Problem: Det ställs allt högre krav på vårdpersonal och sjukfrånvaron är hög bland undersköterskor. Inom vård och omsorg förkommer psykosociala arbetsbelastningar. Detta har väckt intresse att undersöka undersköterskors psykosociala arbetsmiljö. Syfte: Denna studie undersöker om yrkeslivserfarenhet har en påverkan på de psykosociala faktorerna meningsfullhet och socialt stöd för undersköterskor inom hemtjänsten. Teori: Studiens teoretiska ramverk utgår ifrån Herzbergs hygien- och motivationsteori, kravkontroll-stödmodellen samt känsla av sammanhang (KASAM). Metod: Studien utgick från en kvantitativ metodologi. Urvalsmetoden var ett bekvämlighetsurval och bestod av undersköterskor som arbetade i tre kommuner (Skövde, Skara & Tibro). Totalt besvarade 71 respondenter enkätundersökningen. För att analysera data genomfördes två regressionsanalyser. Resultat: Resultatet kunde inte påvisa att den beroende variabeln yrkeslivserfarenhet påverkar de två oberoende variablerna meningsfullhet och socialt stöd. I analysen kontrollerades också effekterna av kön, ålder och kommun. Det är intressant att notera att faktorerna kön och kommun undersköterskorna arbetade i påverkar (p <0,05) socialt stöd. / Problem: There are increasingly high demands on nursing staff and sickness absence is high among assistant nurses. In care and socialcare, psychosocial workloads occur. This has sparked interest in investigating the psychosocial work environment of assistant nurses. Purpose: This study investigates whether professional experience has an impact on the psychosocial factors, meaningfulness and social support for assistant nurses in home care. Theory: The study's theoretical framework is based on Herzberg's hygiene and motivation theory, the demand-control-support model and sense of coherense (KASAM). Method: The study was based on a quantitative methodology. The study's selection method was based on convenience sampling. The sample consisted of assistant nurses who worked in three municipalities (Skövde, Skara & Tibro). A total of 71 respondents answered the survey. To analyze the data, two regression analyzes were carried out. Results: The result could not demonstrate that the dependent variable professional experience affects the two independent variables meaningfulness and social support. The analysis also checked the effects of gender, age and municipality. It is interesting to note that the factors gender and municipality the assistant nurses worked in affect (p <0.05) social support.

Personalomsättningen bland undersköterskor är hög. Få tidigare gjorda studier har fokuserat på undersköterskans arbetsmiljö i sjukvården och hur arbetsplatsfaktorer kan kopplas till arbetstillfredsställelse och intention att sluta. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om det fanns ett samband mellan arbetstillfredsställelse och intention att sluta sitt arbete som undersköterska och identifiera arbetsplatsfaktorer med koppling till arbetstillfredsställelse, intention att sluta och attraktivt arbete ur ett systemperspektiv. Studien bestod av två delar, en tvärsnittsstudie (studie 1) med enkäter baserade på redan insamlat material med 238 undersköterskors svar från COPSOQ II gällande arbetstillfredsställelse och intention att sluta samt en semistrukturerad intervjustudie (studie 2) med fem undersköterskor från akut verksamhet från två olika sjukhus i Stockholms län. Studie 1 visade en signifikant positiv samvariation mellan arbetstillfredsställelse och intention att sluta (Pearsons r = 0,490, p= 0,00). De enskilda arbetsplatsfaktorer som visade signifikant samvariation var arbete som helhet (Pearsons r= 0,487) samt arbetsmiljö (Pearson r= 0,398, p= 0,064) med tendens till signifikans. R Square visade att 28% av variationen i intentionen att sluta kunde förklaras utifrån de ingående variablerna i arbetstillfredsställelse. I studie 2 lyftes 6 olika teman; Socialt klimat, Kontroll över hur arbetet planeras och organiseras, Interaktion mellan fysisk arbetsmiljö, Teknik och arbetsuppgift, Möjlighet till lärande och utveckling, Organisation och ledarskap, Produktionstänk kontra meningsfullhet och etik som faktorer kopplade till arbetstillfredsställelse, intention att sluta och attraktivt arbete för undersköterskor. Ett sammanfattande systemperspektiv av resultatet identifierade de arbetsplatsfaktorer som kopplats till arbetstillfredsställelse, intention att sluta och attraktivt arbete genom en kartläggande analys. En del av resultaten är samstämmiga med tidigare gjorda studier kring sjuksköterskors arbetsmiljö (Aiken et al.., 2011, Björn, 2016., Chan et al., 2013., Hayes, et al., 2012., Carter & Tourangeau, 2012., Lu et al., 2015 mfl). Fler studier behövs dock för att identifiera och verifiera de arbetsplatsfaktorer som bidrar till attraktiva arbetsplatser för undersköterskor.

Studien ämnar belysa den psykiska ohälsa som återfinns i arbetsmiljön bland undersköterskor inom den kommunala äldreomsorgen och sjukskrivningarna som följer. Att undersöka hur undersköterskors psykiska mående påverkas av deras arbete är av vikt då antalet sjukskrivningar på grund av psykisk ohälsa är hög inom äldreomsorgen. Första delen av studien tar sin utgångspunkt i tidigare forskning som är relevant för ämnet psykisk ohälsa, en kortare del om stress och dess biverkningar samt två teoretiska modeller om påverkan på det psykosociala måendet. Studiens empiri består av sju intervjuer, respondenterna är alla erfarna undersköterskor både inom hemtjänst och på äldreboenden runt om i landet. Alla respondenter som medverkat i studien arbetar eller har tidigare arbetat inom kommunal äldreomsorg samt är eller har varit sjukskrivna på grund av arbetsrelaterad psykisk ohälsa. Studien vill belysa undersköterskornas egna syn på hur arbetsmiljön påverkat deras psykiska mående men även sjukskrivningen som följde för att om möjligt kunna identifiera orsakerna. Andra delen av studien kommer kort belysa de teman som framkommit under intervjuerna, därefter presenteras intervjupersonernas egna utsagor kring sin upplevda arbetssituation och studien ämnar slutligen kartlägga vilka stressmoment inom arbetsmiljön som kan uppfattas som stressorer. Undersköterskornas egna berättelser ligger till grund för vilka faktorer som kopplas till ohälsa i diskussionen. Arbetsrelaterade element såsom socialt stöd, krav och kontroll i arbetet samt tidsstyrning, rekrytering och arbetsmiljö tas upp och kopplas ihop till en summering av arbetsmiljöns olika delar och vilka av dessa som kan vara möjliga orsaker till psykisk ohälsa.

The aim of this study was to depict care personnel’s perception of social treatment in care relations. Another aim was to bring forth what the personnel acknowledge as important factors to reach a goal of good encounters with the elderly. Through interviews with five care assistants working at the same nursing home, three different themes were formulated in order to answer the study questions. The themes were Concerning treatment, Organized care, and Personnel force.The personnel described the social treatment as something else than just being friendly and polite when approaching the elderly. They meant that the importance was lying in the energy and the feeling you convey everyday when coming in to the ward in the beginning of the shift. Organizational issues, however, were perceived as hinders for the personnel to always be able to accomplish a desirable encounter in care relations. The most important factor that improved the conditions for a positive social treatment in care relations was the team of colleagues. Within the team they had the opportunity to reflect over work, issues, the social treatments and other problems, and also learn from each other. The most important issue that the interviewed persons emphasized is that it is not about being friendly and polite when approaching care takers. It is about being percipient and able to create a positive energy around yourself and others.Nyckelord: Bemötande, omsorgspersonal, social omsorg, äldreboende, äldreomsorg

Bakgrund: Operationssalen är en högteknologisk arbetsmiljö där flertalet yrkesprofessioner arbetar tillsammans. Förutsättningar för att få en välfungerande samverkan är att tillsammans sträva efter att nå ett gemensamt mål. Bristande samverkan kan leda till konsekvenser för individerna i operationsteamet samt till att patientsäkerheten äventyras. Syfte: Syftet var att belysa operationsteamets erfarenheter av samverkan på operationssalen. Metod: En systematisk litteraturstudie som sammanlagt inkluderade 20 vetenskapliga artiklar som analyserats med stöd av Bettany-Saltikov och McSherry (2016) och Stern et al (2020). Resultat: Den föreliggande analysen resulterade i två huvudkategorier samt sju underkategorier. Det som framkom som viktiga aspekte för en god samverkan var att alla har en förståelse för varandras profession, att alla professioner respekterar varandra samt att kommunikationen är tydlig på operationssalen. Något som också framkom var vikten av att trots hierarkisk struktur kunna göra sin röst hörd, känna förtroende för varandra i teamet samt vikten av att känna en tillhörighet med sina kollegor. Slutsats: Att arbeta tillsammans i ett operationsteam innebär ständiga interaktioner mellan olika yrkesprofessioner vilket kräver en välfungerande samverkan på operationssalen. Att dessutom kunna bemöta varandra på ett värdigt sätt, ha förståelse för både sin egen och andras kompetens samt att kunna etablera en god kommunikation är också grundpelarna för en bra samverkan. / Background: The operating room is a high-tech work environment where several different professions work together. Prerequisites for a well-functioning collaboration are to strive together a common goal. Lack of collaboration can lead to consequences for the individuals in the surgical team and to the fact that patient safety is endangered. Objective: The purpose was to shed light on the operating team´s experience of collaboration in the operating room. Methods: A systematic literature study with a qualitative approach was chosen that included a total of 20 articles and analyzed in accordance with Bettany-Saltikov and McSherry (2016) and Stern et al (2020). Results: The analysis is presented in two main themes and seven subcategories. What emerges as important aspects for a good collaboration was that everyone has an understanding of eachother´s profession, that all professions respect eachother and that communication is clear in the operating room. Something that also emerged was the importance of being able to make their voice heard, hierarchical structure, feel trust in eachother and the importance of feeling a sense of belonging with their colleagues. Conclusions: Working together in a operating team means constant interactions between different professions, which requires a well-functioning collaboration in the operating room. In addition, being able to treat eachother in dignified manner, having an understanding of both one´s own and other´s competence and being able to establish good communication are also cornerstones of good collaboration.

Background: The registered nurses specific area of competence is nursing care, which must be performed in a trusting relationship with the patient. Within perioperative care nurse anaesthetists, registered nurses and assistant nurses work with varied specific tasks to provide patient good care, before, during and after surgery. Sometimes they care for patients with advanced abdominal cancer, whose surgery is crucial for the prognosis of their illness. This means they care for patients directly before and directly after they receive their updated prognosis. Sometimes this surgery for advanced abdominal cancer is considered inoperable shortly after start of surgery, abdominal cancer is often detected at a late stage due to diffuse symptoms. The survival rate after surgery is often short, and palliative care is therefore often initiated. Aim: To describe nurse anaesthetists, registered nurses and assistant nurses experiences when caring for patients directly after surgery whose abdominal cancer was deemed inoperable. Method: Explorative qualitative studied design. Data collection, focus group discussions with nurse anaesthetists, registered nurses and assistant nurses. Analysed using qualitative content analysis. Results: The result is described with three overarching themes. Feeling of inadequacy whitch described the feeling of not wanting to lie, of identifying with patients of the same age, insufficient information and that body language can inadvertently transmit information. Creating strategies describes the difficulty in answering questions and the need for recovery. A feeling of increased security is about the opportunity to prepare and feeling that the conversation with the patient is facilitated. The three themes are based on eight underlying categories. Discussion: No previous research could be found, whitch may indicate that the research question of the study is unique. The use of focus groups as a method was experienced positively, but the prevailing pandemic has affected the possibility of including participants. The experiences of nurse anaesthetists, registered nurses, assistant nurses was shown to be similar, probably unintentially provide to the fact that all participants worked with perioperative care. Conclusion: Nurse anaesthetists, registered nurses and assistant nurses considered it challenging to care for patients with inoperable abdominal cancer. The main challenge was to care for the patients of same age and to respond to patients questions without inadvertently conveying information with body language. / Bakgrund: Den legitimerade sjuksköterskans specifika kompetensområde är omvårdnad, vilken skall utföras i en förtroendefull relation till patienter. Inom perioperativ vård arbetar anestesisjuksköterskor, legitimerade sjuksköterskor och undersköterskor med olika specifika arbetsuppgifter för att ge patienter god omvårdnad inför, under och efter operation. Ibland vårdas patienter med avancerad bukcancer, vars operation är avgörande för sjukdomens prognos, vilket innebär att de vårdar patienter både direkt innan beskedet om prognos och direkt efter. Det händer att patienter som skall opereras för avancerad bukcancer, ibland bedöms inoperabla en kort tid efter att operationen påbörjats. Bukcancer upptäcks ofta i sent skede på grund av diffusa symtom. Överlevnaden efter operation bedöms i dessa fall kort, vilket betyder att palliativ vård ofta behöver initieras. Syfte: Att beskriva anestesisjuksköterskors, legitimerade sjuksköterskors och undersköterskors upplevelser av att vårda patienter direkt postopertivt vars operation avbrutits pga. inoperabel bukcancer. Metod: Explorativ kvalitativ studiedesign. Datainsamling, fokusgruppsdiskussioner med anestesisjuksköterskor, legitimerade sjuksköterskor och undersköterskor. Analys enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet beskrivs utifrån tre övergripande tema, Känsla av otillräcklighet, som handlar om att inte vilja ljuga, att jämnåriga patienter berör, om otillräcklig information och att kroppsspråket oavsiktligt kan överföra information. Skapa strategier beskriver svårigheten att bemöta frågor och behov av återhämtning och Känsla av ökad trygghet handlar om möjlighet att förbereda sig och en känsla av att samtalet med patienter underlättas. De tre tema baseras på åtta underliggande kategorier. Diskussion: Ingen tidigare forskning kunde hittas, vilket kan betyda att föreliggande studies forskningsfråga är unik.Fokusgruppsdiskussion som metod upplevdes positivt, men rådande pandemi anses ha påverkat möjligheten att inkludera ytterligare deltagare. Upplevelserna hos anestesisjuksköterskor, legitimerade sjuksköterskor och undersköterskor visade sig vara liknande, troligtvis relaterat till att samtliga deltagare arbetade med perioperativ vård. Slutsats: Anestesisjuksköterskor, legitimerade sjuksköterskor och undersköterskor upplevde att det var en utmaning att vårda patienter med inoperabel bukcancer. Utmaningen bestod främst i att vårda jämnåriga patienter och att bemöta frågor utan att med kroppspråket oavsiktligt förmedla information.

Bakgrund Trycksår definieras som ett sår orsakat av ischemi i vävnaden och kan indelas i olika kategorier. I Sverige beräknades omkring 11% av alla patienter utveckla sjukhusförvärvade trycksår och beräknas kosta runt 450 miljoner svenska kronor avseende förlängda vårdtider inom somatisk specialistvård. Förutom förlängda vårdtider skapar även trycksår ett stort lidande och sänkt livskvalitet för den drabbade. Kunskapen om trycksårsprevention och möjligheten till utbildning gällande trycksår tycks skilja sig runt om i världen. Säker vård handlar om att förebygga vårdskador och risk för vårdskador, säker vård är en del sjuksköterskans kärnkompetenser. Syfte Syftet med litteraturstudien är att identifiera hinder i det preventiva arbetet av trycksår inom sjukhusvård Metod En strukturerad litteraturstudie med inslag av den metodologi som används vid systematiska översikter. Resultat Hindren som identifierats för trycksårsförebyggande arbete var kunskapsbrist, organisatoriska faktorer, patienter och det praktiska utförandet. Kunskapsbrist identifierades av majoriteten av de länder som ingick i studien. Organisatoriska problem som fanns var bristen på riktlinjer, teamarbete, materialbrist, arbetsmiljö och utbildning. Patienter kunde även ses som ett hinder i arbetet med trycksårsprevention, det kunde då handla om exempelvis sjukdomstillstånd. Utförandet av trycksårsprevention sågs som bristfällig i flertalet studier där personal inte utförde riskbedömningar på patienter i riskzonen, det framkom även att all personal inte utför trycksårsprevention av oklar anledning vilket är ett hinder. Slutsats Denna litteraturstudie beskriver hinder i det trycksårsförebyggande arbetet. En stor del av problemen berör organisationer, det finns potential till förbättring inom området trycksårsprevention. / Background Pressure ulcer is defined as a wound caused by ischemia in the tissue and can be seperated into different categories. In Sweden around 11% of all patients were estimated to develop hospital aquired pressure ulcers, these were estimated to cost around 450 million swedish crowns in regard somatic specialty care. Disregarding length of care pressure ulcers also casues great patient suffering and lowers quality of life. The knowledge about pressure ulcer and the possibility to recieve training about pressure ulcers seems to vary between different countries. Safe care is used to prevent healthcare injuries and near miss healthcare injuries. Safe care i one of the core competencies for registered nurses. Aim The aim of the study is to identify barriers of pressure ulcer prevention in hospital care. Method A structured litterature review with elements of the methodology used in systematic reviews. Results The barriers wich were identified to pressure ulcer prevention were lack of knowledge, organisational factors, patients and in the practical work. Lack of knowledge were identified in the majority of studies included in the review. Organisational barriers were lack of guidelines, flaws in teamwork, lack of material, working environment and in education. Patients could be seen as a barrier to pressure ulcer prevention, such barrier could for example be the patients condition. The practical use of pressure ulcer prevention was viewed as flawed, in mulitple studies the personel did not use risk assessement tools on patients with a risk of pressure ulcer development, in some cases there appeared to be no reason as to why some personel did not use any risk assesment tools. Conclusions This litterature review describes barriers to pressure ulcer prevention. A large part of the problem is located in organizations, there is room for improvement in the field.

Välfärdsomsorg som i Sverige bedrivs enligt hälso- och sjukvårdslagen samt socialtjänstlagen är enligt lag skyldig att bedriva en systematisk kvalitetsutveckling. I denna kvalitetsutveckling inkluderas att arbeta med identifiering av brister samt risker för brister. Detta sker genom att personal i omsorgsverksamheter systematiskt ska rapportera avvikelser varpå ett avvikelsearbete påbörjas. Avvikelsearbetet leder till åtgärder i verksamheter och är därmed ett relativt omedelbart kvalitetsutvecklande. Samtidigt fyller avvikelsearbetet en funktion på en mer aggregerad nivå då det i statistiska sammanställningar kan ge fingervisning om hur verksamheter bedrivs samt att brister, och eventuella behov, tydliggörs. Statistiskt underlag samt tydliggjorda brister och behov kan i sin tur användas för att underbygga beslut som berör verksamheterna, både beslut inom verksamheter men också politiska beslut som sätter ramar och förutsättningar för organisationer och verksamheter. Således kan avvikelsearbete mynna ut i ett av de flera kvalitetsmått vilka i vårt samhälle idag är avgörande för att kunna utvärdera att offentligt bekostad välfärd dels är effektiv men också av god kvalité. Det finns idag en utbredd kritik av den samhälleliga styrmodell som kallas New Public Management. Kritiken riktar bland annat in sig på de stora krav av uppföljning och utvärdering som är både resurskrävande och riskfyllda i den mening att utvärdering och mätning av kvalité kan innehålla skevheter och föra med sig missvisande resultat. Kritik förs också fram mot att det administrativa arbetet tar över tid och resurser från kärnverksamheten, i den här studien äldreomsorg. Föreliggande studie syftar till att undersöka hur personal inom äldreomsorgens särskilda boende upplever deras avvikelsearbete utifrån begreppet organisationskultur. Det är av relevans att höra hur den personal som arbetar med avvikelsearbete upplever sitt arbete med kvalitetsutveckling. Avvikelsearbete som arbetsuppgift medför nämligen möjliga utmaningar: personal inom äldreomsorg är en av de personalgrupper i samhället som är mest belastad arbetsmiljömässigt, avvikelsearbete kan vara laddat med en känsla av utpekande av syndabockar, det finns incitament för organisationer att visa upp en yta av att kvalitetsarbete pågår. Studien har genomförts som en fallstudie med kvalitativ ansats där sju semistrukturerade intervjuer med vårdbiträden samt undersköterskor från en och samma arbetsgrupp har gjorts under våren 2018. Resultatet går i linje med tidigare forskning som lyfter fram olika aspekter som relevanta för ett framgångsrikt avvikelsearbete: kommunikation och dialog med kollegor och chef, uppmuntran från chef, tydlig struktur för hur avvikelsearbetet bedrivs. Resultatet visar också på aspekter som kan lyftas fram som brister i avvikelsearbetet: hur personal kompenserar för att hinna med sitt arbete, att avvikelser gällande vissa brister inte alltid rapporteras. För att tolka och analysera studiens resultat används socialpsykologen Edgar Scheins arbete om organisationskultur samt företagsekonomen Mats Alvessons arbete om mekanismer inom organisationer. / Welfare Care that in Sweden is given according to laws regulating health care and social services is obligated to secure systematic quality improvement. Risk management through deviation reports is a part of this quality improvement which can affect the welfare care rather immediate. Deviation reports can also be used in statistical overviews where both risks and needs within the given care can be accentuated. As a consequence, information about risk, needs and statistical overviews can also be used for decision-making in both care organisations and in policy decisions that sets the framework for the welfare care given. Hence, deviation reports can be used as one of several quality indicators that today is fundamental in the evaluation of the quality of publicly financed welfare care. Criticism of New Public Management as a control model in welfare address the heavy demands of evaluation, auditing and monitoring which implicates risks of skewness and misguiding results. Criticism also points out that the administrative work that follows with NPM takes time and resources from the welfare cares main focus which in this paper is care for the elderly. This paper aims to examine how staff within elderly care homes experience their work with deviation reports regarding the concept of organizational culture. It is of relevance to examine this since these staff are the ones producing the evidence on which decisions are based. Also, statistics shows that staff within elder care is highly over represented in regard to risk in the work environment. Deviation reporting is also filled with challenges like avoiding the sensation of pointing out a scapegoat or someone to blame. There are also incentives for organisations to keep a facade that their operations are fully functional. This study has been completed as a case study through a qualitative approach where seven semi-structured interviews with assistant nurses and nurses aides from a single work group has been made during spring 2018. The result is in line with earlier research that points out different aspects that are of relevance for successful work with deviation reports. The results also point out aspects that can be regarded as flaws within the work of deviation reports. To interpret and analyse the result of this study two main perspectives has been used; social psychologist Edgar Scheins work on organizational culture and professor of business administration Mats Alvessonswork on mechanisms within organizations.

Personnel shortages and ineffective healthcare is a global problem. While other industries have used automation and robotics to solve similar problems, the number of automation solutions linked to basic care in Swedish public hospitals remains low. Therefore, this thesis aims to investigate factors that affects the collaboration between the automation industry and Swedish university hospitals. Test bed as an innovation tool is also studied and value-creating factors linked to it are mapped. The research questions were answered by conducting 30 interviews with representatives of the automation industry, university hospitals and other test beds, as well as a procurement lawyer. By using grounded theory, a theory was built based on the collected empirics. This study showed that there is an interest from both parties (automation industry and hospitals) to work together. The industry has the technical know-how needed to develop solutions to hospital environments, but economic factors as well as the procurement processes are too costly and time consuming to engage in these collaborations. Test bed is a suitable platform for product development and value-creating factors are: a clear aim and clear requirement specifications during the projects conducted on the test bed. The results give insight in factors that affect collaborations between automation industry and hospitals, and parallels can be drawn to other industries and Swedish government-controlled businesses. The findings also shine a light on valuable aspects to consider when implementing a test bed.