensarbete var att beskriva undersköterskans erfarenheter av delaktighet och dess inverkan på hälsan. Examensarbetet genomfördes med en kvalitativ ansats och som metod för datainsamling användes semistrukturerade intervjuer. Individuella intervjuer genomfördes med sex undersköterskor som arbetar inom äldreomsorgen. Innehållsanalys användes som metod för att bearbeta data. Resultatet visar att tid för återhämtning och att kunna medverka och ta ansvar har betydelse sett ur individens perspektiv. Arbetsgruppen har betydelse för hälsa och delaktighet genom samspel, öppenhet och förmågan att lyssna på varandra. Ur ett organisatoriskt perspektiv är samspel med andra professioner och upplevelsen av en hälsosam arbetsmiljö viktigt. Chef för verksamhet bör tillsammans med undersköterskor skapa en miljö där välbefinnande råder genom delaktighet i en hälsosam och hållbar organisation. Genom detta förhållningssätt kan arbetsrelaterade problem förhindras vilket i sin tur kan bidra till en förbättrad hälsa hos den enskilde och att minska sjukfrånvaron.

Syftet med denna studie är att belysa hur arbetet mot ensamhet bland äldre ser ut och hur undersköterskor arbetar för att kartlägga äldres psykosociala behov med frågeställningar som handlar om hur ensamheten bland äldre synliggörs, hur undersköterskor arbetar för att kartlägga arbetet mot ensamhet utifrån värdegrunden och hur undersköterskorna bemöter äldre personer som upplever ensamhet. För att besvara dessa frågeställningar har sju semistrukturerade intervjuer genomförts och sedan analyserats ur ett hermeneutiskt perspektiv. Resultatet av denna studie visar på att åldrande och ensamhet kan förstås utifrån fysiska begränsningar och ett minskat socialt kontaktnät. Arbetet med äldre och ensamhet utifrån socialstyrelsens värdegrund har visat sig vara en kombination av aktivitetsteorin och disengagemangsteorin i och med den personcentrerade vården utifrån mina intervjupersoners subjektiva uppfattningar. Värdegrundens tre mål som handlar om att skapa en personcentrerad vård, att respektera de äldre och att vårdpersonal ska ha en adekvat utbildning är behandlade utifrån mina intervjupersoners svar. Den personcentrerade vården och respekten för de äldre behandlas genom kontaktmannaskap, samtal med den äldre och anpassning av vårdinsatserna efter situation och individ. Det verkar dock vara en svårighet att kartlägga de äldres psykosociala omsorgsbehov utifrån värdegrundens riktlinjer i och med att undersköterskor har svårigheter att kommunicera med omsorgstagarna. / The aim with this study was to illuminate the work with loneliness among older people and how assistant nurses work to chart older peoples psychosocial needs with following framing of questions: How does loneliness appear among older people? How does assistant nurses work to chart the work with loneliness among older people according to socialstyrelsens values? How does assistant nurses work with loneliness among older people? To answer those questions, I used seven qualitative semi-structures interviews and then analyzed it from a hermeneutical perspective. With that background, I temathisized the interviews to the concepts aging and loneliness, work with charting of the work with loneliness among older people from Socialstyrelsens values, the teory of activity and the theory of disengagement. The results showed that loneliness among older people was understood through physical disabilities and a lack of social network according to the persons who was interviewed. The work with older people according to Socialstyrelsens values (SFS 2001:453) has shown to be a combination with the theory of activity and the theory of disengagement because of the individually oriented care. According to the three themes and goals of Socialstyrelsens values (SFS 2001:453) to create an individually oriented care, to respect older people and that the staff should have an adequate competence was partly processed according to my respondents answers. The individually oriented care and the respect for the older people were connected when the assistant nurses work with liaisonship, social interactions with the individual and adaptation of the care depending on the individual and situation. It also seems that there are some issues with the charting of older peoples psychosocial needs according to Socialstyrelsens values because of an communication problem between the caretakers and the assistant nurses according to the persons who were interviewed, which means that the goal about adequate education partly is processed.

The regional healthcare in Sweden is suffering from a acute shortage of nurses. In order to cope with the situation, the regional healthcare institutions has included other professions to perform the job assigments of the absent nurses. A public debate emerged whether or not nurses were replacable with other professions in regional healtcare instituitons. This theisis believes that more research of nurses field of work could contribute to the discussion. The theisis aims to contribute to the existing research of nurses field of work by studying the division of labour between nurses and physicians and between nurses and auxillary nurses in order to understand how the division of labour between these professions look like and why they are constituted as they are. By conducting seven semi-structured interviews with nurses and taking theoretical inspiration from Andrew Abbotts theory of ”jurisdictional claims” and the three realms where claims can be made, this theisis finds that the reality of the job assigments in the division of labour between the professions are, by using Abbotts own word of choice, ”fuzzy”. The nurses’ descriptions of the divions of labour tells that nurses are losing control of job assignments in a field that they are trained to exicute, care-related work, while gaining control over medicinal assignments that they are relationally under-trained to exicute. Nurses are also giving away control over fully controlled medicinal tasks that they are trained to do to auxillary nurses, while physicians are giving away control over assignments in the same fashion to nurses. This theisis concludes that the divisions of labour displays three variations of how control can be displaced: By organizational structures, by the controlling professions themselves and by the state-required assignments; forced upon nurses as the profession is regulated by The National Board of Health and Welfare.

Bakgrund: Cirka 40 % av de som lider av en demenssjukdom i Sverige bor på särskilt boende. Omvårdnaden som ges bör enligt Socialstyrelsen vara personcentrerad vilket innebär att personens upplevelse sätts i centrum.   Syfte: Att beskriva undersköterskors erfarenheter av personcentrerad omvårdnad för personer med demenssjukdom på särskilt boende.   Metod: En kvalitativ design med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som grund.   Resultat: Studien visar två kategorier och fem subkategorier. Den första kategorin är levnadsberättelsens betydelse för personcentrerad omvårdnad där flera erfarenheter av att arbeta utifrån levnadsberättelsen beskrivs. Den andra kategorin är en känsla av otillräcklighet där undersköterskornas vilja att göra mer men inte kunna beskrivs.   Slutsats: Undersköterskornas erfarenheter visar att en väl ifylld levnadsberättelse ger förutsättningar för att ge en god personcentrerad omvårdnad. Informationen som framkommer i levnadsberättelsen gör det möjligt att skräddarsy omvårdnaden kring personen med demenssjukdom. Det finns även en känsla av otillräcklighet hos undersköterskorna och tidsbrist är en bidragande faktor. / Background: About 40 % of the persons suffering from dementia in Sweden lives in nursing homes. According to the National Board of Health and Welfare, the care ought to be person-centred, which means that the person is the centre of the care.  Aim: To describe the experiences of assistant nurses working with person-centred care for people with dementia living in nursing homes.  Method: A qualitative design with semi-structured interviews. The interviews were analyzed with qualitative content analysis.  Result: The outcome of the study shows two categories and five subcategories. The first category is the significance of life story for person-centred care where several experiences to work based on the life story are described. The second category is a feeling of inadequacy where the nursing assistants describes a desire to do more but not be able to.  Conclusion: The nursing assistants experience that a prerequisite to be able to provide a good person-centred care is a life story with a lot of information. The information about the person enables the nursing assistant to customize the care of the person with dementia. There are also feelings of inadequacy expressed by the nursing assistants.

Research within the subject of leadership has grown over the past 60 years with the common aim of finding certain styles of leadership which will lead to productive work teams and an effective organization. Research about leadership in a nursing home setting is limited and tends to highlight leadership from the leader’s perspective, eliminating staff's, in this case nurses', view on the topic. Simultaneously, the nurse turnover has reached an all-time high pointing to dysfunctional leadership or a lack thereof as an important contributing factor. The aim of this study is to high point nurses’ views on leadership, particularly its role in making well-functioning teams to lower the turnover and provide a better ground for an effective organization. The goal is to find styles of leadership that create work satisfaction, pride and motivation within teams. The study focuses on different ways in which a leader can contribute to these factors. After performing five qualitative interviews with nurses from two nursing homes in a small town in southern Sweden the results show that there is not one leadership style that does best in reaching the above factors. What determines the most suited style of leadership is the current situation and maturity of the team, where different situations and levels of maturity demand different things from the leader. The conclusion is that a leader must be flexible enough to adapt one’s leadership style to meet the needs of the organization and its employees. Furthermore, the results show that autonomy, good relations and shared goals within the team are important motivational factors. There is a lack of research focusing on the practical approaches to a flexible leadership, which is why further research within the field would be beneficial. Likewise, more extensive research on leadership in nursing homes is desired. This study may contribute to a better understanding of nurses’ views on leadership in a nursing home setting, providing important insights to social workers working or wanting to work within this setting.

Inom vård- och omsorgsyrken finns idag en hög sjukfrånvaro som bidrar till en ökad risk för sjukpension, samtidigt som det också är personalbrist inom dessa yrken. En bidragande orsak till dessa problem är att arbetstagarna har en ansträngd arbetsmiljö. För att uppnå en bättre arbetsmiljö är det viktigt att förstå vad arbetstagarna upplever som problematiskt. Därför är syftet med denna studie att utifrån ett socialpsykologiskt perspektiv undersöka hur medarbetare inom vård- och omsorgsyrken upplever sin arbetsmiljö och hur det påverkar förutsättningarna till ett hållbart arbetsliv. Studien utgår från en kvalitativ metod där 10 semistrukturerade intervjuer genomfördes. Teorierna i studien fokuserar på fysiska, psykiska, emotionella och sociala faktorer som kan påverka arbetstagarens arbetsmiljö och förutsättningar till ett hållbart arbetsliv. Genom en tematisk analys identifierades mönster och teman i det insamlade materialet. Resultatet visade att ett gott ledarskap och medarbetarskap samt upplevd arbetsbelastning var avgörande för om medarbetare upplevde en bra eller dålig arbetsmiljö och om de valde att stanna eller lämna yrket. Några viktiga faktorer var socialt stöd, rättvisa löner, erfarna och kompetenta medarbetare, en balans mellan arbete och fritid samt att det fanns resurser för att utföra ett bra arbete. / In the health and care professions, there is today a high level of sick leave that contributes to an increased risk of sickness pension, at the same time there is also a shortage of staff in these professions. A contributing factor to these problems is that workers have a strained work environment. In order to achieve a better working environment, it is important to understand what employees perceive as problematic. Therefore, the purpose of this study is to examine, from a social psychological perspective, how employees in the care and nursing professions experience their work environment and how it affects the conditions for a sustainable working life. The study is based on a qualitative method in which 10 semi-structured interviews were conducted. The theories in the study focus on physical, mental, emotional and social factors that can affect an employee's work environment and conditions for a sustainable working life. Using a thematic analysis, patterns and themes were identified in the collected material. The results showed that good leadership and employeeship, and perceived workload were decisive for whether employees experienced a good or bad work environment and whether they chose to stay or leave the profession. Some important factors were social support, fair wages, experienced and competent employees, a balance between work and leisure and that there were resources to perform a good job.

Undersköterska inom äldreomsorgen är det vanligaste yrket i Sverige, men också den yrkeskategori som har flest sjukskrivningsdagar. Arbetsbelastningen beskrivs som hög och arbetsvillkoren bristfälliga. Den demografiska utvecklingen i Sverige bidrar till ett ökat behov av utbildad personal inom äldreomsorgen och för att möta behovet krävs både nyrekryteringar och att befintlig personal stannar kvar på sitt arbete. Anställda som trivs på sina arbeten har en högre vilja att fortsätta arbeta och anstränga sig mer för att göra ett bra jobb; trivsel kan därmed sägas vara en av faktorerna som kan bidra till att möta kompetensförsörjningsbehovet. Syftet med uppsatsen är därför att ge en fördjupad förståelse för motivation och arbetstillfredsställelse bland undersköterskor inom äldreomsorgen. Genom att intervjua nio undersköterskor som arbetar på ett vård- och omsorgsboende har faktorer som främjar respektive motverkar motivation och tillfredsställelse i deras arbete kunnat identifieras. Den insamlade empirin har analyserats med hjälp av Self-Determination Theory, Herzbergs tvåfaktorteori samt tidigare forskning om motivation och arbetstillfredsställelse bland undersköterskor inom äldreomsorgen.  Uppsatsens resultat visar att intervjupersonernas motivation och arbetstillfredsställelse till största del påverkas av arbetssituationen och av hur arbetet organiseras. Det är arbetets förutsättningar som antingen skapar möjlighet för eller hindrar intervjupersonerna att utföra den bästa möjliga omvårdnaden av brukarna, skapa goda relationer till kollegorna för att få stöd och uppskattning samt få den återhämtning de behöver under och mellan arbetspassen, vilket är avgörande för att de ska känna motivation och arbetstillfredsställelse. / The most common type of job in Sweden is to work as an Assistant Nurse in elderly care. It is also the profession with the highest level of sick leave. The job implies a heavy workload and the working conditions are far from ideal. The demographic development in Sweden contributes to an increased demand for trained staff in elderly care.  Both new recruitment and existing staff shall be required to meet this need. Employees who thrive in their jobs have a higher level of commitment and work harder to do a good job. Job satisfaction can thus be said to be one of the factors contributing to ensuring an adequate supply of necessary nursing skills. The purpose of this thesis is therefore to provide an in-depth understanding of motivation and job satisfaction amongst Assistant Nurses in elderly care. Factors that affect motivation and job satisfaction in the workplace, both positively and negatively, have been identified by interviewing 9 Assistant Nurses who work in nursing homes. The empirical data gathered in the study has been analysed utilising the Self-Determination Theory, Herzberg's two-factor theory and previous research on motivation and job satisfaction among Assistant Nurses in elderly care.  The results of this thesis reveal that on the whole, Assistant Nurses’ motivation and job satisfaction are largely affected by their work situation and by how the work is organized. The working conditions either encourage or hinder the opportunities for Assistant Nurses from preforming the best possible care of the clients, create good relationships with colleagues and get sufficient time for recuperation. This support, camaraderie and rest, both during and in-between their work shifts, is crucial for their sense of motivation and job satisfaction.